Search Results

Köpenhamn & Leipzig, sumptibus F. C. Pelt, 1754. 8:o. Grav. titelblad,(8),366,(2 blanka) s. & 8 grav. plr, varav 2 utvikbara. Nött nära samtida pappbd med handskriven ryggtitel. Röda snitt. Inlagan ngt lagerfläckig och med små marginalanteckningar i blyerts här och var. Med F. C. de Prauns namnteckning daterad 1778 och Harald Meyers exlibris. Bibliotheca danica IV 441. Ehrencron-Müller Bibliografi over Holbergs skrifter III, s. 229-31. Första upplagan utkom 1741 och i dansk översättning 1742. Utkom på svenska första gången 1746 med titeln ”Nicolai Klimii resa uti den underjordiska werlden, som inneholler en ny underrättelse om jordens beskaffenhet, och historia om den femte monarchien, okunnig alt hit intils. Et werk framdragit utur herr B. Abelins bibliothec, ifrån latinen tolkadt på swensko”.

Lund, ex officina Berlingiana, 1817. 8:o. XL,135 s. Svart halvmarokängbd från 1900-talets andra hälft med guldtryckt titel och årtal samt två våglinjer i guld på ryggen. Övre rödstänkt snitt, i övrigt endast lätt putsade snitt. Titelbladets yttermarginal lite bruntonad. Fint ex. Krok Bibliotheca botanica suecana 28. Carl Adolph Agardh räknas som den vetenskapliga algologins grundare och i detta arbete presenteras hans systematiska indelning för första gången. Han påbörjade strax därpå en mer omfångsrik framställning av algväxterna, men detta arbete utkom endast i två delar (1820 och 1828) och blev aldrig fullbordat. Bokens tryckta dedikation är ställd till Agardhs beskyddare och vän Lars von Engeström.

Uppsala, Palmblad & c., 1824-27. 8:o. (6),342,(1) + (8),459 s. Två trevliga blåmarmorerade pappbd med guldlinjerad rygg och benvita titeletiketter (Johanna Röjgård). Övre stänkta snitt, i övrigt oskuren inlaga. I första delen är den yttersta delen av de övre yttre hörnen bortrivna fram till s. 39 och det nedre hörnet på s. 49. Nagg och smårevor i yttermarginalen på s. 193. I andra delen fuktfläckar i nedre hörnet fram till s. 10 och sporadiskt därefter. Även fuktfläckar upptill i yttermarginalen på s. 111-16. En reva i nedre hörnet på s. 121. Bra ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 228 och 240. En andra omarbetad upplaga utkom 1854. Översattes även till tyska.

Sthlm, J. C. Merckell, 1728. Liten 8:o. (4),90,(17) s. & 3 utvikbara grav. plr numrerade I-IV. Bra marmorerat pappbd med röd något blekt titeletikett av skinn. Rödstänkta snitt. Ryggen lite gulnad. Enstaka lager- och småfläckar. Titelbladet med grå fläckar i övre marginalen. En fuktrand nedtill på s. 1-4. Två registerblad s. (13-14) och (17) med lite tråkiga lagningar i övre hörnet, med obetydlig bokstavsförlust på sista sidan. Den andra planschen med grå fläckar och den tredje planschen ojämnt bruntonad. Med Svante Bergs exlibris och namnteckning. Översättning av Jacob Richardson. På det sista planschbladet sitter två olika planscher numrerade III respektive IV. Svante Berg var enligt en kommentar till namnteckningen militär i Östersund iallafall under krigsåren 1943-44.

Köpenhamn, 1924-35. (10),544 + (4),489 + (4),514 + (4),495 + (4),481 + (4),486,(1) + (4),473,(1) + (4),452 + (6),390 + IX,(3),532,(1) + IX,(3),549 + (10),374 s. Tolv hklbd med lätt nötta titel- och deltiteletiketter. Omslagen medbundna. Några av pärmarna aningen bågnade. Med Gustaf Rudbecks exlibris och namnteckning. De tre sista delarna innehåller en Holbergbibliografi. Ett tunt supplementhäfte som utkom 1939 saknas här. Ett standardreferensverk rörande äldre dansk litteratur.

U.o., 1785. 8:o. IV,358 s. & 1 utvikbar tryckt tabell + IV,383 + IV,326 s. Tre vackra samtida marmorerade skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar, röda titeletiketter och röda snitt. Titeletiketterna något blekta. Pärmarna till del I och II med spår av ytliga maskangrepp. Bakre pärmen till del I med en del små ljusa fläckar. Inlagorna med sporadiska lagerfläckar. Enstaka små fuktfläckar i övre marginalen i del I och i del II på s. 169-92 och sporadiskt därefter. En gammal lagning i nedre marginalen på s. 326 i del I. En fin svit från Ericsberg. Jmfr Goldsmith’s library of economic literature 13050. Första upplagan utkom 1784 och på kort tid ska 80000 exemplar ha tryckts och sålts. Jacques Necker (1732-1804), var finansminister under Ludvig XVI från 1776-81 och åter från 1788 till den 11 juli 1789, då han blev avskedad; av många ansett som den tändande gnistan till franska revolutionens utbrott den 14 juli 1789. Jacques Neckers dotter, Anne Louise Germaine, känd som författarinnan Germaine de Staël, var fr.o.m. 1786 gift med den svenska ambassadören Eric Magnus Staël von Holstein.

Göteborg, S. Norberg, 1817-19. 8:o. XII,614,(2 blanka),615-27 + XIV,(2),384,375-470 + (4),476 s. Tre lätt nötta stiliga samtida ljusbruna hfrbd med rikt guldornerade ryggar, bruna titeletiketter och bruna ovala nummerskyltar. Gula snitt. Minimala revskador i rygghuvudet på de två senare volymerna. Några smånötningar på pärmpapperet på första volymen. Bortklippta försättsblad i del I och II. Bortklippta ägarmarkeringar och lagade hål där på alla tre titelbladen. Enstaka fläckar. Liten reva i övre marginalen på s. 495-96 och 607-08 i del I. Mindre brunfläck i nedre hörnet på s. 375-76 i del II. Litet marginalnagg i s. 89-90 i del III. Fin svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5789. Granlund Litteratur om Halland 2173. Krok Svensk botanisk litteratur 1 för kapitlet ”Hallands flora” i del I på sidorna 386-404, vilket bygger på anteckningar av P. Osbeck och L. Montin. Med de ovanliga sista sidorna 615-27 i första delen. Andra delen har ett företal av N. H. Sjöborg. Prosten och skriftställaren Sven Peter Bexell (1775-1864) var bland annat ledamot av Götiska förbundet. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Den beskrivning över Halland, som han 1817–19 utgav, vilar utom på omfattande litteraturstudier på material, som insamlats under resor i landskapet; bl.a. anlitade B. kyrko- och stadsarkiven samt Aschebergska papperen. Fornlämningarna äro utförligt beskrivna efter ett av N. H. Sjöborg framlagt schema”.

Sthlm, 1876. (2),55,(1 blank),XVI,(24) s. & 2 färgplr. Aningen nött men stiligt brunt halvmarokängbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och övre rött snitt (Hedberg). Pärmarna aningen bågnade. Det lagade och lite solkiga främre omslaget uppklistrat och medbundet sist. Med väl utförda lagningar i yttre marginalen på s. 5-8 och I-VIII. Fläck i övre marginalen på s. (17-21). Ur Nils Fries bibliotek. Svenska slott och herrgårdar III. Omslaget numrerat 23. En stor del av upplagan förstördes i Centraltryckeriets brand i december 1875 och Björck och Börjesson som saluförde detta exemplar i sin topografikatalog 360 menade att boken hör ”till de största och mest eftersökta rariteterna i svensk topografisk litteratur”. De båda färgplanscherna föreställer ”Wijks mur” respektive ”Riddarsalen”. Med bilagor av avtryckta medeltida brev och äldre inventarielistor samt på slutet en ”förteckning å samlingarne på Wijk” över bland annat de omfattande vapen-, konst- och konsthantverkssamlingarna. De var delvis arv och delvis ihopsamlade av Gustaf von Essen (1803-74), som tog över medeltidsslottet Wik efter sin mor 1855.

Uppsala, Wahlström & Låstbom respektive Wahlström & c., 1843-46. 8:o. (4),495 + (2),558 + (2),424,423-598 s. Tre trevliga ljusbruna hfrbd från 1800-talets slut med guldornerade ryggar, röda titeletiketter och mörkgröna nummeretiketter. Ryggarna infärgade i mörkbrunt upp- och nedtill. Brunstänkta snitt. Första titelbladet något lagerfläckigt och med en avriven bit av marginalen. I tredje bandet en liten fuktrand i övre marginalen de första fyrtio sidorna. Ett fåtal spridda svaga småfläckar i övrigt. Fin svit. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1126. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4388. Larsson & Hasslev Västmanlands län i litteraturen 2706. Johan Fredrik Muncktell (1764-1848), kyrkoherde i Irsta, skriver i sitt förord att arbetet till en del bygger på biskop Herweghrs i Skaras samlingar.

Sthlm, N. Wankif, 1675. 8:o. (8),132,(3) s. & 1 utvikbar träsnittsplansch. Enkelt nyare halvpergamentbd med blank rygg. Rödstänkta snitt. Delvis lite bruntonad och med enstaka småfläckar. Mindre fläck i texten på s. 7-8. Avslutande rättelsebladet något missfärgat i nedre marginalen. Korta nyare anteckningar om boken på försättsbladet och auktionsprisnoteringar på bakpärmens insida. Titelsidan med P. J. Monthans namnteckning och numreringar i bläck, vilka blött igenom på baksidan. Ur Hjalmar Gustafssons bibliotek. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 826. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1588. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 108. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1526: ”På s. 128-31 behandlas några utländska gulddukater”. Med tryckt dedikation till det franska sändebudet Isaac de Pas. Planschen vid sidan 26 visar tre snarlika runda guldstycken. Warmholtz skriver: ”Guldstyckena som här beskrifvas, och Scheffer låtit afrita, och skära i trä, förvaras uti Ant. archivo”. De hittades i en åker i Vä i Skåne 1674 och detta är den första arkeologiska utgrävningsrapporten i Sverige.

Linköping, C. Günther, 1642. 4:o. (16),37,40-41,40-275,278-98,300-62,362-842,(12) s. Träsnittsillustrationer på s. 792-93. Samtida stiligt marmorerat skinnbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och rödstänkta snitt. Pärmarna med dubbla smala guldpressade ramlinjer. Ryggen ytligt sprucken och ryggskinnet skadat överst. Pärmhörnen nötta och delvis lite defekta. Enstaka lager- och småfläckar. Med några bevarade råkanter. Titelbladet med en gammal lagad reva tvärs över med smärre textförluster. Även större lagningar på s. 556-58, 565-66 och 573-74, delvis med förlust av pagineringen. Ett mindre hål i yttermarginalen på s. 791. Saknar som ofta den lilla gravyren som ska vara inklistrad på s. 70. Med J. O. Nauclérs exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 40. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1649. Åhlén & Åhlen Censur och tryckfrihet 16.28. Sidorna 663-66 drogs in och trycktes om, här föreligger de dock i original. Företalet utkom även särskilt under titeln ”De utilitate historiæ ecclesiasticæ [...] Suio-Gothorum” (Linköping, 1641) som disputation vid Jönköpings skola. Träsnitten föreställer missbildade människor och djur födda vid tiden för Gustav II Adolfs begravning. Johannes, eller Jöns, Baazius (1581-1649) var vid tiden för utgivandet av detta arbete kyrkoherde i Jönköping och kom att avsluta sin karriär med en kort period som biskop i Växjö. I sin samtid ådrog sig Baazius en hel del uppmärksamhet genom sitt deltagande i den kyrkopolitiska striden kring Gustav II Adolfs förslag om en kyrklig överstyrelse, vilken skulle anslutas till de övriga centrala myndigheterna för rikets styrelse. Baazius var en flitig författare och hans viktigaste verk är denna svenska kyrkohistoria från äldsta tid fram till tryckåret. Det tillkom på Johan Skyttes initiativ och författaruppdraget utdelades av Kristinas förmyndarregering. Invävt i texten är ett stort antal avtryckta källor, av vilka en del bara är kända genom detta verk. Intresse ägnas även runorna och det svenska språkets utveckling. Boktryckaren Christopher Günther var verksam i Kalmar 1626-35 och sedan i Linköping 1636-54. Han var de båda städernas första boktryckare.

Sthlm, Wennberg & compagnie, 1780. 8:o. 23 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Titelbladet med lagad reva i inre marginalen och liten reva upptill. Pappersförtunning i sista bladet har orsakat ett litet hål vid impressum. Lundwall Bibliografi över science fiction & fantasy s. 110. Utgiven på J. C. Holmbergs förlag. ”Imellan Arabien och norra udden af Persiska wiken är et underjordiskt land av omätelig widd, wid namn Catacombe”. Peter Fredell (1754-88) prästvigdes i Skara 1776, blev kyrkoherde i Adolf Fredrik i Stockholm 1782 och kyrkoherde i Lovö kyrka 1786. Utnämndes till kyrkoherde i Tranemo 1788, men avled på Drottningholm före tillträdet. ”Fredell utnämndes till kyrkoherde i Tranemo emedan han på grund av besynnerligheter i lära och leverne ej ansågs vara lämplig till kyrkoherde i Adolf Fredrik” enligt Gunnar Hellström ”Stockholms stads herdaminne”. Sarah Ljungquist behandlar skriften i ”Den litterära utopin och dystopin i Sverige” och menar att den ”till största delen är en dystopisk skildring av en fördärvad värld”. Den är enligt henne ”en mycket kraftfull kritik mot kyrkans dogmatism i det sena 1700-talets Sverige. i sin text vänder sig Fredell utan förbarmande emot såväl etablerade trosriktningar som statskyrkor och förespråkar istället en mysticitisk hållning till andligheten”.

Sthlm, J. Pfeiffer, 1774-76. 8:o. 63 + 96 + 68 + 83 + 71 + 156,(8) s. Lätt nött nära samtida alrotsmarmorerat hfrbd med fint guldornerad rygg och röd titel- respektive grön deltiteletikett, båda i glättad papp. Gula snitt. Pärmhörnen lite stötta. Inlagan ställvis med en del smärre lagerfläckar. Några solkfläckar på s. 47 i den tredje pagineringsföljden och på s. 24-27 i den fjärde. Liten fuktrand i nedre hörnet i den sista delen från s. 60 till slutet. Med stplr för ”J:E:N” och Lars Månsson i Tranemåla samt Göteborgs stadsbiblioteks duplettstpl. Setterwall Svensk historisk bibliografi 167. De sista åtta sidorna består av ett register. Innehåller bl.a. avtryck av en stor mängd historiska handlingar från 1500- och 1600-talen samt M. G. Wallenstråles beskrivningar över Bollebygds pastorat och Viskafors knivfabrik, de senare ursprungligen tryckta i ”Göteborgska spionen” 1773. Detta var den sista av Loenboms många urkundspublikationer.

Weimar, im Verlage des Landes-Industrie-Comptoirs, 1805. 8:o. XXIV,239 s. & 3 utvikbara grav. kartor. Häftad i samtida gråpappomslag. Oskuren. Enstaka småfläckar. Reva i s. 5, 37 och 227, avrivet hörn på s. 51 och litet hål i s. 81. Gammal biblioteksstpl på titelbladet. Fint ex. Bring Itineraria svecana 315a. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 968b*. Även utgiven som Bibliothek der neuesten und wichtigsten Reisebeschreibungen, Bd 26. Är en översättning av ”Description des cataractes et du canal de Trollhätta en Suède” och ”Voyage pittoresque au Cap Nord”.

Uppsala, J. Edman, 1785. 8:o. 104 s. & 1 utvikbar grav. karta. Nära samtida enkelt blått glättat pappbd utan titel. Ryggen gulnad. Inlagan obetydligt lager- och småfläckig. En handskriven numrering överst på titelbladet. Kartan med några gamla lagningar på baksidan. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6179. Marklund Övre Norrland i litteraturen 6427. Sandqvist Litteratur om svenska industriföretag 1545. Ovanligt och mycket detaljerat försäljningsprospekt rörande det stora bruket, vilket anlagts av Jonas Meldercreutz (1714-85). Emanuel Ekman (1737-1801) var bland annat professor i praktisk ekonomi i Uppsala och utgav tillsammans med Lostbom ”Oeconomiska tidningar”. Den samtida prosten Matthias Floderus beskriver Ekman som: ”Torr, mager karl med grått hår. Stark hushållare och rik. Då han talade i saker med intresse, svor han och slog knogarna i bordet. Var i Gustafs tid en häftig antiroyalist”.

Sthlm, C. Stolpe, 1767. 4:o. (4),30,(2 blanka),33-35 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Med gamla rödstänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. Med Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Från Ericsberg, men några blad kompletterade från annat exemplar. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 299. En andra omarbetad upplaga utkom 1779. Arbetet är ett av de äldsta som presenterar olika konserveringsmetoder på svenska, bland annat om rökning.

Prag und Leipzig, bei Albrecht und Compagnie, 1794. 8:o. (2),169 s. + SPACH, FRIEDRICH. Koketterie und Liebe ein Schauspiel in drei Aufzüge. Original auf hiesig hochfürstl. Hoftheater aufgeführt. Karlsrühe, Maklots Hofbuchdrukerei, 1792. 8:o. 8,1-136 s. + (MÜLLER von FRIEDBERG, KARL FRANZ ALOIS MATTHIAS) Das sechzehnjährige Mädgen. Ein Schauspiel in drei Aufzügen von dem Verfasser der Eroberung von St. Lucia. Berlin und Stralsund, G. A. Lange, 1787. 8:o. 128 s. + FRIKKE, C. J. Das Mädchen von dreissig Jahren. Ein Lustspiel in fünf Aufzügen. Braunschweig, C. A. Schröder, 1795. 8:o. 112 s. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och titeletikett i glättad papp med titeln: ”Schauspiele 6. Band.” Stänkta snitt. Några spridda småfläckar. Liten reva i marginalen på s. 1 i första arbetet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. VD18 15311708 för Spach. VD18 12902675 för Müller. VD18 10615849 för Frikke. Trevligt samlingsband med fyra pjäser.

Berlin, J. F. Starcke, 1822. 8:o. (4),248 s. Häftad och oskuren i lite nött och solkat gråpappomslag med blekt rygg. Några små lagerfläckar på titelbladet och en fläck på s. 17-18. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Michael Kosmeli (1773-1844) var tysk jurist, översättare och författare som spenderade stora delar av sitt liv på resor i nuvarande Ryssland, Baltikum, Ukraina, Georgien med flera platser. Han har beskrivits som ”the most mobile and versatile German agent in the Transottoman field in the early 19th century”.

Lund, L. Decreaux, 1729. 4:o. (10),192,195-218,217-424,(14) s. + NEHRMAN-(EHRENSTRÅLE), DAVID. Inledning til then swenska processum civilem, efter Sweriges rikes äldre och nyare stadgar/ författad och upsatt. Lund, L. Decreaux, 1732. 4:o. (12),466,(22) s. Nära samtida något nött hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och svart titeletikett. Återkommande fuktfläck i övre marginalen och enstaka andra fläckar. Andra arbetet delvis lite bruntonat och mer fläckigt. Försättsbladet med bortklippt namnteckning och på titelbladet den överstrukna tillskriften ”Palmquist”. På pärmens insida Claës E. Nybergs vackra samtida namnteckning som även återkommer i två versioner, varav en som stpl, på första arbetets titelblad, den ena gången daterad 1795. David Nehrman, 1756 adlad Ehrenstråle (1695-1769), professor i svensk och romersk rätt vid Lunds universitet, är en av våra allra mest berömda jurister. Under 33 år höll han så gott som ensam hela den juridiska undervisningen i Lund och föreläste över praktiskt taget alla juridikens dåvarande ämnen. Trots den allmänna uppskattning som kom Nehrman till del, trivdes han inte i längden med sitt ansträngande arbete utan ville byta ut professuren mot något praktiskt ämbete eller någon annan mindre betungande professur. Alla hans ansökningar om transport avisades dock med motiveringen att ingen lämplig efterträdare stod till buds. 1740 synes han ha resignerat och funnit sig i sitt öde och efter avskedstagandet 1753 slog han sig ned på sin egendom Säby i Småland och ägnade sig under resten av sitt liv omväxlande åt lantbruk och litterära sysselsättningar. Av hans skrifter anses ”Inledning til then swenska jurisprudentiam civilem” vara hans förnämsta arbete. En ny omarbetad upplaga utkom 1746 med anledning av de nya bestämmelserna i 1734 års lag. Av ”Inledning til then swenska processum civilem” utkom en ny upplaga 1751. Den var likaledes omarbetad med anledning av 1734 års lag. ”Svenskt biografiskt lexikon” menar att hans arbeten ”ha utövat ett mäktigt inflytande på samtidens rättsutveckling. Ännu femtio år efter E:s död begagnades hans läroböcker vid Lunds universitet”.

Sthlm, I. Meurer, 1620. 4:o. (8),347,350-474,473-621,(1) s. Titelsidan tryckt i rött och svart och med ståtligt ramverk. Titelbladets baksida med riksvapnet omgivet av lejon. Texten inom typografiskt ramverk. Samtida nött och solkigt pergamentband på tunna träpärmar. Handskriven ryggtitel. Spricka överst i bakre ytterfals och bakpärmens pergament skadat så att träet tittar fram överst. Innerfalsarna förstärkta med pergamentremsor. Sprucken i häftningen i början och mot slutet, så att de första och sista sidorna är nästan loss och s. 617-18 helt loss. Några rivna hörn och marginalnaggar. En del gamla bläckunderstrykningar. Titelbladet med solk och naggar i marginalerna. En vaxljusfläck har orsakat ett hål i övre marginalen på s. 51 och fläckat omkringliggande sidor. Fläckar i övre marginalen från s. 453 och framåt. Bladet s. 467-68 har två hålskador med bokstavsförluster. Axel Edings namnteckning på båda pärmarnas insidor och på övre snittet sannolikt dennes inbrända monogram ”AE”. Titelbladet med M. S. Ugglas namnteckning daterad 1709. John Papes i Helsingborg namnteckning och exlibris. Ett maskinskrivet katalogkort löst bilagt. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 168. Denne har inte uppmärksammat hoppen i pagineringen. Med tryckt dedikation till Maria Eleonora från översättaren som var pastor i ”gråmuncka clöster”, det vill säga Riddarholmskyrkan i Stockholm. Han översatte ytterligare ett par tyska teologiska verk till svenska och skrev en liten ”underwijsning om nyåårsgåfwor” som trycktes 1622. Georgius Cieglerus eller Tegelmeister (1551-1633) föddes i Reval och dog i Königsberg. Han var bland annat kyrkoherde i Dassow och senare Schönberg i Mecklenburg-Vorpommern. Hans ”Welt spiegel” trycktes första gången i Riga 1599. Den översattes även till danska 1648, holländska 1654 och ungerska 1701.

Linköping, P. Pilecan, 1740. 8:o. (34),443,(3) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Med några träsnittsillustrationer i texten. Något nött samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind och rikt guldornerad rygg. Blindpressat ramtryck i våglinjer på pärmarna. Svartpressad kantdekor, vilken är delvis avnött. Röda snitt. Ryggen lite blekt och med något nötta men hela falsar. Med enstaka småfläckar. En liten marginalanteckning på s. 274. På försättsbladet namnteckningar av Oldenburg och C. F. Allen, stpl för C. Bricka och namnteckning av C. Neergard. Bokhandelsetikett från Thulin & Ohlson i Göteborg. Trevligt ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2200. Tryckt ”på auctoris egen bekostnad”. Med hyllningsverser av G. Wilskman, D. L. Hodell, P. Wetterstén, J. Westerstrand, J. Sparschuch och W. A. Wennerdahl. Arbetet söker sammanfatta all tillgänglig information om klosterväsendets historia i Sverige och beskriver även de enskilda klostren. Biskopen i Linköpings stift, Andreas O. Rhyzelius (1677-1761), karaktäriseras av ”Svenskt biografiskt lexikon” som ”en av våra tidigaste källkritiska historiker och urkundssamlare”. ”Monasteriologia Sviogothica” är ”i långa stycken alltjämt (1997) användbar och rymmer material som eljest inte är tillgängligt men som vid modern prövning visat sig vara habilt”. Rhyzelius omfattande arkivforskningar resulterade bland annat i upptäckten av den heliga Birgittas kanonisationsbulla. Boken har en fin provenienskedja av danska boksamlare och historiker från Frederik Oldenburg över C. F. Allen till C. Bricka samt C. Neergaard. Den danska kammarherren Frederik Oldenburgs (1767-1848) boksamling präglades av hög kvalitet: ”skrivpapir, spejlbind eller originalt papirbind”. Hans efterlämnade bibliotek, som bestod av ungefär 10000 nummer, varav 108 handskrifter, såldes på auktion 1849. Carl Ferdinand Allen (1811-71) var historieprofessor i Köpenhamn och skrev bland annat ”De tre nordiske rigers historie 1497–1536”. Carl Frederik Bricka (1845-1903), dansk riksarkivarie, var redan i sin ungdom en stor bokvän. När han bodde hemma hos föräldrarna var han tvungen att hyra ett extra förråd för att få plats för de 700 nummer han köpt på Allens auktion 1872. Brickas boksamling omfattade så småningom över 8300 band.

Uppsala, J. Edman, 1787. 12:o. (8),196 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med något nött och solkig rygg. Spridda svaga småfläckar. Liten avriven bit av sista bladets nedersta marginal. På frampärmens insida två namnteckningar G. Z. Segerström, den ena överstruken och daterad 1797. Överstrykningen har orsakat en liten bläckfläck överst på titelbladet. Med exlibris för Adam Lewenhaupt och från Sjöholm. Bra ex. Arbetet bygger i huvudsak på uppgifter från G. W. Steller (1709-46), som kanske är mest bekant för att ha givit namn till Stellers sjöko. Om Kamtjatkas ursprungsbefolkning berättas att de är ”så omåttligt hängifne till vällustige utsväfningar, att Steller tror ingen känd nation i denna del kunna med dem jämföras. Denna starka eldighet i blodet härleder samme naturforskare från den myckna fiskeråm och de lökartade rötter, som så allmänt ätas af detta folk. Till bevis af sin förmodan berättar han sig på försök hafva födt två kamtschadalinnor på europeiskt sätt, utan att tillåta dem nyttja landets anrättningar, och tillägger, att han, efter ett halft års sådan diät, funnit dem ansenligt späkta och sediga”. På slutet återfinns en förteckning över faunan efter Penn och över floran efter Pennant. Göran Zakarias Segerström (1785-1827) påbörjade sina studier i Uppsala 1794. Hans familj adlades af Segerström 1805 och hans slutade sin karriär som kansliråd.

Sthlm, J. Mercell [sic!], 1761. 8:o. (4),56,(1) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad i samtida gråpappersomslag. Lätt lagerfläckig. Mycket fint ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 565. Planschen är graverad av Årre.

Uppsala, J. F. Edman, 1804-05. 8:o. (8),248,(3) + (6),286 s. Häftad i två lätt smutsfläckiga samtida gråpappomslag med senare gråpappersryggremsor. Främre snittet till del I lätt smutsfläckigt och övre främre snittet till del II ngt naggat. Inlagorna ngt lagerfläckiga. Del I med minimala maskhål nederst i marginalen på de första bladen och småfläckar på s. 63, 97 och 225 samt mer störande fläck på s. 229. Del II med enstaka småfläckar och litet hål med förlust av några bokstäver på s. 95-96 samt blyertsanteckning i marginalen på s. 106. Ex. med anteckningen ”donum autoris” och Husebys små etiketter på de bakre omslagens insidor. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6085. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 29. Noggrann genomgång av Roslagens socknar och städerna Öregrund, Östhammar, Norrtälje med flera. Avslutas med några kortare kapitel med statistik, beskrivningar av flora och fauna samt skildringar av allmogens seder och bruk. Provinsialläkaren i Norrtälje Fredric Vilhelm Radloff (1765-1838) hade även utgivit ”Beskrifning öfver Åland” 1795.

Sthlm, H. A. Nordström, 1828. 8:o. 16 s. Lätt nött stänkdekorerat gult pappbd med röd titeletikett i skinn (Carin Bolins bokbinderi, Stockholm). En liten samtida bläcknotering i titelbladets övre hörn. Fuktrand i nedre ytterhörnet på s. 3-8. En del blad lite snävt skurna i övre marginalen. Schreber Svenska jaktens litteratur 169: ”Den värdefulla broschyren är ej vanlig”.