Search Results

Sthlm, J. L. Horrn, (1739). 4:o. (12),23,(1) s. & 3 utvikbara grav. tabeller & 1 utvikbar grav. plansch. Ngt nött och delvis fläckigt samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och guldpräglad titeltext på främre pärmen: ”Rymdemätning”. Stänkta snitt. Ryggskinnet lite skadat överst och ett litet maskangrepp nedtill i bakre falsen. ”Rymdemätning” som är tryckt på smutstitelbladet även kalkerat på försättsbladet. En ngt kladdig gammal namnteckning på främre pärmens insida med bläckfläckar har även satt sina spår på försättsbladet. Bra inlaga men de två första tabellerna har en del små revor. Smutstitelbladet med texten: ”Rymdemätning”. Den första graverade tabellen är signerad av E. Geringius. Detta Faggots första arbete tillkom som en följd av hans deltagande i kommissionen för justering av mått och vikt vars målsättning var att standardisera måttenheterna i Sverige.

Köln, F. N. Bourell, 1785. 8:o. (16),208 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Ryggen med en del ytliga sprickor och omslagen med ett par hundöron. Insidan på främre omslaget har en fuktrand och datumet 12/10 1820 inskrivet i bläck. En samtida signatur mitt på titelbladet. Inlagan lite småfläckig på sina håll, bl.a. med en krossad fluga mitt på titelvinjetten på s. (3). Från Östanå.

Uppsala, Palmblad, Sebell & c., 1835-(37). 8:o. XIV,156,155-212,(2),213-54,254b-c,255-394,1-10 s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Fint samtida mörkgrönt halvsaffianbd med guldornerad rygg, guldpräglad titeltext och täta grönstänkta snitt. Ryggen lätt blekt. En fin inlaga med endast någon enstaka obetydlig fläck och några sidor oskurna. Med P. E. Bergfalks namnteckning. Från Ericsberg. Krok Svensk botanisk litteratur 16. Allt som utkom. Varianten med inledande paginering s. I-XIV och en avslutande s. 1-10 samt en extra fotnot på s. 2. Sidorna 155-56 i båda varianterna. Utkom även i disputationsform 1835-37. Arbetet är uppställt efter författarens eget växtsystem som här för första gången presenteras i sin helhet. Denna skånska flora bygger på ett insamlingsarbete som pågick under hela Fries Skånetid 1811-35. I inledningen återfinns en historik över föregångarna på området. Uppsalaprofessorn Pehr Erik Bergfalk (1798-1890) var jurist och ekonom samt elev och vän till E. G. Geijer. Han hade ett fint bundet bibliotek.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1783. 8:o. 36 s. Häftad i blå- och svartmarmorerat omslag från 1800-talets slut med handskriven författar- och årtalsetikett klistrad över ryggen. Flera naggar i omslagets kanter och dess främre del nästan loss. Stort ex, men lite slarvigt skuret. En hel del fläckar och solkigheter, titelbladet mest. Stora tonade fuktränder i B- och C-arken från s. 16 och framåt. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 125-26, upplaga a: ”sällsynt”. Tryckt rollista med namn på blad A3. Bland de medverkande märks till exempel Hedvig De la Gardie, Gustaf Mauritz Armfelt och Augusta Löwenhielm, född Fersen. Stycket var officiellt av Gustaf Mauritz Armfelt men han betalade Hallman för att skriva det och bidrog sannolikt med planen och enstaka verser. Bellman bidrog med musik och även både skrev texten till och framförde på urpremiären marktschreijerns roll, som återfinns på sidorna 12-14. Den är skriven på makaronityska: ”Wer will kike und peschåde schen undt prächtig Raritet aproschire diese Låde for ein klein simplicitet”. Lite senare finns raderna ”Fifat fifat charmante Margret! Schene Spilleverk undt schene Raritet!”. Pjäsen utspelar sig i Vingåker i Södermanland.

Sthlm, Nyström och Stolpe, 1760. 8:o. (16),67 s. Häftad i nött samtida gråpappomslag. Flera bläckfläckar på främre omslaget och bakre omslaget solkigt samt med en bläckaddition. Trasig och defekt omslagsrygg. Svag brunfläck i övre hörnet på de första två bladen, i övrigt enstaka fläckar. Ytlig pappersskada vid övre ytterhörnet på s. 6. På omslagets insida äldre namnteckning Johan Lychou respektive Carl Stål, den senare daterad den 20 april 1865. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1717. Med tryckt dedikation till drottning Lovisa Ulrika, den främsta bland svenska silkesodlare. Bland ”de bästa authorer” från vilka Heldenhielm hämtat anmärkningar märks bland andra Mårten Triewald. Johan Adam Heldenhielm (1719-73) var sjöofficer och blev kommendör vid jaktvarvet 1754. På denna återvändsgränd i den svenska hushållningspolitiken satsades stor möda och enorma ekonomiska resurser med målsättningen att minska importbehovet av silketråd och sidentyger. Klimatförutsättningarna ville dock annorlunda. Den tidigare ägaren är troligen förste expeditionssekreteraren Johan Lychou (1757–1823), adlad 1799 med namnet af Zellén tillsammans med hovrättsrådet Nils Zellén, som var styvfar till hans svärmor. Han fick avsked med landshövdings karaktär 1809.

Linköping, P. Pilecan, 1740. 8:o. (34),443,(3) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Med några träsnittsillustrationer i texten. Något nött nära samtida hfrbd med upphöjda bind, gulddekorerad rygg och ljusbrun titeletikett i glättad papp samt stänkta snitt. Liten skinnskada i rygghuvudet. Ibland lite snävt skuren i övre marginalen. Enstaka obetydliga småfläckar. Med Aron Westéns grav. exlibris. Från Trolleholm med dess biblioteksstplr. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2200. Tryckt ”på auctoris egen bekostnad”. Med hyllningsverser av G. Wilskman, D. L. Hodell, P. Wetterstén, J. Westerstrand, J. Sparschuch och W. A. Wennerdahl. Arbetet söker sammanfatta all tillgänglig information om klosterväsendets historia i Sverige och beskriver även de enskilda klostren. Biskopen i Linköpings stift, Andreas O. Rhyzelius (1677-1761), karaktäriseras av ”Svenskt biografiskt lexikon” som ”en av våra tidigaste källkritiska historiker och urkundssamlare”. ”Monasteriologia Sviogothica” är ”i långa stycken alltjämt (1997) användbar och rymmer material som eljest inte är tillgängligt men som vid modern prövning visat sig vara habilt”. Rhyzelius omfattande arkivforskningar resulterade bland annat i upptäckten av den heliga Birgittas kanonisationsbulla. Hovpredikanten Aron Westén (1737-1814) utgav de första tre delarna av ”Svenska kongl. hofclericiets historia” 1799-1814. Hans exlibris är graverat av Johan Snack. Westéns stora teologiska bibliotek såldes på Uppsala auktionskammare 1815.

Kalmar, A. F. Wåhlin, 1835-36. 8:o. (2),II,124,1-54,(2 blanka) + (2),130 s. Samtida obetydligt nött hfrbd med blindpressad rygg. Stänkta snitt. Med liten fläck på s. 35 och 45-54 i första delen, andra pagineringsföljden. Andra delen lätt bruntonad. Fint ex. ur G. A. Sparres bibliotek. Från Trolleholm. Bring Itineraria svecana 556. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 306*. Hasselberg Bibliografiska anteckningar rörande Jämtland och Härjedalen s. 87. Marklund Övre Norrland i litteraturen 4206 för första delen. Engströms omfattande resa resulterade i två reseberättelser. Den andra, som utkom 1834, rör norra delarna av Norrland och Lappland. Jon Engström (1794-1870), bataljonsläkare och skriftställare, var i samtiden känd under öknamnet ”trädoktorn” för sina omdiskuterade skogsaffärer. Han skrev även ett antal skönlitterära verk och grundade Kalmartidningen ”Barometern”.

Sthlm & Uppsala, 1907-56. XI,(1),911 + (4),VI,439 + XI,(1),835 + XVII,(1),685 s. Fyra bra tegelröda hfrbd. Omslagen medbundna. Bibliografin fortsattes även framåt i tiden.

Sthlm, J. Merckell, 1752. 8:o. (24),320 s. Enkelt samtida hfrbd med upphöjda bind och hårt nött rygg. Något bruntonad på s. 225-40. Med Arvid Wallstedts och Olof Malmerfeldts namnteckningar. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1616. Med tryckta dedikationer till ständerna och till Jonas Alströmer. Hastfers (1722-68) fårböcker översattes både till danska, tyska, franska och isländska! Till Island reste han på en studieresa bekostnad av danska regeringen och han erhöll senare pension från Danmark för sina insatser för fårskötseln. Olof Malmerfeldt (1763-1829) var stallmästare vid Uppsala universitet från 1793.

Halmstad, C. E. Gernandt, 1871. Tvär-folio. Kolorerat litograferat titelblad,120 s. & 16 litograferade plr, varav 15 kolorerade. Blått oklbd med blindpressad ramdekor på pärmarna och guldtryckt titel med Hallands vapen på frampärmen. Ryggen något nött upp- och nedtill och bandet med några småfläckar samt lite stötta pärmhörn. För- och eftersättsblad med några små veck. Några lätta småfläckar. Mindre fläck i nedre ytterhörnet på s. 25. Den sista okolorerade planschen något lagerfläckad. Bra ex. med Johan Nordenfalks namnteckning. Den okolorerade planschen är en plan över Skottorp 1680 med den ovala kungssalen i större avbildning. Planscherna tecknade av Anders Kallenberg. Peter von Möller (1809-83) ägde de halländska godsen Skottorp och Dömestorp. Han var en föregångsman inom lanthushållningen och en av pionjärerna som använde guano för konstgödsling; så till den grad att den gamla bruksägaren och riksdagsmannakollegan C. G. Indebetou menade att von Möller ”borde ha haft Guanoöarna i sin vapensköld”. Han adlades för sina förtjänster 1860 i samband med Karl XV:s kröning. Möller intresserade sig för Hallands historia och språk. Ett resultat av detta var en uppmärksammad ordbok över halländska landskapsmålet, som utkom 1858. Hans etnologiska och kulturhistoriska samlingar publicerades, dels i föreliggande arbete, dels i ”Bidrag till Hallands historia” som utkom 1874. Konstnären Anders Kallenberg (1834-1902) är främst känd som djurmålare och under senare delen av seklet var han mycket uppskattad av recensenterna, inte minst August Strindberg. Johan Nordenfalk (1830-1901) var godsägare och politiker samt preses för Konstakademien.

Sthlm, J. Hörberg, 1824. 8:o. 27,(1) s. & 1 utvikbar litograferad plansch. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren i samtida gråpappersomslag. Planschen obetydligt lagerfläckig. Fint ex. från Ericsberg. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 34. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5871. ”Säljes till förmån för undervisningsverket på ön Hvén.” Planschen, i stentryck av C. Müller, är en planritning över Stjerneborg och Uranienborg. Upplästes ursprungligen i Fysiografiska sällskapet i Lund 1824.

Jena, Bran’schen Buchhandlung, 1821. 8:o. (4),380 s. & 1 utvikbar grav. karta. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Ryggen ngt sprucken mellan ark 2 och 3. Inlagan bitvis med småfläckar i yttermarginalen. Kartan lite bruntonad och med en liten reva. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Översättning av ”History of the Indian Archipelago” från 1820. Kartan visar Malackahalvön, Sumatra, Java, Borneo och Celebes samt några mindre öar. John Crawfurd (1783-1868) var skotsk läkare, tjänsteman och författare. Han var i tjänst vid brittiska Ostindiska kompaniet och deltog i invasionen av Java 1811. Crawfurd utnämndes därefter till guvernör vid hovet i Yogyakarta och lärde känna javanesiska kulturen och språken. Sina intryck och kunskaper om Java och omkringliggande öar summerades i detta hans viktigaste arbete. Crawfurd framstår som en sammansatt karaktär då han var kritisk till mycket av vad de europeiska nationerna gjort i Sydostasien, motsatte sig slaveriet som institution, samtidigt som han opponerade sig mot Darwins teorier och trodde att mänskligheten kunde delas upp i 60 raser som inte delade ett gemensamt ursprung.

Skara, Kongl. priv. boktr., 1762. 8:o. (12),742,(46) s. Något nött marmorerat pappbd från ca 1800 med blå ryggtiteletikett i glättad papp. Rödstänkta snitt. Den främre ytterfalsen professionellt lagad. Pappret bortnött på pärmarnas ytterfalsar och ryggen lite solkig. Enstaka småfläckar. Delvis med en svag fuktrand nedtill och mot slutet ngt bruntonad samt med några lagerfläckiga blad. Fläck på s. 115 och en liten reva i övre marginalen på s. 211. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 68. Du Rietz Gastronomisk spegel 39. Schreber Svenska jaktens litteratur 300. Reitersjö Hundens bibliografi 23. Allt som utkom. Alfabetiskt uppställd från abborre till örter. Det finns en titelbladsvariant med texten ”Hushålls-ämnen, til deras nytta, bruk och skada beskrefne uti oeconomiska föreläsningar hållne wid schäferscholan på Höjentorp och i Alingsås”. Lorens Wolter Rothof (1724-87) deltog i Linnés exkursioner under 1740-talet. Han fick 1753 genom sin lärares rekommendation till Alströmer en lektorstjänst vid Höjentorps schäferiskola. Hans ”magasin” är ett resultat av hans pedagogiska gärning och innehåller uppgifter om bland annat lanthushållning och naturalhistoria. Rothof var också verksam som bokhandlare och guldbrokadpapperstillverkare i Alingsås.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1804. 8:o. (8),70,(2),71-128,I-X,129-324 s. & 2 utvikbara tabeller, varav en ingår i pagineringen. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag med handskrivet författarnamn på ryggen. Någon enstaka småfläck. Bra ex. från Olivehult. Författaren uppger i förordet att detta arbete delvis är en bearbetning av ”Försök att utreda och på ett ställe sammanföra de första och allmänna grunderne i stats-hushållnings-ämnen” som utkom 1799-1802. Asp önskar att hans ekonomiskrift ”någon gång skulle kunna föra upväxande personers tankar uppå sammanhanget af ett och annat”. Innehåller bland annat ett kapitel om sedlar. Pehr Olof von Asp (1745-1808) var diplomat och stationerad i bland annat Paris, Konstantinopel och slutligen London. Från och med 1805 var han revisor i Riksbanken och Riksgäldskontoret. Under 1780-talets andra hälft tillhörde han Gustav III:s närmaste rådgivare i utrikespolitiska frågor innan hans aningen republikanska sinnelag förde honom bort från maktens centrum. Hans nationalekonomiska författarskap är bäst underbyggt vad gäller penningväsendet. Hans ”Resa i Levanten år 1796” utgavs 1805.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1956. 218,(2 blanka,5) s. Blått halvmarokängbd med rikt guldornerad rygg, röd titeletikett och övre guldsnitt (Nordiska bokhandeln). Omslaget medbundet. Ryggen hårt blekt och pärmhörnen obetydligt skrapade. Signerad av författaren på smutstitelbladet. Av en bibliofilupplaga på bättre papper omfattande 125 exemplar numrerade I-XXV respektive 1-100, är detta nummer 69. Bibliofilupplagan är försedd med ett gråblått omslag i en ljusare färg än den vanliga upplagans.

Uppsala, 1927-38. (2),XXXVII,(1 blank),383,(1 blank),XXXVIII,(4) s. & plr + (2),IV,528 s. & plr + (2),358,LXXXII s. & plr. Tre eleganta bruna halvmarokängbd med upphöjda bind, blind- och guldornerade ryggar, marmorerade pärmpapper och dito snitt (Hedberg, 1947). Obetydlig skada på ett av binden på tredje volymen. Stilig svit. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet 10:5-23. Sveriges nationalbibliografi för perioden 1478-1599 med rikhaltiga biografiska, bokhistoriska och boktryckerihistoriska kommentarer. En fortsättning, om 1600-talet, utkom 1942-46. I: 1478-1530. II: 1530-1582. III: 1583-1599.

Sthlm, sal. J. L. Horrns enka, af C. J. Röpke, 1741. 8:o. Grav. titelblad,(18),370,(50) s. Samtida ngt nött skinnbd med upphöjda bind och stänkta snitt. Ryggen hårdare nött, torr, flammig, blekt och med en liten skada överst. Inlagan bruntonad i början och slutet samt genomgående med enstaka smärre lager- och rostfläckar. En liten fuktfläck i det översta hörnet på s. 369-70. Fin inlaga. Med Lundsbergs skolas exlibris och ur Alkvetterns bibliotek. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 294. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 16. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 137. Tyvärr avstannade det ambitiösa projektet med denna volym. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver apropå Salvius planer på en svensk geografi: ”Redan 1738 publicerade han en ny upplaga av Johann Hübners flitigt använda lärobok i allmän geografi, klart förbättrad jämfört med tidigare genom att S försett den med ekonomisk karaktäristik av regioner och länder. På vissa gymnasier kom denna reviderade version att i nya upplagor användas under hela seklet. Planerna på den sv geografin inskränktes emellertid till den 1741 utgivna skildringen av Uppland, möjligen därför att Eric Tunelds s å utgivna geografi för hela landet tillgodosåg behoven men troligare därför att S bytte verksamhet.” Salvius övertog 1742 Horrns tryckeri. Sten Lindroth kallar arbetet ”en ren skrivbordsprodukt”, ett resultat av flitiga arkivstudier och utsända frågeformulär. ”Som varm patriot åberopar han Faggots program och berättar om socknar, herresäten och städer med tyngdpunkten på hushållningen och det kamerala.” Alkvetterns bibliotek i Värmland byggdes upp av Emanuel af Geijerstam och skänktes av hans ättlingar till Lundsbergs skola.

Sthlm, B. G. Schneider, 1731. 8:o. (16),398,(2) + (2),88,1-48,65-80,1-80,79-90,1-72 s. Första delens titelblad tryckt i rött och svart. Samtida skinnbd med upphöjda bind, rik men helt oxiderad gulddekor på ryggen, vit titeletikett, svartpressad kantdekor och rödstänkta snitt. Ryggen torr och med ytliga sprickor samt några minimala maskhål. Lite trista nötningsskador på pärmarna. Bra inlaga med enstaka fläckar, t.ex. små rostfläckar på s. 126 i första och s. 79 i andra delen. Ett par ark lätt bruntonade. Med Leuhusenska fideikommissbibliotekets exlibris. Den graverade frontespisen till del II som nämns i första delen blev aldrig utförd. På sidorna 342-98 i den första och de två första pagineringsföljderna i den andra delen behandlas Hollands handel, inte minst kolonialhandeln via de Ost- och Västindiska kompanierna. Författaren menar i förordet att kunskap om andra länders regeringssätt och handel är viktig att ta del av som ”efter de flitige biens exempel, så wäl ifrån närmare, som fiermare fälter söker att insuga och samla alt hwad han finner wara skåcken eller det allmänna bästa til nytta”. Han menar att Hollands ”kloka styrsel” och goda ekonomi gör landet särskilt värt att särskåda.

Haag, chez A. Moetjens, 1694. 12:o. (16),480,(4) s. Samtida lite nött och snedläst pergamentbd. Någon enstaka småfläck och lite naggad i yttermarginalen på s. 479-80. Med Tho. Wadenstiernas och J. G. Sacks namnteckningar, den förstnämnda daterad 1705, den senare Stockholm den 15 april 1729. Ur Bergshammarbiblioteket med dess tryckta biblioteksetikett överst på ryggen. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8464 för det engelska originalet. De avslutande två bladen är en förlagskatalog från Adrian Moetjens. Översättning av ”Memoirs of what past in christendom, from the war begun 1672 to the peace concluded 1679” (1691), vilken rör krigen mellan England och Holland på 1670-talet. William Temple (1628-99) var brittisk statsman och författare. Thomas Wadenstierna (1684-1728) reste utomlands 1705, var vice häradshövding i Hälsingland och senare notarie i hovrätten. Antagligen såldes hans böcker på auktion i Stockholm 1729, där kammarherren Johan Gabriel Sack (1697-1751) köpte boken. Det tycks inte finnas någon tillgänglig uppgift om denna auktion på annat håll. Sack byggde tillsammans med sin fru Eva Bielke upp ett stort arkiv och bibliotek på sitt sörmländska gods Bergshammar. Han är begravd i Fogdö kyrka med en epitafium i stenstil författat av vännen Carl Gustaf Tessin. Större delen av biblioteket förvärvades av Björck & Börjesson på 1930-talet.

Leipzig, Thomas Fritschen 1705. 8:o. (6),457,(6) s. & 3 grav. medaljplr, varav en utvikbar. Titelbladet tryckt i rött och svart. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind och rik blindpressad ryggdekor och kantdekor, men utan titeletikett. Stänkta snitt. Bandet med småskavanker nederst på ryggen och pärmarnas underkanter. Frontespisen och titelbladet med bruntonade marginaler, i övrigt lätt och jämnt bruntonad med enstaka fläckar, t.ex. en rostfläck i övre hörnet på s. 149. Kompletterande anteckning ”hermafrodit” i marginalen på s. 380. Liten reva i eftersättsbladet. Spår av raderad inskrift på frampärmens insida. Med J. A. Nordblads namnteckning. Bra ex. från Säbylund. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 4449. Planscherna är sällan förekommande i verket och nämns inte av Warmholtz.

Sthlm, L. Salvius, (1746?). 8:o. (20),271,(1 blank,12) s. Ljusbrunt hfrbd från början av 1900-talet med guldtryck ryggdekor och infärgat mörkbrunt titelfält samt pergamentskodda pärmhörn. Rödstänkta snitt. Liten skinnreva i rygghuvudet. Ett fåtal småfläckar. På försättsbladet namnteckningar av Erik Marklund från 1919 och Arvid Mårtensson i Göteborg från 1966. Prisanteckningar om andra exemplar på bakpärmens insida. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 712. Marklund Övre Norrland i litteraturen 2580. Qvigstad & Wiklund Bibliographie der lappischen Litteratur s. 153. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 443. Det råder delade meningar huruvida boken är tryckt 1746 eller 1747. Det första kapitlet rör lappmarkens natur i allmänhet, kapitel 2-13 beskriver det samiska folket och det avslutande 14:e kapitlet de svenska nybyggarna i området. Pehr Högström (1714-84) föddes i Medelpad och studerade i sin ungdom vid Härnösands gymnasium där han var klasskamrat med Pehr Wargentin. Som lappmarksmissionär, kyrkoherde i Gällivare och senare i Skellefteå fick han goda förstahandskunskaper om samerna och hans beskrivning är banbrytande jämfört med tidigare endast på andrahandsuppgifter författade verk. Warmholtz skriver att Högström ”icke framgifvit annat, än det han sjelf sedt och förfarit; följaktligen har han på många ställen måst gå ifrån så väl Scheffers, som andras berättelser och meningar”. Av kyrkoherden i Lycksele Pehr Fjellström hade Högström lärt sig lulesamiska och den samiska historikern Israel Ruong skriver att ”Högström är den förste som behärskade samiska helt och fullt av dem som skildrat samerna och deras liv, sedvänjor, näringar, religion och folktro. Han gjorde det på en tid då samernas kultur var intakt. Skildringen överflödar av detaljer”. Författaren framställer såväl landskapet som samerna i ljus dager, även om han kraftfullt tar avstånd från de senares avgudadyrkan. Av språkhistoriskt intresse kan nämnas det som Högström har att säga om ”borgarmålet”, ett blandspråk mellan svenska och samiska som användes i handeln och på marknader. Högström anför några exempel på det som språkforskare idag skulle kalla ett svenskt pidginspråk: ”Hur sit din heit? det är: huru heter du?”. Boken översattes till danska, tyska och franska och blev anledningen till Högströms inval i Vetenskapsakademien 1749. Högström utgav även bland annat en förkortad utgåva på lulesamiska av Luthers katekes, ”Högströms frågebok” kallad, som enligt Petrus Læstadius ännu under 1800-talet var samernas främsta religionsbok. Erik Marklund (1893-1959) var född i Piteå, bibliotekarie och verksam vid Göteborgs universitetsbibliotek. Postumt utkom hans stora bibliografi ”Övre Norrland i litteraturen”.

Sthlm, P. J. Nyström, 1756. 8:o. (32),182,(2 blanka) s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Rosa sidenbd med mörkgrön titeletikett i marokäng (Hannah Morrissey, osignerat). Samtida helt guldsnitt. Ryggen lite sned upptill. Enstaka fläckar. Flera små förbockningar i marginalerna. Titelbladet med liten lagning i yttermarginalen. På det sista blanka bladet är några andra citat och aforismer skrivna för hand, bland annat ur lagboken och från en inskription vid Falu koppargruva 1788. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 55. Översatt av Anders Säfström. Berömd för sin mycket omfattande tryckta dedikation från utgivaren, vilken riktade sig till ca 170 namngivna personer!