Search Results

Sthlm, L. Salvius, 1757. 8:o. (16),209,230-619,(1) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och beige titeletikett. Stänkta snitt som är något mörktonade fram till ark Z sid. 388, därefter ljusare p.g.a. annan papperskvalité. Ryggen och främre falsen nötta och pärmpapperet delvis avskrapat. Nötta pärmkanter och hörn. Spridda lager- och fuktfläckar, vilka är något flera på t.ex. s. 1-16, 63-78, 143-46 och 303-42. Med Margaretha Cronstedts exlibris. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 3577. Pritzel 4207. Krok Bibliotheca botanica suecana 3. Företalet är av utgivaren Linné vars eventuella inflytande på redigeringen av Hasselquists text har diskuterats. Hasselquists naturaliesamlingar och hans arabiska manuskript förvärvades av Lovisa Ulrika till Drottningholmssamlingarna efter att han dött av tuberkulos i Smyrna 1752, endast 30 år gammal. Arbetet är en av de första naturalhistoriska beskrivningarna över Palestina och översattes till engelska och tyska 1766, till franska 1768 och 1769 samt till holländska 1771. Fredric Hasselquist (1722-52) var prästson och hade 1747 disputerat på en avhandling om växternas verkan under Linnés presidium.

Karlstad, E. Höijer, 1807-08. 8:o. (2),196 + 220 + 200 + 128,121-176 s. Två något nötta samtida blå glättade pappbd med bruna titeletiketter. Pärmar och rygg ställvis ytligt nötta och fläckiga. Inlagorna lätt lagerfläckiga på sina håll. I del I en kraftig liten rostfläck i övre marginalen på s. 97 och i yttermarginalen på s. 135-42 med ett litet hål samt i texten på s. 167-68. Den andra delen har ett litet hål i inre marginalen på s. 153-92 och del III har en mindre pappersförlust i nedre marginalen på s. 65. I samma del några små bläckfläckar i texten på s. 96 och i marginalen på s. 111-12 respektive 115-20. I sista delen har några bläckfläckar i det främre snittet trängt in i yttermarginalen på sina håll. Med Per Ohlssons namnteckning daterad [18]97. Bring Itineraria svecana 345. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 223. Brings kollationering av fjärde delen är felaktig då tryckaren av misstag låtit två Q-ark med samma paginering men olika innehåll följa på varandra. Originalet, ”Reise durch Schweden im Jahre 1804”, utkom 1805-06. En ny svensk upplaga av de tre första delarna trycktes 1813-17. Del I-II innehåller mycket omfattande skildringar från Västergötland och Göteborg, bland annat omtalas ett besök hos Pehr Tham på Dagsnäs. I del III skildras bland annat samerna och norra Sverige och i del IV går färden söderut igen. Ernst Moritz Arndt (1769-1860) var född i svenska Pommern och gjorde sin första resa i Sverige med rekommendationsbrev från bland andra Thomas Thorild till Carl Christoffer Gjörwell d.ä. Han blev professor i historia i Greifswald 1806 och är känd för att ha övertygat Gustav IV Adolf att avskaffa livegenskapen i de svenska provinserna i Tyskland. Senare var Arndt drivande för ett enat Tyskland.

Sthlm, A. J. Nordström, 1792. 8:o. Grav. porträtt,(2),118 s. + FRANKLIN, BENJAMIN. Fortsättning af Benjamin Franklins enskilta lefwerne. Sthlm, A. J. Nordström, 1792. 8:o. 119-218,(4) s. Blågrönt klbd från 1800-talets mitt med guld- och blindpressad linjedekor på ryggen. Lite skadat rygghuvud med smårevor i båda falsarna. Bruntonade för- och eftersättsblad. Enstaka småfläckar, t.ex. i övre marginalen på s. 145-56. Fin inlaga. Arvid Erikssons exlibris föreställande en atletisk spjutkastare. Sabin A dictionary of books relating to America 25618. Det graverade porträttet stucket av Snack. De sista fyra opaginerade sidorna utgörs av bokannonser för Utters bokhandel. På sidorna 192-209 återfinns ”Den ärlige Richards wetenskap”, som under 1800-talet flera gånger trycktes separat som folkbok. Arvid Eriksson (1898-1976) var känd som radiomajoren i början av andra världskriget, men förflyttades på grund av sin antinazistiska hållning till Gotland 1941. Efter kriget blev han svensk militärattaché i Washington. Han hade en fin boksamling med huvudsaklig inriktning på idrott och friluftsliv.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1786. 4:o. 64 s. + Handlingar rörande Svenska academiens högtidsdag den XX december MDCCLXXXVI. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1787. 4:o. 109 s. Med grav. vinjett på s. 3, 19, 65 och 85. + Handlingar rörande Svenska academiens högtidsdag den XX december MDCCLXXXVII. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1788. 4:o. 214 s. Med grav. vinjett på s. 1, 3, 61, 177 och 189. + Handlingar rörande Svenska academiens högtidsdag den XX december MDCCLXXXVIII. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1789. 4:o. 124 s. Med grav. vinjett på s. 1, 3, 5, 87 och 103. + Handlingar rörande Svenska academiens högtidsdag den XX december MDCCLXXXIX. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1790. 4:o. 53 s. Med grav. vinjett på s. 1, 3, 7 och 23. Samtida nött och restaurerat marmorerat skinnbd med rikt guldornerad rygg. Infärgade blåa snitt och rosa klistermarmorerade för- och eftersättspapper. Nyare titeletikett med texten: ”Handlingar rörande Svenska acad.”. Ryggen med delvis renoverade småskador överst. En del lager- och småfläckar. Med några lagade revor på de sista bladen. Med Lunds universitetsbiblioteks förgyllda ryggexlibris med tre kronor överst på ryggen och dess duplettstpl på försättsbladet. Svenska akademien tryckte en första serie av handlingar i stort kvartoformat fram till och med 1795. Dessa delar trycktes sedan om i oktavformat i början av 1800-talet. I första arbetet efter stadgarna följer från sidan 32 inträdestalen av herrarna von Höpken, Kellgren, von Hermansson, Fersen, Oxenstierna, Adlerbeth, af Botin, Schröderheim, Gyllenborg och von Rosenstein. Högtidsdagen 1786 öppnades av Kellgren, Rosenstein höll tal, Gustav III:s anonymt inlämnade äreminne över Lennart Torstenson avtrycks, liksom Nils Lorentz Sjöbergs ”Ode öfver Gustaf Adolphs anträde til regeringen” och ”Et stycke ur Tåget öfver Bält, jemte tilläggning” av Gyllenborg och sedan avslutades mötet med Carl Gustaf af Nordins minnesteckning över Erik Dahlberg. Högtidsdagen 1787 innehåller ”Anmärkningar om vitterhet och smak” av Rosenstein, ”Äreminne öfver Birger Jarl” av Magnus Lehnberg, ”Äreminne öfver Birger Jarl” av Axel Gabriel Silfverstolpe”, ”Ode öfver försynen” av Samuel Niclas Casström och Nordins minnesteckning över Clas Christensson Horn. Högtidsdagen 1788 innehåller ”Äreminne öfver Carl Carlsson Gyllenhielm” av Lehnberg. ”Gustaf Wasa til Hemming Gadd: heroid” av Gustaf Regnér och Nordins minnesteckning över Peter Julius Coyet. Högtidsdagen 1789 innehåller ”Lofsång öfver Baltzar Horn” av Carl Gustaf Nordforss och Nordins minnesteckning över Nils Jöransson Stiernsköld. Volymen tycks vara bunden av Christian Bong (1742-96) i Lund för Lunds universitetsbibliotek.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1824. 4:o. (2) s. Oskuren och vikt. Bra ex. ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Daterad i Lund den 18 maj 1824 och uppenbarligen distribuerad som ett bihang till en tidning. Zetterstedt går i svaromål mot den bild av honom och hans forskning som Sven Nilsson presenterat på s. XV-XX i förordet till ”Svensk ornithologi” 1824. Zetterstedt önskar att Nilssons ”hesa ljud, likt echo, sedan det brutit sig mot klippan, återgå till sitt ursprung och der försvinna.” I en kommande ”Fauna lapponica, med hvars utarbetande jag dagligen är sysselsatt”, ska Zetterstedt redovisa än fler vetenskapliga resultat från sina resor, däribland flera för Nilsson okända arter, trots att denne sedan fem år tillbaka tagit upp subskription för ”en fullständig Skandinavisk fauna”. Någon fullständig fauna för Lappland utgav Zetterstedt aldrig, däremot en omfattande ”Insecta Lapponica” 1838-40. J. W. Zetterstedt (1785-1874) och Sven Nilsson (1787-1883) var bägge verksamma vid Lunds universitet och Zetterstedt efterträdde Nilsson som rektor för universitetet 1846. Gunnar Brusewitz har skrivit om Johan Wilhelm Zetterstedt och Sven Nilsson i ”Den nöjsamma nyttigheten”.

Sthlm, L. Salvius, (1752). 4:o. 34 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla gula snitt. Litet streck nedtill på titelsidan. Enstaka småfläckar. Bra ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 88. ”Herde-spel” har en stark rojalistisk tendens, vilket användes emot Dalin 1756 i samband med att han avlägsnades från hovet och förbjöds att undervisa kronprinsen och träffa kungafamiljen och efter deras misslyckade statskupp.

Åbo, Frenckellska boktryckeriet, 1795. 8:o. (4),70,(2 blanka) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Samtida enkelt hfrbd utan ryggtitel. Stänkta snitt, Ryggen lite mörknad. Enstaka fläckar. Planschen är infästad på det sista blanka bladet och har ett smalt klipp i nedre marginalen, vilket skurit bort en del av gravörens namn. Samtida bläcknumrering ”98” på frampärmen. Namnteckning Carl Wilh. Ahlgrén på titelbladet. Planschen signerad C. L. Schultz. Med tryckt dedikation till Bror Cederström. Roswall var löjtnant vid eskadern på Sveaborg. ”Mineuriet är en vettenskap, som lärer att genom krut och underjordiske arbeten spränga jord, berg eller murar”. Textens början har hänvisning till planschens femton figurer.

Sthlm, 1929-31. 236,(3) + 254,(2) + 196,(3) s. & plr. Tre mörkblå halvmarokängbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar och övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg). Omslagen medbundna. Ryggarna lätt blekta och med lite nötmärken vid binden. Tryckt i 200 exemplar, varav detta är nr 120. Del I behandlar tiden Gustav Vasa - Kristina, del II Karl X Gustav - Adolf Fredrik, och del III Gustav III - Karl XIII. Ett standardverk som bland annat avtrycker olika typer av inventarier för de kungliga konstsamlingarna. I första volymen ligger ett tryckt reklamblad för del II med citat ur recensioner.

Göteborg, Handelstidningens bolags tryckeri, 1861-62. Liten 8:o. 56 + 62,(2 blanka) s. Fint grönt lackat hfrbd med titeletikett av ljusbrunt skinn (Hedberg, 1928). Övre guldsnitt, annars endast putsade snitt. Alla tryckta gråvioletta omslagen medbundna. Med Gustaf Bernströms guldpressade pärmexlibris och hans sedvanliga blyertsanteckning ”coll. cat.” i början. Mycket fint ex. Bilagt maskinskrivet katalogkort. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 16. Del I består av ”Några dagar i Mölndal”, del II av ”Ett besök vid f.d. Lorentska fabrikerna”, ”Vid Trädgårdsgatan”, ”I Haga”, ”Vid gamla alléen” och ”Katrinedal”. Maximilian Axelson (1823-84) debuterade som författare redan 1841 och skrev både lyrik, romaner och topografiska arbeten samt var verksam som journalist. Han flyttade till Göteborg i slutet av 1850-talet och var bland annat lärare vid Sjömannasällskapets skola och medarbetare i ”Göteborgs handels- och sjöfartstidning” samt umgicks med Viktor Rydberg.

Sthlm, L. Salvius, 1746. 8:o. (20),200,301-08,209-377,(7) s. & 1 utvikbar grav. karta. Med träsnittsillustrationer i texten. Ganska nött samtida lätt solkigt pappbd med brun titeletikett i papp. Diskret senare förstärkning i inre främre fals. Med ett genomgående litet maskhål i texten. Dessutom ett litet maskhål i nedre marginalen på de första 30 sidorna. Enstaka smärre fläckar. Kartan med mindre fläck och ett litet brännhål. Med F. Åkermans exlibris och tillskrifter på försättsbladet av Aug. Åkerman, J. Rundbäck, D. M. Sandahl och Tönnes Kleberg. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild 46. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 563: ”micrologier, samt obetydelige och obevislige berättelser öfverflöda i detta, som författaren det kallar, nästan herculeiska arbete”. Med hyllningsverser av P. S. Hööke och en anonym författare samt ett företal av författaren daterat Tanum den 6 februari 1745. Den fina kartan över Bohuslän är graverad av J. Silfverling 1734 efter en förlaga av N. Knape. Arbetet mötte i samtiden hård kritik i den lärda världen, men har senare kommit att uppskattas för sitt kulturhistoriska innehåll. Som kyrkoherde i Tanum hade Johan Oedman (1682-1749) goda möjligheter att ”utur dystra mörckret” uppteckna lokala sägner och folkminnen, vilka annars förmodligen hade skattat åt förgängelsen. ”Chorographia Bahusiensis” innehåller även kapitel om landskapets fiskar, sjö- och skogsfåglar samt ”om allehanda slags fyrfotade samt kräkande djur”.

Sthlm, J. Imnelius, 1820. 8:o. 128 s. Fint brunt hklbd från slutet av 1800-talet med brun titeletikett av skinn och brunstänkta snitt (Hedberg). Titelbladet har en gammal lagning nedtill i inre marginalen. Några smärre fuktränder i övre och inre marginalen på s. 5-16 och i nedre marginalen på s. 5-16 och 33-64. En pappersförlust i nedre hörnet på s. 119. Med Ernst Meyers exlibris. Almquistiana 299. Manhemsförbundet var en förening med götiskt-kristet program som Almquist blev medlem i 1816. Bland medlemmarna återfanns J. A. Hazelius och hans bröder, A. A. Afzelius, P. D. A. Atterbom, J. Börjesson, C. F. Dahlgren och A. Fryxell. ”Handlingar till upplysning i Manhemsförbundets historia” riktar sig till en större publik. Almquist redogör för de olika graderna i förbundets organisation och deras symbolik och mystik. Kritik kom från det antiromantiska, konservativa lägret och succén som han hoppats på uteblev. Trycket är en omarbetning av det förslag till förbundet som Almquist presenterade 1816. Den inre titeln lyder: “Förslag till Manhems-förbundets organismus; till förbundets pröfning inlemnadt år 1816 af en dess medlem; öfversedt och utveckladt.”

Sthlm, A. Zetterberg, 1799. 8:o. (4),368,371-73,(13) s. Något nött samtida hfrbd med guldornerad rygg, brun titeletikett i glättad papp och gula snitt. Ryggen mörknad och torr. Inlagan med enstaka lite tråkiga lager- och småfläckar. Liten fuktfläck upptill i inre marginalen på s. 307-34. Med Elof Ihres namnteckning. Trevligt ex. från Biby. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1578. Första upplagan utkom i Göteborg 1776. Den naturvetenskapligt intresserade Gustaf Fredrik Hjortberg (1724-76) är biograferad av Sten Lindroth, som i honom såg ett fint exempel på den upplyste prästen. Hjortberg deltog som skeppspräst på tre av Ostindiska kompaniets resor 1748-53. Han lämnade reserapporter med inte minst zoologiska rön till Vetenskapsakademien och Linné och blev sedan på Tessins rekommendation kyrkoherde i Halland. Där bedrev han ett mönsterjordbruk och hade en välbesökt medicinsk praktik med koppympning och elektroterapi som specialitet. En hel rad av hans uppsatser publicerades i ”Vetenskapsakademiens handlingar” och 1768-69 utkom hans ”Wecko-cateches, eller söndags-lust och hwardags-ro” som innehöll både religiösa texter och råd i lanthushållningen. Elof Ihre (1766-1828) var yngsta son till språkforskaren Johan Ihre och gift med Elisabet Lovisa Celsing (1772-1866) som var fideikommissarie till Fjällskäfte och en tredjedel av Hällefors bruk. Deras sondotter gifte sig med Petrus Fredrik von Celsing som var fideikommissarie på Biby.

Hamburg, T. C. Felginers Wittwe, 1732. 8:o. CLX,256 s. & 3 utvikbara grav. plr. Titelsidan tryckt i rött och svart. Ganska nött samtida brunt hfrbd med upphöjda bind och blindpressad ryggdekor samt titeletikett i oxiderat guld på pergament. Stänkta snitt. Rygg och pärmar med en del skavanker i form av repor och nötningar. Titelbladet loss. Inlagan med enstaka obetydliga fläckar. En gammal lagning i nedre marginalen på s. 20 och en reva med ett litet hål och minimal textförlust på s. 95-96. Från biskop Eric Wallers bibliotek. McKenzie A catalog of British devotional and religious books 668. Första tyska upplagan utkom 1728. Originalet ”Astro-theology: or, a demonstration of the being and attributes of God” utkom första gången 1715. Den engelska prästen och naturforskaren William Derham (1657-1735) är en viktig representant för den inflytelserika fysikoteologin som sökte bevisa guds existens genom naturens ändamålsenlighet och skapelsens fulländning och skönhet. Hans arbeten vittnar om försöken att åstadkomma harmoni mellan kristendom och framväxande fri vetenskap och orientera den gamla fromheten i den nya världsbilden och naturförklaringen. Hans skrifter fick stort genomslag i Sverige och dess främsta representant här var Linné. ”Dictionary of scientific biography” skriver ”Although works of natural theology such as these seem tedious in style, they do give a useful glimpse of the background of eighteenth-century science in England.” Eric Waller (1732-1811) var domprost i Västerås och sedermera biskop där. Han var en av de drivande bakom 1807 års skolordning och skrev förordet till densamma.

Sthlm, L. Salvius, 1749. 8:o. 116 s. Häftad i samtida svartstänkt brunt pappomslag med oläslig handskriven titel på frampärmen. Ryggpappen saknas till största delen. Något bruntonad. Spridda småfläckar, vilka är fler på titelbladet och andra bladet. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 17.142. Med en avslutande hyllningstext av Daniel Z. Hallman. Boken, som tillägnades prins Gustav, utmålade det rådande politiska systemet i mycket negativa färger, samtidigt som den framhöll enväldets fördelar. Kanslikollegium skyndade sig att förbjuda boken efter att man fått vetskap om att den lästs av den ryska ministern och intresserat Englands sändebud, varför man ville förhindra dess vidare spridning, i synnerhet till främmande makters kunskapare, vilka kunde fått intrycket att Sveriges politiska instabilitet var mycket större än vad som egentligen var fallet och därmed kanske locka till allianser eller anfall mot landet. Boken förbjöds genom förordningen ”Kongl. maj:ts förbud, emot missbrukad frihet wid böckers upläggande” 1749.

Köpenhamn, N. Møller, 1780-91. 8:o. Grav. porträtt,(4),LXVI,(2),456 s. & 6 grav. plr + VIII,408 s. & 5 grav. plr + (8),304 s. & 6 grav. plr + (6),422 s. & 4 grav. plr. Tre samtida ngt nötta skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar och titeletiketter i glättad papp. De två första banden med små röda nummeretiketter i skinn klistrade på översta ryggfältet. Det tredje bandet avvikande, ngt lägre och med grön deltiteletikett i papp samt med mer nött rygg. Andra bandet med hack i titeletiketten. Inlagorna med ett fåtal småfläckar. Del IV delvis med fuktfläck i inre marginalen. De två första banden med Uppsala universitetsbiblioteks pärmexlibris. Bibliotheca danica IV:165. Planscherna signerade Clemens respektive D. Chodowiecki. I den danske författaren Johannes Ewald (1743-81) har man velat se en föregångare till Oehlenschläger och romantiken. Reminiscenser av hans dramer ”Fiskarne” och ”Balders død” återfinns i Kellgrens dramatik. Uppsala universitetsbiblioteks pärmexlibris skapades 1710 under Eric Benzelius d.y:s tid som bibliotekarie. Stämplarna inköptes till biblioteket och kom att användas under hela 1700-talet. Den latinska textslingan är hämtad från Diodorus Siculus och betyder ungefärligen ”själens hälso-anstalt” eller ”medicin för själen”.

Sthlm, A. Bohlin, 1844-49. 8:o. (8),276 + (2),277-499 s. Två häftade volymer. Del I oskuren i samtida gråpappomslag. Ryggen ngt solkig och med reva upptill, bakre omslag med lång reva i ytterfalsen. Del II oskuren med trasigt tryckt omslag som är loss. De flitigt lästa inlagorna med en del fläckar, t.ex. på s. 25, 311, 375 och 407. Första arket loss och naggat i marginalerna. Med L. F. Rääfs exlibris vars klister tyvärr delvis missfärgat det andra häftets titelblad. Andra häftet med dedikation till L. F. Rääf från utgivarna daterad den 22 maj 1849. Allt som utkom. Hyltén-Cavallius var huvudansvarig för texterna medan Stephens bidrog med kommentarer och hänvisningar. Utgivarna tillhörde bägge L. F. Rääfs bekantskapskrets och redan 1841 gästade Hyltén-Cavallius Rääfs Bulsjö. Hyltén-Cavallius skrev långt senare apropå Rääf att ”vi förstodo varandra i allt, utom politiken”. Rääfs namn förekommer inte i ”Svenska folk-sagor och äfventyr” men efter riksdagen 1844 ska Hyltén-Cavallius ha upptecknat en saga av Rääf ”för att trycka bland alla de andra”. I ett brev till Hyltén-Cavallius daterat den 30 augusti 1849 tackar Rääf för andra delen av ”Svenska folk-sagor” som han fått sig tillsänt i ett paket från Klemming.

(Paris, 1632?). 8:o. 565,(1,2 blanka) s. & 2 utvikbara träsnittsplr. Med tre träsnittsillustrationer i texten. Samtida ngt nött pergamentbd med handskriven ryggtitel. Pärmarna ngt bågnade. Någon enstaka småfläck. Från Biby. Trycktes första gången 1594, en rad upplagor på flera språk utkom av denna skrift riktad mot katolska ligan och den spanska inblandningen i de franska hugenottkrigen.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1788. 8:o. (7) s. Tagen ur band. Loss i häftningen. Bra ex. Melodin till visan är hämtad ur teaterstycket ”Bobis bröllop”.

Jönköping, J. P. Lundström, 1808. 8:o. 43 s. Marmorerat pappbd med mörkbrun titeletikett i skinn på främre pärmen. Spricka i ryggen. Främre tryckt rosa glättat omslag medbundet, men lätt nött och solkigt. Med ljusa fuktränder på de första och sista sidorna. Inklistrad nummeretikett på försättsbladet och med C. A. Ströms namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4338. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 691, noten. Inarbetades och utvidgades 1818-19 i Ennes ”Biografiska minnen af konung Carl XII:s krigare” I-II.

Sthlm, L. J. Hjerta, (1841)-42. Tvär-folio. (48) s. & 24 litograferade plr. Samtida stiligt men ganska nött svart saffianbd med guldornerad rygg. Främre pärmen med guldornerade ramlinjer och stora hörnstplr samt centralt placerat ramverk. Bakre pärmen med guldornerade ramlinjer och ramverk samt blindpressade ramverk. Ryggen hårt nött och naggad upp- och nedtill. Främre ytterfalsen med spricka nedtill. Lite svag i häftningen. Textbladen ofta bruntonade och småfläckiga samt delvis med en fuktrand i marginalerna. Planscherna delvis med enstaka lagerfläckar, företrädesvis i marginalerna, och på slutet med fuktrand i marginalerna. Med Hedvig Walls guldpressade namn på frampärmen och ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Saknar bilagan! Brage Skrivet om Göta kanal 267. Utgavs häftesvis. En karta över segelleden var tänkt att åtfölja häftena men försenades. 1843 lät utgivaren därför trycka en häftesbilaga med titelblad och svensk respektive fransk text som utdelades gratis. Den texten saknas i föreliggande exemplar, här finns bara de ursprungliga svenska textbladen som medföljde planscherna. Litografierna är utförda av O. Cardon efter Billmarks förlagor och tryckta av J. Cardon. Utgivare var O. P. Sturzen-Becker. Målaren, tecknaren och litografen Carl Johan Billmark (1804-70) är främst känd för sina arbeten med landskapsvyer.

Sthlm, J. L. Horrn, 1718. 8:o. 32 s. + HOORN, JOH. von. Det andra bref/ til den edle och höglärde doctorn, anatomiæ professorn, och kongl. Collegii medici assessorn, herr Magnus Bromell, hwaruti det/ uti förra brefwet/ oafgiorda twifwelsmålet: om corruption, eller rötan/ kan komma ett döfödt barns lunga at flyta; genom många ther öfwer giorda prof/ aldeles förkastas; och ther emot faställes: at barnet/ hwars lunga flyter/ är lefwandes hijt til werlden födt. Som ock: hwad orsaken är: at en drunknader kropp siunker/ och någon tijd ther effter/ åter upflyter igen. Samt: om ett omogit barns tecken. Sthlm, J. L. Horrn, 1720. 8:o. 16 s. Tagna ur band och insatta i nya gråpappersryggremsor. Oskurna. Båda titelbladen med gammal bläcksignatur i nedre hörnet. Den första delen ngt bruntonad och med en lagning i marginalen på sista sidan. Waller 4879 och 4881. Av första delen utkom en andra upplaga i Västerås 1759. Hoorn diskuterar i dessa arbeten hur man genom lungans beskaffenhet hos avlidna foster kan avgöra huruvida de varit dödfödda eller dött efter förlossningen. Andra arbetet diskuterar också varför en drunknad med tiden flyter upp till ytan. Breven hade sin grund i Hoorns arbete som rättsmedicinsk expert i barnamordsmål.

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1826. 12:o. IV,441,(3) s. Samtida mörkbrunt hfrbd med guld- och rik blindpressad ryggdekor samt grönmarmorerade snitt. Ytligt nötta ytterfalsar. Bra inlaga med några obetydliga småfläckar. Prydlig anteckning om boken på försättsbladet av Gustaf Adolf Sparre och dennes diskreta accessionsnummer. Från Trolleholm med Carl Trolle-Bondes exlibris och hans monogram i guldtryck nederst på ryggen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1785. Det franska originalet, ”Memoires de ce qui s’est passé en Suede”, utkom första gången 1674-75. Det är endast första delen som har översatts till svenska i denna utgåva. Pierre Hector Chanut (1604-67) var 1645-49 fransk ministerresident i Sverige och innehade ambassadörsposten i Stockholm och Lübeck 1649-53. Arbetet är en av de mer betydelsefulla källorna till drottning Kristinas historia. Chanut var kulturellt intresserad och sammanförde till exempel Kristina och Descartes samt ansågs ha påverkat hennes beslut att konvertera till katolicismen. Gustaf Adolf Sparre (1802-86) var justitieminister 1848-56. Efter sin avgång som minister utnämndes han till president i Svea hovrätt och avslutade till sist sin karriär som riksmarskalk från 1864 och fram till sin död. Han ägnade sig även åt forskning i svenska medeltidshandskrifter, i synnerhet rörande svensk adelsgenealogi från denna tid och byggde upp en stor boksamling, vilken efter hans bortgång förvärvades av släktingen Carl Trolle-Bonde på Trolleholm.