Search Results

Sthlm, C. Delén, 1805-26. 8:o. Grav. titelblad,(4),342 s. + grav. titelblad,3-410 s. + grav. titelblad,(2),381 s. + grav. titelblad,(2),XI,(1),452 + (6),367 + (4),369-603 s. Sex ngt nötta samtida bruna hfrbd med rikt guldornerade ryggar inkluderande en lyra i mittenfälten. Rödstänkta snitt. Ryggarna ytligt krackelerade och pärmhörnen delvis stötta. Första delens rygg med litet nagg överst och andra delens bakpärm med partier av hårt avnött pärmpapper. Enstaka lager- och småfläckar. Liten vaxljusfläck i översta marginalen på s. 210-11 i första delen. Del IV lätt bruntonad och ställvis fläckig, t.ex. i början. Även del V:2 lätt bruntonad. Stpl ”Bernhard Emanuel Beskow” på försättsbladen. Bra uniform svit. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 125 för ”Poeten i Mariefred”, s. 131 för ”Prolog för operan Frigga”, s. 138 för ”Divertissement”, s. 107 för ”Le temple d’Esculape” och s. 183 för ”Mytologisk scen”, samtliga i del I, s. 190 för ”Divertissement” och s. 191 för ”Divertissement donné á son altesse le prince royal”, de två sista i femte delens andra band. Det graverade titelbladet i den första delen är signerat av S. Andersson och i den fjärde av Ruckman. Innehåller, förutom Oxenstiernas egna arbeten, även översättningar. Fjärde delen består av en översättning av Miltons ”Paradise lost” och den femte delens första band av en översättning av ”Det befriade Jerusalem” av Torquato Tasso. Den femte delens båda avdelningar, som utkom postumt i två avdelningar elva år efter den fjärde, är ovanliga. Bernhard Emanuel Beskow (1862-1907) var lektor vid Norra latin.

Köpenhamn, 1748. 8:o. (43) s. Trevligt klistermarmorerat pappbd med guldpressad titel på främre pärmen. Stänkta snitt. Ngt lagerfläckig. Bibliotheca danica IV:413. Sannolikt översättning av ”L’indiscret”.

Uppsala, typis Edmannianis, (1778). 4:o. 28 s. Tagen ur band. Enstaka lagerfläckar. Marklin Catalogus disputationum 2. Allt som utkom, trots att kustoden utlovar en tionde paragraf. Innehåller flera långa utdrag i svensk översättning ur ”Ossians sånger”. Första kompletta svenska utgåvan utkom 1842-46.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1756-58. 8:o. 112 + (2),115-295 + (2,1 blank),299-424,(12) s. Ljusbrunt obetydligt nött hfrbd från 1800-talets sista fjärdedel med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och röd titeletikett, etikettsignerat Ömansson, Uppsala. Brunsprängda snitt. Första titelbladet med svag fuktrand i övre hörnet. En liten ljusbrun återkommande fuktfläck av skiftande storlek på s. 65-144. I yttermarginalen på s. 239 har en samtida liten spindel mött sitt öde i själva pappersmassan. Fint ex. från Säbylund med Eugène Lewenhaupts exlibris. Lorenzo Hammarsköld skriver i sin ”Svenska vitterheten” om föreliggande arbete att Sahlstedt var ”den första, som försökte att efter grunder granska våra vittra producter. Härvid leddes han dock, såsom nästan hela hans samtid, helt och hållet af fransyska åsigter: Bonhours var i synnerhet hans theoretiska orakel. Hela hans kritik går derföre ensamt ut på framställningssättet, och skriften Om tankar i vitterhets-arbeten, som är formad efter Bonhours’ Maniere de bien penser dans les ouvrages d’esprit, sysselsätter sig uteslutande med uttryckets logiska rigtighet, prydlighet, höghet och behaglighet, tillvägabragt förmedelst liknelser, metaphorer o.s.v.” Abraham Sahlstedt (1716-76) blev 1747, med arbetet ”Försök till en swensk grammatika” som merit, skrivbiträde i Vetenskapsakademien. Hammarsköld sammanfattar: ”Sällan har någon ådagalagt en sådan ifver, som han, för svenska vitterhetens och språkets förädling”.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1836-43. 8:o. (6),483 + (4),486 + (4),412 + (8),371,(1) s. Fyra välbevarade ljusbruna halvmarokängbd med upphöjda guldlinjerade bind (Ernst Holst bokbinderi, Höganäs). Brunstänkta snitt. Samtliga tryckta gula omslag medbundna. Enstaka småskavanker, t.ex. naggar efter slarvig uppskärning på s. I:155-60 i del I. Fuktfläckar på främre omslaget till del IV och lätta vikspår i övre hörnet mot slutet av samma del. Jan Rydströms färgtryckta exlibris och hans guldmonogram ”J. R.” i skinnet på frampärmarna. Fin svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 194. Materialet i detta urkundsverk insamlades under en resa till utländska arkiv 1834-36. Arbetet inleds med berättelse om resan och innehåller vidare bland annat korrespondens från danska och österrikiska diplomater verksamma i Stockholm på 1600-talet och handlingar rörande Erik XIV:s frierier m.m. hörande till hans och Johan III:s historia.

Suivant la copie imprimée a Paris chez Louis Billaine 1682. 12:o. 181 s. + TERLON, (HUGUES de). Memoires du chevalier de Terlon. Pour rendre compte au roy, de ses négociations, depuis l’année 1656 jusqu’en 1661. Tome seconde. Paris, C. Barbin, 1681. 12:o. 183-359 s. Gråmarmorerat pappbd från ca 1800 med brun titeletikett och svart nummerskylt. Ryggen med en del ytliga skador, framförallt nedtill. Genomgående fuktfläck i övre marginalen och nedtill i den inre på s. 146-94. Dessa fuktfläckar expanderar mot slutet. Kraftig rostfläck i nedre yttre hörnet på s. 133-40. Med Nils Sjöbergs exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8394, som tror att omtrycket av första delen gjordes i Holland. Originalet utkom 1681. Hugues de Terlon var fransk diplomat stationerad i Sverige och senare i Danmark. Han följde med Karl X Gustav till Polen, var med på tåget över Stora Bält och var en av medlarna som undertecknade freden i Roskilde. Hans memoarer har av senare forskning visat sig vara högst otillförlitliga.

Sthlm, H. Gercken, 1730. 8:o. (2),75,(3) s. Läckert ljusbrunt marmorerat hfrbd från 1800-talets andra hälft med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och ljusröd titeletikett. Röd- och blåstänkta snitt. Tjugofem extra blad medbundna på slutet för att fylla ut volymen. Ryggen lite blekt. Aningen snävt skuren i övre marginalen. Med G. H. Stråles respektive C. M. Carlanders exlibris. Boken såldes som nr 492 på Carlanders stora auktion 1892. Datumet den 27 april 1892 tillskrivet på eftersättsbladet. Fint ex. Andreas Rydelius (1671-1738) var professor i filosofi och teologi i Lund och sedermera biskop i samma stad. I sina ambitioner att förena det filosofiska vetandet med den kristna uppenbarelsetron konstruerade han ett eget filosofiskt system som till stor del byggde på en fördomsfri forskningsanda. Rydelius fick flera betydande lärjungar, bland andra Dalin, Nehrman-Ehrenstråle och Rosén von Rosenstein och räknas som en av de svenska föregångsmännen till den svenska frihetstidens rationalism. Teologiskt var Rydelius ortodox och sin samtids nya religiösa strömningar var honom helt främmande. Någon förföljelse ville inte Rydelius se utan hans mål var i stället att försöka övertyga och övertala teologiska motståndare. Föreliggande skrift är riktad mot lärorna som den tyska radikalpietisten J. C. Dippel framfört, bland annat under sin tid i Sverige 1726-28. Denne gav ut sina skrifter under pseudonymen ”Christianus Democritus”.

Sthlm, 1963-70. 45,(3) + 61,(3) + 57,(3) + 56,(4) s. & plr. Fyra lätt nötta ohfrbd med skyddsomslag. Skyddsomslagen till volym I-III ngt nötta och med revor samt defekter. Volym II något stött i kanten på de övre snittet. Text av Sigurd Wallin, Göran Axel-Nilsson, Nils Sundquist, Erik Andrén, Manne Hofrén och Harald Wideen. Tryckt hos Nordisk rotogravyr. Del I med teckningar från Stockholm, del II Uppland, del III Svealands återstod, Norrland och Åland och del IV Götaland och Finland. Sammanlagt avbildas 2420 teckningar i denna mycket välgjorda genomgång av det skiss- och teckningsmaterial på vilket Dahlbergs stora planschverk bygger. Verket är mycket ovanligt komplett.

Sthlm, 1914. Porträtt,69,(1) s. Ganska nött brunt hfrbd med övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Omslaget medbundet. Med Carl Elberlings exlibris och en blyertsanteckning från 1962: ”Gave fra J. Skougaard”. Ur Arne Nilssons bibliotek. Nr 6 av 20 numrerade exemplar på japanpapper av en upplaga om totalt 125 numrerade exemplar. Festskriften redigerades av Johannes Rudbeck. Hierta skriver själv bland annat om italienska renässansband, Kristinaband, ett franskt praktband och svenska monogrampärmstämplar. Johannes Rudbeck skriver om Grolierband, bokpåsar och Christophe Plantin som bokbindare. Arthur Sjögren bidrar med en uppsats om ”Bokägaremärken och bokband”. Isak Collijn skriver om ”Vita Brynolphis tryckort” och ”Något om friherre Per Hiertas inkunabelsamling”. Gustaf Rudbeck har författat uppsatsen ”Ett märkligt svenskt manuale”. Carl Elberling (1834-1925), som även tillhörde undertecknarna av festskriftens förord, var dansk biblioteksman och är i bibliofila sammanhang mest känd för sin klassiska ”Breve fra en bogelsker”.

Uppsala, 1886-95. (4),163,(1) + (6),221,(1) + (6),266 + (2),120 s. & 1 plansch. Fyra svarta halvmarokängbd med upphöjda bind, titeletiketter av brunt skinn, mönsterpressade marmorerade pärmpapper och stänkta snitt. Ryggarna lite ojämnt blekta till brunt. Fjärde delen bitvis lagerfläckig. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Särtryck i 25 exemplar på bra papper av artiklar ur ”Samlaren” i de två första delarna, vilka bland annat innehåller”Striden mellan Olavus Petri samt Peder Galle och Paulus Heliæ” och ”Kellgrens bref till Rosenstein” i första delen, ”Den nyfunna Birgittahandskriften”, ”Några småskrifter af Olavus Petri”, ”Våra äldsta psalmböcker” och ”Bidrag till kännedomen om 1600-talets dramatik” i andra delen. Del III är en monografi med titeln ”Lars Wivallius. En tidsbild från sextonhundratalet” och del IV ”Lars Wivallius. Dikter”. Ytterst sällsynt komplett som här!

Sthlm, J. G. Lange, 1779. 8:o. (16),397,(3) s. Med grav. titelvinjett. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och infärgat svart titelfält. Stänkta snitt. Några små skador på bakre pärmens pärmpapper. Bitvis lite lagerfläckig. Titelbladet lite solkigt. Med Tore Söderströms exlibris. Bra ex. The Hannås collection 422. Titelvinjetten signerad F. Akrel. Ett manuskript till en ny upplaga finns på Kungliga biblioteket. I ett nummer av ”Hwad nytt? Hwad nytt?” från 1779 står att läsa: ”Herr hofmarskalken och commendeuren baron Manderströms Swenska rim-lexicon är nu af trycket utkommet, men fås aldeles icke til köps, utan utlemnas blott til pränumeranterne. Et ömande straff för dem som däraf skulle åstunda blifwa ägare, men icke waret nog accurata eller kanske icke haft tilfälle at i rättan tid anmäla sig til pränumeration.” Listan på prenumeranterna återfinns på den sista opaginerade sidan och består av 35 namn. Gjörwell är dock uppskriven för fem exemplar och Holmberg för 20.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1815. 8:o. Grav. titelblad,(8),127 s. Med nio inklistrade grav. vinjetter. + (BELLMAN, CARL MICHAEL) Musiken till Bacchi tempel. St. Petersburg och Åbo, 1815. 8:o. Grav. titelblad,21 s. grav. noter. + (BELLMAN, CARL MICHAEL) Fredmans handskrifter. Uppsala, Stenhammar och Palmblad, 1813. 8:o. (12),217,(1) s. + BELLMAN, CARL MICHAEL. Bihang till Fredmans epistlar. Nyköping, P. Winge, 1809. 8:o. (4),120 s. Samtida något nött hfrbd med rikt guldornerad rygg på glättad papp, vilken är monterad på skinnryggen. Gula snitt. Lite stötta pärmhörn. Enstaka fläckar. Lite fler fläckar i nedre marginalen på de första sidorna av första arbetet. Vinjetten på s. 81 i Bacchi tempel är handkolorerad. Registret till Fredmans handskrifter är bundet i dess början. Trevligt och välkomponerat samlingsband. 1. Vinjetterna graverades av J. F. Martin efter brodern Elias Martins förlagor. Första upplagan utkom 1783. Denna andra upplaga utgavs av sonen Adolf Bellman och inleds med författarens ofullbordade levnadsbeskrivning, som här publiceras för första gången. Det sista avsnittet i manuskriptet saknas tyvärr i dag och enda källan är denna utgåva. Sonen tillägger i en kommentar att fadern inte fullbordade texten därför att ”Förmente vänners trolöshet och ondska betogo honom all munterhet”. 2. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 98 för ”Bacchi fest, femte gången firad den 4 december 1771” som återfinns på sidorna 135-83. På sidan 87 finns ett litet träsnitt som illustrerar den korta dikten ”Bacchi geometri”. Arbetet, som betecknats som den första kritiska utgåvan av Bellmans texter, utgavs av V. F. Palmblad och P. A. Sondén och innehåller i huvudsak tidigare opublicerat material hämtat ur olika avskriftssamlingar. Bellman hörde till de äldre svenska diktare som den nya skolan värdesatte. 3. Förordet berättar: ”Följande stycken, som nu lemnas allmänheten, blefvo så snart de i manuscript utkommo, förvarade af utgifvaren, en av författarens vänner och beundrare. De hafva vid utgifvandet af Fredmans epistlar förmodeligen icke varit till hands. Några ibland dem hafva väl förut varit synlige i ett häfte af allehanda saker, kallat Bacchi handbiblioteque eller nya tidsfördriv på gäldstugan”. ”Fredmans epistlar” utkom 1790.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1802. 8:o. (6),71,(1) s. & 4 grav. plr. Med grav. myntavbildningar på titelbladet, s. 56 och 71. + HALLENBERG, J. Tilläggning till en år 1802 utgifven latinsk afhandling, kallad Quatuor monumenta aenea. Sthlm, H. A. Nordström, 1816. 8:o. 8 s. Häftad i samtida ngt nött blått klistermarmorerat pappomslag. Ouppskuren. Omslaget med några småfläckar och ryggen med små ytliga pappersförluster. Bra ex. på skrivpapper med L. F. Rääfs exlibris. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0883-84. Arbetena ”beskrifver ett fynd, som träffades vid Tullinge i Botkyrke socken och Söder-Törn, bestående af tvänne viggelika kärl med sina lock, omgifna med spiral-ringar”. Bondsonen, sedermera riksantikvarien och Vitterhetsakademiens sekreterare, Jonas Hallenberg (1748-1834) var historiker i Voltaires anda. I hans digra produktion ingår bl.a. ett antal numismatiska arbeten.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1781. 8:o. (8),707,(2,3 blanka) s. Samtida nött gråpappband med titeletikett av brun glättad papp. Hårt avnötta falsar, skador i titeletikettens kanter och förlust i ryggslutet. Lagerfläckig. Titelbladet hårt fläckat och med fuktrand i nedre hörnet. Liten reva överst i ryggmarginalen på s. 1-2. Flera vikta övre hörn. Fläck i texten på s. 443-44. Du Rietz Gastronomisk spegel 33. Första upplagan utkom som bekant 1755.

Uppsala, J. Edman, 1773. 4:o. (16),373,(1,2 blanka) s. & 1 grav. plansch. Aningen nött samtida hfrbd med upphöjda bind, svartlinjerad rygg och infärgat titelfält. Röd- och blåstänkta snitt. Främre falsen med sprickor men häftningen är stabil. Stötta pärmhörn. Bra inlaga med breda marginaler och enstaka spridda småfläckar. I slutet är sju oskrivna skrivblad på tjockt papper medbundna. Överkluddad namnteckning på försättsbladet. På frampärmens insida överstruken namnteckning Nils Risell och ett senare vapenexlibris med initialerna ”D C” för Dika Celsing. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5038. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0508. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7569: ”Detta arbete öfverträffar vida Brenners Thesaurus, och är för alla mynt-älskare oumbärligit”. En ny upplaga utkom 1787. Carl Reinhold Berchs numismatiska huvudarbete, en beskrivande katalog över alla vid denna tid kända svenska mynt och medaljer. Planschen vid sidan 1 är en storlekstabell ”Mensura magnitudinis nummorum” med 26 cirklar i olika storlekar.

Uppsala, 1891-93. VIII,264,IX-X,(2),265-69 + (8),273-343,(1) s. Lätt nött mörkbrunt hklbd med rödstänkta snitt. Inlagan med marginalanteckningar i blyerts. Sidorna IX-X i första delen, ”Förkortningar”, är i detta ex. flyttat och bundet efter den första delens ordinarie paginering. Med stpl från Skånska nationernas bibliotek i Lund. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1218. Josephson tar vid där Marklin slutade i förtecknandet av de svenska och finska akademiska avhandlingarna. Han har även medtagit avhandlingar försvarade av svenskar och finnar vid utländska universitet samt förtecknat innehållet i Uppsalas och Lunds universitets årsskrifter.

Sthlm, G. Scheutz, 1820. 8:o. (4),279 s. Fint blåmarmorerat pappbd med titeletikett av röd saffian (Hedberg). Oskuren endast lätt putsad inlaga. Det lätt fläckiga samtida gråpappersomslaget medbundet. Spridda lätta lagerfläckar. Hammerska bibliotekets exlibris inklistrat vid ryggen på titelbladet. Trevligt ex. ur Bengt Bernströms bibliotek. Av ett kort förord av boktryckaren Georg Scheutz framgår att översättningen gjorts av flera olika händer och med både det franska originalet och Lenz tyska översättning tillhands. Enligt Hammers bibliotekskatalog ska den vara översatt av Scheutz själv. Innehåller framför allt utförliga beskrivningar av de eleusinska mysterierna. Även om Bacchus mysterier och fester till Demeters och Persefones ära beskrivs.

Västerås, J. L. Horrn, 1759. 8:o. (10),158 s. Hårt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, blindpressade linjer runt binden, men ingen titel. Ryggen med nagg och skador upp- och nedtill. Något solkiga snitt. Inlagan i bättre skick och på ganska tjockt papper med bara spridda fläckar. Bruna mindre fläckar i övre marginalen på s. 11-48 och 155-58. Lite kludd på pärmarnas insidor. Överstruken gammal namnteckning på titelbladet. Initialerna ”ENW” i övre snittet och ”LH” i nedre. Flera äldre inköpsanteckningar, bl.a. av J. Ipson och namnteckning av Emil Höstman 1900 samt Birger Gezelius 1902. Löst bifogad gammal anteckningslapp. Med förord av Lars Salvius. Nils Matson Kiöping (ca 1621-80) var prostson och växte upp i Köping i Västmanland. Han förmodas ha varit syssling till både Per Brahe d.y. och dennes första hustru och hade med andra ord mäktiga förbindelser. Åren 1647-56 tillbringade han till sjöss i bland annat holländska ostindiska kompaniets tjänst innan han återvände till Sverige. Arne Forssell har skrivit om Kiöping att dennes ”subjektiva framställningssätt förmodligen bidragit till hans berättelses gångbarhet bland allmänheten. Hans skildringar äro skrivna i för den tiden ovanligt korta och överskådliga satser, ej sällan kryddade med färgrika iakttagelser och drastiska vändningar”. Första upplagan utkom 1667 och andra 1674, båda trycktes av Kankel på Visingsö. Tredje upplagan utgavs 1743 av Lars Salvius, som gjorde en genomgripande bearbetning av texten, som bibehållits även i den fjärde upplagan.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1844. 8:o. Front,(4),109,(1 blank,2) s. & 1 litograferad plansch. + LEYON, M. Handledning i ridkonsten för herrar och damer, samt uti konsten att köra två och fyra hästar, förnämligast till sjelfundervisning. Med tvänne plancher. Andra upplagan. Sthlm, J. Beckman, 1866. 8:o. (2),107,(1 blank,3) s. & 2 litograferade plr. Fint rödbrunt hklbd med sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett i skinn (Hedberg, 1947). Övre rödstänkt snitt, övriga snitt endast putsade. De lätt solkade tryckta gula omslagen medbundna, det främre till första upplagan med en liten lagning i marginalen. Första upplagan bitvis ngt lagerfläckig och de två inledande bladen samt s. 98-99 med en fläck. Första arbetet med G. A. Möllerstens namnteckning. Här återfinns sammanbundna både första och andra upplagan av Leyons ridkonst, den andra utgavs utan förord. ”För den som för sitt nöje eller af behof velat utan biträde af lärare öfva sig att rida, eller inhemta litet kännedom af konsten att styra en häst, i ändamål att någorlunda kunna bedöma de personers beteende, som man fått sig tilldelte såsom skjutsare under en resa, eller som man antagit till ledare för sina hästar – har uti vår litteratur saknats någon tjenlig handledning.” Mathias Leyon (1800-68) var stallmästare vid Livregementets husarkår och senare ryttmästare i armén.

Uppsala, Palmblad & c., 1824-27. 8:o. (6),342,(1) + (8),459 s. Fint samtida grönt halvsaffianbd med guldlinjerad rygg. Rödstänkta snitt. Ryggen lätt blekt och med en obetydlig fläck. Första delen i mycket fint skick på bra papper. Andra delen på vanligt papper och något lagerfläckig i övre marginalen och de sista tio sidorna med lite fler fläckar i övre marginalen. Samtida vacker namnteckning Maria Rydqvist på försättsbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 228 och 240. En andra omarbetad upplaga utkom 1854. Översattes även till tyska. Är Atterboms ”största diktverk” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” som vidare skriver: ”»Lycksalighetens ö» bygger på en folkbok, som ytterst går tillbaka till en keltisk fesaga. Kung Astolf i hyperboréernas land, en skön hjälteyngling och själfull drömmare, förirrar sig på en jakt till vindarnas grotta, där han hör den lilla Zefyr, västanvinden, skildra Lycksalighetens ö och dess underbara skönhetsdrottning Felicia. Redan förut full av längtan till »diktens evigt sommargröna ö», övertalar han Zefyr att föra honom dit.” [...] ”»Lycksalighetens ö» är heller icke en naivt hållen dikt utan vill, i enlighet med romantikens och A:s syften, tränga till det innersta och högsta. Astolfs öde, det är människoandens eget, som trånar efter skönheten; och Felicia, hon är skönheten själv, poesin, fantasin, liksom hennes nymfer äro de väl individualiserade sköna konsterna.” [...] ”Sålunda blir »Lycksalighetens ö» romantikens kanske allra mest typiska »idédrama», en det skönas egen tragedi, så att den ej blott rör sig om individerna Astolf och Felicia utan i deras öde visar, hur det sköna självt just i sin undergång som jordiskt visar sig som ett evigt.” och avslutar med att det rör sig om ”ett av den europeiska litteraturens verkligt stora skaldeverk.” [...] ”»Lycksalighetens ö» uppskattades icke till fyllest av den samtida kritiken, icke ens inom A:s eget läger, och ehuru den utan tvivel är ett större diktverk än den ungefär samtidiga »Frithiofs saga», nådde den icke tillnärmelsevis dennas rykte.”

Skara, typis Kiellbergianis, (1709). 4:o. (3) s. Tagen ur band. Fuktrand i övre hörnet och en liten svag fuktrand i ryggen. Bruden Bredbergs dödsdatum den 18 november 1728 är tillskrivet på titelbladet. På skrivpapper. Sallander Personversar tryckta i Skara under 1700-talet 8. Sallander anger att trycket endast finns på biblioteket i Skara. Anders Kiellberg startade tryckeriet i Skara 1707. Brudgummen Petrus Rydhenius (1679-1741) var bland annat lektor i grekiska i Skara 1727-30. Han skrev ”Historia scholæ gymnasique Skarensis” 1727.

Sthlm, A. J. Nordström, 1788. 4:o. (6) s. Tagen ur band. Något lagerfläckig. Med en gammal bläcknumrering i övre marginalen på titelsidan. Det finns en annan upplaga som omfattar fyra sidor. Skrevs i anledning av truppernas och Gustav III:s avseglande till Finland och kriget mot Ryssland. ”Fast krigets gud sitt bloss ur Österns skyar blottar, vid alt Europas rop, marche, ladda, skjut och stick; ännu i fridens famn, ännu ett ögnablick, kung Gustafs milda famn omfamnar rikets drottar, och med en vink sitt folk befaller i gevär. Soldaten lystrar til med handens slag på värjan, med örat til gefyr, och foten nära färjan, som tidens skuggor bär.”

Sthlm, C. F. Marquard, 1802. 8:o. (6),XIV,(10),346 s. & 15 utvikbara grav. musikplanscher, numrerade I-XIII, XIV a-b. Samtida ljusbrunt hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor inkluderande lyror. Blåstänkta snitt. Enstaka fläckar. Planscherna i slutet är inhäftade så att de kan vikas ut under läsningen. Plansch XIV a-b är på samma odelade blad. På frampärmens insida typografisk exlibrisetikett ”Tillhörig L. W. Starck’s boksamling” handnumrerad 247 samt en liten svart lackplump med pappersrest och litet spår av en gammal auktionsetikett. Blyertsanteckningar om kvintcirkeln och kvartcirkeln på eftersättsbladet och bakpärmens insida. Bra ex. Saknar som ofta ett smutstitelblad. Utan den ovanliga prenumerantförteckningen. Med bladet ”Underrättelse för bokbindaren” vilket egentligen skulle utskäras. Vår första musikaliska uppslagsbok med facktermer. Den baserades i synnerhet på Rousseaus ”Dictionnaire de musique”.