Search Results

Uppsala, J. Edman, 1768. 8:o. (16),274,(14) s. Fint men lätt nött samtida stänkdekorerat hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, beige titeletikett av glättad papp och stänkta snitt. Ryggen obetydligt blekt. Främre pärmen med liten skada överst. Den i stort sett rena inlagan med ställvisa solk-, fukt- och flottfläckar, t.ex. på s. 20-21, 29-30, 33-35 och 209-12. Gamla lagade revor på s. 20-21 och 23-25 samt ett lagat hörn på s. 247. Johan Ad. Smedbergs överstrukna namnteckning. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 498. Med tryckt dedikation från utgivaren S. L. Gahm Persson till Daniel Tilas. De fyra sista sidorna är en bokkatalog från Edmans förlag. Petter Åhstrand (1700-66) var i över 30 år verksam som kronobefallningsman i Ölands norra mot och hade som sådan goda förstahandskunskaper om trakten. Han kunde därför förhålla sig fritt till föregångare som Linné med flera när han redogjorde för allmogens seder, klädedräkt, dialekt m.m. eller när han diskuterade öns avskogning och vattuminskningsfrågan. Anders Martinsson har i ett förord till en nyutgåva kallat arbetet ”inte bara en pärla i ölandslitteraturen utan även ett unikt oakademiskt bidrag till 1700-talets topografiska litteratur”. Efter Åhstrands död hamnade manuskriptet till arbetet via A. Pontins försorg hos S. L. Gahm Persson som lät utge det. Gahm Persson försåg det även med ett förord och har även sammanställt bihanget med avtryckta gamla handlingar som avslutar boken.

Norrköping, A. F. Raam, 1798. 8:o. (14),336,(1,1 blank),337-700,(4),701-716,(14) s. & 5 utvikbara grav. plr & 2 utvikbara grav. kartor. Häftad och oskuren i nära samtida gråpappomslag med handskriven titeletikett av papper. Den lite fläckiga ryggpappen skadad upp- och nedtill. Enstaka fläckar, främst i marginalerna. Planscherna är i utmärkt skick och infästade på blåa papper i slutet för att kunna vikas ut under läsningen, (precis som det anges på bladet ”rättelse för bokbindaren” innan s. 701). Namnteckning A. E. Stenholm daterad Stockholm den 16 maj 1830. På frampärmen Gunnar Lindes namnteckning från 1942 med rött bläck. Med de sju bladen subskribentförteckning i slutet, vilken ofta saknas. Ovanlig i detta häftade skick. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6276. Ranius Böcker om Östergötland 513. Rahmström Bidrag till en bibliografi om vallonerna 507. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1649. Vyn över Norrköping är graverad av J. P. Cumelin och är en försiktig bearbetning av planschbladet ur Dahlbergs ”Suecia antiqua”. Bland övriga planscher märks en vy över staden från norr och avbildningar av stadskyrkan och spinnhuset. Hans Olof Sundelius (1764-1821) var vice pastor i Adelöf i Linköpings stift. I förordet skriver han att han uppmuntrats i sitt arbete av J. H. Lidén, denna ”Norrköpings Mecænas”.

Sthlm, 1741. 8:o. (16),144,1-149,(1) s. Häftad i ngt nött samtida klistermarmorerat pappomslag. Ryggen blekt och med små skador. Enstaka småfläckar. Bra ex. Hebbe 138. Fr.o.m. femte kapitlet tryckt hos Momma. En stort upplagd stridsskrift för en merkantilistisk näringspolitik.

Sthlm, D. M. Lublin, 1835 respektive D. M. Lublin & co., 1837. 8:o. (6),212,(1) + 159,(1) s. Elegant samtida hfrbd med dekorativt guldornerad och blindpressad rygg samt brandröd titeletikett. Grönstänkt övre snitt, övriga snitt endast putsade. Enstaka småfläckar och nagg i övre marginalen. Andra delen med lagning på s. 97 med minimal textförlust och liten pappersförlust på s. 99. Fint ex. med J. H. Schröders exlibris. Med tryckt dedikation till Gustaf Lagerbjelke. Gustaf Ludvig Torsslow (1789-1874) var kontrollör vid Kongl. teatern och bror till skådespelaren Ulrik Torsslow och verket ger en detaljerad bakgrund utifrån avtryckta handlingar till de strejker vid teatern 1828 och 1834 som leddes av brodern. Johan Henrik Schröder (1791-1857) var universitetsbibliotekarie och professor i Uppsala samt en framstående boksamlare. Hans böcker såldes på auktion 1866. Han var en av de första svenska boksamlarna som valde att inte beskära sina böcker vid inbindning.

Örebro, N. M. Lindh, 1811. 12:o. Grav. front,(2),206 s. + grav. front,252 s. + grav. front,180 s. Samtida marmorerat hfrbd med gula snitt. Upptill på ryggen brun nummeretikett ”159”, vilken även har ”920” tillskrivet i bläck. Ett svagt nr 18 i guld längst ned på ryggen. Något lagerfläckig och bitvis mer fläckad. Exlibris och handnumrerade stplr från Göta Coldinu-ordens bibliotek. Senare exlibris Kenneth Krook visande en stekpanna, vilken oförsiktigt nog är placerad mitt på ett bokuppslag! Trevligt ex. Du Rietz Gastronomisk spegel 77. Första delen utkom i ny upplaga 1842. De fina planscherna graverade av C. G. Lundgren och översättningen gjord av Johan Peter Wåhlin. Göta Coldin Logen grundades 1768. Dess ordenshus ligger på Bellmansgatan 9 i centrala Göteborg. Till kända medlemmar av denna loge hörde Pehr Dubb och William Chalmers. Det fina exlibriset har marint motiv.

Sthlm, H. A. Nordström, 1805-06. 8:o. Grav. titelblad,(2),216 s. Samtida stänkdekorerat hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och brun titeletikett av glättad papp. Bruna klistermarmorerade pärmsidor och gula snitt. Etiketten lite nött och ett ytligt litet maskangrepp i nedre främre pärmhörnet. Inlagan ställvis aningen lagerfläckig. En liten fläck i övre marginalen på s. 83-84 och en reva på s. 93, även den i övre marginalen. Med Magnus Flincks namnteckning. Från Vegeholm. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2549. I en bilaga redogörs bland annat för en tämligen omfattande husesyn av Frösunda och herrgården Brahelund, den senare i nuvarande Hagaparken utanför Stockholm. Bihanget upptar s. 181-216 och avslutas med en liten berättelse om rappning och isolering av A. H. Björkman, bruksinspektor vid Stjernsund. Adolf Fredrik Wijnblad (1744-1808) var son till Carl, som genom sitt författarskap inom arkitektur och byggenskap gjort sig ett stort namn. Magnus Flinck (1758-1814) var en skicklig jurist och ämbetsman och gjorde en enastående snabb karriär. Vid 23 års ålder var han titulär landssekreterare, vid 27 ordinarie sådan och vid 34 var han titulär lagman. Under denna karriär avverkade han även borgmästarposten i Landskrona men avancerade därifrån på förmyndarregeringens initiativ till rikets ärendens allmänna beredning. Flinck hamnade dock i onåd hos Gustav IV Adolf, och när denne besteg tronen tvingades han lämna beredningen. Trots detta var Flinck högst delaktig när den svenska lagboken, som del i Gustav IV Adolfs pommerska reformarbete, översattes till tyska 1807. Mot slutet av sitt liv var han lagman i Skåne och arbetade med en revision av utsöknings- och rättegångsbalkarna. Denna blev dock aldrig helt färdigställd. Under hela sitt liv var Flinck dessutom en flitig boksamlare. I biblioteket på Vegeholms gods fanns utöver juridik även stora samlingar av bland annat historia och vitterhet, allt i bästa skick. Biblioteket såldes på Libris auktioner i början av 1980-talet.

(Sthlm), N. Wankijff, 1685. Liten 8:o. (4),44 s. Tagen ur band och med rester av en marmorerad ryggremsa. Stänkta snitt. Genomgående mycket snävt skuren i övre marginalen där pagineringen ibland är beskuren. Enstaka småfläckar. Disputationsdatumet ändrat för hand och det tryckta ”maji” har ersatts av ”junij” i bläck. Några samtida anteckningar i nedre marginalen på titelbladet och s. 34. En kraftig liten rostfläck på s. 29-30. Ur Bengt-Olof Landins bibliotek. Lidén Catalogus disputationum 5. Med en hyllningstext av G. Carlholm. Behandlar drakar, basilisker, lindormar och andra dess släktingar. Aldrovandi, Jonstonius och Kircher tillhör de åberopade källorna.

Berlin, bei J. F. Unger, 1794. 8:o. Grav. porträtt,XII,(4),139 s. Lätt nött vinrött marokängbd från 1900-talets första hälft med upphöjda bind och sparsamt guldornerad rygg samt kantförgyllning och inre denteller (J. Gerbers, Hamburg). Övre guldsnitt, i övrigt endast putsade snitt. Ngt lager- och småfläckig. Små fuktfläckar i nedre marginalen på porträttet, s. 33-48 och 93-96. Mindre reva i nedre marginalen på s. 101. Missfärgat nedre hörn på s. 131. Tillskrift av F. Rambach nederst på titelbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 143-44, upplaga a. Uppfördes första gången 1788 och trycktes på svenska i ”Skrifter” 1806. Översättaren var preussisk legationssekreterare i Stockholm. Med en efterskrift av F. Rambach angående svensk teater i allmänhet och pjäsen i synnerhet. En dansk och en fransk översättning utkom också.

Rostock, S. Mölleman, 1601. 8:o. A1-V8 = (319) s. Titelsidan inom träsnittsram. Halvpergamentband från 1900-talet med äldre marmorerade pärmpapper. Ojämnt solkiga gamla snitt. Titelbladet uppfodrat med smärre förluster i träsnittsramen. Några småfläckar. Återkommande små fuktränder i övre och nedre marginalen. Enstaka smårevor i marginalerna. Namnteckning av C. A. Ljungquist i Väckelsång daterad 1863 på titelbladet. Korta bibliografiska anteckningar på bakpärmens insida. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 255. VD17 23:303042T. Med en inledande tryckt tillägnan till det svenska prästerskapet daterad Rostock den 25 mars 1601- Fabricius var kyrkoherde i Göttingen och berömd predikant. Till största delen tryckt i tre spalter med kronologiska uppgifter om vad Lutheraner, Zwinglianer/ Calvinister och Papister ansåg i frågan. Kolumnen Papister är dock oftast tom. Historien börjar med själva nattvardens instiftande och går sedan från år 45 till 1577. Petrus Johannis Gothus (1536-1616) är en intressant och viktig person i 1500-talets svenska kulturliv. Han drabbades av en rad personliga och ekonomiska olyckor under sin livstid – och många sekler senare hade han oturen att glömmas bort av redaktörerna för ”Svenskt biografiskt lexikon”, trots att Henrik Schück ägnat honom en lång uppsats i festskriften ”Till Hugo Geber” (1913). Han föddes som Per Hansson i Norrköping och insjuknade 13 år gammal i den pestepidemi som 1549 svepte över Sverige. Han överlevde pesten men fick i sviterna därav ena benet förstört och tvingades resten av livet att gå med hjälp av kryckor. Många tyckte synd om den begåvade tonåringen, och han fick ekonomisk hjälp för att kunna studera i Rostock. Där stannade han i många år, och när han i början av 1570-talet befann sig i ekonomiskt trångmål kom han på den ljusa idén att använda sig av Rostocks skickliga boktryckare för att ge ut böcker för den svenska marknaden. Det blev inledningen till en omfattande utgivarverksamhet i luthersk anda. Han var ingen aggressiv agitator, som sin samtida Abraham Angermannus, men fick likväl en stor betydelse för spridandet av den lutherska ortodoxin. Han tycks ha haft ett brett nätverk i det svenska samhället, inkluderande såväl furstliga personer (gärna med anknytning till sin östgötska hembygd, som prinsessan Anna och änkedrottning Gunilla) som borgare i olika svenska städer, främst Stockholm och städer i Östergötland. Sammanlagt gav han ut ett sextiotal böcker – varav drygt tjugo under 1500-talet – vilka nästan i sig utgör ett eget samlarområde.

Kalmar, P. Ahlquist respektive Stifts-boktryckeriet, 1828-30. 8:o. (2),105 s. & 1 utvikbar gränskolorerad litograferad karta + 132 s. & 1 utvikbar grav. stadsplan. Elegant lackat och marmorerat hfrbd med svagt upphöjda bind, guldornerad rygg och gulbrun titeletikett (Hedberg, 1927). Övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Medbundna delvis solkiga och uppfodrade tryckta omslag till båda delarna, förutom det bakre till andra delen. Ryggen lite blekt och med något nötta ytterfalsar. Inlagan med enstaka fläckar och sista sidan lite solkig samt med några lagade marginalrevor. Kartan har en liten reva vid infästningen. Ur Bengt Bernströms bibliotek. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5931. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 66. Allt som utkom. Nils Isak Löfgren (1797-1881) var prost och kyrkoherde i Kalmar stift. Kartan föreställer Kalmar län. Stadsplanen på blåtonat papper är över gamla Kalmar 1647.

Sthlm, P. Hesselberg, 1766. 4:o. 57,(1) s. & 6 grav. plr. Tagen ur band. Lite lös i häftningen. Enstaka småfläckar. Delvis med smärre fuktränder i övre respektive inre marginalen. Bra ex. Bring Riksdagshandlingar s. 71. Lindberg Swedish Books 49. Utan den separat utgivna planschen över gjutna slagghus och det sällsynta bihanget med plansch. Titelbladet är ett utbytesblad. Boken översattes till tyska 1768. Den till synes oförtröttliga arkitekten Carl Wijnblad (1705-68) gav vid sidan om sina stort upplagda ”Ritningar på fyratio wåningshus af sten, och trettio af träd, samt åtskilliga lusthus” från 1755-56 och ”General planer” från 1765 även ut dessa förlageritningar till olika lantmannabyggnader, inklusive olika typer av badstugor.

Sthlm, Stolpiska tryckeriet, 1783. 8:o. 576 s. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, brun titeletikett och svagt stänkta snitt. Ryggen defekt upptill. Nyare pärmpapper och försättsblad. Inre främre falsen med en klotförstärkning. Inlagan ställvis lite småfläckig och solkig, mer i början. Första svenska upplagan utkom 1754. Översättning och bearbetning av Anders Säfström, huvudsakligen efter ”Memoires d’un honette homme” av Prévost och efter dess fortsättning av E. de Mauvillon, men även i mindre delar efter ett antal andra utländska källor. Med tryckt dedikation till frimurarlogen i Stockholm underskriven ”Flamina”. Säfström har lagt till den frimureriska anknytningen på egen hand och sannolikt i syfte att vinna läsare nyfikna på denna orden, som etablerat sig i Sverige på 1730-talet och 1753 fått Adolf Fredrik som beskyddare.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839-40. 8:o. VIII,I-VI,185,(1 blank,1,1 blank,2),1-423,(1 blank),1-27,(2) s. & 1 utvikbar grav. karta. + (WIKSTRÖM JOH. EM. Fem tryckta ark av andra delen av Stockholms flora. Sthlm, 1844?). 8:o. 80 s. Del I bunden i ett samtida ganska nött hfrbd med guldornerad rygg som renoverats i främre ytterfals men ändå är sprucken i båda ytterfalsarna. Bitvis lätt lagerfläckig och mot slutet med en svag fuktrand i övre hörnet. Reva i yttre marginalen på s. 149 i andra pagineringsföljden. Kartan med mindre reva i vikningen. Den andra delen i ett senare hfrbd (Beck & son). Det ursprungliga grå omslaget medbundet. Med tillskrift på främre omslaget: ”Till herr kamereraren Johan Erik Dumrath. De fem tryckta arken till sednare delen af professoren m.m. doktor Joh. Em. Wikströms Stockholms flora. Från författarens systersson herr kammarherren m.m. Carl Roos genom Carl Lagerheim. Endast tillgänglig för utdelning.” Del I med N. G. Berlins namnteckning och C. O. G. Wiboms exlibris. Har även tillhört Henrik Alm och med Gunnar Brusewitz exlibris. Krok Bibliotheca botanica suecana 13. Akrell Stockholmiana 1002 för del I. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 23. Essén s. 50. Lundberg s. 9: ”I inledningen p. 109-113 afhandlas Stockholmsnejdens fiskar: 48 arter”. Allt som trycktes. Kartan graverades av C. F. Himberg. Av den andra delen trycktes endast dessa fem ark, vilka aldrig såldes i bokhandeln, övriga delar av manuskriptet ligger otryckt i Vetenskapsakademiens samlingar. Den långa växtgeografiska inledningen till del I utgavs även separat under titeln ”Öfversigt af Stockholms-traktens natur-beskaffenhet” och har eget impressum daterat 1839. I exemplaret är medbundet ett litograferat porträtt av Wikström utfört av Cardon. ”Stockholms flora” är förmodligen botanikern och innehavaren av bergianska professuren Johan Emanuel Wikströms (1789-1856) viktigaste arbete. Gunnar Eriksson skriver i ”Bergianska botanister” att det säkert var Wikströms ”förhoppning att floran skulle komma till användning vid Stockholmsläroverken som lärobok och handledning vid botaniska exkursioner och växtinsamlingar.” Denna förhoppning grusades av att K. F. Thedenius vid samma tid utgav ett särskilt florakompendium avsett för skolbruk. Gunnar Brusewitz skriver i ”Resa i tid och rum” om förändringar i den svenska faunan genom historien. ”När man läser i de gamla lokalfaunorna och artlistorna, som blev populära kring mitten av 1800-talet, anar man lite av de markanta förändringar, som skedde kring denna tid. Intressant är t.ex. J. E. Wikströms ’Stockholms flora’, som kom ut 1840, och som också innehåller ett rikt zoologiskt material.”

Paris, P. G. Le Mercier, 1763. 8:o. XXIII,(5),268 + (8),292 s. & 1 stor utvikbar tryckt tabell + (12),266 s. Tre nära samtida fint mönstrade pappbd med ljusbruna titeletiketter av glättad papp och rödstänkta snitt. Ryggarna något blekta. Del I har en mindre bläckfläck på s. 16 i texten och några fuktfläckar i yttre marginalen på s. 121-44 och i den nedre på s. 179-80 och 223-38. Vikta hörn. I slutet en bläckfläck på det främre snittet som till viss del trängt in i yttre marginalen från s. 245 till slutet. Den andra delen genomgående fuktbubblig och med en tvärsgående fuktrand från s. 168 till slutet. Mindre pappersförlust i övre yttre hörnet på s. 179 och en spricka i häftningen mellan s. 264 och 265. Solkfläckar på s. 280 och en gammal lagning i inre marginalen på s. 289. Den utvikbara tabellen har en mindre reva i vikningen. En gammal lagning i inre marginalen på s. 81 i del III. Med en namnteckning, Lindencrona. Trevlig svit från Ericsberg. Saknar de tre graverade frontespiserna! Den stora utvikbara tryckata tabellen med titeln ”Tableau synoptique d’éducation”. Skriven i form av brev till ”m. le comte de ***”. Polycarpe Poncelet (1720-80) är mest känd för sitt verk om dryckers destillering, ”Nouvelle chymie du gout”. Erik Gustaf Lindencrona (1738-1808) var jurist och ämbetsman samt landshövding i Västernorrland 1796-1807. Ett antal volymer ur hans bibliotek, alla bundna i vackra mönstrade pappband, fanns i Ericsbergs bibliotek.

Sthlm, P. Hesselberg, 1768. 8:o. (16),280 + (2),281-582 s. Två stiliga samtida marmorerade skinnbd med upphöjda bind, rikt gulddekorerade ryggar och röda titeletiketter respektive svarta deletiketter i marokäng där etiketternas ”Ä” är stavade ”Æ”. Kantförgyllning och röda snitt. Smärre nötningar på pärmarna och en bläckfläck på första volymens bakpärm. Första titelbladet med rivet nedre hörn, fuktfläck i marginalen på s. 13-38, bortrivet nedre hörn med viss textförlust på s. 247-48. Andra titelbladet bruntonat, liten marginalreva på s. 399-400, några fuktfläckar på sista bladet. Erratabladet överstruket och rättelserna införda i texten. Marie Catharina Liljestråles, Jan Lars Hacksells respektive A. Hacksells namnteckningar. Fint ex. Första upplagan utkom 1764. Översättaren Herman Schützer adlades senare Schützercrantz. Även Magnus Orrelius medverkade som översättare enligt Libris. Samuel-Auguste Tissot (1728-97) var schweizisk läkare, berömd bland annat för sina studier av migrän och onani samt för ”Avis a peuple sur sa santé”, ett arbete som har kallats 1700-talets bäst säljande läkarbok. Maria Catharina Liljestråle (1791-1822) var gift 1814 med löjtnanten Carl Adam von Schoting.

Sthlm, Kongl. tryckeriet respektive A. Zetterberg, 1789-93. 8:o. (6),409,(1 blank,1) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (4),618 s. & 2 grav. plr, varav 1 utvikbar + (4),499,(1) s. & 2 utvikbara grav. plr. Tre läckra lätt nötta samtida marmorerade ljusbruna skinnband med upphöjda bind, rikt och vackert guldornerade ryggar, beige titeletiketter och gröna nummeretiketter. Röda snitt. Ryggarna lätt blekta och titeletiketten till den andra volymen med lite småskador i högra kanten. Inlagorna med enstaka lagerfläckar. Första delen med svag fuktrand i övre hörnet mot slutet. Andra delen med större och tilltagande fuktrand i yttermarginalen från s. 531 till slutet. Inklistrat katalogurklipp på första försättsbladet från Björck & Börjessons katalog 210. Georg Ohlsons guldtryckta monogramexlibris ”GOG”. Fin svit tryckt på tjockt fint papper. De tre första årgångarna av den nya serien. De två planscherna i andra delen föreställer medaljer. Första delen innehåller ”Inledning innefattande berättelsen im kongl. academiens uplifvande och första sammanträde, samt konungens och [...] v. Höpkens tal vid samma tilfälle, ”Kongl. academiens statuter”, ”Lof-tal öfver [...] Lovisa Ulrica” av S. A. Piper, inträdestal av Fredric Sparre, C. W. von Düben, Malte Ramel, ”Inträdes-tal, om Sveriges fordna österländska handel, i anledning af arabiske penningar, fundne i svensk jord” av G. Adlerbeth, ”Inträdes-tal, om menniskosnillets nuvarande gäsning och verksamhet til nya uptäkter av B. Ferrner, ”Inträdes-tal, innefattande strödda tankar om den vishet som finnes i historien” av Jacob von Engeström, ”Inträdes-tal, om sambandet emelllan historien och medaille-vetenskapen, samt om den hjelpreda som den förre af den senare kan hemta av A. F. Ristell, ”Inträdes-tal, om k. Gustaf I:s vård om allmänna uplysningen och undervisningen” av Johan Murberg, ”Inträdes-tal, om nyttan och nödvändigheten af latinska språkets bruk” av Sam. Sernskiöld, ”Inträdes-tal, om den ogrundade beskyllning som göres götherna at hafva förstört den romerska vältaligheten” av Carl Joh. Strand, ”Inträdes-tal, om vitterhetens och de fria konsters inbördes förbindelse” av Carl Fredric Adelcrantz, ”Inträdes-tal, innefattande uplysning i kon. Gustaf I:s historia” av Uno von Troil och ”Inträdes-tal, om grekernes vitterhet och des fortplantande til andra folkslag” av Johan Floderus. Andra delen innehåller ”Historiske anmärkningar vid ett fynd af utländskt guldmynt träffat på Öland” av J. von Engeström, ”Anmärkningar rörande det som förnämligast bör i akttagas vid skådepenningars upgifvande” av G. Adlerbeth, ”Historisk afhandling om Helge lekamens gille i Stockholm” av J. Murberg, ”Afhandling om hanse-städernas handel med Sverige m.m.” av J. D. Flintenberg, ”Inträdes-tal” av J. G. Oxenstierna, ”Undersökninghuruvida forntidens historiske arbeten kunna nu för tiden tjäna häfdeteknare till eftersyn” av Jonas Hallenberg och ”Förslag till skådepenningar öfver store män som utmärkt kon. Gustaf Adolphs och drottning Christinas tidehvarf” av P. Luth. Tredje delen innehåller ”Afhandling om grekernes seder och lefnadssätt” av J. Floderus, ”Anmärkningar om kläden och ylletyf, som mäst nyttjades i Sverige i k. Gustaf I:s tid” av J. Murberg, ”Afhandling om svenska krigsmaktens och krigskonstens tillstånd ifrån k. Gustaf I:s död till k. Gustaf Adolphs anträde till regeringen” av Carl Adlersparre, ”Försök till inscriptioner och minnespennigar” av P. Luth och ”Undersökning om orsakerna till smakens olikhet, upkomst och fall hos särskilda folkslag” av Jacob Fredric Neikter. Alla delar innehåller dessutom diverse svar och tal av sekreterare och preses samt beskrivningar av priser, inskriptioner, mynt och medaljer.

Norrköping, A. F. Raam, 1800. 4:o. (8) s. Häftad. Liten oval kontrollstpl i nedre högra hörnet på titelbladet föreställande ett brinnande hjärta. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 182: ”högst sällsynt”. Enligt titelbladet ”Tryckt på auctors eget förlag.” Klemming kände inte till författaren, vilken däremot Bygdén upplyser om. Enligt Bygdén uppfördes aldrig stycket. Rollerna var ”Fru Swea”, ”Riksens ständer”, ”Neptun”, ”Mercurius”, ”Sällheten” och ”Fama. (Rycktet.)”.

Altona, J. F. Hammerich, 1818-20. 8:o. XXIV,446,(2) + VIII,392 s. & 8 tryckta tabeller på 5 blad + XVI,414 s. Tre samtida ngt nötta hfrbd med guldornerade ryggar och svarta titel- och deltiteletiketter. Blåstänkta snitt. Ryggarna med en del skrapmärken. Några obetydliga småfläckar. Pappret på s. 196 i del II med liten lagning före tryckningen. Bra ex. med Alex. Martins grav. exlibris. Bring Itineraria svecana 400. Det danska originalet utkom 1814-17 efter att mindre delar av texten publicerats i den danska tidskriften ”Athene”. Även svenska och holländska översättningar utkom. På s. 279-410 i del III återfinns ”Kurzer Umriss der Epochen in der Geschichte der schwedischen Nationallitteratur”. Christian Molbech var bibliotekarie vid Kongl. bibliotek och från 1829 professor i litteraturhistoria vid Köpenhamns universitet. Under resan knöt han förbindelser med svenska författare, särskilt romantikerna i Uppsala och Stockholm, och mycket plats i reseskildringen ägnas åt Sveriges vittra och lärda kretsar och miljöer. Han reste genom Skåne, Småland, Västergötland, Värmland, Närke, Västmanland, Uppland, Stockholm, Östergötland och Blekinge. En ny resa gjordes 1842.

Riga, C. J. G. Hartmann, 1804. 8:o. IV,356,(4) s. & 1 utvikbar tabell vid s. 34. + Russisches Lesebuch oder Auswahl auserlesener prosaischer und poetischer Aufsätze aus den besten Russischen Schriftstellern. Livre de lecture Russe ou Recueil de pièces choisies en prose et en vers tirées des meilleurs auteurs Russes. Riga, C. J. G. Hartmann, 1805. 8:o. VI,(2),213,(3 blanka) s. Samtida ljusbrunt hfrbd med guldlinjerad rygg och grå titeletikett i skinn. Gula snitt. Ryggen torr och flammig samt med några fuktfläckar. Inlagan med ett fåtal småfläckar. Spår av L. J. Sederholms borttagna exlibris. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Första upplagorna av bägge arbetena utkom 1794. Johann Heym (1769-1821), professor vid högskolan i Moskva, gav ut en rad läroböcker och lexikon. 1831 trycktes på svenska hans ”Tal-öfningar i ryska språket”.

Sthlm, kongl. Finska boktryckeriet, hos J. A. Carlbohm, 1785. 8:o. 180 s. Ganska nött enkelt hfrbd från början av 1800-talet med blekgula snitt. Ryggen med spår efter en bortfallen titeletikett och små kvarlevor av en pappersetikett nederst. Fuktfläckar och spår av ett borttaget exlibris på frampärmens insida. Spridda fläckar och delvis solkig i yttre hörnen efter flitig läsning. Lite loss i häftningen nedtill på de första tio sidorna, och bakre innerfalsen sprucken nederst. Originalet, ”Sophia”, utkom 1762 efter att ursprungligen gått som följetong under namnet ”Harriet and Sophia” i ”The Lady’s Museum” 1760-61. Ytterligare en översättning av Lennox utkom på svenska, nämligen ”Henriette” 1781-82. Den svenska översättningen recenserades av C. C. Gjörwell som skrev: ”En stor del af händelserna passera på landet, och des enfald ger et landtlikt behag åt hela sammansättningen, som därigenom hos hvarje känslofull läsare bör gjöra et så mycket angenämare intryck” (citerat efter Böök som fortsätter ”Gjörwell representerade som man ser den lätt tillfredsställda delen af publiken, när endast romanens moralitet var obestridlig”).

Sthlm, C. G. Cronland, 1792. 8:o. XVI,104 s. Nyare brunmönstrat pappbd med titeletikett av svart skinn. Stänkta snitt. Ett senare marmorerade pappomslag medbundet. Snävt skuren, någon gång in i arksiganturer och kustoder. Titelbladet har några obetydliga småfläckar och är uppfodrat vid ryggen på baksidan. Även sista bladet uppfodrat vid ryggen. Anteckning att boken ska ha tillhört Bo Bergman på bakre omslagets insida. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 17.293d. Inleds med ”Ärligheten. Til hans kongl. höghet regenten” riktad till hertig Karl. På sidorna 48-54 återfinns ”Ideal af en tryckfrihets lag” som propagerar för oinskränkt tryckfrihet. Detta och ett också avtryckt memorial till Gustav III hade överlämnats till denne redan vid riksdagen 1786, men blev först nu tryckta i hopp om att bättre tas emot av hans bror hertig Karl. Polismästaren Liljensparre fick skriften konfiskerad och Thorild ställdes inför rätta och dömdes till landsförvisning på fyra år 1793.