Search Results

Sthlm, P. J. Nyström, 1742. 4:o. 56 s. Tagen ur band. En del småfläckar. En liten intensiv fläck i nedre marginalen på s. 43-46. En andra upplaga utkom 1755. Hammarsköld var tämligen kallsinnig och skriver om ”Swenska friheten”: ”Detta rimmade sammandrag af svenska historien är äfven i högsta grad skeft och poetiskt uppfattadt, och man skulle nu mera icke begripa, huru någon i detta verk kunde ana en tillkommande häfdatecknare, om man ej visste, att det egentligen var Hattpartiet, som med detta hedrande uppdrag belönade sin taleman”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”men samtiden var full av beundran för denna patriotiska dikt, där D. talade fosterlandets sak emot partierna”.

Sthlm, P. J. Nyström, 1754. 4:o. (12),160 s. & 1 utvikbar grav. karta. Ljusbrunt hfrbd från 1800-talets första hälft med guldlinjerad och blindpressad ryggdekor. Grönstänkta snitt. Något lagerfläckig, mest i marginalerna. Titelbladet lagerfläckigt och med ett par solk- och bläckfläckar. Liten marginalfläck på s. 44 och liten bläckfläck på s. 144. Kartan har två långa revor i vikningarna. Med P. E. Bergfalks namnteckning och Eugène Lewenhaupts inköpsanteckning från bokauktionen efter denne 1890 då boken kostade 3:60 kr. Från Säbylund. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 318. Akrell Stockholmiana 752. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 87. Olof Justinus Gjöding (1717-67), som var skolmästare i Ulrika Eleonora församling på Kungsholmen, tackar i sitt företal O. Celsius och A. A. von Stiernman för hjälp och uppmuntran vid färdigställandet av ”Kongsholms-minne”. Warmholtz omdöme om arbetet lyder: ”Boken hade blivit mindre vidlyftig, om författaren sparat psalm-boken, samt uteslutit öfverflödiga äro-titlar, osmakeliga elogier, jemte flere små omständigheter, som ingenting uplysa”. Per Erik Bergfalk (1798-1890) var rättslärd och sedermera jurisprudentiæ, oeconomiæ et commerciorum professor i Uppsala. ”Svenskt biografiskt lexikon” beskriver honom: ”Hans sällsynt aktade ställning i den svenska lärdomens historia beror trots det stora värdet av de skrifter, som flutit ur hans penna, till väsentlig del på traditionen från dem, som från den personliga beröringen med honom bevarade outplånliga intryck av hans djupa kunskaper, utomordentliga minne och ovanliga intelligens”. Bergfalk hade ett imponerande arbetsbibliotek på över 5000 nummer, vilket såldes på auktion 1890.

Sthlm, Stolpiska tryckeriet, 1783. 8:o. 576 s. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, brun titeletikett och svagt stänkta snitt. Ryggen defekt upptill. Nyare pärmpapper och försättsblad. Inre främre falsen med en klotförstärkning. Inlagan ställvis lite småfläckig och solkig, mer i början. Första svenska upplagan utkom 1754. Översättning och bearbetning av Anders Säfström, huvudsakligen efter ”Memoires d’un honette homme” av Prévost och efter dess fortsättning av E. de Mauvillon, men även i mindre delar efter ett antal andra utländska källor. Med tryckt dedikation till frimurarlogen i Stockholm underskriven ”Flamina”. Säfström har lagt till den frimureriska anknytningen på egen hand och sannolikt i syfte att vinna läsare nyfikna på denna orden, som etablerat sig i Sverige på 1730-talet och 1753 fått Adolf Fredrik som beskyddare.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839-40. 8:o. VIII,I-VI,185,(1 blank,1,1 blank,2),1-423,(1 blank),1-27,(2) s. & 1 utvikbar grav. karta. + (WIKSTRÖM JOH. EM. Fem tryckta ark av andra delen av Stockholms flora. Sthlm, 1844?). 8:o. 80 s. Del I bunden i ett samtida ganska nött hfrbd med guldornerad rygg som renoverats i främre ytterfals men ändå är sprucken i båda ytterfalsarna. Bitvis lätt lagerfläckig och mot slutet med en svag fuktrand i övre hörnet. Reva i yttre marginalen på s. 149 i andra pagineringsföljden. Kartan med mindre reva i vikningen. Den andra delen i ett senare hfrbd (Beck & son). Det ursprungliga grå omslaget medbundet. Med tillskrift på främre omslaget: ”Till herr kamereraren Johan Erik Dumrath. De fem tryckta arken till sednare delen af professoren m.m. doktor Joh. Em. Wikströms Stockholms flora. Från författarens systersson herr kammarherren m.m. Carl Roos genom Carl Lagerheim. Endast tillgänglig för utdelning.” Del I med N. G. Berlins namnteckning och C. O. G. Wiboms exlibris. Har även tillhört Henrik Alm och med Gunnar Brusewitz exlibris. Krok Bibliotheca botanica suecana 13. Akrell Stockholmiana 1002 för del I. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 23. Essén s. 50. Lundberg s. 9: ”I inledningen p. 109-113 afhandlas Stockholmsnejdens fiskar: 48 arter”. Allt som trycktes. Kartan graverades av C. F. Himberg. Av den andra delen trycktes endast dessa fem ark, vilka aldrig såldes i bokhandeln, övriga delar av manuskriptet ligger otryckt i Vetenskapsakademiens samlingar. Den långa växtgeografiska inledningen till del I utgavs även separat under titeln ”Öfversigt af Stockholms-traktens natur-beskaffenhet” och har eget impressum daterat 1839. I exemplaret är medbundet ett litograferat porträtt av Wikström utfört av Cardon. ”Stockholms flora” är förmodligen botanikern och innehavaren av bergianska professuren Johan Emanuel Wikströms (1789-1856) viktigaste arbete. Gunnar Eriksson skriver i ”Bergianska botanister” att det säkert var Wikströms ”förhoppning att floran skulle komma till användning vid Stockholmsläroverken som lärobok och handledning vid botaniska exkursioner och växtinsamlingar.” Denna förhoppning grusades av att K. F. Thedenius vid samma tid utgav ett särskilt florakompendium avsett för skolbruk. Gunnar Brusewitz skriver i ”Resa i tid och rum” om förändringar i den svenska faunan genom historien. ”När man läser i de gamla lokalfaunorna och artlistorna, som blev populära kring mitten av 1800-talet, anar man lite av de markanta förändringar, som skedde kring denna tid. Intressant är t.ex. J. E. Wikströms ’Stockholms flora’, som kom ut 1840, och som också innehåller ett rikt zoologiskt material.”

Paris, P. G. Le Mercier, 1763. 8:o. XXIII,(5),268 + (8),292 s. & 1 stor utvikbar tryckt tabell + (12),266 s. Tre nära samtida fint mönstrade pappbd med ljusbruna titeletiketter av glättad papp och rödstänkta snitt. Ryggarna något blekta. Del I har en mindre bläckfläck på s. 16 i texten och några fuktfläckar i yttre marginalen på s. 121-44 och i den nedre på s. 179-80 och 223-38. Vikta hörn. I slutet en bläckfläck på det främre snittet som till viss del trängt in i yttre marginalen från s. 245 till slutet. Den andra delen genomgående fuktbubblig och med en tvärsgående fuktrand från s. 168 till slutet. Mindre pappersförlust i övre yttre hörnet på s. 179 och en spricka i häftningen mellan s. 264 och 265. Solkfläckar på s. 280 och en gammal lagning i inre marginalen på s. 289. Den utvikbara tabellen har en mindre reva i vikningen. En gammal lagning i inre marginalen på s. 81 i del III. Med en namnteckning, Lindencrona. Trevlig svit från Ericsberg. Saknar de tre graverade frontespiserna! Den stora utvikbara tryckata tabellen med titeln ”Tableau synoptique d’éducation”. Skriven i form av brev till ”m. le comte de ***”. Polycarpe Poncelet (1720-80) är mest känd för sitt verk om dryckers destillering, ”Nouvelle chymie du gout”. Erik Gustaf Lindencrona (1738-1808) var jurist och ämbetsman samt landshövding i Västernorrland 1796-1807. Ett antal volymer ur hans bibliotek, alla bundna i vackra mönstrade pappband, fanns i Ericsbergs bibliotek.

Sthlm, P. Hesselberg, 1768. 8:o. (16),280 + (2),281-582 s. Två stiliga samtida marmorerade skinnbd med upphöjda bind, rikt gulddekorerade ryggar och röda titeletiketter respektive svarta deletiketter i marokäng där etiketternas ”Ä” är stavade ”Æ”. Kantförgyllning och röda snitt. Smärre nötningar på pärmarna och en bläckfläck på första volymens bakpärm. Första titelbladet med rivet nedre hörn, fuktfläck i marginalen på s. 13-38, bortrivet nedre hörn med viss textförlust på s. 247-48. Andra titelbladet bruntonat, liten marginalreva på s. 399-400, några fuktfläckar på sista bladet. Erratabladet överstruket och rättelserna införda i texten. Marie Catharina Liljestråles, Jan Lars Hacksells respektive A. Hacksells namnteckningar. Fint ex. Första upplagan utkom 1764. Översättaren Herman Schützer adlades senare Schützercrantz. Även Magnus Orrelius medverkade som översättare enligt Libris. Samuel-Auguste Tissot (1728-97) var schweizisk läkare, berömd bland annat för sina studier av migrän och onani samt för ”Avis a peuple sur sa santé”, ett arbete som har kallats 1700-talets bäst säljande läkarbok. Maria Catharina Liljestråle (1791-1822) var gift 1814 med löjtnanten Carl Adam von Schoting.

Sthlm, Kongl. tryckeriet respektive A. Zetterberg, 1789-93. 8:o. (6),409,(1 blank,1) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (4),618 s. & 2 grav. plr, varav 1 utvikbar + (4),499,(1) s. & 2 utvikbara grav. plr. Tre läckra lätt nötta samtida marmorerade ljusbruna skinnband med upphöjda bind, rikt och vackert guldornerade ryggar, beige titeletiketter och gröna nummeretiketter. Röda snitt. Ryggarna lätt blekta och titeletiketten till den andra volymen med lite småskador i högra kanten. Inlagorna med enstaka lagerfläckar. Första delen med svag fuktrand i övre hörnet mot slutet. Andra delen med större och tilltagande fuktrand i yttermarginalen från s. 531 till slutet. Inklistrat katalogurklipp på första försättsbladet från Björck & Börjessons katalog 210. Georg Ohlsons guldtryckta monogramexlibris ”GOG”. Fin svit tryckt på tjockt fint papper. De tre första årgångarna av den nya serien. De två planscherna i andra delen föreställer medaljer. Första delen innehåller ”Inledning innefattande berättelsen im kongl. academiens uplifvande och första sammanträde, samt konungens och [...] v. Höpkens tal vid samma tilfälle, ”Kongl. academiens statuter”, ”Lof-tal öfver [...] Lovisa Ulrica” av S. A. Piper, inträdestal av Fredric Sparre, C. W. von Düben, Malte Ramel, ”Inträdes-tal, om Sveriges fordna österländska handel, i anledning af arabiske penningar, fundne i svensk jord” av G. Adlerbeth, ”Inträdes-tal, om menniskosnillets nuvarande gäsning och verksamhet til nya uptäkter av B. Ferrner, ”Inträdes-tal, innefattande strödda tankar om den vishet som finnes i historien” av Jacob von Engeström, ”Inträdes-tal, om sambandet emelllan historien och medaille-vetenskapen, samt om den hjelpreda som den förre af den senare kan hemta av A. F. Ristell, ”Inträdes-tal, om k. Gustaf I:s vård om allmänna uplysningen och undervisningen” av Johan Murberg, ”Inträdes-tal, om nyttan och nödvändigheten af latinska språkets bruk” av Sam. Sernskiöld, ”Inträdes-tal, om den ogrundade beskyllning som göres götherna at hafva förstört den romerska vältaligheten” av Carl Joh. Strand, ”Inträdes-tal, om vitterhetens och de fria konsters inbördes förbindelse” av Carl Fredric Adelcrantz, ”Inträdes-tal, innefattande uplysning i kon. Gustaf I:s historia” av Uno von Troil och ”Inträdes-tal, om grekernes vitterhet och des fortplantande til andra folkslag” av Johan Floderus. Andra delen innehåller ”Historiske anmärkningar vid ett fynd af utländskt guldmynt träffat på Öland” av J. von Engeström, ”Anmärkningar rörande det som förnämligast bör i akttagas vid skådepenningars upgifvande” av G. Adlerbeth, ”Historisk afhandling om Helge lekamens gille i Stockholm” av J. Murberg, ”Afhandling om hanse-städernas handel med Sverige m.m.” av J. D. Flintenberg, ”Inträdes-tal” av J. G. Oxenstierna, ”Undersökninghuruvida forntidens historiske arbeten kunna nu för tiden tjäna häfdeteknare till eftersyn” av Jonas Hallenberg och ”Förslag till skådepenningar öfver store män som utmärkt kon. Gustaf Adolphs och drottning Christinas tidehvarf” av P. Luth. Tredje delen innehåller ”Afhandling om grekernes seder och lefnadssätt” av J. Floderus, ”Anmärkningar om kläden och ylletyf, som mäst nyttjades i Sverige i k. Gustaf I:s tid” av J. Murberg, ”Afhandling om svenska krigsmaktens och krigskonstens tillstånd ifrån k. Gustaf I:s död till k. Gustaf Adolphs anträde till regeringen” av Carl Adlersparre, ”Försök till inscriptioner och minnespennigar” av P. Luth och ”Undersökning om orsakerna till smakens olikhet, upkomst och fall hos särskilda folkslag” av Jacob Fredric Neikter. Alla delar innehåller dessutom diverse svar och tal av sekreterare och preses samt beskrivningar av priser, inskriptioner, mynt och medaljer.

Norrköping, A. F. Raam, 1800. 4:o. (8) s. Häftad. Liten oval kontrollstpl i nedre högra hörnet på titelbladet föreställande ett brinnande hjärta. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 182: ”högst sällsynt”. Enligt titelbladet ”Tryckt på auctors eget förlag.” Klemming kände inte till författaren, vilken däremot Bygdén upplyser om. Enligt Bygdén uppfördes aldrig stycket. Rollerna var ”Fru Swea”, ”Riksens ständer”, ”Neptun”, ”Mercurius”, ”Sällheten” och ”Fama. (Rycktet.)”.

Altona, J. F. Hammerich, 1818-20. 8:o. XXIV,446,(2) + VIII,392 s. & 8 tryckta tabeller på 5 blad + XVI,414 s. Tre samtida ngt nötta hfrbd med guldornerade ryggar och svarta titel- och deltiteletiketter. Blåstänkta snitt. Ryggarna med en del skrapmärken. Några obetydliga småfläckar. Pappret på s. 196 i del II med liten lagning före tryckningen. Bra ex. med Alex. Martins grav. exlibris. Bring Itineraria svecana 400. Det danska originalet utkom 1814-17 efter att mindre delar av texten publicerats i den danska tidskriften ”Athene”. Även svenska och holländska översättningar utkom. På s. 279-410 i del III återfinns ”Kurzer Umriss der Epochen in der Geschichte der schwedischen Nationallitteratur”. Christian Molbech var bibliotekarie vid Kongl. bibliotek och från 1829 professor i litteraturhistoria vid Köpenhamns universitet. Under resan knöt han förbindelser med svenska författare, särskilt romantikerna i Uppsala och Stockholm, och mycket plats i reseskildringen ägnas åt Sveriges vittra och lärda kretsar och miljöer. Han reste genom Skåne, Småland, Västergötland, Värmland, Närke, Västmanland, Uppland, Stockholm, Östergötland och Blekinge. En ny resa gjordes 1842.

Riga, C. J. G. Hartmann, 1804. 8:o. IV,356,(4) s. & 1 utvikbar tabell vid s. 34. + Russisches Lesebuch oder Auswahl auserlesener prosaischer und poetischer Aufsätze aus den besten Russischen Schriftstellern. Livre de lecture Russe ou Recueil de pièces choisies en prose et en vers tirées des meilleurs auteurs Russes. Riga, C. J. G. Hartmann, 1805. 8:o. VI,(2),213,(3 blanka) s. Samtida ljusbrunt hfrbd med guldlinjerad rygg och grå titeletikett i skinn. Gula snitt. Ryggen torr och flammig samt med några fuktfläckar. Inlagan med ett fåtal småfläckar. Spår av L. J. Sederholms borttagna exlibris. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Första upplagorna av bägge arbetena utkom 1794. Johann Heym (1769-1821), professor vid högskolan i Moskva, gav ut en rad läroböcker och lexikon. 1831 trycktes på svenska hans ”Tal-öfningar i ryska språket”.

Sthlm, kongl. Finska boktryckeriet, hos J. A. Carlbohm, 1785. 8:o. 180 s. Ganska nött enkelt hfrbd från början av 1800-talet med blekgula snitt. Ryggen med spår efter en bortfallen titeletikett och små kvarlevor av en pappersetikett nederst. Fuktfläckar och spår av ett borttaget exlibris på frampärmens insida. Spridda fläckar och delvis solkig i yttre hörnen efter flitig läsning. Lite loss i häftningen nedtill på de första tio sidorna, och bakre innerfalsen sprucken nederst. Originalet, ”Sophia”, utkom 1762 efter att ursprungligen gått som följetong under namnet ”Harriet and Sophia” i ”The Lady’s Museum” 1760-61. Ytterligare en översättning av Lennox utkom på svenska, nämligen ”Henriette” 1781-82. Den svenska översättningen recenserades av C. C. Gjörwell som skrev: ”En stor del af händelserna passera på landet, och des enfald ger et landtlikt behag åt hela sammansättningen, som därigenom hos hvarje känslofull läsare bör gjöra et så mycket angenämare intryck” (citerat efter Böök som fortsätter ”Gjörwell representerade som man ser den lätt tillfredsställda delen af publiken, när endast romanens moralitet var obestridlig”).

Sthlm, C. G. Cronland, 1792. 8:o. XVI,104 s. Nyare brunmönstrat pappbd med titeletikett av svart skinn. Stänkta snitt. Ett senare marmorerade pappomslag medbundet. Snävt skuren, någon gång in i arksiganturer och kustoder. Titelbladet har några obetydliga småfläckar och är uppfodrat vid ryggen på baksidan. Även sista bladet uppfodrat vid ryggen. Anteckning att boken ska ha tillhört Bo Bergman på bakre omslagets insida. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 17.293d. Inleds med ”Ärligheten. Til hans kongl. höghet regenten” riktad till hertig Karl. På sidorna 48-54 återfinns ”Ideal af en tryckfrihets lag” som propagerar för oinskränkt tryckfrihet. Detta och ett också avtryckt memorial till Gustav III hade överlämnats till denne redan vid riksdagen 1786, men blev först nu tryckta i hopp om att bättre tas emot av hans bror hertig Karl. Polismästaren Liljensparre fick skriften konfiskerad och Thorild ställdes inför rätta och dömdes till landsförvisning på fyra år 1793.

Nyköping, P. E. Winge, 1833. 8:o. (8),384,395-480,(8,2 blanka) s. Elegant halvpergamentbd från 1900-talets mitt med guldornerad rygg, grön titel- och röd författaretikett, klotöverdragna pärmar, den främre med guldpräglat ornament. Övre guldsnitt, i övrigt endast putsade snitt. Medbundet tryckt pappomslag, där ryggen är inklistrad på bakre omslagets insida. Tre namnteckningar på främre omslagets insida, Åke Edw. Huitfeldt, Arnold O. Wilund och Frans [?] Erixon. Tryckt på blåtonat papper. Stiligt ex! Bibliotheca Walleriana 16207. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 512, felaktigt med ”bidrag” i stället för ”bihang” i titeln. Läkaren Johan Fredrik Sacklén (1763-1851) är mest känd som upphovsman till ”Sveriges läkarehistoria” till vilket detta är ett faktaspäckat supplement.

Norrköping, A. F. Raam, 1798. 8:o. (14),336,(1,1 blank),337-700,(4),701-716,(14) s. & 5 utvikbara grav. plr & 2 utvikbara grav. kartor. Häftad och oskuren i nära samtida gråpappomslag med handskriven titeletikett av papper. Den lite fläckiga ryggpappen skadad upp- och nedtill. Enstaka fläckar, främst i marginalerna. Planscherna är i utmärkt skick och infästade på blåa papper i slutet för att kunna vikas ut under läsningen, (precis som det anges på bladet ”rättelse för bokbindaren” innan s. 701). Namnteckning A. E. Stenholm daterad Stockholm den 16 maj 1830. På frampärmen Gunnar Lindes namnteckning från 1942 med rött bläck. Med de sju bladen subskribentförteckning i slutet, vilken ofta saknas. Ovanlig i detta häftade skick. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6276. Ranius Böcker om Östergötland 513. Rahmström Bidrag till en bibliografi om vallonerna 507. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1649. Vyn över Norrköping är graverad av J. P. Cumelin och är en försiktig bearbetning av planschbladet ur Dahlbergs ”Suecia antiqua”. Bland övriga planscher märks en vy över staden från norr och avbildningar av stadskyrkan och spinnhuset. Hans Olof Sundelius (1764-1821) var vice pastor i Adelöf i Linköpings stift. I förordet skriver han att han uppmuntrats i sitt arbete av J. H. Lidén, denna ”Norrköpings Mecænas”.

Gävle, C. G. Sundqvist, 1827. 8:o. 70 s. & 2 utvikbara grav. plr & 4 utvikbara tryckta tabeller. Häftad i samtida trevligt klistermarmorerat pappomslag. Ryggen något blekt och naggad. Främre omslaget med en liten reva nedtill närmast ryggen. Bakre omslagets insida med några samtida blyertsanteckningar. Enstaka lagerfläckar. En fuktfläck i nedre yttre hörnet fram till s. 25. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5803. Forsbom Litteratur om Hälsingland s. 275. Planscherna är graverade av E. Åkerland och daterade 1825. De visar Kärböle skans samt ruinerna av ”GudsBergsKloster å Diger Kjöhlens Fäbodewall”. Beskriver Färila socken i Hälsingland. Utkom i en tillökad upplaga tryckt i Stockholm 1880. Carl Petter Ström (1777-1845) utgav även ”Utkast till Helsinglands och Helsinge kongl. regementes krigs-historia” 1828. Han var officer vid Hälsinge regemente. Carl Gustaf Sundqvist drev boktryckeri under eget namn i Gävle vid två tillfällen, en första vända under åren 1802-15 och en andra omgång under åren 1821-29.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1956. 218,(2 blanka,5) s. Blått halvmarokängbd med rikt guldornerad rygg, röd titeletikett och övre guldsnitt (Nordiska bokhandeln). Omslaget medbundet. Ryggen hårt blekt och pärmhörnen obetydligt skrapade. Signerad av författaren på smutstitelbladet. Av en bibliofilupplaga på bättre papper omfattande 125 exemplar numrerade I-XXV respektive 1-100, är detta nummer 69. Bibliofilupplagan är försedd med ett gråblått omslag i en ljusare färg än den vanliga upplagans.

Sthlm, H. A. Nordström, 1820. 8:o. (10),302,(2) s. & 4 utvikbara grav. plr. Ljusbrunt hfrbd i gammal stil med guldlinjerad rygg, brun titeletikett och klistermarmorerade pärmpapper (E. Hanssons bokbinderi, Lund). Övre infärgat grönt snitt, de övriga snitten putsade. Enstaka repor på ryggen och lite nötta falsar. De första fyrtio sidorna med avtagande fuktrand i nedre hörnet. Spridda småfläckar. Samtida bläckmonogram ”C. U. S.” på titelbladet. Namnteckning Knut Parck på försättsbladet. Trevligt ex. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1820:1. Bibliotheca Walleriana 11080. Med det tryckta dedikationsbladet till Brukssocieteten. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”År 1820 utgav B. dessutom sin bekanta lärobok i blåsrörsanalys, en frukt av hans mångåriga, samarbete med den 1818 avlidne Gahn. Detta verk utkom i flera upplagor och översattes till de flesta europeiska språk”. Knut Parck (1882-1964) var kemilärare, rektor samt läroboksförfattare i kemi.

Passau, 2002. XII,443 + 445-934,(6) + 937-1335,(9) s. & 1 tryckt löst bilagt erratablad. Tre häftade volymer i tvärformat i tryckt opappkassett. Ur Bengt Ollfors bibliotek, med hans exlibris. Ryggarna och kartongen, liksom snitten lite gulnade. Bilagt brev till Ollfors från Ina Nettekoven. Något doftande av tobaksrök. Med bidrag av Caroline Zöhl och Mara Hofmann. Katalog utgiven till Antiquariat Bibermühles 50-årsjubileum. Med omfattande och detaljerade beskrivningar samt rikt illustrationsmaterial som kastar ljus över en annars svåröverskådlig grupp av tryck, de flesta tryckta i Paris.

Skara, sal. Kiellbergs änckio, 1716. 4:o. (56),384,383-468,(14) s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Träsnitt på s. 416. Nytt pergamentbd med guldlinjerad rygg och oxblodsröd titeletikett i skinn samt rödstänkta snitt (Beck & son, 2004). Någon enstaka småfläck och fuktrand. Titelbladet med bortskuren namnteckning och gammal lagning. Övre ytterhörnet med en obetydlig lagning med japanpapper och en brun bläckfläck i nedre marginalen. Litet maskhål i nedre ytterhörnet på s. 181-90. Gamla anteckningar och lite solk i början av ordlistan över främmande ord på s. 246-57. Några tuschstråk på s. 253. Liten reva i texten på s. 291-92 och det och följande blad lite solkigt, liksom något enstaka blad senare i volymen. Gammal lagning i nedre marginalen på s. 299-300. Medbundet gammalt försättsblad med förvärvsanteckning daterad den 23 maj 1770 av Paul J. Nehrman att boken inköpts av ”morbroder Manloh” och en anteckning av Er. Dahlborg att boken är ”köpt på auction efter afle handelsman Nehrman samt en mindre medbunden lapp med namnteckning för J. Liljeborg. På det medbundna försättsbladets baksida anteckningen: ”Dänna bok är tjöpt på aksjon efter prosten Lejebarg i Wästra Wram”. The Hannås collection 650. Hammarsköld Förtekning s. 20. Med hyllningsverser av J. Bilbergh, M. Seth, P. Hesselius och Sophia Elisabeth Brenner. Ett av Swedbergs främsta intresseområden var det svenska språket. Han utarbetade ett mera ljudenligt stavningssätt, som bl.a. användes i kyrkohandboken och hans egen psalmbok. Swedbergs språkliga reformförslag presenterades först vid 1695 års biskopsmöte och vidareutvecklades sedan i ”Schibboleth”. Titeln hade Swedberg hämtat från Domarboken i vilken berättas om hur gileaditerna, vilka kontrollerade ett vadställe över Jordan, använde sig av ordet ”schibbolet” för att igenkänna passerande efraimiter, ett folkslag som låg i krig med gileaditerna: efraimiterna kunde nämligen inte uttala sj-ljudet och ett felaktigt uttal vid vadstället innebar döden. Swedberg fick utstå mycket kritik för sina ståndpunkter, inte minst från den konservativa Urban Hiärne, med vilken han dock delade en skepsis mot användandet av utländska ord i svenskan. Ett avsnitt av boken utgör en satir över denna moderna svaghet för det utländska. I boken finns också en redogörelse om en svamp som liknade ett kvinnohuvud från Näs socken i Vartofta härad och M. Seths ”Fontange-predikan” över ett dödfött och missbildat barn, den sistnämnda utgavs även separat i Skara samma år. Paul Joston Nehrman (1731-82) var handlande i Malmö. Hans mor var född Anna Ingri Castensdotter Manloh. Möjligen var den omnämnda morbrodern Olaus Manloh (1715-73) som var kommissarie i Göta hovrätt. Han och hans syskon vände på sin mors flicknamn Lohman och skapade ett eget släktnamn. Erik Eriksson Dahlborg (1739-1824) var från 1782 tullskrivare vid Malmö strandtull. Jöns Peter Liljeborg (1772-1857) var kyrkoherde i Västra Vram i Skåne från 1817. Han var far till zoologiprofessorn Wilhelm Lilljeborg.

Paris, imprimerie de C. F. Cramer, an VIII (=1800). 8:o. Grav. frontespis,grav. titelblad,XLIV,112 s. Välbevarat och vackert samtida ljusbrunt hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor och mörkare brun titeletikett av glättad papp. Grönstänkta snitt och läsband i rosa och grönt. Ryggen lätt blekt. Enstaka svaga fläckar. Gultonad fläck i innermarginalen på s. III-VIII och ett antal fläckar på sista bladet. Liten pappersförlust p.g.a. tunt papper i smutstitelbladet liksom i nedre hörnet på s. 75-76. Mycket trevligt ex. Översättning av Francoise-Anne Mellinet. Sista sidan är bokreklam. Frontespisen är graverad av Canu. Det engelska originalet, ”Fragments in the manner of Sterne”, utkom 1797.

Halmstad, C. E. Gernandt, 1871. Tvär-folio. Kolorerat litograferat titelblad,120 s. & 16 litograferade plr, varav 15 kolorerade. Blått oklbd med blindpressad ramdekor på pärmarna och guldtryckt titel med Hallands vapen på frampärmen. Ryggen något nött upp- och nedtill och bandet med några småfläckar samt lite stötta pärmhörn. För- och eftersättsblad med några små veck. Några lätta småfläckar. Mindre fläck i nedre ytterhörnet på s. 25. Den sista okolorerade planschen något lagerfläckad. Bra ex. med Johan Nordenfalks namnteckning. Den okolorerade planschen är en plan över Skottorp 1680 med den ovala kungssalen i större avbildning. Planscherna tecknade av Anders Kallenberg. Peter von Möller (1809-83) ägde de halländska godsen Skottorp och Dömestorp. Han var en föregångsman inom lanthushållningen och en av pionjärerna som använde guano för konstgödsling; så till den grad att den gamla bruksägaren och riksdagsmannakollegan C. G. Indebetou menade att von Möller ”borde ha haft Guanoöarna i sin vapensköld”. Han adlades för sina förtjänster 1860 i samband med Karl XV:s kröning. Möller intresserade sig för Hallands historia och språk. Ett resultat av detta var en uppmärksammad ordbok över halländska landskapsmålet, som utkom 1858. Hans etnologiska och kulturhistoriska samlingar publicerades, dels i föreliggande arbete, dels i ”Bidrag till Hallands historia” som utkom 1874. Konstnären Anders Kallenberg (1834-1902) är främst känd som djurmålare och under senare delen av seklet var han mycket uppskattad av recensenterna, inte minst August Strindberg. Johan Nordenfalk (1830-1901) var godsägare och politiker samt preses för Konstakademien.