Search Results

Västerås, P. Devall, (1743-46). 8:o. (16),136 s. Samtida enkelt och mycket hårt nött hfrbd på träpärmar. Skador i ryggskinnet och det nedre ryggfälten saknas. Stora bitar av pärmpappret avrivet så att träet tittar fram. Främre pärmen är delvis loss. Lagerfläckig och lite bruntonad samt med spridda solkigheter. Titelbladet Sista sidan bruntonad. Namnteckning från 1797 av Pehr Nilsson i Tolfsbo på frampärmens insida. Hyllningar daterade 1743 i början av Nils Nordeman och signaturen ”A.F.K.” Uppgifter om tryckåret varierar, allt ifrån 1743 som framgår av imprimatur på sidan (2), medan Kungliga biblioteket menar att den är tryckt tidigast 1745, vilket är senaste årtal i texten och kanske först 1746 då boken recenserades i nr 32 av ”Lärda tidningar”, såsom nyligen utgiven. På sidorna 83-99 finns ”Upsats på de böcker, som under hwar wettenskap utsatte äro, och wid underwisningen til en del nödwändige fordras” med långa listor i olika ämnen och ett tillägg med ”anwisning till de af trycket på swenska utkomne hushåls-böcker”. Christian Gustafsson Roman (1709-69) presenterar här sina reformpedagogiska idéer. Han är även känd som en flitig översättare av romaner och annat. Enligt ”Lärda tidningar” var han ”director cantus et mucises” vid gymnasiet i Västerås.

Lund, literis Berlingianis, 1832. 8:o. (4),124 s. Grönt moarémönsterpressat klbd från 1840-talet med guldtryckt ryggtitel och dekoration samt marmorerade snitt. Bandet ngt nött och med ett par obetydliga småfläckar. Försättsbladen delvis ngt missfärgade. Inlagan bruntonad och ställvis lagerfläckig. Flera anteckningar och markeringar i blyerts samt även några överkorsade stycken. Namnteckningar av Otto Torell från 1847 och Gunnar Alm daterad 1917. Lundberg Sveriges ichthyologiska literatur s. 4. De första 80 s. även utgivna som en akademisk avhandling samma år. Upptar 165 arter. Författaren kallas av Björn Dal i ”Sveriges zoologiska litteratur” för ”giganten bland svenska vertebratzoologer under 1800-talet”. ”Prodromus” lade grunden till en kritisk översikt av den svenska fiskfaunan. Otto Torell (1828-1900) påbörjade sina studier i Lund 1844, deltog i Sven Lovéns undersökningar av fiskfaunan längs Västkusten, utnämndes till adjunkt i zoologi 1860 och extra ordinarie professor i zoologi och geologi vid Lunds universitet 1866. Han är mest känd för sin gärning som polarforskare och geolog. Av allt att döma är det Torell som gjort de kunniga blyertsanteckningarna i boken. Gunnar Alm (1889-1962) var iktyolog och verksam vid Lantbruksstyrelsens fiskeribyrå samt gav ut en rad arbeten om fiskar och fiske.

Gävle, C. G. Sundqvist, 1827. 8:o. 70 s. & 2 utvikbara grav. plr & 4 utvikbara tryckta tabeller. Häftad i samtida trevligt klistermarmorerat pappomslag. Ryggen något blekt och naggad. Främre omslaget med en liten reva nedtill närmast ryggen. Bakre omslagets insida med några samtida blyertsanteckningar. Enstaka lagerfläckar. En fuktfläck i nedre yttre hörnet fram till s. 25. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5803. Forsbom Litteratur om Hälsingland s. 275. Planscherna är graverade av E. Åkerland och daterade 1825. De visar Kärböle skans samt ruinerna av ”GudsBergsKloster å Diger Kjöhlens Fäbodewall”. Beskriver Färila socken i Hälsingland. Utkom i en tillökad upplaga tryckt i Stockholm 1880. Carl Petter Ström (1777-1845) utgav även ”Utkast till Helsinglands och Helsinge kongl. regementes krigs-historia” 1828. Han var officer vid Hälsinge regemente. Carl Gustaf Sundqvist drev boktryckeri under eget namn i Gävle vid två tillfällen, en första vända under åren 1802-15 och en andra omgång under åren 1821-29.

Nyköping, genom Kongl. tryckeriet, 1760. 12:o. 48,(12) s. Tagen ur band och insatt i nyare marmorerad ryggremsa. Genomgående fukt- och småfläckig. Sista sidan solkig och med en äldre anteckning att skriften genomlästs 1789. En gammal bläcknotering på titelsidan. Nära skuren i övre marginalen. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1119. Bibliotheca Walleriana 4445. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 140 för första upplagan 1702. Den andra upplagan trycktes 1708. Avslutas med brunnsböner översatta ur Müllers ”Wasser-Andacht” och ett avtryck av ”Kongl. Maj:tz placat, angående Medewij suur-brunn” från 1681. Hiärne skriver i sitt förord att han låtit trycka denna handledning eftersom alla tidigare skrifter om Medevi hälsobrunn nu ”äro upköpte och skingrade”.

Sthlm, H. A. Nordström, 1820. 8:o. (10),302,(2) s. & 4 utvikbara grav. plr. Ljusbrunt hfrbd i gammal stil med guldlinjerad rygg, brun titeletikett och klistermarmorerade pärmpapper (E. Hanssons bokbinderi, Lund). Övre infärgat grönt snitt, de övriga snitten putsade. Enstaka repor på ryggen och lite nötta falsar. De första fyrtio sidorna med avtagande fuktrand i nedre hörnet. Spridda småfläckar. Samtida bläckmonogram ”C. U. S.” på titelbladet. Namnteckning Knut Parck på försättsbladet. Trevligt ex. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1820:1. Bibliotheca Walleriana 11080. Med det tryckta dedikationsbladet till Brukssocieteten. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”År 1820 utgav B. dessutom sin bekanta lärobok i blåsrörsanalys, en frukt av hans mångåriga, samarbete med den 1818 avlidne Gahn. Detta verk utkom i flera upplagor och översattes till de flesta europeiska språk”. Knut Parck (1882-1964) var kemilärare, rektor samt läroboksförfattare i kemi.

Passau, 2002. XII,443 + 445-934,(6) + 937-1335,(9) s. & 1 tryckt löst bilagt erratablad. Tre häftade volymer i tvärformat i tryckt opappkassett. Ur Bengt Ollfors bibliotek, med hans exlibris. Ryggarna och kartongen, liksom snitten lite gulnade. Bilagt brev till Ollfors från Ina Nettekoven. Något doftande av tobaksrök. Med bidrag av Caroline Zöhl och Mara Hofmann. Katalog utgiven till Antiquariat Bibermühles 50-årsjubileum. Med omfattande och detaljerade beskrivningar samt rikt illustrationsmaterial som kastar ljus över en annars svåröverskådlig grupp av tryck, de flesta tryckta i Paris.

Sthlm, J. G. Lange, 1772. 8:o. (4),322,(10) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Med träsnittsillustrationer i texten på s. 265-66 och 317. Bra brunt svartstänkt pappbd med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Gamla stänkta snitt. En liten genomgående och så småningom avtagande fuktfläck överst i ryggmarginalen. Liten rostfläck på s. 180. Några småveck i övre hörnet. Bokmärke av gammalt handskrivet papper inlagt vid s. 253. Med J. Pamps namnteckning på titelbladet. Fint ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1799. Översatt från ”Pferde-Arzenei-Kunst, oder Gründlicher Unterricht, die äusserlichen und innerlichen Gebrechen der Pferde aus dem Grunde zu heile: nebst einer Anweisung, wie die jungen Fohlen [...] tractiret werden sollen”. Författaren var ”för detta högfurstl. würtenb. ängelsk beridare, och första häst-medicus wid kongl. pohlska och churfurstl. sachsiska stallet; nu mera kongl. swänsk och preusisk samt hertigl. mecklenburgisk privilegerad häste-läkare och operateur”. Översättaren, Pehr Lagerhielm, var blott ”ryttmästare, och ridd. af kongl. Swärds orden”.

Sthlm, H. A. Nordström, 1829. 8:o. 22,(1) s. & 1 utvikbar grav. plansch med 4 figurer. Häftad i samtida gråpappersomslag. Några samtida anteckningar överst på titelbladet. Fint ex. Schreber Den svenska jaktens litteratur 408: ”ej vanlig”. Författaren (1783-1831) var överjägmästare. Den sista opaginerade sidan innehåller reklam för annan jakt- och vapenlitteratur.

Berlin, bei J. F. Unger, 1794. 8:o. Grav. porträtt,XII,(4),139 s. Lätt nött vinrött marokängbd från 1900-talets första hälft med upphöjda bind och sparsamt guldornerad rygg samt kantförgyllning och inre denteller (J. Gerbers, Hamburg). Övre guldsnitt, i övrigt endast putsade snitt. Ngt lager- och småfläckig. Små fuktfläckar i nedre marginalen på porträttet, s. 33-48 och 93-96. Mindre reva i nedre marginalen på s. 101. Missfärgat nedre hörn på s. 131. Tillskrift av F. Rambach nederst på titelbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 143-44, upplaga a. Uppfördes första gången 1788 och trycktes på svenska i ”Skrifter” 1806. Översättaren var preussisk legationssekreterare i Stockholm. Med en efterskrift av F. Rambach angående svensk teater i allmänhet och pjäsen i synnerhet. En dansk och en fransk översättning utkom också.

Frankfurt am Main, bey J. B. Andreä, 1750. 8:o. (8),432 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida ngt nött och solkigt gråpappomslag. Ryggen lite defekt upp- och nedtill. Lite lös i häftningen. Inlagan genomgående lite dammig. Med Drammens Lærde og realskoles biblioteks- och utgallringsstplr. Från s. 41 till slutet går författaren igenom lämpligt språkbruk stat för stat i Europa inklusive det Osmanska riket. Helmut Glück skriver i ”Deutsch als Fremdsprache in Europa vom Mittelalter bis zur Barockzeit” om Mosers verk: ”eine umfangreiche Auflistung der an den einzelnen Höfen üblichen Verhandlungs- und Korrespondenzsprachen, teilweise gegliedert nach Adressaten und Anlässen. Die Einleitung enthält eininge bemerkenswerte Sprachpolitische und -soziologische Überlegungen”. Friedrich Karl von Moser (1723-98) var jurist och politiker samt vän med Goethe.

Uppsala, typis Paulinianis, excudebat A. Grefwe, 1641. 4:o. (16) s. Tagen ur band. Brunfläckar på de sista sex sidorna. Sista bladet helt loss och hårt fläckat samt med skador i ryggen. Kungliga bibliotekets blindstpl och duplettstpl i titelbladets nedre marginal. Lidén Catalogus disputationum 16. Tidig svensk avhandling om feber. Johannes Franck (1590-1661) var professor i medicin i Uppsala, och lärare åt både Olof Rudbeck och Petrus Hoffvenius. Född i Stockholm studerade han i Tyskland på 1610-talet men tog aldrig någon examen. Tillbaka i Sverige blev han e.o. medicine professor i Uppsala 1624 och 1628 ordinarie professor i medicin och botanik. Han var påverkad av paracelsismen och var en övertygad alkemist, om vilket han utgav flera skrifter. Respondenten Olof Erik Lithselius kom från Närke. Avhandlingen avslutas med en hyllningsdikt till honom av Henrik Fleming d.y. medan Lithselius i dedikationen tackar Henrik Fleming d.ä.

Kalmar, P. Ahlquist respektive Stifts-boktryckeriet, 1828-30. 8:o. (2),105 s. & 1 utvikbar gränskolorerad litograferad karta + 132 s. & 1 utvikbar grav. stadsplan. Elegant lackat och marmorerat hfrbd med svagt upphöjda bind, guldornerad rygg och gulbrun titeletikett (Hedberg, 1927). Övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Medbundna delvis solkiga och uppfodrade tryckta omslag till båda delarna, förutom det bakre till andra delen. Ryggen lite blekt och med något nötta ytterfalsar. Inlagan med enstaka fläckar och sista sidan lite solkig samt med några lagade marginalrevor. Kartan har en liten reva vid infästningen. Ur Bengt Bernströms bibliotek. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5931. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 66. Allt som utkom. Nils Isak Löfgren (1797-1881) var prost och kyrkoherde i Kalmar stift. Kartan föreställer Kalmar län. Stadsplanen på blåtonat papper är över gamla Kalmar 1647.

Sthlm, P. Hesselberg, 1766. 4:o. 57,(1) s. & 6 grav. plr. Tagen ur band. Lite lös i häftningen. Enstaka småfläckar. Delvis med smärre fuktränder i övre respektive inre marginalen. Bra ex. Bring Riksdagshandlingar s. 71. Lindberg Swedish Books 49. Utan den separat utgivna planschen över gjutna slagghus och det sällsynta bihanget med plansch. Titelbladet är ett utbytesblad. Boken översattes till tyska 1768. Den till synes oförtröttliga arkitekten Carl Wijnblad (1705-68) gav vid sidan om sina stort upplagda ”Ritningar på fyratio wåningshus af sten, och trettio af träd, samt åtskilliga lusthus” från 1755-56 och ”General planer” från 1765 även ut dessa förlageritningar till olika lantmannabyggnader, inklusive olika typer av badstugor.

Uppsala, Palmblad, Sebell & c. respektive Leffler och Sebell, 1836. 4:o. (2),8 + (2),9-16 + (2),17-24 + (2),25-32 + (2),33-40 + (2),41-48 + (2),49-56 + (2),57-68 s. Tagen ur band. Fint ex. genomgående tryckt på blåtonat papper. Från Ericsberg. Marklin Catalogus disputationum 101-08. Krok Bibliotheca botanica suecana 102. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 113. Respondenter var Reinhold Borgardt, Wilhelm Liedberg, Jacob Lundell, Jacob Aug. Stiegler, Jakob Östberg, And. Aug. Hammarström, Pehr Engman och Hans Oscar Juel. Med denna på svenska avfattade avhandlingsserie vände sig Fries även till den bredare allmänheten. Den anses i någon mån ha bidragit till undanröjandet av samtidens fördomar mot ätande av svamp. ”Anteckningar” introducerade även 10 nya arter och innehåller flera viktiga bidrag till svamparnas nomenklatur.

Sthlm, L. L. Grefing, 1754. 4:o. Grav. front,(8),464,467-594,593-1502,(58),1-4 s. Samtida ganska nött men bra marmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och brun titeletikett. Stänkta och lite solkiga snitt. Vackra och ovanliga schablontryckta för- och eftersättspapper i rött, gult och violett. Ryggen med många ytliga sprickor och stora ytliga avnötningar på pärmarna. Några blanka anteckningsblad utskurna på slutet. En bläckfläck på titelbladet. Enstaka spridda fläckar, främst i marginalerna, t.ex. ställvisa små fuktfläckar i översta marginalen. Fläck i texten på s. 902. Namnteckning Laurentius Wigman 1755 nedtill på titelbladet. I början finns fyra nästan fullskrivna sidor och på slutet ytterligare en med släktanteckningar från 1793 till 1815 om bröllop liksom flera barns födelse och deras faddrar av de gotländska kyrkoherdarna Pehr Heidenberg respektive Paul Engbom. Mycket utförlig konkordans från A och Aaron till Zion. En ny upplaga trycktes i Västerås 1789. Förordet av ärkebiskopen Henric Benzelius. Den sista pagineringsföljden utgörs av bokreklam från Gottfried Kiesewetter. Den graverade frontespisen är signerad Sysang och föreställer en gruva. Den svenska översättningen påbörjades av Johan och Peter Alm samt avslutades och slutredigerades av Eric Engman, Jacob Quensel och Anders Bold. Bakom signaturen ”J. Q.” som författat den avslutande opaginerade delen med rubriken ”Alphabetiskt concordanz-register, til ersättning af åtskilliga skriftenes språk, som i bibliska real- och verbal-concordanzen er är utförde” döljer sig Jacob Quensel. Lars Wigman (1721-88) blev adjunkt i Grötlingbo 1749, verksam i Endre 1756-68 och 1768 utnämnd till pastor i Atlingbo. Pehr Heidenberg (1760-1805) föddes i Visby, utnämndes till adjunkt i Hejde 1787, komminister i Lojsta 1797 och kyrkoherde i Levide 1802. Han gifte sig 1793 på Hejde prästgård på Gotland med Margaretha Christina Laurin (1768-1844) som var dotter till strandbevakningsinspektoren i Slite Lars Philip Laurin. Hon gifte om sig 1808 med komministern i Lojsta Paul Mårtensson Engbom (1777-1850) som 1827 utnämndes till kyrkoherde i Gothem 1827. Barnen från båda äktenskapen är upptagna i anteckningarna.

Sthlm, B. M. Bredberg, 1834. 8:o. (4),72 s. & 2 utvikbara tryckta tabeller & 4 utvikbara grav. plr. Häftad och oskuren i något nött samtida gråpappomslag. Delvis sprickor i innerfalsarna. Spridda småfläckar. I ryggmarginalen några lätta fläckar efter tidigare inlagda torkade blommor liksom smårester av växter. Marginalreva i bladet s. 35-36. Den första planschen har en lång reva nedtill i en av vikningarna. Tredje planschen har ett extra veck i mitten. Namnteckning Carolina Kekoni på främre omslagets insida. Fint ex. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 25. Översattes till norska 1847. Författaren (1800-59) var född Ekenmark och gav 1828 tillsammans med sina syskon ut ”Afhandling om drällers och dubbla golfmattors tillverkning, med begagnande af harnesk-rustning”.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1769. 8:o. (4),96,1-24,(3) s. & 1 stor utvikbar tryckt tabell. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Inlagan delvis lagerfläckig, inte minst titelbladet, vilket dessutom har en mindre fuktrand. Från biblioteket på Biby. Bring Riksdagshandlingar s. 82. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 406. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 629. Carli Ångermanlands bibliografi 1744. Innehåller ett 24 sidors anonymt bihang av Olof Törnsten med titeln ”Anledning til norrländska åkerbrukets förbättrande” som Hebbe 568 har felaktiga kollationeringsuppgifter på. Bring nämner inte detta bihang. Är en av de tidigaste tryckta landshövdingeberättelserna, vilka var viktiga underlag för riksdagen och staten om de olika landsändarnas villkor och intressanta dokument för historiker idag. Först 1821 beslutades att de skulle tryckas för alla län. Pehr Abraham Örnsköld (1720-91) utnämndes efter återkomsten från en längre studieresa i mellaneuropa till bergsråd i Bergskollegiet 1759. Stor betydelse för Norrlands utveckling fick Örnsköld som landshövding 1762-69 i det nybildade Västernorrlands län, som vid denna tid omfattade Medelpad, Ångermanland och Jämtland. Han drev igenom en rad ekonomiska reformer för att befrämja näringarna i länet; praktisk erfarenhet hade han förvärvat på det egna Strömbacka bruk i Hälsingland där han förutom järnhantering också bedrev ett betydande jordbruk. Genom odling av lin, höstråg och potatis samt effektivare jordbruksmetoder, utdikningar och motarbetande av svedjebruket skulle länet utvecklas och dess ekonomi förbättras. För att påskynda uppodlingen av det glest befolkade Norrland genomdrev han storskiftet och stödde hemmansklyvning, torpbebyggelse och nybyggen. Till Örnskölds oförverkligade projekt hör planerna på att göra Indalsälven segelbar upp till Jämtland. Efter ett byte av tjänst blev han 1769 i stället landshövding i Södermanlands län. Att han i traditionen där är ihågkommen som ”Potatis-Pelle” vittnar om att han livet igenom fortsatte vara en ivrig förespråkare för den nya grödan. Som ett erkännande av Örnskölds betydelse för Västernorrland uppkallades 1842 den nygrundade köpingen i Själevads socken till Örnsköldsvik.

Skara, sal. Kiellbergs änckio, 1716. 4:o. (56),384,383-468,(14) s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Träsnitt på s. 416. Nytt pergamentbd med guldlinjerad rygg och oxblodsröd titeletikett i skinn samt rödstänkta snitt (Beck & son, 2004). Någon enstaka småfläck och fuktrand. Titelbladet med bortskuren namnteckning och gammal lagning. Övre ytterhörnet med en obetydlig lagning med japanpapper och en brun bläckfläck i nedre marginalen. Litet maskhål i nedre ytterhörnet på s. 181-90. Gamla anteckningar och lite solk i början av ordlistan över främmande ord på s. 246-57. Några tuschstråk på s. 253. Liten reva i texten på s. 291-92 och det och följande blad lite solkigt, liksom något enstaka blad senare i volymen. Gammal lagning i nedre marginalen på s. 299-300. Medbundet gammalt försättsblad med förvärvsanteckning daterad den 23 maj 1770 av Paul J. Nehrman att boken inköpts av ”morbroder Manloh” och en anteckning av Er. Dahlborg att boken är ”köpt på auction efter afle handelsman Nehrman samt en mindre medbunden lapp med namnteckning för J. Liljeborg. På det medbundna försättsbladets baksida anteckningen: ”Dänna bok är tjöpt på aksjon efter prosten Lejebarg i Wästra Wram”. The Hannås collection 650. Hammarsköld Förtekning s. 20. Med hyllningsverser av J. Bilbergh, M. Seth, P. Hesselius och Sophia Elisabeth Brenner. Ett av Swedbergs främsta intresseområden var det svenska språket. Han utarbetade ett mera ljudenligt stavningssätt, som bl.a. användes i kyrkohandboken och hans egen psalmbok. Swedbergs språkliga reformförslag presenterades först vid 1695 års biskopsmöte och vidareutvecklades sedan i ”Schibboleth”. Titeln hade Swedberg hämtat från Domarboken i vilken berättas om hur gileaditerna, vilka kontrollerade ett vadställe över Jordan, använde sig av ordet ”schibbolet” för att igenkänna passerande efraimiter, ett folkslag som låg i krig med gileaditerna: efraimiterna kunde nämligen inte uttala sj-ljudet och ett felaktigt uttal vid vadstället innebar döden. Swedberg fick utstå mycket kritik för sina ståndpunkter, inte minst från den konservativa Urban Hiärne, med vilken han dock delade en skepsis mot användandet av utländska ord i svenskan. Ett avsnitt av boken utgör en satir över denna moderna svaghet för det utländska. I boken finns också en redogörelse om en svamp som liknade ett kvinnohuvud från Näs socken i Vartofta härad och M. Seths ”Fontange-predikan” över ett dödfött och missbildat barn, den sistnämnda utgavs även separat i Skara samma år. Paul Joston Nehrman (1731-82) var handlande i Malmö. Hans mor var född Anna Ingri Castensdotter Manloh. Möjligen var den omnämnda morbrodern Olaus Manloh (1715-73) som var kommissarie i Göta hovrätt. Han och hans syskon vände på sin mors flicknamn Lohman och skapade ett eget släktnamn. Erik Eriksson Dahlborg (1739-1824) var från 1782 tullskrivare vid Malmö strandtull. Jöns Peter Liljeborg (1772-1857) var kyrkoherde i Västra Vram i Skåne från 1817. Han var far till zoologiprofessorn Wilhelm Lilljeborg.

Paris, imprimerie de C. F. Cramer, an VIII (=1800). 8:o. Grav. frontespis,grav. titelblad,XLIV,112 s. Välbevarat och vackert samtida ljusbrunt hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor och mörkare brun titeletikett av glättad papp. Grönstänkta snitt och läsband i rosa och grönt. Ryggen lätt blekt. Enstaka svaga fläckar. Gultonad fläck i innermarginalen på s. III-VIII och ett antal fläckar på sista bladet. Liten pappersförlust p.g.a. tunt papper i smutstitelbladet liksom i nedre hörnet på s. 75-76. Mycket trevligt ex. Översättning av Francoise-Anne Mellinet. Sista sidan är bokreklam. Frontespisen är graverad av Canu. Det engelska originalet, ”Fragments in the manner of Sterne”, utkom 1797.

Sthlm, 1741. 8:o. (16),144,1-149,(1) s. Häftad i ngt nött samtida klistermarmorerat pappomslag. Ryggen blekt och med små skador. Enstaka småfläckar. Bra ex. Hebbe 138. Fr.o.m. femte kapitlet tryckt hos Momma. En stort upplagd stridsskrift för en merkantilistisk näringspolitik.

Sthlm, D. M. Lublin, 1835 respektive D. M. Lublin & co., 1837. 8:o. (6),212,(1) + 159,(1) s. Elegant samtida hfrbd med dekorativt guldornerad och blindpressad rygg samt brandröd titeletikett. Grönstänkt övre snitt, övriga snitt endast putsade. Enstaka småfläckar och nagg i övre marginalen. Andra delen med lagning på s. 97 med minimal textförlust och liten pappersförlust på s. 99. Fint ex. med J. H. Schröders exlibris. Med tryckt dedikation till Gustaf Lagerbjelke. Gustaf Ludvig Torsslow (1789-1874) var kontrollör vid Kongl. teatern och bror till skådespelaren Ulrik Torsslow och verket ger en detaljerad bakgrund utifrån avtryckta handlingar till de strejker vid teatern 1828 och 1834 som leddes av brodern. Johan Henrik Schröder (1791-1857) var universitetsbibliotekarie och professor i Uppsala samt en framstående boksamlare. Hans böcker såldes på auktion 1866. Han var en av de första svenska boksamlarna som valde att inte beskära sina böcker vid inbindning.

Örebro, N. M. Lindh, 1811. 12:o. Grav. front,(2),206 s. + grav. front,252 s. + grav. front,180 s. Samtida marmorerat hfrbd med gula snitt. Upptill på ryggen brun nummeretikett ”159”, vilken även har ”920” tillskrivet i bläck. Ett svagt nr 18 i guld längst ned på ryggen. Något lagerfläckig och bitvis mer fläckad. Exlibris och handnumrerade stplr från Göta Coldinu-ordens bibliotek. Senare exlibris Kenneth Krook visande en stekpanna, vilken oförsiktigt nog är placerad mitt på ett bokuppslag! Trevligt ex. Du Rietz Gastronomisk spegel 77. Första delen utkom i ny upplaga 1842. De fina planscherna graverade av C. G. Lundgren och översättningen gjord av Johan Peter Wåhlin. Göta Coldin Logen grundades 1768. Dess ordenshus ligger på Bellmansgatan 9 i centrala Göteborg. Till kända medlemmar av denna loge hörde Pehr Dubb och William Chalmers. Det fina exlibriset har marint motiv.

Sthlm, H. A. Nordström, 1805-06. 8:o. Grav. titelblad,(2),216 s. Samtida stänkdekorerat hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och brun titeletikett av glättad papp. Bruna klistermarmorerade pärmsidor och gula snitt. Etiketten lite nött och ett ytligt litet maskangrepp i nedre främre pärmhörnet. Inlagan ställvis aningen lagerfläckig. En liten fläck i övre marginalen på s. 83-84 och en reva på s. 93, även den i övre marginalen. Med Magnus Flincks namnteckning. Från Vegeholm. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2549. I en bilaga redogörs bland annat för en tämligen omfattande husesyn av Frösunda och herrgården Brahelund, den senare i nuvarande Hagaparken utanför Stockholm. Bihanget upptar s. 181-216 och avslutas med en liten berättelse om rappning och isolering av A. H. Björkman, bruksinspektor vid Stjernsund. Adolf Fredrik Wijnblad (1744-1808) var son till Carl, som genom sitt författarskap inom arkitektur och byggenskap gjort sig ett stort namn. Magnus Flinck (1758-1814) var en skicklig jurist och ämbetsman och gjorde en enastående snabb karriär. Vid 23 års ålder var han titulär landssekreterare, vid 27 ordinarie sådan och vid 34 var han titulär lagman. Under denna karriär avverkade han även borgmästarposten i Landskrona men avancerade därifrån på förmyndarregeringens initiativ till rikets ärendens allmänna beredning. Flinck hamnade dock i onåd hos Gustav IV Adolf, och när denne besteg tronen tvingades han lämna beredningen. Trots detta var Flinck högst delaktig när den svenska lagboken, som del i Gustav IV Adolfs pommerska reformarbete, översattes till tyska 1807. Mot slutet av sitt liv var han lagman i Skåne och arbetade med en revision av utsöknings- och rättegångsbalkarna. Denna blev dock aldrig helt färdigställd. Under hela sitt liv var Flinck dessutom en flitig boksamlare. I biblioteket på Vegeholms gods fanns utöver juridik även stora samlingar av bland annat historia och vitterhet, allt i bästa skick. Biblioteket såldes på Libris auktioner i början av 1980-talet.