Search Results

Uppsala, J. Edman respektive J. F. Edman, 1776-96. 4:o. (4),42 + (4),43-66 + (2),67-88 + (2),89-106 + (2),107-22 + (4),123-40 + (2),141-62 + (4),163-78 + (2),179-94 + (4),195-206 s. Trevligt klistermarmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med mörkgrön titeletikett och rödstänkta snitt. Ryggen obetydligt naggad överst. Fuktfläckar i övre marginalen i del I, II, VI och VIII och i den yttre och nedre marginalen i del V på s. 107-12. Några små bläckstänk på s. 53-56 i del II och en fläck på titelbladet i del V. Ett lagat övre hörn på s. 177 där även häftningen är lagad. Slutligen en mumifierad fluga på s. 193 i del IX. Med Nils Sandbergs exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 188. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9054a. Lidén Catalogus disputationum 8 respektive Marklin Catalogus disputationum 9 och 1-8, som uppenbarligen felaktigt anger 3 1/2 ark i åttonde delen. Allt som utkom av Knös avhandlingsserie om västgötar som skaldat på latin. Del III och V i varianten utan dedikation. Del VI i varianten med dedikationer på tre sidor. Respondenter till del III-X var Andreas Nordblad, Sven Eric Gestrin, Eric Magnus Hiortzberg, Matthias Eliæ Klintberg, Gustav Magnus Mallmin, Johannes Samuel Tollstedt, Nicolaus Reinholdus Hwalström respektive Fabian Lundvall. Lustigt nog var det bara Hvalström som var bördig från Västergötland av dessa. Avhandlingsseriens ämnesval kommenterades ironiskt av Kellgren i ”Stockholmsposten” den 24 april 1779.

Paris, Auffray, 1833. 8:o. (4),310,(1) + 84),251,(1 blank),1-4 s. Två samtida ngt nötta hfrbd med dekorativt guldornerade och blindpressade ryggar. Grönstänkta snitt. Ryggarna ngt flammiga med några småfläckar. Bitvis lätt lagerfläckiga inlagor. Med Gustaf Trolle-Bondes guldpräglade monogram på ryggen och Säfstaholms exlibris. Fint ex. Andra delens andra pagineringsföljd är en bokkatalog.

Sthlm, H. Fougt, 1773. 8:o. (16),222,(10) s. & 10 utvikbara grav. plr. Samtida hårt nött hfrbd med upphöjda bind och spår av infärgad titeletikett. Lång spricka i frampärmens ytterfals och allra överst i den bakre ytterfalsen. Äldre träsnitt fästa på insidan av pärmarna, två av dem sannolikt ur någon upplaga av rävsagan. Delvis ngt fläckig. Det avslutande bladet med ”Tilökning” är i detta ex. bundet på den plats som det trycktes tillsammans med preliminärbladen. Wilhelm Kroks namnteckning daterad 1847. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1270. Första upplagan trycktes i Västerås 1754 och andra upplagan 1763. Nya upplagor utkom 1780 och 1798. En modern upplaga utkom 2002. Arbetet översattes till danska och trycktes i två upplagor 1762 och 1775. Inleds med Vetenskapsakademiens rekommendationsskrivelse daterad den 5 maj 1753 och utfärdad av Pehr Wargentin. Planscherna avbildar även drivhus och orangeribyggnader. Peter Lundberg (1713-87) var fröhandlare, ålderman i Trädgårdsmästarämbetet i Stockholm och ämnessven i Vetenskapsakademien. Han skrev även ”Den swenska frö-samlaren” 1775.

Norrköping, A. F. Raam, 1798. 8:o. (14),336,(1,1 blank),337-716,(18) s. & 5 utvikbara grav. plr & 2 utvikbara grav. kartor. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titel- respektive grön deltiteletikett. Blågröna snitt. Ryggen blekt och torr. Ett handskrivet register på eftersättsbladet. En i stora drag bra inlaga. En reva i yttermarginalen på s. 7 och ett avrivet nedre hörn på s. 17. Smärre solkfläckar förekommer sporadiskt, t.ex. på s. 138-48 och 645-58. Ett inklistrat samtida tidningsurklipp på s. 162 och en likaledes inklistrad recension på insidan av den bakre pärmen. Med J. O. Wedbergs exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6276. Ranius Böcker om Östergötland 513. Rahmström Bidrag till en bibliografi om vallonerna 507. Med de ibland saknade subskribentförteckningarna. Vyn över Norrköping är graverad av J. P. Cumelin och är en försiktig bearbetning av planschbladet ur Dahlbergs ”Suecia antiqua”. Bland övriga planscher märks en vy över staden från norr och avbildningar av stadskyrkan och spinnhuset. Hans Olof Sundelius (1764-1821) var vice pastor i Adelöf i Linköpings stift. I förordet skriver han att han uppmuntrats i sitt arbete av J. H. Lidén, denna ”Norrköpings Mecænas”. Registret på eftersättsbladet är till kapitel XIII i första delen ”om namnkunnige och lärde män”. I det inklistrade urklippet på s. 162 noteras att greve Gustaf Douglas svårligen kunde ”inlossa ryssarne till Norrköping” år 1719 då han vid det tillfället var i fångenskap i Ryssland. Recensionen är ur ”Journal för svensk litteratur”.

Göteborg, S. Wahlström, 1827. 16:o. Front,104 s. & 3 plr. Häftad i samtida nött och ngt solkigt gråpappersomslag. Oskuren. Inledningsvis med några småfläckar. Fuktfläck i marginalen på s. 99. Poeten Johan Anders Wadman (1777-1837) har kallats ”Göteborgs Bellman”.

U.o., 1633. 8:o. 480 s. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och dubbla guldpräglade pärmbårder med hörnstämplar. Ryggen skadad upp- och nedtill. Pappret på insidan av bakre pärmen har lossnat från denna. En överstruken gammal namnteckning i övre marginalen på titelsidan. Inlagan med sporadiska småfläckar och gamla marginalnoteringar. Några solkfläckar i nedre marginalen på s. 52, 221 och 264. Ett par mindre tryckbläckplumpar på s. 106-07. Med ett oidentifierat utländskt gammalt grav. exlibris med valspråket ”Pro rege et patria”. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 3796. Det finns exemplar som har ett kompletterande register om 40 opaginerade sidor. Andra upplagor trycktes i Rouen och Genève 1633, liksom ytterligare minst en upplaga utan tryckort. Flera nya upplagor och översättningar utkom följande år. Friedrich Spanheims (1600-49) mycket spridda arbete om det trettioåriga kriget med en beskrivning om slaget vid Lützen, som även utkommit separat. Hierta kallar föreliggande upplaga för den första.

Växjö, A. Thetzells enka, 1800. 8:o. (1),X,(3),384,389-94,(4) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Fint brunt stänkdekorerat pappbd med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Gamla turkosa något solkiga snitt. Lagerfläckig, främst i marginalerna och med enstaka starkare fläckar. Nagg i övre marginalen på s. (2-3). Bläckfläck i övre hörnet på s. 11. En tabell saknas som vanligt. Med författarens kontrollstpl på titelbladet. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5679. Ottervik Litteratur om Blekinge 1772. Haugen A bibliography of Scandinavian dictionaries 199 för ordlistan på sidorna 171-80. Planschen är graverad av M. G. Hellström och avbildar medeltida sigill och inskriptioner. De fyra sista opaginerade sidorna är rättelser, vilka förklaras av ”auctors långwäga wistande från tryckeriet”. Rör nuvarande socknarna Jämshög och Kyrkhult i Olofströms kommun i Blekinge. Jöran Johan Öller (1740-1811) var prost i församlingen.

Sthlm, P. Hesselberg, 1778. 8:o. (14),448 + (2),449-908,(17) s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, mycket rikt guldornerad rygg och beige titeletikett som sitter ihop med ett smalt grönt nummerfält. Röda snitt. En skada i rygghuvudet och en del småsprickor i titeletiketten. Spår av auktionslapp på frampärmens insida. Enstaka småfläckar. En liten fuktfläck i översta marginalen på s. 689-714. Ett fåtal tillskrifter i bläck, t.ex. på s. 760 och 842 samt i registret. Samtida anteckning på grekiska på försättsbladet och anteckningar på latin på eftersättsbladet. På frampärmens insida samtida prisanteckning och namnteckning av S. [?] H. Swedenborg. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 23. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus addenda 679a. En ny upplaga utkom 1782. Bergius största litterära arbete och en handbok i naturens läkemedel, uppställd efter Linnés sexualsystem. Tyngdpunkten ligger på köksväxter och för varje läkedoms- och köksört beskriver han ingående växtens utseende, egenskaper och medicinska användning. Vid alla växter finns en rubrik ”Usus” och vid vissa av växterna står det bara ”culinaris”!

Jena, Bran’schen Buchhandlung, 1821. 8:o. (2),204 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Omslagets rygg med revor och trasig i häftningen. Svag fuktrand i titelbladets nedre marginal. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Översättning av ”Travels in Sicily, Greece, and Albania” som utkom 1820. Thomas Smart Hughes (1786-1847) var präst och historiker. Han blev 1812 informator för den unga Robert Townley och gjorde med honom en två år lång bildningsresa genom Spanien, Italien, Sicilien, Grekland och Albanien, platser som beskrivs i föreliggande reseskildring.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1834. Stor 12:o. 240 + 241-451 s. Två oskurna häften i tryckta gråbruna omslag, de främre omslagen lagerfläckiga. Första häftet ouppskuret från s. 13 och det andra från s. 253. Något fläckiga i övre och yttre marginalerna. Louis Stedingks namnteckning daterad den 29 augusti 1834. Från Elghammar. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 39. Första delen av ”Nya teckningar utur hvardagslifvet” i första upplagan som innehåller romanen ”Presidentens döttrar, berättelse af en guvernant.” Inom tjugo år hade romanen översatts till danska, engelska, franska, holländska, polska och tyska. Till största delen är exemplaret ouppskuret, dock är de allra sista sidorna uppskurna; läsaren ville väl se hur det skulle gå på slutet! ”Och nu, min älskade läsare, – om jag kunde bjuda dig en behagligare tafla, än den af ett älskande och lyckligt par, at ett hem, en förgård till himmelen, – så skulle jag söka frambringa den, för att göra dig nöje; – Men som jag ej ser mig god dertill, så . . . . bort penna!”

Sthlm, H. Fougt, 1772. 8:o. (2),132,135-52 s. Häftad i lite fläckigt samtida gråpappomslag. Ryggen med ett större hål och ett par småhål. Inlagan delvis loss i häftningen. Flera småveck i övre hörnet. Enstaka småfläckar. Små trycksvärtefläckar i marginalen på s. 56, 110 och 152. Lite nagg i övre marginalen på s. 29-32 och 81-86. Rostfläck efter gem överst på s. 151. På omslagets insida namnteckningar av Carl Henrik Bäck som givit boken till Johan Ludvig Bäck vilken i sin tur givit den till Christ. L. Bäck på julafton 1828. Titelbladet med svårläst gammal namnteckning. Översättning utförd av Johan Fredrik Grundel av Tourneforts (1656-1708) reseskildring ”Relation d’un voyage du Levant”. Tournefort var fransk botaniker och resan gjordes i vetenskapligt syfte.

Sthlm, H. Keyser, 1679. 4:o. (16),330,(37,1 blank),1-93,(11) s. Nött nära samtida skinnbd med upphöjda bind, blindlinjerad rygg och blåstänkta snitt. Ryggen med delar skinnet avskavt överst och nederst samt ett hål på ett av binden. Pärmarna ngt skavda och med stötta hörn. Främre inre falsen delvis lite sprucken och den bakre inre med genomgående spricka och små maskangrepp överst, vilket även går in en bit i de sista bladen. Inlagan lite lager- och småfläckig. Understrykningar i början och en del sporadiska marginalanteckningar. Med Johan Eric Ficks namnteckning daterad den 18 februari 1726, en svårläsbar namnteckning daterad 1837 och J. A. Borgströms exlibris samt R. Borgströms namnteckning. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 808. Första upplagan utkom 1674. Med hyllningstext av J. Loccenius. Clas Rålamb (1622-98) var riksråd, överståthållare och president i Göta hovrätt. Han var en av tidens främsta och mest lärda politiker och jurister. Boken är en klassisk handledning i civil- och civilprocessrätt, ägande-, testaments- och arvsrätt m.m. Den avslutande avdelningen, som har separat deltitelblad och egen paginering, återfinns endast i denna upplaga och är den äldsta svenska reseskildringen till Turkiet. Rålamb reste dit 1658 som Karl X Gustavs sändebud med uppdraget att förhandla fram en pakt med det Osmanska riket mot Polen och Österrike. J. E. Fick (1703-60) var professor i juridik vid Uppsala universitet och undervisade främst i processrätt. Kommen från enkla förhållanden hade han gjort den verkliga ”klassresan”, beskrivet i ett brev till universitetskanslern 1747 där han säger sig ha studerat i obeskrivlig fattigdom och nu ha ett hushåll på 17 personer att försörja. Johan Alfred Borgström (1855-1941) var redaktör för ”Wecko-posten”, svenska baptistsamfundets organ.

Leipzig, J. F. Gleditsch, 1828. Large 4to. Engraved portrait,XXXV,(1 blank,2),124,1-20 pp. & 4 engraved plates (one folding) + engraved frontispiece,(8),224,1-14 pp. & 3 folding engraved plates + hand-coloured lithograph frontispiece,XVI,184,1-14,(2) pp. & 1 folding lithographed plate & 2 folding lithographed maps. With woodcut illustrations in the text. Contemporary pebble-grained green cloth, spine lettered in gilt, spine sunned, upper cover stained, small nick to lower cover, extremities somewhat worn. Slight foxing to plates, else clean and crisp internally. With Wilh. Boltenstern’s signature and from the library of Gunnar Brusewitz. Lindner Bibliographie der deutschen und der niederländischen Jagdliteratur 11.0519.05, not noting that some plates are lithograph prints. Souhart Bibliographie générale des ouvrages sur la chasse 143. The preliminary leaves of parts I and II are erroneously paginated. This copy without the two extra plates, as often. First published in 1746, this is the official fourth edition, not counting an edition printed in Vienna 1785-1786. It includes both a portrait and a brief biography of Heinrich Wilhelm Döbel (1699-1760). In Hunting, hawking, shooting (I:145), Schwerdt lists the three preceding Leipzig editions but not this one and comments: ”one of the classics of Germanic sporting literature. The author claims to have written this book from his own long experience and that in no previous publication have so many original and practical hints been given to the sportsman”.

London, H. Baldwin, 1785. 8vo. III-VII,(1),524,(1) pp. Worn and restored contemporary tree calf, spine ruled in gilt with later black morocco label lettered in gilt. Spine cracked and worn with head and tail missing, both joints cracked, upper cover loose together with first gathering, signs of worming along rear joint, endpapers renewed. Faint gilt-embossed initials visible at tail of spine. Some spotting and staining, e.g. from the bottom margin of title-page to p. 16 and at upper margin of pp. 430-440. Paper loss at outer margin of p. 89 and at lower outer corner of p. 319. Faint dampstaining to lower gutter on pp. 187-231. Small tear affecting upper margin of p. 369. With the signature of Elizabeth Dauberry dated 1804, and the bookplates of Carl Doge Beth Heather Mansfield and Gunnar Brusewitz. Lacking the half-title! Cox A reference guide to the literature of travel III:31. Pottle The literary career of James Boswell 57. The first edition, second state as described by Pottle, of Boswell’s account of his three-month trek through the highlands and islands with Samuel Johnson in 1773. A second revised edition was printed the same year. Boswell’s account ”has the chatty informality of a ’rough’ guide: its focus is on Johnson, as it describes his charged encounters with the native population, whether humble cottagers or important personages like Lord Monboddo and Boswell’s formidable father Lord Auchinleck […]. The tour […] deepened the friendship between the pair, and increased Johnson’s respect for and confidence in Boswell as a future biographer” (Oxford Dictionary of National Biography). Johnson had published his own account, very different in tone, in ”A Journey to the Western Islands of Scotland” (1775). The final leaf advertises Boswell’s Life of Johnson as ”Preparing for the press, in one volume quarto”.

Linköping, Petre och Abrahamsson, 1817. 8:o. 38 s. Klistermarmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med tryckt titeletikett på främre pärmen. Med fuktfläck i övre yttre hörnet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6290. Ett sällsynt arbete och en bra skildring av både den historiska bakgrunden och anläggningens dåvarande utseende. Äldre uppgifter attribuerar denna skrift till F. Odelstjerna, en uppgift som rättats i 1974 års upplaga av Bygdéns ”Anonym- och pseudonymlexikon”.

S:t Petersburg, M. C. Iversen, 1817. Stor 12:o. (2),152 s. Häftad och oskuren i samtida ngt nött marmorerat omslag. Sidorna 17-32 ouppskurna. Lagerfläckig. Slarvig uppskärning i inre marginalen på s. 73-76. Främre omslagets insida med handskriven dedikation från författaren till ”herr professor Muller”. Rättelsebladet bundet efter titelbladet. Anders Johan Hipping (1788-1862) var vid denna tid religionslärare vid ”Kejserliga gouwernements-gymnasium” i St. Petersburg. Han var född i Pernå utanför Lovisa i Östra Nyland.

Linköping, C. F. Ridderstad, 1846-53. 8:o. 67 + 56 + 104 + 72 + 78,(1) + 64 + 79 + 85 + 24 + 66 s. & 1 utvikbar karta + 80 + 39 s. + RIDDERSTAD, C. F. Minnen från äldre och nyare tider. Bidrag till svensk historia, samlade. (I-IV). Linköping, C. F. Ridderstad, 1855-56. 8:o. XX,(2),144 + (2),IV,126 + 89 + 24,1-10 s. + RIDDERSTAD, C. F. Egenhändigt brev till L. Manderström daterat den 29 mars 1869. 4:o (2) s. + RIDDERSTAD, C. F. Egenhändig notering angående författarskapet till Hamiltons Anteckningar. Odaterad. 4:o (1) s. Två samtida men inte samtidigt inbundna hfrbd med likartat guldornerade ryggar och marmorerade snitt. Det första bandet, vilket omfattar ”Gömdt är icke glömt” del I-XI, har en blekt rygg och ett annorlunda typsnitt på titeltexten än det senare bandet. Övre pärmhörnen på bägge banden ngt stukade. I det första bandet finns en liten fuktfläck i yttermarginalen i del I och denna dels sista blad har en fuktfläck i den övre marginalen, vilken även trängt in i titelbladet till del II. I denna del även en mindre fläck med bokstavsförlust på s. 4. Del IX har en fläck i yttermarginalen på s. 21-24. Det andra bandet inleds med två medbundna utvikbara handskrifter, där den första har en reva i vikningen. Den första delen av ”Minnen från äldre och nyare tider” har en reva i yttermarginalen på s. XIX. I den följande delen en fuktfläck i övre hörnet och marginal på s. 119-22. De två sista delarna ngt lagerfläckiga. Med Ludvig Manderströms exlibris och blindpressade vapenstpl i den första volymen. Bra och fullständigt ex. från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 180 för det första arbetet och 3536, 3452 respektive 4890 för det andra. Kartan i första arbetet illustrerar reträtten från Viais till Helsinge i Finland 1808. Första arbetets tolv häften innehåller bland annat ”Upplysningar uti svenska historien, ifrån mars månad år 1792 till november månad år 1796, af en då lefvande och nära händelserna stående person”, ”Bref från excellensen baron J. C. Toll”, ”Hofsekreteraren C. A. Bohemans lefnadshändelser”, ”Bref från Gustaf Mauritz Armfelt, under åren 1807-1811”, ”Underdånigt yttrande, rörande Finlands försvar”, ”Bref från stats-secreteraren Franc till baron Gustaf Mauritz Armfelt, åren 1792-1793”, ”Fröken Magdalena Rudenskölds sjelfbiografi”, ”Enskilda bref om frimureriet m.m. från konung Carl XIII:de, såsom hertig, till öfverste-löjtnanten J. Wilh. Tornérhjelm åren 1799 och 1800” och ”Anecdota Benzeliana”. Andra arbetet som har ett huvudtitelblad och sedan fyra delar med separata titelblad med följande titeltext: ”Anteckningar af en gammal gustavian” [av C. D. Hamilton], ”Drottning Lovisa Ulrikas och Sprengtportens intriger”, ”Riksrådet, Upsala akademies kansler m.m., grefve Carl Rudenskölds lefverne” respektive ”Rörande svenska örlogs-flottans fälttåg år 1789” med ett ”Bihang till 1788-89-90”. C. F. Ridderstad (1807-86) var publicist, historiker och författare och tog över ”Östgötha correspondenten” strax efter grundandet. Han utvecklade tidningen till en av de viktigaste svenska landsortstidningarna och skrev samtidigt en hel rad historiska arbeten och populärhistoriska romaner. Han påpekar i brevet till Manderström att ”Drottning Lovisa Ulrikas och Sprengtportens intriger” inte är en dokumentutgåva utan en uppsats av honom själv, vilket Bernhard von Beskow uppenbarligen inte hade uppmärksammat vid hänvisning till texten i sin biografi över Gustav III.

Lund, J. Lundblad, 1806. 8:o. (2),VIII,414 + (2),415-778,(22),779-92,(2) s. Två lätt nötta samtida marmorerade hfrbd med guldornerade ryggar och rosa titeletiketter respektive smala gröna deletiketter. Gula snitt. Blekta och något torra ryggar samt stötta pärmhörn. Små maskhål nedtill i bakre ytterfalsen på andra volymen. Fin inlaga på bra papper. Ett fåtal obetydliga småfläckar. På andra titelbladets baksida finns en anvisning att exemplaret ”bör af bokbindaren wäl planeras”, vilket råd uppenbart hörsammats. Utmärkt ex. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 22a med avvikande kollationering. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1093. Innehåller även bihanget ”om äpple- och päronträds skötsel”. Boken är uppställd alfabetiskt från ”Acer campestre” till ”Zostera oceanica”. Arbetet, som var understött av Vetenskapsakademien, är tillägnat ”landtmän af alla stånd och willkor” och beskrivs av Sten Lindroth som ”en handbok för agrara självhushållare, vilken alfabetiskt efter de latinska namnen behandlar alla vilda svenska växter som skapats till människans nytta eller skada. Där kunde allt inhämtas om foder- och oljeväxter, kryddväxter, färglavar, virkesträd, pilhäckar, nödbröd och krusbärsvin; boken var länge ett standardverk”.

Stockholm, O. L. Svanbäcks boktryckeri, 1928. 90 s. Häftad. Ryggen blekt. Preliminärbladen och främre omslagets insida missfärgade av tidningsurklipp. Författarnamnet prydligt textat på ryggen respektive titelbladet. Ägarsignatur på smutstitelbladets baksida. Andra upplagan, som omedelbart makulerades av författaren. Om de olika upplagorna av denna bok skriver Gustaf-Otto Adelborg att ”Conradson, som var till ytterlighet självkritisk och noga övervägde varje faktum, ord och formulering, tyckte emellertid, att denna första upplaga hade vissa brister, och lät inom kort draga in den i och för makulering. En andra ’ny, översedd och något tillökad upplaga’, omfattande 90 sidor trycktes 1928, men makulerades omedelbart. Mot slutet av 1928 trycktes så (i 500 ex.) ’ny, översedd och ytterligare tillökad upplaga’, som med sina 110 sidor tillsvidare blev den slutgiltiga.” Boken är en moraliserande genomgång av djurs egenskaper. Framförallt behandlas katten, som beskrivs med ett oreserverat äckel och ett till det psykotiska gränsande hat. ”Hur den ser ut! En blandning av sliskighet och rovlystnad, ett ohyggligare uttryck än den vilda mordlusten. [...] Ett inställsamt, sliskigt pinoredskap [...] en blick med endast ondskans liv. Hur lömsk den ter sig.” ”Hur vederstygglig den är skapad. Vilken vidrig eld i ögonen, de brinna, där den färdas tyst som en skugga”. ”Och vad är det för slags känsloliv som trivs med katten? Det är för lågt känsloliv.” En av sina få tillskyndare fann boken i ovan nämnda Adelborg, själv katthatare av rang. Han skrev långt och välvilligt om boken i ”Social-demokraten” 1927, och sedan ännu längre när den tredje upplagan kommit ut, en artikel som publicerades först i hans bok ”Redogörelser och utredningar” 1952. ”Man behöver inte läsa många rader i den skrift, som här refereras till”, menar Adelborg där, ”för att finna, hur fri från fördomar dess författare är, hur höjd över fåfänga spekulationer och blöt sentimentalitet. Författaren är saklig utan att vara torr, han är skarpsinnig och tydlig, men tillika så uppenbart varmhjärtad och så livlig, frisk och naturlig i sin skildringskonst, att framställningen blir sällsynt gripande och övertygande.” Adelborgs djupa sympati för Conradssons bok kom också att leda till en slutgiltig brytning mellan honom och kattägaren Vilhelm Ekelund. ”Det är egentligen blott två svenska moderna författare som djupt fängslat mig” skriver han i ”BLM” 1952, ”Vilhelm Ekelund och Ivar Conradson. Redan från början skattade jag dock Conradson högre [...]. Det stod genast klart för mig, att detta var en märklig skrift, av största betydelse för en klar, rättvis uppfattning av livets fenomen”. Adelborg sände boken och sin recension till Ekelund och ansåg sig ”ha all rätt att vänta, att han skulle tydligt visa sig förstå och erkänna vad boken gällde och betydde.” Istället skickade Ekelund en månad senare en kort lustifikation. ”En förolämpning utan gräns” enligt Adelborg, och därmed var bollen satt i rullning som skulle leda till slutet för deras vänskap.

(Berlin, F. Vieweg), 1789. 8:o. (8),344,1-44 s. Brunt hklbd från mitten av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg och rödstänkta snitt. Ryggen kraftigt blekt. Bra inlaga, men med några smärre solkfläckar på s. 51-52 och en liten reva i övre marginalen på s. 185. Från Biby. Den andra pagineringsföljden börjar med rubriken: ”An das Publikum über die Ursachen, welche die Bekanntmachung der Denkwürdigheiten der Gräfin von Valois de la Motte bis jetzt verzögert haben.” Översatt från engelska av Ludwig Schubart. Den franska bedragaren, ”grevinnan” de La Motte (1756-91) var dotter till en avsigkommen lantadelsman, som härstammade från kung Henrik II:s oäkta son, Henry de Saint-Rémy. Hon fick som åttaårig tiggare markisinnan de Boulainvilliers beskydd och erhöll, sedan hennes förnäma härkomst styrkts, 1776 en liten pension av Ludvig XVI. Hon gifte sig 1780 med Marc-Antoine Nicolas de La Motte, som trots att han tillhörde lågadeln, antagit grevetitel. Samma år slog sig det äkta paret ned i Paris, där ”grevinnan” genom diverse manövrer trängde sig in vid hovet för att, med stöd av sin härkomst från huset Valois, försöka erhålla några av släktens jordegendomar, som kommit i kronans ägo. Hon gav sin omgivning föreställningen att hon emottogs och stod i gunst vid hovet, och lurade, genom löften om ”protektion”, av flera personer större eller mindre penningsummor. Bedrägerierna kulminerade i den beryktade halsbandsprocessen, vars offer blev kardinal de Rohan och till viss del, om än indirekt, drottning Marie Antoinette. La Motte dömdes i maj 1786 för bedrägeri och blev offentligen piskad och brännmärkt i juni samma år. Hon lyckades fly från fängelset La Salpêtrière den 5 juni 1787 och begav sig till England, där henne make och medbrottsling satt sig i säkerhet. La Motte avled den 23 augusti 1791 av följderna av ett fall ned på gatan från tredje våningen och hennes man återvände till Frankrike och dog på en asyl i Paris 1831.

Kristianstad, F. F. Cedergréens boktryckeri, 1829. 8:o. (4),201,(1) s. & 3 utvikbara litograferade plr. Samtida hfrbd med guldornerad rygg och en nött röd titeletikett av glättad papp. Främre pärmens framkant har kraftfulla skador, bakre pärmen med ett skadat hörn och bakre ytterfals med spricka nederst. Försättsbladet urrivet. Inlagan småfläckig och lite solkig. Titelbladet med viss bruntoning och små bläckfläckar. En reva i yttermarginalen på s. 169. Första planschen med lagningar i vikningarna och den andra planschen med revor i vikningen. Med en oidentiferad äldre stpl, A. C. Flormans namnteckning och blindstpl samt Hans T:son Falcks lösa exlibris (med klisterspår på frampärmens insida), Carl Axel Falcks exlibris och Lars Falcks namnteckning. Dessutom ett inklistrat visitkort från Margaret och Knut Bergwall med en tillskrift. Göran af Klercker (1798-43) avslutade sin karriär som kapten vid Vendes artilleriregemente och två av hans söner blev också artillerister. För att undvika olyckshändelser i samband med det tämligen vådliga arbetet att tillverka fyrverkerier, fastslås i några regler mot slutet, till exempel: ”Böra framför allt inga slurfaktiga eller druckna arbetare användas och den noggrannaste ordning iakttagas under arbetet, hvilket, då det sker i stort, bör verkställas efter en förut uppgjord plan, så att hvarje slags arbete göres på en gång [...] hvarigenom vinnes, utom tid och materialier, äfven enformighet i arbetet och lättnad uti tillsynen”.

Sthlm, C. Deleen, 1820. 8:o. 40 s. & 1 litograferad plansch & 5 grav. plr, varav 1 delvis handkolorerad. Brunt hklbd från slutet av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg. Inlagan med tydliga bruksspår och lätt solkig, åtminstone i början. Fuktfläckar förekommer, bl.a. från titelbladet till s. 8 i nedre hörnet, på s. 17-20 och 29-32 i nedre marginalen. Gamla lagningar på den inledande planschen och de två sista planscherna. Med C. M. Carlanders exlibris. Från Ericsberg. Allt som utkom. Den kolorerade planschen 2 är ett grovt skämt med Atterboms fatala rim ”Der jorden en enda omätlig tulpan uppglödgas i vällust av solens sultan” ur diktsviten ”Blommorna” i ”Poetisk kalender för 1812”. Planschen visar en gul tulpan ovanpå ett grått jordklot. På tulpanen står Moder Svea med blågul hjälmbuske. Verket är indelat i sex kapitel med varsin tillhörande plansch. Kapitel 1 är ”Salig Dumboms och redactörernes porträtter efter naturen”. Kapitel 2 handlar om Atterboms nämnda tulpan. Kapitel 3 är ”Vinter-scen i Stockholm” där planschen visar en hästkärra där man just tappat latrintunnan i gatan. Kapitel 4 och 5 är P. Nordquists ”Min lefnads-skuta”. Kapitel 6 ”Glasögonen” har en plansch som visar soldater utanför slottet, varav fyra har glasögon.