Search Results

Rostock, S. Mölleman, 1601. 8:o. A1-V8 = (319) s. Titelsidan inom träsnittsram. Halvpergamentband från 1900-talet med äldre marmorerade pärmpapper. Ojämnt solkiga gamla snitt. Titelbladet uppfodrat med smärre förluster i träsnittsramen. Några småfläckar. Återkommande små fuktränder i övre och nedre marginalen. Enstaka smårevor i marginalerna. Namnteckning av C. A. Ljungquist i Väckelsång daterad 1863 på titelbladet. Korta bibliografiska anteckningar på bakpärmens insida. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 255. VD17 23:303042T. Med en inledande tryckt tillägnan till det svenska prästerskapet daterad Rostock den 25 mars 1601- Fabricius var kyrkoherde i Göttingen och berömd predikant. Till största delen tryckt i tre spalter med kronologiska uppgifter om vad Lutheraner, Zwinglianer/ Calvinister och Papister ansåg i frågan. Kolumnen Papister är dock oftast tom. Historien börjar med själva nattvardens instiftande och går sedan från år 45 till 1577. Petrus Johannis Gothus (1536-1616) är en intressant och viktig person i 1500-talets svenska kulturliv. Han drabbades av en rad personliga och ekonomiska olyckor under sin livstid – och många sekler senare hade han oturen att glömmas bort av redaktörerna för ”Svenskt biografiskt lexikon”, trots att Henrik Schück ägnat honom en lång uppsats i festskriften ”Till Hugo Geber” (1913). Han föddes som Per Hansson i Norrköping och insjuknade 13 år gammal i den pestepidemi som 1549 svepte över Sverige. Han överlevde pesten men fick i sviterna därav ena benet förstört och tvingades resten av livet att gå med hjälp av kryckor. Många tyckte synd om den begåvade tonåringen, och han fick ekonomisk hjälp för att kunna studera i Rostock. Där stannade han i många år, och när han i början av 1570-talet befann sig i ekonomiskt trångmål kom han på den ljusa idén att använda sig av Rostocks skickliga boktryckare för att ge ut böcker för den svenska marknaden. Det blev inledningen till en omfattande utgivarverksamhet i luthersk anda. Han var ingen aggressiv agitator, som sin samtida Abraham Angermannus, men fick likväl en stor betydelse för spridandet av den lutherska ortodoxin. Han tycks ha haft ett brett nätverk i det svenska samhället, inkluderande såväl furstliga personer (gärna med anknytning till sin östgötska hembygd, som prinsessan Anna och änkedrottning Gunilla) som borgare i olika svenska städer, främst Stockholm och städer i Östergötland. Sammanlagt gav han ut ett sextiotal böcker – varav drygt tjugo under 1500-talet – vilka nästan i sig utgör ett eget samlarområde.

Jena, Bran’schen Buchhandlung, 1821. 8:o. (4),380 s. & 1 utvikbar grav. karta. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Ryggen ngt sprucken mellan ark 2 och 3. Inlagan bitvis med småfläckar i yttermarginalen. Kartan lite bruntonad och med en liten reva. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Översättning av ”History of the Indian Archipelago” från 1820. Kartan visar Malackahalvön, Sumatra, Java, Borneo och Celebes samt några mindre öar. John Crawfurd (1783-1868) var skotsk läkare, tjänsteman och författare. Han var i tjänst vid brittiska Ostindiska kompaniet och deltog i invasionen av Java 1811. Crawfurd utnämndes därefter till guvernör vid hovet i Yogyakarta och lärde känna javanesiska kulturen och språken. Sina intryck och kunskaper om Java och omkringliggande öar summerades i detta hans viktigaste arbete. Crawfurd framstår som en sammansatt karaktär då han var kritisk till mycket av vad de europeiska nationerna gjort i Sydostasien, motsatte sig slaveriet som institution, samtidigt som han opponerade sig mot Darwins teorier och trodde att mänskligheten kunde delas upp i 60 raser som inte delade ett gemensamt ursprung.

Uppsala, J. Edman, 1768. 8:o. (16),274,(14) s. Fint men lätt nött samtida stänkdekorerat hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, beige titeletikett av glättad papp och stänkta snitt. Ryggen obetydligt blekt. Främre pärmen med liten skada överst. Den i stort sett rena inlagan med ställvisa solk-, fukt- och flottfläckar, t.ex. på s. 20-21, 29-30, 33-35 och 209-12. Gamla lagade revor på s. 20-21 och 23-25 samt ett lagat hörn på s. 247. Johan Ad. Smedbergs överstrukna namnteckning. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 498. Med tryckt dedikation från utgivaren S. L. Gahm Persson till Daniel Tilas. De fyra sista sidorna är en bokkatalog från Edmans förlag. Petter Åhstrand (1700-66) var i över 30 år verksam som kronobefallningsman i Ölands norra mot och hade som sådan goda förstahandskunskaper om trakten. Han kunde därför förhålla sig fritt till föregångare som Linné med flera när han redogjorde för allmogens seder, klädedräkt, dialekt m.m. eller när han diskuterade öns avskogning och vattuminskningsfrågan. Anders Martinsson har i ett förord till en nyutgåva kallat arbetet ”inte bara en pärla i ölandslitteraturen utan även ett unikt oakademiskt bidrag till 1700-talets topografiska litteratur”. Efter Åhstrands död hamnade manuskriptet till arbetet via A. Pontins försorg hos S. L. Gahm Persson som lät utge det. Gahm Persson försåg det även med ett förord och har även sammanställt bihanget med avtryckta gamla handlingar som avslutar boken.

Uppsala, J. Edmans enka, 1793. 8:o. XII,147,(1) s. & 4 grav. plr. Samtida hfrbd med guldornerad rygg och röd titeletikett. Stänkta snitt. Frampärmen har en stor ful fuktskada med delvis bortfallet pärmpapper. Försättsbladet utskuret. Ställvis något lagerfläckig. Överstruken samtida namnteckning Ignatius i titelbladets nedre marginal. Du Rietz Captain James Cook 13. Planscherna avbildar diverse redskap och urinvånare. Är ett sammandrag av Whites ”Journal of a voyage to New South Wales” 1790 och Phillips ”Voyage to Botany Bay” 1789 samt ur Hawkesworth. I förordet omtalas att Englands ”spitsbofvar och landstrykare” tidigare skeppats över Atlanten till Amerika. Men efter förlusten av de amerikanska kolonierna har England tvingats söka nya områden för sina fångkolonier i Nya Holland, det vill säga Australien. Arbetet innehåller även uppgifter om bland annat Brasilien och Teneriffa samt avslutas med ett ”Utdrag af capitainen Jacob Cooks dag-bok” från sidan 115 till slutet. En av de äldsta skildringarna från Australien på svenska.

Sthlm, C. Deleen och J. G. Forsgren, 1800-02. 8:o. (28),338,(2) + (2),428,(4) + (10),223,(1 blank,2),225-477,(1 blank,1) s. Med grav. titelvinjetter. Tre samtida ngt nötta hfrbd med rikt guldornerade ryggar, tegelröda titel- och runda gröna nummeretiketter i glättad papp samt gula snitt. Ett fåtal småfläckar. Titelbladet till del I med några små bläckfläckar och en fläck i övre marginalen på s. 87 i del II. Liten lagning i nedre marginalen på titelbladet i del III. Med Ottiljanna Christina Cimmerdahls och E. M. Waldenströms namnteckningar. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 151 för ”Oden” i del I, s. 159 för ”Supliken” och s. 185 för ”Virginia”, båda i del III. En andra omarbetad upplaga utkom 1814-16 och utvidgades med ytterligare tre delar 1831-33. Versionen med utbytesbladet med texten ”Den falska!” på s. 61 i del I. Med den tryckta dedikationen till Gustav IV Adolf i den ovanliga varianten: ”För eder majestäts fötter nedlägges i djupaste underdånighet samlingen af mina svaga skrifter.” (Se ”Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen” 1920, s. 87).

Örebro, N. M. Lindh, 1831. 8:o. (4),XII,180 s. Litet träsnitt på titelbladet. + (GÖTREK, SARA CHARLOTTA) Handbok för dryckers beredning. Eller: tydlig anwisning att på det enklaste sätt, äfwen uti smärre hushåll, utan jäsning och destillation tillreda öfwer 300 serskilda slags, så wäl kalla, som warma och spirituösa och win-drycker. Af en erfaren husmoder. Sthlm, Elméns & Granbergs tryckeri, 1835. 8:o. 103,(1 blank),VII,(1) s. Samtida mörkbrunt hfrbd med rikt guldornerad rygg och ryggtitel med felstavning ”catesches”. Grönsprängda snitt. Avriven bit i första titelbladets yttermarginal. Enstaka småfläckar. Några lätta övre hörnveck i Götrek. Liten reva i eftersättsbladet. Flera under- och förstrykningar i blyerts i Zaar. Bra ex. Du Rietz Gastronomisk spegel 98 respektive 107. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1593 för första arbetet. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 85 för det andra. Titelbladets träsnitt i första arbetet föreställer en flaska med författarens initialer ”L. G. Z.” ocht devisen ”tålamod” på en banderoll. Zaar var bland annat regementsläkare vid Västgöta regemente och gav 1836 ut ”Vins omständeliga kännedom till upplysning för vinets samtelige amatörer”. Hans arbete innehåller förutom ”allmänna principer för matvarors tillredelse och servering” även råd inom hushållningen, köksträdgården och lantbruket hållna i en mycket patriarkalisk ton. Andra arbetet avhandlar varma och kalla drycker, både alkoholfria och ”spirituösa”, läskande drycker och drycker för sjuka. Ett avslutande bihang innehåller en beskrivning rörande sockerkokning. Sara Charlotta Götrek, född Tidström (1783-1856) gifte sig 1824 med Per Götrek, stundom kallad ”Sveriges första kommunist” och utgivare av ”Kommunismens röst” 1848, den första svenska översättningen av ”Kommunistiska manifestet”. Själv skrev hon en rad praktiska handböcker för hushållet: ”Sommar-handbok, för unga husfruar” 1831, ”Ny och fullständig handbok i färgkonsten” 1833, ”Twätt-method, eller konsten att twätta äkta shawlar, sammet, yllemousseliner, sidentyger, blonder, flor, tapisseri-arbeten, m.m.” 1840 och ”Kok-frun, en handbok för oerfarna matlagerskor af Sara Warg” 1841.

Sthlm, Biörkman, 1726. 4:o. (2),28,(2 blanka) s. Tagen ur band och insatt i en ny gråpappersryggremsa. Enstaka lager- och småfläckar. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 542. Bring Riksdagshandlingar s. 22.

Sthlm, Burchardi tryckeri/ af J. J. Genath/ fact., 1694. Högsmal 12:o. (10),129,(3) s. Samtida ngt nött stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind och sparsamt blinddekorerad rygg. Stänkta snitt. Ryggen och bakre ytterfals med maskhål som bildat sprickor och ryggskinnet avskavt högst upp. Titelbladet lätt solkigt och med ett litet hål i inre marginalen. Med en överstruken namnteckning daterad 1784 (Beata Greta Holtzberg?) och Einar Sundströms namnteckning daterad 1910. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 775. Bibliotheca danica I:463. Klingberg Kronologisk bibliografi över barn- och ungdomslitteratur utgiven i Sverige 1694.2 De avslutande tre sidorna är en förteckning över böcker från Burchardi tryckeri. Originalet utkom på latin i Sorø 1653 och översattes även till tyska 1715. Det danska riksrådet Gunde Rosencrantz (1604-75) propagerade ivrigt för krig mot Sverige men tvingades 1664 på grund av skulder fly till det nordliga grannlandet där han dog i misär i Helsingborg. Han intresserade sig för politik, teologi och klassiska studier samt utgav en del uppbyggelselitteratur, exempelvis detta arbete. Stephan Olofsson Enbom (1663-95) översatte flera populära teologiska skrifter. Han ska enligt Collijn ha varit adjunkt i Uppsala församling och präst i Stockholm, men i Hellströms herdaminne saknas han.

Västerås, P. Devall, (1743-46). 8:o. (16),136 s. Samtida enkelt och mycket hårt nött hfrbd på träpärmar. Skador i ryggskinnet och det nedre ryggfälten saknas. Stora bitar av pärmpappret avrivet så att träet tittar fram. Främre pärmen är delvis loss. Lagerfläckig och lite bruntonad samt med spridda solkigheter. Titelbladet Sista sidan bruntonad. Namnteckning från 1797 av Pehr Nilsson i Tolfsbo på frampärmens insida. Hyllningar daterade 1743 i början av Nils Nordeman och signaturen ”A.F.K.” Uppgifter om tryckåret varierar, allt ifrån 1743 som framgår av imprimatur på sidan (2), medan Kungliga biblioteket menar att den är tryckt tidigast 1745, vilket är senaste årtal i texten och kanske först 1746 då boken recenserades i nr 32 av ”Lärda tidningar”, såsom nyligen utgiven. På sidorna 83-99 finns ”Upsats på de böcker, som under hwar wettenskap utsatte äro, och wid underwisningen til en del nödwändige fordras” med långa listor i olika ämnen och ett tillägg med ”anwisning till de af trycket på swenska utkomne hushåls-böcker”. Christian Gustafsson Roman (1709-69) presenterar här sina reformpedagogiska idéer. Han är även känd som en flitig översättare av romaner och annat. Enligt ”Lärda tidningar” var han ”director cantus et mucises” vid gymnasiet i Västerås.

Sthlm, I Meurer, (1655). 4:o. (8),144,(11) s. Tagen ur band och insatt i senare lätt nött brunt omslag med prydligt handskriven titel. Gamla blåstänkta snitt. Enstaka fläckar, t.ex. små rostfläckar på s. 5-10, 50 och 57 samt svaga bläckfläckar överst på yttre snittet. Spridda svaga fuktränder. Med Joh. Ax. Almquists stpl på främre omslaget. Fint ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7391. Med fylliga personalier på sidorna 91-144 med biografiska uppgifter. Den avslutande opaginerade sidorna utgörs av en tacksägelse på en sida och Israel Lagerfeldts ”Epitaphium magno Sveciæ cancellario”. Eric Gabrielsson Emporagrius var pastor primarius i Storkyrkan och blev senare biskop i Strängnäs.

Uppsala, E. Bruzelius, 1825. 8:o. (4),72 s. Häftad i tryckt gråpappersomslag. Ryggen med sprickor och inlagan ställvis lös i häftningen. En liten solkfläck i yttermarginalen på s. 28. Med en kladdigt överstruken samtida namnteckning, D. Fryxell, på det främre omslaget. Stort ex. Allt som utkom. Innehåller ett flertal intressanta uppsatser som ”Säkerhetslampa till skydd för explosion af brännbara gasarter i grufwor, jemte en nattlampa, uppfunne af sir Humphry Davy”, ”En grön färg af owanlig skönhet”, ”metalliskt öfwerdrag af tenn på trädwaror, som liknar förgyllning”, ”Med tillhjelp af syrsatt saltsyregas uppwecklas manuscripterna från Herculanum”, ”Luftpumpens anwändning wid papperets limning samt wid färgerier”, ”frugters förwarande, hwilken upptäckt är belönt såsom swar på en prisfråga af Wetenskaps-academien i Paris”, ”Om det atomistiska systemet, samt principen för theorien om gasformiga kroppar”, ”En interessant uppfinning af en ny och icke kostsam gas för luftsegling”, ”Fiskar som gifwa starka electriska slag, samt upptäckten af en insect med samma förmåga”, ”Naturliga grottor nyligen upptäckta, uti hwilka funnits ben efter djur af åtskilliga så kända som okända arter” och ”Hwarifrån bernstenen deriverar sig”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1785. 8:o. (16),132,(2),133-324,(2) s. & 6 utvikbara grav. plr & 1 utvikbar grav. karta. Med en inklistrad gravyr på s. 15. Vackert samtida brunt marmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och titeletikett av mörkröd marokäng. Röda snitt. En liten lagad skinnreva i rygghuvudet och ryggen blekt. Delvis lagerfläckig både i text och på planscher. Den första stora planschen har en liten reva i en vikning nedtill. Trots fläckarna ett trevligt ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5827. Teijler Litteratur om Örebro län 4369. Harbe Litteratur om Västernärke s. 3. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 495. Planscherna, varav några är signerade Fr. Akrel, avbildar bland annat Örebro kyrka och slott samt planritningar över staden. J. F. Bagge (1744-1805) skriver i sitt förord att han arbetat i 15 år med sin Örebrobeskrivning. Han hade redan 1769 varit respondent för Johan Ihre vid en disputation betitlad ”Dissertatio hist. topogr. de arce regia Oerebroënsi”, eller i översättning ”Örebro slott, sådant som det nu är”, se Warmholtz 396.

Frankfurt am Main, bey J. B. Andreä, 1750. 8:o. (8),432 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida ngt nött och solkigt gråpappomslag. Ryggen lite defekt upp- och nedtill. Lite lös i häftningen. Inlagan genomgående lite dammig. Med Drammens Lærde og realskoles biblioteks- och utgallringsstplr. Från s. 41 till slutet går författaren igenom lämpligt språkbruk stat för stat i Europa inklusive det Osmanska riket. Helmut Glück skriver i ”Deutsch als Fremdsprache in Europa vom Mittelalter bis zur Barockzeit” om Mosers verk: ”eine umfangreiche Auflistung der an den einzelnen Höfen üblichen Verhandlungs- und Korrespondenzsprachen, teilweise gegliedert nach Adressaten und Anlässen. Die Einleitung enthält eininge bemerkenswerte Sprachpolitische und -soziologische Überlegungen”. Friedrich Karl von Moser (1723-98) var jurist och politiker samt vän med Goethe.

Kalmar, P. Ahlquist respektive Stifts-boktryckeriet, 1828-30. 8:o. (2),105 s. & 1 utvikbar gränskolorerad litograferad karta + 132 s. & 1 utvikbar grav. stadsplan. Elegant lackat och marmorerat hfrbd med svagt upphöjda bind, guldornerad rygg och gulbrun titeletikett (Hedberg, 1927). Övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Medbundna delvis solkiga och uppfodrade tryckta omslag till båda delarna, förutom det bakre till andra delen. Ryggen lite blekt och med något nötta ytterfalsar. Inlagan med enstaka fläckar och sista sidan lite solkig samt med några lagade marginalrevor. Kartan har en liten reva vid infästningen. Ur Bengt Bernströms bibliotek. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5931. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 66. Allt som utkom. Nils Isak Löfgren (1797-1881) var prost och kyrkoherde i Kalmar stift. Kartan föreställer Kalmar län. Stadsplanen på blåtonat papper är över gamla Kalmar 1647.

Sthlm, P. Hesselberg, 1766. 4:o. 57,(1) s. & 6 grav. plr. Tagen ur band. Lite lös i häftningen. Enstaka småfläckar. Delvis med smärre fuktränder i övre respektive inre marginalen. Bra ex. Bring Riksdagshandlingar s. 71. Lindberg Swedish Books 49. Utan den separat utgivna planschen över gjutna slagghus och det sällsynta bihanget med plansch. Titelbladet är ett utbytesblad. Boken översattes till tyska 1768. Den till synes oförtröttliga arkitekten Carl Wijnblad (1705-68) gav vid sidan om sina stort upplagda ”Ritningar på fyratio wåningshus af sten, och trettio af träd, samt åtskilliga lusthus” från 1755-56 och ”General planer” från 1765 även ut dessa förlageritningar till olika lantmannabyggnader, inklusive olika typer av badstugor.

Strängnäs J. L. Barkenius, 1636. 4:o. (20),78,81-145,145-50,(1),1-30,32-414,414-15,(16,1 blank),1-168,(15) s. Titelsidan satt inom fint ramverk. Samtida pergamentbd med bortblekt handskriven samtida ryggtitel och nyare handskriven ryggtitel i äldre stil. Mörkblå snitt. Nya för- och eftersättsblad samt pärmspeglar. En fuktrand återkommer genom hela volymen, mest i övre marginalen, men i större form på en hel del sidor. Bladet s. 7-8 i andra sidföljden har invikt yttermarginal för att rädda den tryckta tabellen på s. 7. Små rostfläckar på s. 52 i andra och 94 i tredje sidföljden. Några samtida understrykningar. Med Curt Wallins exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 694. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2511. Titelbladets baksida med Gustav II Adolfs privilegium för Paulinus Strängnästryckeri daterat den 30 april 1622. Tryckt dedikation till drottning Kristina och änkedrottning Maria Eleonora samt hela rikets råd. Med hyllningsverser av Joannes M. Westhius. Sveriges rikshistoria framställd parallellt med världshistorien och författad av ärkebiskopen Laurentius Paulinus (1565-1646) som anlade det första tryckeriet i Strängnäs. Bring noterar att han återger och till och med broderar ut Johannes Magnus redan fantastiska fabler om Sveriges historia. Arbetet innehåller även en ganska utförlig geografisk beskrivning över Sverige och dess provinser. En passage om att Rigas borgare förberedde ett förräderi mot svenska kronan 1626 föranledde klagomål från Riga. Paulinus beordrades att trycka om arket, men något sådant omtryck är inte känt. Sten Lindroth skriver att arbetet författades under Paulinus sista år som biskop i Strängnäs: ”Den lägger inte många tum till hans växt, till typ och genomförande är den traditionell, nästan reaktionär. Efter ett entusiastiskt lovtal över historien som en ovärderlig läromästare i dygder och ädla gärningar börjar Laurentius - ungefär som en medeltida klosterbroder - med att teckna den kosmiska bakgrunden. Han låter svensk historia inledas med skapelsen, skildrar efter Genesis universums tillblivelse och kommer slutligen fram till paradiset, det första människoparet och syndafallet. Omsider följer syndafloden och Noak, med vars ättlingar vi redan står på den nationella svenska historiens tröskel. [...] Historia arctoa, så osjälvständig, gör även genom utströdda moraliska exempel ett intryck av pedagogisk mönsterlektion, och så var den också menad”.

Linköping, D. G. Björn, 1798. 8:o. Grav. titelblad,(4),XXIV,264 s. & 2 grav. plr. Häftad i ngt nött samtida gråpappersomslag med tryckt titeletikett på ryggen. Oskuren och ouppskuren. Omslagets rygg med flera revor och bakre omslag delvis loss. Bra ex. från Ericsberg. Krok Bibliotheca botanica suecana 8. Illustrationerna, som är graverade av Akrel efter Acharius teckningar, är okolorerade i detta exemplar. Erik Acharius var en av Linnés sista lärjungar och sammanfattade i detta arbete sina studier av de svenska lavarna. Sammanlagt beskrivs 345 arter, 24 av dessa tidigare okända för vetenskapen. Acharius kom att fortsätta studera lavarna i bl.a. ”Lichenographia universalis” (1810) och ”Synopsis methodica lichenum” (1814).

Paris, C. Pougens, 1798. 8:o. VIII,320 + (4),351 s. Två häftade volymer i samtida lätt nötta klistermarmorerade omslag, tillverkade av tryckmakulatur. Tryckta ryggtiteletiketter. Oskurna. Omslagen med anteckningar i bläck på framsidan och ryggen. Första delen med liten fläck på s. 43. Andra delen ngt småfläckig mot slutet i övre marginalen och med hål i marginalen på s 349. Fint ex! Bring Itineraria svecana 261. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 1066d* som efter uppgift hos Halkett och Laing menar att Swinton är en pseudonym för William Thomson. Barbier däremot menar att Thomson var en medresenär. Det engelska originalet utkom 1792. Författaren besökte aldrig Sverige på sin resa men har trots detta en hel del att berätta om landet, inte minst om det pågående kriget mot Ryssland och Danmark. I denna första översättning har utgivaren medtagit ett utdrag av J. Marshalls resa i Danmark och Sverige som upptar s. 220-326 i andra delen.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1932. (2),157 s. Häftad. Ryggen med liten reva nederst, minimal fläck och några svaga veck. Fint exemplar. Dedikation till Erik Lindorm ”med hälsning och handslag från Harry Martinson”. Omslag av Bertil Bull Hedlund. Harry Martinsons första prosabok, efter debuten och genombrottet med diktsamlingarna ”Spökskepp” och ”Nomad”. Poeten, kritikern och tidningsredaktören Erik Lindorm (1889-1941) tillhörde pionjärerna inom den svenska arbetarlitteraturen vilka banade väg för den stora generation arbetarförfattare där Harry Martinson kom att ingå. Som J. Viktor Johansson utrycker det i sin minnesartikel i ”Svensk litteraturtidning” 1941: ”Med Martin Kochs romaner och Erik Lindorms lyrik fick arbetarvärlden fast fot i vår litteratur”. I försäljningskatalogen över Lindorms fina efterlämnade bibliotek återfinns de flesta av Martinsons böcker, dock endast denna med dedikation.

Kassel, S. Schadewitz, in Verlegung E. Francken, 1668. Folio. (7,1 blank),1-125,(3),1-272,(8),1-173,(3) s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Samtida något fläckigt pergamentband med nästan helt bortblekt ryggtitel och spår av gammal pappersetikett nederst på ryggen. Infärgade snitt. Lätt bruntonad satsyta, främst i första sidföljden. Titelbladet lätt fläckigt och med ett litet hål i övre marginalen, ett litet hål i ryggmarginalen på s. 1, rostfläck på s. 83. I andra sidföljden en lång reva i ryggmarginalen längs med texten i första bladet, svag utsmetad bläckfläck i övre hörnet på s. 175 och ett rosthål i övre marginalen på s. 257-58. I tredje sidföljden en svag fuktrand upptill på s. 1-4. Flera samtida understrykningar och marginalkommentarer, bl.a. med pekande händer på s. 4-5 i andra sidföljden och många understrykningar, anteckningar och marginalklamrar i tredje sidföljden på s. 69-85 och 147-53. Samtida latinska anteckningar på för- och eftersättsbladen samt bakpärmens insida. Frampärmens insida med spår av gammal raderad ägaranteckning och gamla auktionslappar. Med Petrus Starchelius namnteckning daterad Göteborg 1682 på titelbladet. Bra ex. VD17 39:124174Q. Andra sidföljden med egen rubrik ”Vorstellunge Lebens/ Staets und Regierunge König Davids zu Krieg- und Friedenszeiten in drey Theilen abgefasset”. Tredje sidföljden med eget titelblad och impressum, ”Fürstellunge desz Königreichs Salomons/ unter dem Oelzweig des Friedens/ Glantz uberschwenglicher Weisheit und Krone weltlicher Herzligkeit”. Petrus Starchelius eller Starkelius (-1713) var pastor i Svenljunga från 1688. Han höll en patriotisk oration på latin i Göteborg 1669, studerade i Uppsala från 1671 och skrev flera begravningsverser tryckta i Göteborg.

Uppsala, Palmblad, Sebell & c. respektive Leffler och Sebell, 1836. 4:o. (2),8 + (2),9-16 + (2),17-24 + (2),25-32 + (2),33-40 + (2),41-48 + (2),49-56 + (2),57-68 s. Häftad i samtida gråpappomslag med en ny ryggremsa av gråpapper. En bortskrapad äldre namnteckning på främre omslagets insida. Det sista arbetet tryckt på blått papper och dess titelblad är ngt bruntonat på grund av spegeltryck. Med A. R. A. [?] C. A. Åkermans namnteckning. Bra ex. Marklin Catalogus disputationum 101-08. Krok Bibliotheca botanica suecana 102. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 113. Respondenter var Reinhold Borgardt, Wilhelm Liedberg, Jacob Lundell, Jacob Aug. Stiegler, Jakob Östberg, And. Aug. Hammarström, Pehr Engman och Hans Oscar Juel. Med denna på svenska avfattade avhandlingsserie vände sig Fries även till den bredare allmänheten. Den anses i någon mån ha bidragit till undanröjandet av samtidens fördomar mot ätande av svamp. ”Anteckningar” introducerade även 10 nya arter och innehåller flera viktiga bidrag till svamparnas nomenklatur.

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1844. 8:o. Litograferat titelblad,(4),92,(2) s. & 3 utvikbara litograferade kartor & 3 litograferade plr, varav 2 utvikbara. Samtida marmorerat pappomslag med nyare svarttryckt titeletikett. Oskuren inlaga. Ryggen något nött. Obetydliga revor och små fuktfläckar på sina håll i marginalerna. En av planscherna med en liten reva i inre marginalen. Frampärmens insida med John Olssons lilla blå stpl med bokstäverna ”J. O. P. P. I. C. T.” Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5993. Akrell Stockholmiana 1030. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 95. Schreber Den svenska jaktens litteratur 388. De två planscherna med Byströms villa respektive planritningen över Rosendals slott är vanligen uppdelade men återfinns här på samma blad. Beskrivning över såväl södra som norra Djurgården. Jacob Philip Tollstorp (1777-1848) ägnade sig åt en mängd olika yrken såsom handelsresande, gästgivare i Motala, klädesfabrikör i Borås, grosshandlare i Göteborg och handlande i Malmö. Som boktryckare i Vadstena utgav han ”Wadstena weckoblad” 1830-32 och flyttade sedermera vidare till Linköping där han utgav ”Östgötha tidning” och en beskrivning över staden. Efter en tvåårig vandring genom Södermanland kom han vid mitten av 1830-talet till Stockholm, där han utgav ”Tidning för landsorterna” och under en längre tid var han anställd som medhjälpare åt boksamlaren Jacob Westin. Slutligen blev han kommissarie vid provisoriska sjukhuset. Från 1847 till sin död var han dessutom disponent för f.d. Schultzes boktryckeri i Stockholm. Tollstorp har gått till eftervärlden som topografisk författare.

Sthlm, J. L. Horrn, 1733. 8:o. (8),282,(62),1-118,(10) s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Grönt pappband från 1800-talets första hälft med orange titeletikett. Röd- och blåsprängda snitt. Titeletiketten lite naggad, ytterfalsarna med avnött papper och bakre pärmen med tråkiga skador i pärmpappret. Inlagan med enstaka småfläckar. Liten lagning, nedtill på s. (6), en liten rostfläck med två minimala hål på s. 3-4, en liten brun fläck på s. 115-22. Pärmens insida och titelbladet med C. Oscar Hamnströms namnteckning och försättsbladet med Karl Torins namnteckning. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 1. Bibliotheca Walleriana 11699. En första upplaga som idag bara är känd i två exemplar utkom 1683. En ny upplaga utgavs 1684. Detta är tredje upplagan och saknar såväl Palmbergs förord och de illustrationer som ingick i de föregående upplagorna. En ny upplaga utkom 1738. Utgivaren har skrivit ett förord daterat i Stockholm den 28 mars 1732 där det framgår att appendixet är översatt av ”Clas Brune, en medicinæ studiosus” från Steinmeyers tyska text. Johannes Bernhard Steinmejer eller Stein-Mejer (1654-1738) var rektor vid Tyska skolan i Stockholm och har skrivit en inledningsdikt, ”Divina botanica” på latin. Johannes Olai Palmberg (ca 1640-91) återvände till Strängnäs vid slutet av 1660-talet efter studier vid Åbo akademi. I Strängnäs undervisade han i botanik vid gymnasiet och hade även tillstånd att utöva läkaryrket. ”Serta florea svecana” var den första illustrerade örtaboken i Sverige. Den är inte som man skulle kunna tro en svensk flora utan en medicinsk örtabok av traditionellt slag med beskrivningar av växternas utseende och botande dygder hämtade ur den lärda litteraturen. Oscar Hamnström (1816-86) var apotekare i Häsleholm och aktiv naturaliesamlare. Karl Torin (1826-1908) var verksam vid skolan och biblioteket i Skara samt även aktiv i Västergötlands fornminnesförening. Han hade ett omfattande privatbibliotek med stora naturvetenskapliga inslag, vilket såldes på auktion i Uppsala 1908.