Search Results

Köpenhamn, 1924-35. (10),544 + (4),489 + (4),514 + (4),495 + (4),481 + (4),486,(1) + (4),473,(1) + (4),452 + (6),390 + IX,(3),532,(1) + IX,(3),549 + (10),374 s. Tolv hklbd med lätt nötta titel- och deltiteletiketter. Omslagen medbundna. Några av pärmarna aningen bågnade. Med Gustaf Rudbecks exlibris och namnteckning. De tre sista delarna innehåller en Holbergbibliografi. Ett tunt supplementhäfte som utkom 1939 saknas här. Ett standardreferensverk rörande äldre dansk litteratur.

U.o., 1785. 8:o. IV,358 s. & 1 utvikbar tryckt tabell + IV,383 + IV,326 s. Tre vackra samtida marmorerade skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar, röda titeletiketter och röda snitt. Titeletiketterna något blekta. Pärmarna till del I och II med spår av ytliga maskangrepp. Bakre pärmen till del I med en del små ljusa fläckar. Inlagorna med sporadiska lagerfläckar. Enstaka små fuktfläckar i övre marginalen i del I och i del II på s. 169-92 och sporadiskt därefter. En gammal lagning i nedre marginalen på s. 326 i del I. En fin svit från Ericsberg. Jmfr Goldsmith’s library of economic literature 13050. Första upplagan utkom 1784 och på kort tid ska 80000 exemplar ha tryckts och sålts. Jacques Necker (1732-1804), var finansminister under Ludvig XVI från 1776-81 och åter från 1788 till den 11 juli 1789, då han blev avskedad; av många ansett som den tändande gnistan till franska revolutionens utbrott den 14 juli 1789. Jacques Neckers dotter, Anne Louise Germaine, känd som författarinnan Germaine de Staël, var fr.o.m. 1786 gift med den svenska ambassadören Eric Magnus Staël von Holstein.

Göteborg, S. Norberg, 1817-19. 8:o. XII,614,(2 blanka),615-27 + XIV,(2),384,375-470 + (4),476 s. Tre lätt nötta stiliga samtida ljusbruna hfrbd med rikt guldornerade ryggar, bruna titeletiketter och bruna ovala nummerskyltar. Gula snitt. Minimala revskador i rygghuvudet på de två senare volymerna. Några smånötningar på pärmpapperet på första volymen. Bortklippta försättsblad i del I och II. Bortklippta ägarmarkeringar och lagade hål där på alla tre titelbladen. Enstaka fläckar. Liten reva i övre marginalen på s. 495-96 och 607-08 i del I. Mindre brunfläck i nedre hörnet på s. 375-76 i del II. Litet marginalnagg i s. 89-90 i del III. Fin svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5789. Granlund Litteratur om Halland 2173. Krok Svensk botanisk litteratur 1 för kapitlet ”Hallands flora” i del I på sidorna 386-404, vilket bygger på anteckningar av P. Osbeck och L. Montin. Med de ovanliga sista sidorna 615-27 i första delen. Andra delen har ett företal av N. H. Sjöborg. Prosten och skriftställaren Sven Peter Bexell (1775-1864) var bland annat ledamot av Götiska förbundet. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Den beskrivning över Halland, som han 1817–19 utgav, vilar utom på omfattande litteraturstudier på material, som insamlats under resor i landskapet; bl.a. anlitade B. kyrko- och stadsarkiven samt Aschebergska papperen. Fornlämningarna äro utförligt beskrivna efter ett av N. H. Sjöborg framlagt schema”.

Sthlm, 1876. (2),55,(1 blank),XVI,(24) s. & 2 färgplr. Aningen nött men stiligt brunt halvmarokängbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och övre rött snitt (Hedberg). Pärmarna aningen bågnade. Det lagade och lite solkiga främre omslaget uppklistrat och medbundet sist. Med väl utförda lagningar i yttre marginalen på s. 5-8 och I-VIII. Fläck i övre marginalen på s. (17-21). Ur Nils Fries bibliotek. Svenska slott och herrgårdar III. Omslaget numrerat 23. En stor del av upplagan förstördes i Centraltryckeriets brand i december 1875 och Björck och Börjesson som saluförde detta exemplar i sin topografikatalog 360 menade att boken hör ”till de största och mest eftersökta rariteterna i svensk topografisk litteratur”. De båda färgplanscherna föreställer ”Wijks mur” respektive ”Riddarsalen”. Med bilagor av avtryckta medeltida brev och äldre inventarielistor samt på slutet en ”förteckning å samlingarne på Wijk” över bland annat de omfattande vapen-, konst- och konsthantverkssamlingarna. De var delvis arv och delvis ihopsamlade av Gustaf von Essen (1803-74), som tog över medeltidsslottet Wik efter sin mor 1855.

Uppsala, Wahlström & Låstbom respektive Wahlström & c., 1843-46. 8:o. (4),495 + (2),558 + (2),424,423-598 s. Tre trevliga ljusbruna hfrbd från 1800-talets slut med guldornerade ryggar, röda titeletiketter och mörkgröna nummeretiketter. Ryggarna infärgade i mörkbrunt upp- och nedtill. Brunstänkta snitt. Första titelbladet något lagerfläckigt och med en avriven bit av marginalen. I tredje bandet en liten fuktrand i övre marginalen de första fyrtio sidorna. Ett fåtal spridda svaga småfläckar i övrigt. Fin svit. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1126. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4388. Larsson & Hasslev Västmanlands län i litteraturen 2706. Johan Fredrik Muncktell (1764-1848), kyrkoherde i Irsta, skriver i sitt förord att arbetet till en del bygger på biskop Herweghrs i Skaras samlingar.

Sthlm, N. Wankif, 1675. 8:o. (8),132,(3) s. & 1 utvikbar träsnittsplansch. Enkelt nyare halvpergamentbd med blank rygg. Rödstänkta snitt. Delvis lite bruntonad och med enstaka småfläckar. Mindre fläck i texten på s. 7-8. Avslutande rättelsebladet något missfärgat i nedre marginalen. Korta nyare anteckningar om boken på försättsbladet och auktionsprisnoteringar på bakpärmens insida. Titelsidan med P. J. Monthans namnteckning och numreringar i bläck, vilka blött igenom på baksidan. Ur Hjalmar Gustafssons bibliotek. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 826. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1588. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 108. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1526: ”På s. 128-31 behandlas några utländska gulddukater”. Med tryckt dedikation till det franska sändebudet Isaac de Pas. Planschen vid sidan 26 visar tre snarlika runda guldstycken. Warmholtz skriver: ”Guldstyckena som här beskrifvas, och Scheffer låtit afrita, och skära i trä, förvaras uti Ant. archivo”. De hittades i en åker i Vä i Skåne 1674 och detta är den första arkeologiska utgrävningsrapporten i Sverige.

Linköping, C. Günther, 1642. 4:o. (16),37,40-41,40-275,278-98,300-62,362-842,(12) s. Träsnittsillustrationer på s. 792-93. Samtida stiligt marmorerat skinnbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och rödstänkta snitt. Pärmarna med dubbla smala guldpressade ramlinjer. Ryggen ytligt sprucken och ryggskinnet skadat överst. Pärmhörnen nötta och delvis lite defekta. Enstaka lager- och småfläckar. Med några bevarade råkanter. Titelbladet med en gammal lagad reva tvärs över med smärre textförluster. Även större lagningar på s. 556-58, 565-66 och 573-74, delvis med förlust av pagineringen. Ett mindre hål i yttermarginalen på s. 791. Saknar som ofta den lilla gravyren som ska vara inklistrad på s. 70. Med J. O. Nauclérs exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 40. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1649. Åhlén & Åhlen Censur och tryckfrihet 16.28. Sidorna 663-66 drogs in och trycktes om, här föreligger de dock i original. Företalet utkom även särskilt under titeln ”De utilitate historiæ ecclesiasticæ [...] Suio-Gothorum” (Linköping, 1641) som disputation vid Jönköpings skola. Träsnitten föreställer missbildade människor och djur födda vid tiden för Gustav II Adolfs begravning. Johannes, eller Jöns, Baazius (1581-1649) var vid tiden för utgivandet av detta arbete kyrkoherde i Jönköping och kom att avsluta sin karriär med en kort period som biskop i Växjö. I sin samtid ådrog sig Baazius en hel del uppmärksamhet genom sitt deltagande i den kyrkopolitiska striden kring Gustav II Adolfs förslag om en kyrklig överstyrelse, vilken skulle anslutas till de övriga centrala myndigheterna för rikets styrelse. Baazius var en flitig författare och hans viktigaste verk är denna svenska kyrkohistoria från äldsta tid fram till tryckåret. Det tillkom på Johan Skyttes initiativ och författaruppdraget utdelades av Kristinas förmyndarregering. Invävt i texten är ett stort antal avtryckta källor, av vilka en del bara är kända genom detta verk. Intresse ägnas även runorna och det svenska språkets utveckling. Boktryckaren Christopher Günther var verksam i Kalmar 1626-35 och sedan i Linköping 1636-54. Han var de båda städernas första boktryckare.

Sthlm, Wennberg & compagnie, 1780. 8:o. 23 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Titelbladet med lagad reva i inre marginalen och liten reva upptill. Pappersförtunning i sista bladet har orsakat ett litet hål vid impressum. Lundwall Bibliografi över science fiction & fantasy s. 110. Utgiven på J. C. Holmbergs förlag. ”Imellan Arabien och norra udden af Persiska wiken är et underjordiskt land av omätelig widd, wid namn Catacombe”. Peter Fredell (1754-88) prästvigdes i Skara 1776, blev kyrkoherde i Adolf Fredrik i Stockholm 1782 och kyrkoherde i Lovö kyrka 1786. Utnämndes till kyrkoherde i Tranemo 1788, men avled på Drottningholm före tillträdet. ”Fredell utnämndes till kyrkoherde i Tranemo emedan han på grund av besynnerligheter i lära och leverne ej ansågs vara lämplig till kyrkoherde i Adolf Fredrik” enligt Gunnar Hellström ”Stockholms stads herdaminne”. Sarah Ljungquist behandlar skriften i ”Den litterära utopin och dystopin i Sverige” och menar att den ”till största delen är en dystopisk skildring av en fördärvad värld”. Den är enligt henne ”en mycket kraftfull kritik mot kyrkans dogmatism i det sena 1700-talets Sverige. i sin text vänder sig Fredell utan förbarmande emot såväl etablerade trosriktningar som statskyrkor och förespråkar istället en mysticitisk hållning till andligheten”.

Sthlm, J. Pfeiffer, 1774-76. 8:o. 63 + 96 + 68 + 83 + 71 + 156,(8) s. Lätt nött nära samtida alrotsmarmorerat hfrbd med fint guldornerad rygg och röd titel- respektive grön deltiteletikett, båda i glättad papp. Gula snitt. Pärmhörnen lite stötta. Inlagan ställvis med en del smärre lagerfläckar. Några solkfläckar på s. 47 i den tredje pagineringsföljden och på s. 24-27 i den fjärde. Liten fuktrand i nedre hörnet i den sista delen från s. 60 till slutet. Med stplr för ”J:E:N” och Lars Månsson i Tranemåla samt Göteborgs stadsbiblioteks duplettstpl. Setterwall Svensk historisk bibliografi 167. De sista åtta sidorna består av ett register. Innehåller bl.a. avtryck av en stor mängd historiska handlingar från 1500- och 1600-talen samt M. G. Wallenstråles beskrivningar över Bollebygds pastorat och Viskafors knivfabrik, de senare ursprungligen tryckta i ”Göteborgska spionen” 1773. Detta var den sista av Loenboms många urkundspublikationer.

Weimar, im Verlage des Landes-Industrie-Comptoirs, 1805. 8:o. XXIV,239 s. & 3 utvikbara grav. kartor. Häftad i samtida gråpappomslag. Oskuren. Enstaka småfläckar. Reva i s. 5, 37 och 227, avrivet hörn på s. 51 och litet hål i s. 81. Gammal biblioteksstpl på titelbladet. Fint ex. Bring Itineraria svecana 315a. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 968b*. Även utgiven som Bibliothek der neuesten und wichtigsten Reisebeschreibungen, Bd 26. Är en översättning av ”Description des cataractes et du canal de Trollhätta en Suède” och ”Voyage pittoresque au Cap Nord”.

Uppsala, J. Edman, 1785. 8:o. 104 s. & 1 utvikbar grav. karta. Nära samtida enkelt blått glättat pappbd utan titel. Ryggen gulnad. Inlagan obetydligt lager- och småfläckig. En handskriven numrering överst på titelbladet. Kartan med några gamla lagningar på baksidan. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6179. Marklund Övre Norrland i litteraturen 6427. Sandqvist Litteratur om svenska industriföretag 1545. Ovanligt och mycket detaljerat försäljningsprospekt rörande det stora bruket, vilket anlagts av Jonas Meldercreutz (1714-85). Emanuel Ekman (1737-1801) var bland annat professor i praktisk ekonomi i Uppsala och utgav tillsammans med Lostbom ”Oeconomiska tidningar”. Den samtida prosten Matthias Floderus beskriver Ekman som: ”Torr, mager karl med grått hår. Stark hushållare och rik. Då han talade i saker med intresse, svor han och slog knogarna i bordet. Var i Gustafs tid en häftig antiroyalist”.

Sthlm, A. J. Nordström, 1788. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Liten reva nedtill i ryggen. Några småfläckar. Med F. F. Cedergreens stpl på titelbladet. a Variantupplaga där satsen komprimerats något för att rymmas på fyra sidor. Skrevs i anledning av truppernas avseglande till Finland och kriget mot Ryssland. F. F. Cedergreen (1781-1842) var boktryckare och bokhandlare i Kristianstad samt grundade ”Kristianstads tidning” 1810. Det är möjligt att hans stämpel indikerade att han hade någon typ av lånebibliotek.

Sthlm, I. Meurer, 1667. 4:o. Extra titelblad med typtryck och gravyr,(6),274,(2) s. Med träsnittsporträtt av Luther på titelbladets baksida. Samtida något solkigt pergamentbd på träpärmar. För- och eftersättspapper har lossnat från pärmarnas insidor, men allt sitter fint ihop. Fuktfläck på eftersättsbladet. Enstaka småfläckar. Liten reva i titelbladets nedre marginal. Fint ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-tal 549. Bibliotheca Rudbeckiana 550 enligt vilken större delen av upplagan trycktes på papper utan vattenmärke och endast en liten del av upplagan trycktes på bättre papper med narrkåpa som vattenmärke. I föreliggande exemplar har de första arken ett vattenmärke i form av ett krönt vapen, medan övriga ark saknar vattenmärke. Gravyren är signerad av Wolffgang Hartmann, en tyskfödd kopparstickare som dog 1663, troligen i Stockholm. Han kom till Sverige omkring 1643-44 och återkom i flera omgångar. Bland böcker han illustrerade kan nämnas Gyllenhielms ”Konung Davidz psaltare”, Mollets trädgårdsbok och Keysers vapenbok. Detta är första upplagan på svenska av Luthers stora katekes. Petrus Rudbeckius (1629-1701) var son till Johannes Rudbeckius och professor i Uppsala samt slutligen biskop i Skara 1692.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1859. 8:o. (6),84 s. & 1 blad med ett inklistrat originalfotografi av en sida ur handskriften. Nött lila hfrbd med upphöjda bind och bågnade pärmar. Stänkta snitt. Beskuren tillskrift av Klemming till ”Herr C. A. von Sydow” i titelbladets nedre hörn. Med F. von Sydows namnteckning. Hyde A bibliography of the works of Emanuel Swedenborg 429. Andersson Bibliographia Klemmingiana s. 7-8. Första upplagan tryckt i 99 numrerade exemplar, varav detta är nr 88. Klemming tryckte arbetet i ett så litet antal för att inte ”råka i strid med tryckfrihetslagen”. Texten gavs dock ut igen 1860. Manuskriptet till Swedenborgs drömbok förvärvades 1858 av Kungliga biblioteket och det avtrycks i sin helhet tillsammans med ett bihang som bland annat innehåller stycken av hans ”Diarium spirituale”, vilka Tafel inte lyckats tyda. Detta är en av de allra första böckerna i Sverige med inklistrat originalfotografi som illustration. Christian August von Sydow (1819-89) var både bibliotekarie och kyrkoherde. Som student i Uppsala tillhörde han ett kotteri med bokvurmar med bl.a. Klemming och Ahlstrand, berättar Carlander i ”Svenska bibliotek och exlibris”. 1864 skänkte han många böcker och 344 brev till KB, varefter Klemming tackade ”för dina bidrag uppgående till 10.000”. En del av hans boksamling såldes på Bokauktionskammaren men en annan del behölls av sonen och gick vidare till sonsonen Fredrik von Sydow (1896-1973).

London, printed for W. Strahan; and T. Cadell in the Strand, 1775. 8vo. (2),384,(1,3 blank) pp. 20th-century tan half calf over marbled boards, spine in compartments with raised bands, ruled in gilt with red title label. Some light marginal soiling and occasional spotting. With the signature of W. C. Jackson in pencil dated 1874 and Gunnar Brusewitz’s bookplate. Fleeman A bibliography of the works of Samuel Johnson 75.1J/1a. Cox A reference guide to the literature of travel III:25. First edition, first issue with the 12-line errata, leaves D8 and U4 cancels, but with the uncorrected page number of 226 on p. 296. In our copy the errata leaf is bound at the end. Johnson’s famous travel book, documenting the author’s 83-day long tour through Scotland, concentrating upon the western highlands and islands, but also taking in much of the rest of the country. The 63-year-old Johnson’s travelling companion was the 32-year-old James Boswell, who also subsequently wrote an account of the trip, published in 1785 as ”A Journal of a Tour to the Hebrides.” The journey was first suggested by Boswell in 1763, ”in a private room at the Turk’s Head coffee-house in the Strand”, but it was ten years before it was accomplished. The book is no mere excercise in autobiography: Johnson was at pains to discover facts about the country through which he passed, and to provide as full an account as possible of the places and customs of Scotland, for an English readership to whom much about their northern neighbours remained unknown. As for its publication, Cox writes that ”Few books of travel were more eagerly awaited than Johnson’s and few crackled more loudly in the flames of controversy.”

Sthlm, P. Sohm, 1808. Liten 8:o. 14 s. Hklbd från början av 1900-talet med ny röd titeletikett och gammalt grönt glanspapper på pärmarna. Ett gammalt gråpappersomslag medbundet. Några småfläckar. Samtida anteckning på titelbladets baksida och datering ”aug.” på s. 7. Titelsidan med en samtida oval svartstpl med initialerna ”JEÖ”. Fint ex. med Arthur Sjögrens exlibris. Bibliotheca Walleriana 2914. En ny upplaga utkom 1811. Apparaten, som uppfunnits av den engelska militärläkaren Gorcy, skulle göra det möjligt att upptäcka eventuellt skendöda genom att med hjälp av ett par bälgar tömma lungorna på ”qväfgas [...] utur lungorna” och med den andra bälgen fylla lungorna med ”lifsluft”. Att ”lifs-pusten” faktiskt fungerade, intygas av A. N. Edelcrantz och H. Nicander och den ”som ej har råd att köpa lifs-pusten, kan densamma till låns bekomma, emot billig vedergällning” av ”commissarie Fahlman”. Arbetet avslutas med en lista på de som redan beställt apparaten för 8 rdr bco. Bland beställarna märks Brahe, Brinkman, Fersen, C. Fleming, S. G. Hermelin, J. G. Oxenstierna, L. M. Philipson, Z. Strindberg och S. af Ugglas.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1783. 8:o. (6),171 s. Fint stänkdekorerat pappbd med beige titeletikett (Johanna Röjgård). Gamla stänkta snitt. Titelbladet med beskuren samtida namnteckning. Bra ex. Första svenska upplagan utkom 1752. Översatt av M. A. Ungern von Sternberg. Detta är den första mera omfattande skriften om ridkonst på svenska. Claude Bourgelat (1712-79) var veterinär, medlem av franska vetenskapsakademien och anses vara grundaren av den franska veterinärutbildningen. Utöver åtskilliga böcker om djur, och framför allt hästar, författade han en utbildningsstadga för de franska veterinärskolorna samt flera artiklar för Diderots ”Encyclopedie”.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1819. 8:o. (2),XIII,(3),172,(1) s. Samtida lätt nött vinrött halvsaffianbd med sparsamt guldornerad rygg och enkel pärmdekor på de röda mönsterpressade pärmpappret. Helt guldsnitt. Ryggen delvis sprucken med visst bortfall i bakre falsen. Enstaka obetydliga fläckar. Med två stämplade hyllsignum, varav det ena överklistrat, från Löberödsbiblioteket på titelbladet och Jacob Pontusson De la Gardies exlibris på titelbladets baksida. Fiske s. 118. Översatt av A. J. D. Cnattingius. Den tryckta dedikationen från översättaren är ställd till Jacob Pontusson De la Gardie. Uppenbarligen har vi att göra med själva presentationsexemplaret. Handskriften, den s.k. Uppsalaeddan, som använts vid översättningen hade skänkts till Uppsala universitetsbibliotek av Jacob Pontussons farfars farbror Magnus Gabriel De la Gardie.

Lyon, Chez Hilarie Baritel, 1693. 12:o. (24),238,(1) s. Samtida lätt nött stänkdekorerat skinnband med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och mörkröd titeletikett i marokäng. Rödstänkta snitt. Försättsblad saknas. Lagerfläckig. På frampärmens insida baronessan Barbe de Plessens exlibris, en numrerad liten etikett och Torben Holck-Coldings exlibris samt dennes förvärvsanteckning från 1948 och bibliografiska anteckningar. Första upplagan utkom 1673. Baronessan Barbe de Plessen (1825-93) var född prinsessan Gagarin och gift med den danska diplomaten Otto von Plessen. Torben Holck-Colding (1918-98) var dansk konsthistoriker och museiman. Han forskade i huvudsak om äldre miniatyrmåleri, skrev sin avhandling om den danska miniatyrmålaren Cornelius Høyer (1961) och standardverket ”Miniature- og emaillemaleri i Danmark 1606-1850” (1991).

Uppsala, typis J. H. Werneri, 1706. 8:o. (4),142,(2 blanka) s. Lätt nött samtida hfrbd med upphöjda bind och stänkta snitt samt turkmarmorerat pärmpapper. Eftersättsbladet bortrivet. Enstaka understrykningar och marginalanteckningar. Lite utsmetad tusch i texten på s. 40-41 och en pappersförlust i yttermarginalen på s. 55. En fuktfläck upptill i inre marginalen, i den övre och texten på s. 84-100. En förvärvsanteckning på bakre pärmens insida daterad i Stockholm den 4 november 1726. Med Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Trevligt ex! Rålamb Swedish contributions to classical philology 178. Den svenska utgåvan ombesörjd av Johan Arent Bellman och med ett förord av honom daterat Uppsala den 16 november 1706.

Uppsala, J. Edman, 1773. 4:o. (16),373,(1,2 blanka) s. & 1 grav. plansch. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och röd titeletikett i marokäng. Stänkta snitt. Ryggen lite fläckig och nött. Småskador i rygghuvudet och ett maskangrepp längst ned i främre ytterfalsen. Enstaka lagerfläckar. Planschen lagerfläckig i hela övre marginalen. Spridda fläckar på de sista bladen. Med familjen Funcks vapenexlibris och exlibris från Almsta bibliotek. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5038. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0508. En ny upplaga utkom 1787. Carl Reinhold Berchs numismatiska huvudarbete, en beskrivande katalog över alla vid denna tid kända svenska mynt och medaljer. Planschen vid sidan 1 är en storlekstabell ”Mensura magnitudinis nummorum” med 26 cirklar i olika storlekar. Almstads bibliotek i Östergötland tillhörde lagmannen Fredrik Jakob Funck (1778-1864). Delar av biblioteket fick han i arv efter sin far Alexander Funck (1716-97).

Paris, P. Renouard, 1825. 8:o. Litograferat porträtt,(4),XXXV,(1),200 s. & 1 utvikbar faksimilplansch med handskriftsprov. Genomgående tryckt i rött och svart samt med dekorativa ramverk. Stiligt samtida rött marokängbd med guldornerad rygg, guldpräglade pärmbårder och hörnstämplar. En liten pappersetikett med påstämplat nummer upptill på ryggen. Bandet med smärre nötningar på sina håll. Oskuren inlaga på fint papper som mestadels är ouppskuren efter s. 69. Några små solkfläckar på s. 37, 105, 116-17 och 192-93. Sidorna 161-64 hämtade ur ett annat ex. Med Anselm van den Bogaerdes dekorativa exlibris. Från Ericsberg. Tryckt i liten upplaga. Trycktes första gången i Arckenholtz ”Memoires”. Carl Bildt gav ut verket igen i Stockholm 1906. Planschen är ett faksimil av ett egenhändigt brev från Kristina till Frankrikes drottning 1647.

Sthlm, J. P. Lindh, 1795. 8:o. (4),XLIII,(1 blank),392 s. & 3 utvikbara grav. plr + 474,(6) s. & 2 utvikbara grav. plr. Två lätt nötta samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar, lejongula titeletiketter och gröna deletiketter. Röda snitt. Falsar och bind något avnötta. Andra delens rygg med liten spricka till höger i översta ryggfältet. Enstaka fläckar. Litet rosthål på s. 43-44 i första delen. Plansch 3 och 5 har mörktonad yttermarginal med smårevor. Plansch 5 också med en stark fuktfläck i marginalen vilken även finns på fjärde planschens fästpapper. Med Anton Ulric Berndes namnteckning på titelbladen och George Montelius blåstplr. Fint ex. Saknar som vanligt ett avslutande extra rättelseblad. Första upplagan på svenska och omarbetad och utvidgad jämfört med det latinska originalet ”Conspectus praelectionum academicarum continens fundamenta astronomiae”, som utkom 1779 och uppmärksammades i Europas lärda tidskrifter av till exempel Lalande och Bernoulli. Även encyclopedisten D’Alembert berömde arbetet i ett privat brev till Melanderhjelm. Den svenska upplagan utgavs av Vetenskapsakademien och intäkterna var tänkta att gå till premier i matematiska ämnen. Boken blev en framgång då den 500 exemplar stora upplagan sålde slut inom ett par månader. Arbetet användes också länge som lärobok, bland annat vid Uppsala universitet. Anton Ulric Berndes (1757-1844) var lantmätare, gravör och miniatyrmålare.

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1844. 8:o. Litograferat titelblad,(4),92,(2) s. & 3 utvikbara litograferade kartor & 4 litograferade plr, varav 3 utvikbara. Svart samtida klbd med mönsterpressade blomster på pärmarna. Ryggen obetydligt blekt och lätt stött i ryggändarna. Inlagan med enstaka lagerfläckar. Sidorna 33-34 bruntonade och med fuktränder i yttermarginalerna. Fint ex. från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5993. Akrell Stockholmiana 1030. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 95. Schreber Den svenska jaktens litteratur 388. Beskrivning över såväl södra som norra Djurgården. Jacob Philip Tollstorp (1777-1848) ägnade sig åt en mängd olika yrken såsom handelsresande, gästgivare i Motala, klädesfabrikör i Borås, grosshandlare i Göteborg och handlande i Malmö. Som boktryckare i Vadstena utgav han ”Wadstena weckoblad” 1830-32 och flyttade sedermera vidare till Linköping där han utgav ”Östgötha tidning” och en beskrivning över staden. Efter en tvåårig vandring genom Södermanland kom han vid mitten av 1830-talet till Stockholm, där han utgav ”Tidning för landsorterna” och under en längre tid var han anställd som medhjälpare åt boksamlaren Jacob Westin. Slutligen blev han kommissarie vid provisoriska sjukhuset. Från 1847 till sin död var han dessutom disponent för f.d. Schultzes boktryckeri i Stockholm. Tollstorp har gått till eftervärlden som topografisk författare.

Sthlm, C. Deléen respektive C. F. Marquard, 1806-08. 8:o. (12),276,(1) + (8),LVIII,498,(2) s. Två ngt nötta samtida hfrbd med guldornerade ryggar och bruna titel- respektive runda deltiteletiketter i glättad papp. Gula snitt med olika nyans mellan banden. Titeletiketterna obetydligt naggade, ryggarna med några skrapmärken och ryggen till del I med en mindre fläck. Del I bitvis ngt lagerfläckig, del II endast med enstaka lagerfläckar. Bra ex. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1806:1 respektive 1808:1. Bibliotheca Walleriana 11075. En översättning i utdrag till engelska utkom 1813, ”A view of the progress and present state of animal chemistry”. Berzelius var en viktig pionjär inom den så kallade djurkemien, det vill säga de kemiska processer som äger rum i levande kroppar. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Till en början ägnade han sig företrädesvis åt den fysiologiska kemien. Redan 1806 hade han utgivit första delen av sina »Föreläsningar i djurkemien». Då emellertid de tidigare arbeten av andra, varpå han i förstone ville grunda sin framställning, befunnes vara både få och bristfälliga, fann han sig föranlåten att själv företaga ett stort antal analytiska undersökningar av olika animaliska ämnen. Resultaten av dessa undersökningar finnas nedlagda dels i senare delen av »Föreläsningar i djurkemien» (1808), dels i åtskilliga smärre avhandlingar, såsom »Om djurkemiens framsteg» (1810) m.fl. De representera ett värdefullt pioniärarbete på ett vanskligt och dittills föga bearbetat område. Så stort var i själva verket B:s intresse för djurkemien, att denna antagligen för all framtid hade förblivit hans huvudstudium, därest icke vid undervisningen även bristen på en användbar lärobok i den allmänna kemien gjort sig kännbar”.