Search Results

Sthlm, Wankijfz änckia, 1693. 4:o. (15),141,(1) s. Något nött stänkdekorerat samtida skinnbd med upphöjda bind och oxiderad ryggornering samt Karl XI:s krönta spegelmonogram på pärmarna. Helt guldsnitt. Pärmarnas skinn med lite svaga veck. Mindre repa på främre pärmen och nedre hörnet på bakre med liten defekt. Ett par minimala maskhål på ryggen. Försättsbladet är utrivet. Inlagan med enstaka småfläckar. Titelbladet med fläck och lite solkigt. Fuktrand i yttre marginalen på s. (1-8). Fläckar på s. (9). Med Johannes Norrboms namnteckning och numrering 12. Bra ex. ur Gustaf Bernströms bibliotek och med hans blyertsanteckning ”Coll. cat.” Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 186. Sjögren Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken nr 21, figur 82. Bandet återfinns i många exemplar och får väl anses vara originalbandet på denna bok för den del av upplagan som sändes ut till församlingarna. Den Augsburgska bekännelsen godkändes på kyrkomötet i Uppsala 1593 och ”Confessio fidei” trycktes första gången 1593-94. Detta omtryck tillkom på Karl XI:s initiativ som en jubileumsutgåva.

Sthlm, P. Hesselberg, 1780. 4:o. (26),426,(60) s. Samtida ganska hårt nött skinnbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och titeletikett i glättad papp. Röda snitt. Liten reva i skinnet överst i framfalsen och titeletiketten med repor. Bitvis ngt lagerfläckig, fläckar i marginalen på s. 341-44. Samtida anteckning i bläck på s. 2. Samtida namnteckning ”Joh. Er. Ringström” på titelbladet, C. J. Örnbergs namnteckning daterad den 6 april 1800 och Johan Sederholms dito daterad Uppsala 1832. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Stort ex. Colliander Sveriges rikes lag 1734-1934, s. 521. Detta är varianten utan domarregler. Boktryckaren Peter Hesselberg hade 1779 färdigställt två upplagor av lagen, vilka på grund av betydande tryckfel indragits och förbjudits. Detsamma gällde en upplaga från 1775. I december 1779 lämnade han en inlaga till Kanslikollegiet där han anmälde att han åter igen vill ge ut lagboken och ”oansedt den dryga kostnad jag i år anwändt på en ny och från tryckfel renad upplaga af Sweriges rikes lag [...] har jag dock beslutit, at deraf lämna ännu twenne nya uplagor, en i 4:o och en i 8:o. För niditetens skull komma dertil at nyttias helt nya och wackra stilar samt deremot i godhet swarande papper hela boken igenom, för att få den så wäl som min nu redan senast giorde uplaga correcte och frie från tryckfel, komma de för aftryckningen at genomgås af flere skickelige och i den saken wäl öfwede correctorer; och för att göra dem så mycket mera nyttige för allmänheten [...] komma de at förses med kortta anmärkningar, hwilka gifva anwisning på de kongl. bref och förordningar, hwarigenom lagen på ett och annat ställe blifwit i senare tider förklarad och ändrad”. Lagböckerna gavs ut men tyvärr genomfördes inte planen med hänvisningar och anmärkningar. Peter Hesselberg förlorade strax därpå sitt privilegium att trycka lagen till kungl. boktryckaren Henrik Fougt efter en mycket uppmärksammad strid om det värdefulla privilegiet. Även föreliggande upplaga förbjöds därmed. Den tidigare ägaren Johan Erik Ringström (1746-1820) lämnade sin faders restaurangverksamhet i Stockholm och reste till Frankrike där han gick med i franska armén, blev officer, men avslutade denna bana för att studera språk i Paris, bl.a. kinesiska. Återkommen till Stockholm arbetade han som översättare och sammanställde en handskriven kinesisk grammatik som han skänkte till kronprins Gustav Adolf. Han användes ofta som tolk av sjöassuranskompanier och fick då tillfälle att lära sig sjölagsrätt. Hans ”Sjölags- och seglationslexicon” utkom 1816. Han framlevde sina sista år i fattigdom och obemärkthet. Lagboken är uppenbarligen inköpt under Johan Sederholms studietid i Uppsala. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.