Search Results

Paris, Louis Janet, imprimerie de P. Didot l’ainé, (1823). Liten 12:o. Handkolorerat grav. titelblad,(2),228 s. & 9 handkolorerade grav. plr. Vackert samtida skinnbd med rikt guldornerad rygg och pärmar med dubbla ramtryck i guld, rik blindpressad dekor och i mitten en spegel av infärgat mörkare skinn. Brunstänkta endast lätt putsade snitt. Pärmarna med några mindre fläckar. Inlagan med enstaka småfläckar. Planscherna med skyddande pergamynpapper och lite mer fläckade. Erik Wiréns exlibrisstplr ”Bibl. Wiréniana Solåkraensis”. Bilagt maskinskrivet vykort från Cilla och Eyvind (Johnson) till Olle Holmberg med små tejpfläckar. Attraktiv volym. Dateringen är efter Quérard: La France littéraire, I, 502. Jean Pierre Brès (1782-1832). Planscherna visar Leda och svanen, Venus, Aurora & Cephale, Erigone, Hebe, Amphitrite, Terpsichore, Polymnia och Flora & Zephyr.Vykortet har fransk tryckt text och är ställt till Olle Holmberg på 70-årsdagen 1963. Den maskinskrivna texten lyder: ”Mythologie des Dames ökar förvisso, mon vieux, inte damernas skam men vetandet hos les Messieurs. Ditt behöver ej ökas, o visaste jeune homme. Detta är blott ett försök att öka din bokrikedôme.”

Sthlm, B. M. Bredberg, 1834. 8:o. (4),72 s. & 2 utvikbara tryckta tabeller & 4 utvikbara grav. plr. Häftad och oskuren i något nött samtida gråpappomslag. Delvis sprickor i innerfalsarna. Spridda småfläckar. I ryggmarginalen några lätta fläckar efter tidigare inlagda torkade blommor liksom smårester av växter. Marginalreva i bladet s. 35-36. Den första planschen har en lång reva nedtill i en av vikningarna. Tredje planschen har ett extra veck i mitten. Namnteckning Carolina Kekoni på främre omslagets insida. Fint ex. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 25. Översattes till norska 1847. Författaren (1800-59) var född Ekenmark och gav 1828 tillsammans med sina syskon ut ”Afhandling om drällers och dubbla golfmattors tillverkning, med begagnande af harnesk-rustning”.

Sthlm, H. A. Nordström, 1829. 8:o. 22,(1) s. & 1 utvikbar grav. plansch med 4 figurer. Häftad i samtida gråpappersomslag. Några samtida anteckningar överst på titelbladet. Fint ex. Schreber Den svenska jaktens litteratur 408: ”ej vanlig”. Författaren (1783-1831) var överjägmästare. Den sista opaginerade sidan innehåller reklam för annan jakt- och vapenlitteratur.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1769. 8:o. (4),96,1-24,(3) s. & 1 stor utvikbar tryckt tabell. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Inlagan delvis lagerfläckig, inte minst titelbladet, vilket dessutom har en mindre fuktrand. Från biblioteket på Biby. Bring Riksdagshandlingar s. 82. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 406. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 629. Carli Ångermanlands bibliografi 1744. Innehåller ett 24 sidors anonymt bihang av Olof Törnsten med titeln ”Anledning til norrländska åkerbrukets förbättrande” som Hebbe 568 har felaktiga kollationeringsuppgifter på. Bring nämner inte detta bihang. Är en av de tidigaste tryckta landshövdingeberättelserna, vilka var viktiga underlag för riksdagen och staten om de olika landsändarnas villkor och intressanta dokument för historiker idag. Först 1821 beslutades att de skulle tryckas för alla län. Pehr Abraham Örnsköld (1720-91) utnämndes efter återkomsten från en längre studieresa i mellaneuropa till bergsråd i Bergskollegiet 1759. Stor betydelse för Norrlands utveckling fick Örnsköld som landshövding 1762-69 i det nybildade Västernorrlands län, som vid denna tid omfattade Medelpad, Ångermanland och Jämtland. Han drev igenom en rad ekonomiska reformer för att befrämja näringarna i länet; praktisk erfarenhet hade han förvärvat på det egna Strömbacka bruk i Hälsingland där han förutom järnhantering också bedrev ett betydande jordbruk. Genom odling av lin, höstråg och potatis samt effektivare jordbruksmetoder, utdikningar och motarbetande av svedjebruket skulle länet utvecklas och dess ekonomi förbättras. För att påskynda uppodlingen av det glest befolkade Norrland genomdrev han storskiftet och stödde hemmansklyvning, torpbebyggelse och nybyggen. Till Örnskölds oförverkligade projekt hör planerna på att göra Indalsälven segelbar upp till Jämtland. Efter ett byte av tjänst blev han 1769 i stället landshövding i Södermanlands län. Att han i traditionen där är ihågkommen som ”Potatis-Pelle” vittnar om att han livet igenom fortsatte vara en ivrig förespråkare för den nya grödan. Som ett erkännande av Örnskölds betydelse för Västernorrland uppkallades 1842 den nygrundade köpingen i Själevads socken till Örnsköldsvik.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1842-45. 8:o. (4),494 + (2),464 + (2),580 s. + NYSTRÖM, LUDV. Upsala ärkestifts herdaminne. Ny följd. Fjärde delen. Uppsala, 1893. (4),658 s. Fyra något nötta men trevliga bruna marmorerade hfrbd från cirka 1900 med bruna titeletiketter och mörkblå nummeretiketter. Brunstänkta snitt. Första volymens bakre ytterfals sprucken nedtill. Inlagorna med enstaka småfläckar. Inlagd blyertslapp angående Johan Hörner (f. 1711) vid s. 300 i första delen. Mindre lapp angående prostinnan Nordendahl vid s. 132 i sista delen och en inlagd tidningsnotis om Emma Charlotta Åkerbergs död 1916 har lätt missfärgat s. 442-43 i samma del. Exlibris ”G I B” för Govert Indebetou. Bra svit. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1090. Enligt förordet i det första arbetet utgivet på grundval av A. M. Fants samlingar: ”Då ett arbete, sådant som detta, om det skulle inskränka sig till blott data, bleve för enformigt, för att ej helt och hållet trötta läsaren, hafva vi, ehuru en och annan ogillar det, ansett oss böra utesluta så litet som möjligt af de omdömen, anekdoter och protokollsutdrag som det gamla manuscriptet upptager. Största delen deraf upplysa tidens seder, domcapitlets sätt, att då behandla förekommande mål, presterskapets dåvarande bildning m.m.” Govert Indebetou (1875-1955) var genealog och matrikelförfattare, han utgav ett flertal genealogiska och biografiska verk, och verkade som medarbetare i bland andra ”Personhistorisk tidskrift”, ”Svenska släktkalendern”, ”Adelskalendern” och Elgenstiernas ”Den introducerade svenska adelns ättartavlor”.

Sthlm, 1741. 8:o. (16),144,1-149,(1) s. Häftad i ngt nött samtida klistermarmorerat pappomslag. Ryggen blekt och med små skador. Enstaka småfläckar. Bra ex. Hebbe 138. Fr.o.m. femte kapitlet tryckt hos Momma. En stort upplagd stridsskrift för en merkantilistisk näringspolitik.

Sthlm, D. M. Lublin, 1835 respektive D. M. Lublin & co., 1837. 8:o. (6),212,(1) + 159,(1) s. Elegant samtida hfrbd med dekorativt guldornerad och blindpressad rygg samt brandröd titeletikett. Grönstänkt övre snitt, övriga snitt endast putsade. Enstaka småfläckar och nagg i övre marginalen. Andra delen med lagning på s. 97 med minimal textförlust och liten pappersförlust på s. 99. Fint ex. med J. H. Schröders exlibris. Med tryckt dedikation till Gustaf Lagerbjelke. Gustaf Ludvig Torsslow (1789-1874) var kontrollör vid Kongl. teatern och bror till skådespelaren Ulrik Torsslow och verket ger en detaljerad bakgrund utifrån avtryckta handlingar till de strejker vid teatern 1828 och 1834 som leddes av brodern. Johan Henrik Schröder (1791-1857) var universitetsbibliotekarie och professor i Uppsala samt en framstående boksamlare. Hans böcker såldes på auktion 1866. Han var en av de första svenska boksamlarna som valde att inte beskära sina böcker vid inbindning.

Örebro, N. M. Lindh, 1811. 12:o. Grav. front,(2),206 s. + grav. front,252 s. + grav. front,180 s. Samtida marmorerat hfrbd med gula snitt. Upptill på ryggen brun nummeretikett ”159”, vilken även har ”920” tillskrivet i bläck. Ett svagt nr 18 i guld längst ned på ryggen. Något lagerfläckig och bitvis mer fläckad. Exlibris och handnumrerade stplr från Göta Coldinu-ordens bibliotek. Senare exlibris Kenneth Krook visande en stekpanna, vilken oförsiktigt nog är placerad mitt på ett bokuppslag! Trevligt ex. Du Rietz Gastronomisk spegel 77. Första delen utkom i ny upplaga 1842. De fina planscherna graverade av C. G. Lundgren och översättningen gjord av Johan Peter Wåhlin. Göta Coldin Logen grundades 1768. Dess ordenshus ligger på Bellmansgatan 9 i centrala Göteborg. Till kända medlemmar av denna loge hörde Pehr Dubb och William Chalmers. Det fina exlibriset har marint motiv.

Sthlm, H. A. Nordström, 1805-06. 8:o. Grav. titelblad,(2),216 s. Samtida stänkdekorerat hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och brun titeletikett av glättad papp. Bruna klistermarmorerade pärmsidor och gula snitt. Etiketten lite nött och ett ytligt litet maskangrepp i nedre främre pärmhörnet. Inlagan ställvis aningen lagerfläckig. En liten fläck i övre marginalen på s. 83-84 och en reva på s. 93, även den i övre marginalen. Med Magnus Flincks namnteckning. Från Vegeholm. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2549. I en bilaga redogörs bland annat för en tämligen omfattande husesyn av Frösunda och herrgården Brahelund, den senare i nuvarande Hagaparken utanför Stockholm. Bihanget upptar s. 181-216 och avslutas med en liten berättelse om rappning och isolering av A. H. Björkman, bruksinspektor vid Stjernsund. Adolf Fredrik Wijnblad (1744-1808) var son till Carl, som genom sitt författarskap inom arkitektur och byggenskap gjort sig ett stort namn. Magnus Flinck (1758-1814) var en skicklig jurist och ämbetsman och gjorde en enastående snabb karriär. Vid 23 års ålder var han titulär landssekreterare, vid 27 ordinarie sådan och vid 34 var han titulär lagman. Under denna karriär avverkade han även borgmästarposten i Landskrona men avancerade därifrån på förmyndarregeringens initiativ till rikets ärendens allmänna beredning. Flinck hamnade dock i onåd hos Gustav IV Adolf, och när denne besteg tronen tvingades han lämna beredningen. Trots detta var Flinck högst delaktig när den svenska lagboken, som del i Gustav IV Adolfs pommerska reformarbete, översattes till tyska 1807. Mot slutet av sitt liv var han lagman i Skåne och arbetade med en revision av utsöknings- och rättegångsbalkarna. Denna blev dock aldrig helt färdigställd. Under hela sitt liv var Flinck dessutom en flitig boksamlare. I biblioteket på Vegeholms gods fanns utöver juridik även stora samlingar av bland annat historia och vitterhet, allt i bästa skick. Biblioteket såldes på Libris auktioner i början av 1980-talet.

(Sthlm), N. Wankijff, 1685. Liten 8:o. (4),44 s. Tagen ur band och med rester av en marmorerad ryggremsa. Stänkta snitt. Genomgående mycket snävt skuren i övre marginalen där pagineringen ibland är beskuren. Enstaka småfläckar. Disputationsdatumet ändrat för hand och det tryckta ”maji” har ersatts av ”junij” i bläck. Några samtida anteckningar i nedre marginalen på titelbladet och s. 34. En kraftig liten rostfläck på s. 29-30. Ur Bengt-Olof Landins bibliotek. Lidén Catalogus disputationum 5. Med en hyllningstext av G. Carlholm. Behandlar drakar, basilisker, lindormar och andra dess släktingar. Aldrovandi, Jonstonius och Kircher tillhör de åberopade källorna.

Sthlm, C. M. Thimgren, 1853. 12:o. 48 s. Häftad i mönstrat omslag från 1900-talets första hälft. Det tryckta gröna omslaget medhäftat och lite lagat och naggat. Sidorna 28-29 ouppskurna. Utgiven på Adolf Bonniers förlag. Författaren var enligt titelbladet ”f.d. fodermarsk wid h.m. konungens hofstall”.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1856-57. Stor 8:o. VI,41,(1) s. & 4 utvikbara tryckta tabeller + 43-154 s. & 2 utvikbara tryckta tabeller + 155-240,(4) s. + DAHLBOM, A. G. Atlas till zoologiska studier. Första häftet: innehåller tretton plancher. Lund, Berlingska boktryckeriet, 1857. Stor 8:o. VI s. & 13 litograferade plr, varav 1 handkolorerad. Fyra häften med tryckta omslag inlagda i en senare enkel pappkassett med fult guldtryckt titel på en svart etikett av skinn. Omslaget till häfte I blekt rosa, övriga gröna. De tre första häftena delvis ouppskurna. Häfte I lätt lagerfläckigt. Andra häftet med revor i ryggen och ngt lagerfläckigt i den första hälften. Tredje häftet rent. Atlasen med småskador på ryggen och inlagan helt loss. Nissen Die zoologische Buchillustration 1024. Med latinsk parallelltitel. Exemplar finns med samtliga planscher handkolorerade, vanligtvis är endast, som här, plansch V handkolorerad. Allt som utkom av Dahlboms zoologi – författaren avled 1859 – och endast omfattande däggdjuren. Arbetet skrevs under en vistelse i Paris och de fina planscherna, ritade av F. Bocourt och tryckta av bröderna Becquet, avbildar djur och preparat i Paris museum. I de fylliga beskrivningarna av djurarterna upplyser Dahlbom bl.a. om att Paris museum äger två daguerreotypiporträtter av chimpanser, ”troligen bland de första som blifvit tagne af lefvande djur.” Med tanke på den långa exponeringstiden får det betecknas som en bedrift att levande djur över huvudtaget porträtterades under daguerreotypieran.

Berlin, bei J. F. Unger, 1794. 8:o. Grav. porträtt,XII,(4),139 s. Lätt nött vinrött marokängbd från 1900-talets första hälft med upphöjda bind och sparsamt guldornerad rygg samt kantförgyllning och inre denteller (J. Gerbers, Hamburg). Övre guldsnitt, i övrigt endast putsade snitt. Ngt lager- och småfläckig. Små fuktfläckar i nedre marginalen på porträttet, s. 33-48 och 93-96. Mindre reva i nedre marginalen på s. 101. Missfärgat nedre hörn på s. 131. Tillskrift av F. Rambach nederst på titelbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 143-44, upplaga a. Uppfördes första gången 1788 och trycktes på svenska i ”Skrifter” 1806. Översättaren var preussisk legationssekreterare i Stockholm. Med en efterskrift av F. Rambach angående svensk teater i allmänhet och pjäsen i synnerhet. En dansk och en fransk översättning utkom också.

Göteborg, I. Smitt, 1773-79. 8:o. (14),40 + (2),41-160 s. & 2 utvikbara tryckta tabeller + 161-371,(1) + 373-900,(16) s. Med träsnitt på s. 127-28 och 143. Samtida ganska nött marmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och lejongul titeletikett. Röda snitt. Ryggen inklusive titeletiketten med ytliga sprickor. Med en två cm lång skinnreva överst i bakre falsen och in i översta ryggfältet. I huvudsak en ren inlaga med ett litet fåtal småfläckar. Lätt solk på s. 210, stark liten rostfläck på s. 287 och en liten ljus fläck på s. 377 och kringliggande sidor. Namnteckning E. H. Spak daterad 1836 på titelbladet och frampärmens insida, där också Axel Hjalmar Frisells något senare namnteckning återfinns. Två löst bifogade maskinskrivna informationslappar om Fernow och boken med extrakommentarer om brukssläkten Linroth. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 557a. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6148. Ranius Litteratur om Karlskoga bergslag 8. Eklund Litteratur om Värmlandsfinnarna 116. Rahmström Bidrag till en bibliografi om vallonerna 151. Allt som utkom, eller, som Warmholtz uttrycker det: ”Arbetet är icke bragt til slut, utan återstår ännu andra bandet; ovisst är huruvida det kommer at se dagsljuset, hvarom författaren sjelf misströstar”. Erik Fernow (1735-91) var bland annat brukspredikant vid Karlsdals bruk och senare bosatt i Kristinehamn. Studieresorna som föregick hans Värmlandsbeskrivning understöddes av Daniel Tilas och de första två avdelningarna kunde tryckas 1773 tack vare grosshandlaren C. Arfwidsson i Göteborg. Arfwidsson krävde dock hela upplagan som säkerhet för ett lån, varför de första avdelningarna kunde distribueras först 1777. ”Beskrifning öfwer Wärmeland” tillhör 1700-talets mera framstående landskapsbeskrivningar och har fått stor spridning. När N. G. Djurklou summerade sin resa i Värmland i ”Vitterhetsakademiens årsbok” 1866 kunde han berätta att Fernows arbete var landskapets mest lästa bok efter psalmboken och bibeln. Axel Hjalmar Frisell (1821–1901) var brukspatron för Stömne bruk, Värmland.

Uppsala, typis Paulinianis, excudebat A. Grefwe, 1641. 4:o. (16) s. Tagen ur band. Brunfläckar på de sista sex sidorna. Sista bladet helt loss och hårt fläckat samt med skador i ryggen. Kungliga bibliotekets blindstpl och duplettstpl i titelbladets nedre marginal. Lidén Catalogus disputationum 16. Tidig svensk avhandling om feber. Johannes Franck (1590-1661) var professor i medicin i Uppsala, och lärare åt både Olof Rudbeck och Petrus Hoffvenius. Född i Stockholm studerade han i Tyskland på 1610-talet men tog aldrig någon examen. Tillbaka i Sverige blev han e.o. medicine professor i Uppsala 1624 och 1628 ordinarie professor i medicin och botanik. Han var påverkad av paracelsismen och var en övertygad alkemist, om vilket han utgav flera skrifter. Respondenten Olof Erik Lithselius kom från Närke. Avhandlingen avslutas med en hyllningsdikt till honom av Henrik Fleming d.y. medan Lithselius i dedikationen tackar Henrik Fleming d.ä.

Rostock, S. Mölleman, 1601. 8:o. A1-V8 = (319) s. Titelsidan inom träsnittsram. Halvpergamentband från 1900-talet med äldre marmorerade pärmpapper. Ojämnt solkiga gamla snitt. Titelbladet uppfodrat med smärre förluster i träsnittsramen. Några småfläckar. Återkommande små fuktränder i övre och nedre marginalen. Enstaka smårevor i marginalerna. Namnteckning av C. A. Ljungquist i Väckelsång daterad 1863 på titelbladet. Korta bibliografiska anteckningar på bakpärmens insida. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 255. VD17 23:303042T. Med en inledande tryckt tillägnan till det svenska prästerskapet daterad Rostock den 25 mars 1601- Fabricius var kyrkoherde i Göttingen och berömd predikant. Till största delen tryckt i tre spalter med kronologiska uppgifter om vad Lutheraner, Zwinglianer/ Calvinister och Papister ansåg i frågan. Kolumnen Papister är dock oftast tom. Historien börjar med själva nattvardens instiftande och går sedan från år 45 till 1577. Petrus Johannis Gothus (1536-1616) är en intressant och viktig person i 1500-talets svenska kulturliv. Han drabbades av en rad personliga och ekonomiska olyckor under sin livstid – och många sekler senare hade han oturen att glömmas bort av redaktörerna för ”Svenskt biografiskt lexikon”, trots att Henrik Schück ägnat honom en lång uppsats i festskriften ”Till Hugo Geber” (1913). Han föddes som Per Hansson i Norrköping och insjuknade 13 år gammal i den pestepidemi som 1549 svepte över Sverige. Han överlevde pesten men fick i sviterna därav ena benet förstört och tvingades resten av livet att gå med hjälp av kryckor. Många tyckte synd om den begåvade tonåringen, och han fick ekonomisk hjälp för att kunna studera i Rostock. Där stannade han i många år, och när han i början av 1570-talet befann sig i ekonomiskt trångmål kom han på den ljusa idén att använda sig av Rostocks skickliga boktryckare för att ge ut böcker för den svenska marknaden. Det blev inledningen till en omfattande utgivarverksamhet i luthersk anda. Han var ingen aggressiv agitator, som sin samtida Abraham Angermannus, men fick likväl en stor betydelse för spridandet av den lutherska ortodoxin. Han tycks ha haft ett brett nätverk i det svenska samhället, inkluderande såväl furstliga personer (gärna med anknytning till sin östgötska hembygd, som prinsessan Anna och änkedrottning Gunilla) som borgare i olika svenska städer, främst Stockholm och städer i Östergötland. Sammanlagt gav han ut ett sextiotal böcker – varav drygt tjugo under 1500-talet – vilka nästan i sig utgör ett eget samlarområde.

Jena, Bran’schen Buchhandlung, 1821. 8:o. (4),380 s. & 1 utvikbar grav. karta. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Ryggen ngt sprucken mellan ark 2 och 3. Inlagan bitvis med småfläckar i yttermarginalen. Kartan lite bruntonad och med en liten reva. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Översättning av ”History of the Indian Archipelago” från 1820. Kartan visar Malackahalvön, Sumatra, Java, Borneo och Celebes samt några mindre öar. John Crawfurd (1783-1868) var skotsk läkare, tjänsteman och författare. Han var i tjänst vid brittiska Ostindiska kompaniet och deltog i invasionen av Java 1811. Crawfurd utnämndes därefter till guvernör vid hovet i Yogyakarta och lärde känna javanesiska kulturen och språken. Sina intryck och kunskaper om Java och omkringliggande öar summerades i detta hans viktigaste arbete. Crawfurd framstår som en sammansatt karaktär då han var kritisk till mycket av vad de europeiska nationerna gjort i Sydostasien, motsatte sig slaveriet som institution, samtidigt som han opponerade sig mot Darwins teorier och trodde att mänskligheten kunde delas upp i 60 raser som inte delade ett gemensamt ursprung.

Uppsala, J. Edman, 1768. 8:o. (16),274,(14) s. Fint men lätt nött samtida stänkdekorerat hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, beige titeletikett av glättad papp och stänkta snitt. Ryggen obetydligt blekt. Främre pärmen med liten skada överst. Den i stort sett rena inlagan med ställvisa solk-, fukt- och flottfläckar, t.ex. på s. 20-21, 29-30, 33-35 och 209-12. Gamla lagade revor på s. 20-21 och 23-25 samt ett lagat hörn på s. 247. Johan Ad. Smedbergs överstrukna namnteckning. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 498. Med tryckt dedikation från utgivaren S. L. Gahm Persson till Daniel Tilas. De fyra sista sidorna är en bokkatalog från Edmans förlag. Petter Åhstrand (1700-66) var i över 30 år verksam som kronobefallningsman i Ölands norra mot och hade som sådan goda förstahandskunskaper om trakten. Han kunde därför förhålla sig fritt till föregångare som Linné med flera när han redogjorde för allmogens seder, klädedräkt, dialekt m.m. eller när han diskuterade öns avskogning och vattuminskningsfrågan. Anders Martinsson har i ett förord till en nyutgåva kallat arbetet ”inte bara en pärla i ölandslitteraturen utan även ett unikt oakademiskt bidrag till 1700-talets topografiska litteratur”. Efter Åhstrands död hamnade manuskriptet till arbetet via A. Pontins försorg hos S. L. Gahm Persson som lät utge det. Gahm Persson försåg det även med ett förord och har även sammanställt bihanget med avtryckta gamla handlingar som avslutar boken.

Uppsala, J. Edmans enka, 1793. 8:o. XII,147,(1) s. & 4 grav. plr. Samtida hfrbd med guldornerad rygg och röd titeletikett. Stänkta snitt. Frampärmen har en stor ful fuktskada med delvis bortfallet pärmpapper. Försättsbladet utskuret. Ställvis något lagerfläckig. Överstruken samtida namnteckning Ignatius i titelbladets nedre marginal. Du Rietz Captain James Cook 13. Planscherna avbildar diverse redskap och urinvånare. Är ett sammandrag av Whites ”Journal of a voyage to New South Wales” 1790 och Phillips ”Voyage to Botany Bay” 1789 samt ur Hawkesworth. I förordet omtalas att Englands ”spitsbofvar och landstrykare” tidigare skeppats över Atlanten till Amerika. Men efter förlusten av de amerikanska kolonierna har England tvingats söka nya områden för sina fångkolonier i Nya Holland, det vill säga Australien. Arbetet innehåller även uppgifter om bland annat Brasilien och Teneriffa samt avslutas med ett ”Utdrag af capitainen Jacob Cooks dag-bok” från sidan 115 till slutet. En av de äldsta skildringarna från Australien på svenska.

Sthlm, C. Deleen och J. G. Forsgren, 1800-02. 8:o. (28),338,(2) + (2),428,(4) + (10),223,(1 blank,2),225-477,(1 blank,1) s. Med grav. titelvinjetter. Tre samtida ngt nötta hfrbd med rikt guldornerade ryggar, tegelröda titel- och runda gröna nummeretiketter i glättad papp samt gula snitt. Ett fåtal småfläckar. Titelbladet till del I med några små bläckfläckar och en fläck i övre marginalen på s. 87 i del II. Liten lagning i nedre marginalen på titelbladet i del III. Med Ottiljanna Christina Cimmerdahls och E. M. Waldenströms namnteckningar. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 151 för ”Oden” i del I, s. 159 för ”Supliken” och s. 185 för ”Virginia”, båda i del III. En andra omarbetad upplaga utkom 1814-16 och utvidgades med ytterligare tre delar 1831-33. Versionen med utbytesbladet med texten ”Den falska!” på s. 61 i del I. Med den tryckta dedikationen till Gustav IV Adolf i den ovanliga varianten: ”För eder majestäts fötter nedlägges i djupaste underdånighet samlingen af mina svaga skrifter.” (Se ”Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen” 1920, s. 87).

Örebro, N. M. Lindh, 1831. 8:o. (4),XII,180 s. Litet träsnitt på titelbladet. + (GÖTREK, SARA CHARLOTTA) Handbok för dryckers beredning. Eller: tydlig anwisning att på det enklaste sätt, äfwen uti smärre hushåll, utan jäsning och destillation tillreda öfwer 300 serskilda slags, så wäl kalla, som warma och spirituösa och win-drycker. Af en erfaren husmoder. Sthlm, Elméns & Granbergs tryckeri, 1835. 8:o. 103,(1 blank),VII,(1) s. Samtida mörkbrunt hfrbd med rikt guldornerad rygg och ryggtitel med felstavning ”catesches”. Grönsprängda snitt. Avriven bit i första titelbladets yttermarginal. Enstaka småfläckar. Några lätta övre hörnveck i Götrek. Liten reva i eftersättsbladet. Flera under- och förstrykningar i blyerts i Zaar. Bra ex. Du Rietz Gastronomisk spegel 98 respektive 107. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1593 för första arbetet. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 85 för det andra. Titelbladets träsnitt i första arbetet föreställer en flaska med författarens initialer ”L. G. Z.” ocht devisen ”tålamod” på en banderoll. Zaar var bland annat regementsläkare vid Västgöta regemente och gav 1836 ut ”Vins omständeliga kännedom till upplysning för vinets samtelige amatörer”. Hans arbete innehåller förutom ”allmänna principer för matvarors tillredelse och servering” även råd inom hushållningen, köksträdgården och lantbruket hållna i en mycket patriarkalisk ton. Andra arbetet avhandlar varma och kalla drycker, både alkoholfria och ”spirituösa”, läskande drycker och drycker för sjuka. Ett avslutande bihang innehåller en beskrivning rörande sockerkokning. Sara Charlotta Götrek, född Tidström (1783-1856) gifte sig 1824 med Per Götrek, stundom kallad ”Sveriges första kommunist” och utgivare av ”Kommunismens röst” 1848, den första svenska översättningen av ”Kommunistiska manifestet”. Själv skrev hon en rad praktiska handböcker för hushållet: ”Sommar-handbok, för unga husfruar” 1831, ”Ny och fullständig handbok i färgkonsten” 1833, ”Twätt-method, eller konsten att twätta äkta shawlar, sammet, yllemousseliner, sidentyger, blonder, flor, tapisseri-arbeten, m.m.” 1840 och ”Kok-frun, en handbok för oerfarna matlagerskor af Sara Warg” 1841.

Sthlm, Biörkman, 1726. 4:o. (2),28,(2 blanka) s. Tagen ur band och insatt i en ny gråpappersryggremsa. Enstaka lager- och småfläckar. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 542. Bring Riksdagshandlingar s. 22.