Search Results

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1798. 8:o. (14),222,(12) s. & 10 utvikbara grav. plr. Samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, naggad rödbrun titeletikett och stänkta snitt. Ryggen ngt blekt och flammig. Bra inlaga med några smärre fuktfläckar i nedre marginalen på s. 51-106 och i den övre på s. 147-93. Planschen vid s. 176 med en reva. Från Biby. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1270. Första upplagan trycktes i Västerås 1754 och andra upplagan 1763. Nya upplagor utkom 1773 och 1780. 1798-års upplaga är den sista av de äldre upplagorna och en modern upplaga utkom 2002. Arbetet översattes till danska och trycktes i två upplagor 1762 och 1775, med titeln ”Den rette have-dyrkning”. Inleds med Vetenskapsakademiens rekommendationsskrivelse daterad den 5 maj 1753 och utfärdad av Pehr Wargentin. Planscherna avbildar även drivhus och orangeribyggnader. Peter Lundberg (1713-87) var fröhandlare, ålderman i Trädgårdsmästarämbetet i Stockholm och ämnessven i Vetenskapsakademien. Han skrev även ”Den swenska frö-samlaren” 1775.

Falun, P. O. Axmar, 1789-92. 8:o. 272 s. & 1 utvikbar grav. plansch + 151,(1) s. & 2 grav. plr + 176 s. & 1 grav. plansch & 1 utvikbar tryckt tabell + 248,(1),249-51,(12) s. & 1 grav. plansch. Samtida nött hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och delvis flagnad titeletikett i papp. Rödstänkta snitt. Några obetydliga småfläckar. Titelbladet med svag fläck nedtill och sista bladet med några smårevor i nedre marginalen. Setterwall 5712. Wingborg Litteratur om Dalarna 8132. Arbetet redogör för Stora Kopparbergs och Faluns äldre historia och tillstånd i samtiden. Bl.a. avtrycks en rad äldre aktstycken rörande staden och gruvan. Planscherna består av en vy över Stora Kopparbergs gruva med Falun i bakgrunden, ritningar över Stora Kopparbergs, Maria och Kristine kyrkor samt trivialskolan och tingshuset i Falun. Författaren (1750-1813) var kaplan i Falun och blev 1798 kyrkoherde i Ljusnarsberg. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om föreliggande arbete: ”Det är viktigt bl a genom noggranna beskrivningar av kyrkorna i Falun samt utförliga biografiska uppgifter om präster o lärare, ja t o m kyrkvärdar där.”

Göteborg, A. Lindgren, 1864. 4:o. (8),24,27-332 s. & 13 litograferade plr. Rikt illustrerad med träsnitt i texten. Stiligt samtida olivgrönt hfrbd med upphöjda bind, svart- och blindpressad ryggdekor samt brunstänkta snitt. Ryggen blekt och med en mindre fläck i mittersta ryggfältet. Inlagan lätt och jämnt bruntonad, förutom s. 1-24 som är vitare. Även planscherna är vita och fina. Mycket fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5684. Aberstén & Tiselius Göteborg och Bohus län i litteratur, karta och bild 50. Planscherna är tryckta i Thieles boktryckeri. Utgavs i 20 häften från 1860. Gustaf Henrik Brusewitz (1812-99) var konstnär, historiker och intendent på Göteborgs museum.

Ystad, J. J. Petzold, 1858. 8:o. (16),336,(2) s. & 1 utvikbar litograferad karta & 13 litograferade plr, varav 6 är utvikbara. Nytt hfrbd i svart marokäng med dekorativt guldornerad rygg. Gamla marmorerade snitt. Inlagan endast putsad. Titelbladet lätt solkigt. Bitvis med lättare solk i marginalerna och smärre lagerfläckar. Med gammal stpl ”J. F. P.” på titelbladet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5909. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 99. Sällsynt då stora delar av upplagan enligt uppgift förstördes. Komplett trots hopp i planschnumreringen. Fem av de tänkta 20 planscherna utgavs nämligen aldrig och planscherna 18-19 räknas endast som en plansch då de återfinns på samma blad.

Göteborg, S. Norberg, 1817-19. 8:o. XII,627 + XIV,(2),384,375-470 + (4),476 s. Tre fina om än obetydligt fläckiga och nötta samtida ljusbruna hfrbd med gulddekorerade ryggar, tegelbruna titeletiketter och runda gröna nummerskyltar. Gula snitt. Ställvis med lagerfläckar främst i övre och yttre marginalen. Liten reva på s. 1, gulfläckig på s. 338-39, marginalnagg på s. 417 och hårt skuren yttermarginalen på s. 623-24 i första delen. Alla titelblad rätt hårt lagerfläckiga, liksom de sista sidorna i andra och tredje delen. Trevlig svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5789. Granlund Litteratur om Halland 2173. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 1 för kapitlet ”Hallands flora” i del I på sidorna 386-404, vilket bygger på anteckningar av P. Osbeck och L. Montin. Andra delen har ett företal av N. H. Sjöborg. Prosten och skriftställaren Sven Peter Bexell (1775-1864) var bland annat ledamot av Götiska förbundet.

Göteborg, N. J. Gumpert & comp., 1848. 8:o. (2),81,(1 blank),1-99 s. Samtida hfrbd med guld- och blindlinjerad rygg. Ryggen blekt och lite torr. Stor fin inlaga. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län 1620 som endast hänvisar till bilagorna i den sista pagineringsföljden. Hvitfeldska stipendiefonden bygger på en donation 1664 av Margareta Hvitfeldt och Karl XI:s brev från 1694.

Sthlm, Z. Haeggström, 1823-24. 8:o. V,(1 blank,2),332 + (4),424 s. + Af trycket har utkommit och säljes hos de flesta bokhandlare och bokhandels-commissionairer i riket: Naturens under. Försök till en allmänt fattlig framställning af stjernkunnighetens och naturvetenskapernas resultater i deras sammanhang; af L. A. Kähler. [=rubrik]. Sthlm, Z. Haeggström, 1824. 8:o. (4) s. + Till salu hos förläggaren, boktryckaren Z. Haeggström i Stockholm, med vanlig rabbatt, [sic!] samt hos herrar bokhandlare och bokhandelscommissionärer i Sverige och Finnland, efter här utförda boklådspris. [=rubrik]. Sthlm, Z. Haeggström, 1824. 8:o. (8) s. Två obetydligt nötta samtida röda inte helt uniforma halvsaffianbd med guldornerade ryggar. Gula snitt. Pärmarna på första bandet med marmorerat överdragspapper medan det andra bandet har saffianimiterande mönsterpressat pärmpapper med oxiderad pärmbordure. Även ryggdekoren något avvikande banden emellan. Inlagan med en del lagerfläckar. Del II med fläck på titelbladet, hörnförlust på s. 97 och minimalt solk i nedre marginalen mot slutet. Fint ex. med J. F. af Lundblads namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4072. Första delen innehåller en rundmålning av Skandinaviens historia, statistik, litteraturhistoria m.m. med början i eddadiktningen! Andra delen är enligt förordet i huvudsak en bearbetning av Coupé de St.-Donats och Roqueforts ”Memoires pour servir à l’histoire de Charles-XIV-Jean” som utkom i Paris 1820 och översattes till tyska 1821. De båda medbundna bokreklambladen är daterade i februari 1824. Den första boken i det andra reklambladet är Liljegrens ”Fornnordiska häfder” och den sista Wikströms ”Dissertatio botanica de Daphne”. Historikern Johan Fredrik af Lundblad (1791-1854) författade själv en av de första biografierna över Karl XIV Johan: ”Anteckningar till prinsens af Ponte Corvo, Sveriges utkorade kronprins, Johan Baptist Julii, lefverne” som trycktes i Örebro 1810. 1844 skrev han under pseudonym ”Schweden unter Karl XIV Johann” som även översattes till franska.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1794. 4:o. (10) s. + Allmän tacksägelse öfwer hela Swea rike med alla des underliggande provincer och länder i anledning af den genom den högstes nådiga försyn lyckligen gjorde uptäckt af de riksförrädiska anslag och stämplingar med utländsk magt emot konung och fädernesland, deras säkerhet, frihet och sjelfständighet, samt åsyftad regements-förändring m.m., hwarom undersökningen och afdömmandet är af kongl. maj:ts til des och rikets Swea hofrätt öfwerlemnad. Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1794). 4:o. (6,2 blanka) s. + Utdrag af de hufwudsakeligaste handlingar, som lemna uplysning om det hos kongl. maj:ts och rikets höglofl. Swea hof-rätt anhängige hög-mål, rörande åtskillige personers förehafde stämplingar emot rikets antagne och beswurne regering och styrelse, jemte en derpå grundad berättelse i målet, utgifne til underdånigste följe af kongl. maj:ts dess Justitiä-cantzlers-embete derom gifne nådigste befallning. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1794. 4:o. (24),96 s. + Kongl. maj:ts och rikets Swea hof-rätts protocoller uti undersökningsmålet, angående förrädiska stämplingar, hwarföre åtskillige personer tiltalte och häcktade blifwit. Sthlm, A. J. Nordström, 1794. 4:o. 848 s. + Kongl. maj:ts och rikets Swea hof-rätts utslag, uti det derstädes til ransakning och omedelbart afdömande förekomne högmål, angående förräderi och wådelige stämplingar emot konungen och riket; hwarföre åtskillige personer tiltalde och häktade blifwit. Gifwet och afsagdt i Stockholm den 30 julii 1794. Sthlm, A. J. Nordström, 1794. 4:o. 80 s. + Protocoll hållit på Drottningholms slott den 22 september 1794. Inför hans kongl. höghet hertigen af Södermanland uti högmålet, angående förrädiska stämplingar emot konungen och riket. Sthlm, Kumblinska tryckeriet, 1794. 4:o. 14,(2 blanka) s. + Kongl. maj:ts nådiga utslag uti högmålet, angående förräderi och wådelige stämplingar emot konungen och riket, gifwit Drottningholms slott den 22 september 1794. Sthlm, Kumblinska tryckeriet, 1794. 4:o. 15 s. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och olivgrå titeletikett. Blåstänkta snitt. Med en tre cm lång skinnreva nedtill i ryggen och titeletiketten med några småsprickor. Delvis lite avnött pärmpapper och stötta pärmhörn. Enstaka fläckar. Solk på s. 96 i tredje arbetet. På frampärmens insida de samtida bläckinitialerna ”C. B. A.” och ett exlibris för Konrad P. Lundblad med initialerna ”K. P. L.” och Visby ringmur. Bra samlingsband. Bring Rättegångshandlingar 758:4, 6, 7, 1, 9, 12 & 13. Här återfinns de centrala av de tjugofem handlingar som Bring totalt förtecknar rörande den rättegång där Gustaf Mauritz Armfelt anklagades för att konspirera mot Sverige och Reuterholm. Armfelt förlorade i domen sitt efternamn och benämndes därefter bara med sina förnamn. Han återupprättades så småningom.

Sthlm, B. G. Schneider, 1731. 8:o. (16),398,(2) + (2),88,1-48,65-80,1-80,79-90,1-72 s. Första delens titelblad tryckt i rött och svart. Stiligt samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, oxiderad rik gulddekor och ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. Ryggen något mörknad, lite nött allra överst och med litet nagg upptill i främre ytterfalsen, vilken även har några små maskhål. Med en svag bläckfläck på yttre snittet. Fläcken har även tagit sig in i yttermarginalerna på s. 60-61 i andra delens andra sidföljd. En lite trist överkluddad gammal namnteckning på första titelbladet. Enstaka spridda fläckar, t.ex. två fuktfläckar i nedre hörnet på s. 65-66 i andra delens första sidföljd. Ett par små obetydliga brännhål. Sista bladet solkigt och med en gammal uppfodring i yttermarginalen. På frampärmen Lunds katedralskolas elegant formklippta etikett me de tryckta initialerna ”L. S. B.” numrerad ”1749, 50” för hand. Den graverade frontespisen till del II som nämns i första delen blev aldrig utförd. På sidorna 342-98 i den första och de två första pagineringsföljderna i den andra delen behandlas Hollands handel, inte minst kolonialhandeln via de Ost- och Västindiska kompanierna. Författaren menar i förordet att kunskap om andra länders regeringssätt och handel är viktig att ta del av som ”efter de flitige biens exempel, så wäl ifrån närmare, som fiermare fälter söker att insuga och samla alt hwad han finner wara skåcken eller det allmänna bästa til nytta”. Han menar att Hollands ”kloka styrsel” och goda ekonomi gör landet särskilt värt att särskåda.

Sthlm, A. J. Nordström, 1804. 4:o. (2),264 s. Med grav. titelvinjett. Lätt nött men trevligt samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Röda snitt. Liten fläck på ryggen. För- och eftersättsblad urrivna. Bra inlaga med ett fåtal småfläckar, t.ex. några små gråfläckar på s. 256. Äldre bläckanteckning vid namnet Hallenberg på titelbladet: ”Rikshistoriograph, måhända sin tids lärdaste svenske man.” Överst på titelbladet blåstpl för Adolf Coyet och densammes förvärvsanteckning från myntauktion i Stockholm den 11 mars 1884 på frampärmens insida. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0875. Bondsonen, sedermera riksantikvarien och Vitterhetsakademiens sekreterare, Jonas Hallenberg (1748-1834) var historiker i Voltaires anda. I hans digra produktion ingår bland annat flera numismatiska arbeten. Med bistånd av Axel von Fersen inventerade han Myntkabinettets samlingar. Resultatet sammanfattade han i föreliggande arbete. Adolf Coyet på Nynäs i Närke var mest känd som tidningssamlare berättar Carlander i ”Svenska bibliotek och ex-libris”. Bland annat hade han mängder av tillfällighetsblad; ”af Grisar har jag 74 olika och af Nissarne 198”. Han verkar ha köpt denna volym på grosshandlare Johan August Sandbergs auktion anordnad av Daniel Holmberg.

Sthlm, kongl. Finska boktryckeriet, 1766. 8:o. (16),96,96-102 s. Samtida nött hfrbd med upphöjda bind och sparsamt blindpressad rygg. Stänkta snitt. Någon enstaka småfläck, t.ex. på s. 11. Några blad med reva i nedre marginalen. Med E. Lundströms namnteckning daterad 1767 och Gustaf H. J. Dahls exlibris och namnteckning, den senare daterad Söderhamn 1910. Bibliotheca Walleriana 4203. En tysk översättning utkom 1769. Peter Petersen (1708-83), adlad von Heidenstam 1770, stammade från Holstein och var Adolf Fredriks livmedikus och biträdde bland annat vid prinsarnas koppympning. Han var farfars far till den berömde skalden. Gustaf H. J. Dahl hade en väl vald samling medicin, farmakologi, veterinärmedicin, brunnslitteratur, botanik och annan naturvetenskap samt litteratur om Hälsingland. Hans fina bibliotek såldes på auktion 1943.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1851-52. 8:o. XVII,(1),446 s. & 1 litograferad karta + (2),267 s. Med en del illustrationer i texten. Två samtida ljusbruna hfrbd med guld- och blindpressade ryggar samt grönsprängda snitt. Ryggarna något fläckiga och repiga, andra delens rygg med lite nagg överst och en liten fläck. Per Erik Bergfalks namnteckning, Ernst [?] dito och gåvotillskrift daterad julaftonen 1940 till Wilhelm Ekman från Albin Johansson. Mycket fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5726. Bördh Dalslandslitteratur 1519. Komministern i Kila Anders Lignells (1787-1863) viktiga Dalslandsbeskrivning är uppdelad i dels en allmän historisk och systematisk översikt, dels en noggrann beskrivning härads- och sockenvis. Arbetet väckte uppmärksamhet redan i samtiden, belönades av Vitterhetsakademien och C. G. Styffe skrev i en berömmande recension att verket ”i omfattning och grundlighet lämnar de flesta om ej alla andra landskapsbeskrivningar långt efter sig”. ”Svenskt biografiskt lexikon” tillägger att ”detta omdöme har blivit bestående o L:s arbete har på grund av författarens akribi o kritiska behandling av källmaterialet inte förlorat sin aktualitet”. Åtskilliga tidigare inte publicerade äldre handlingar anföres här i sin helhet. Per Erik Bergfalk (1798-1890) var rättslärd och sedermera jurisprudentiæ, oeconomiæ et commerciorum professor. ”Svenskt biografiskt lexikon” beskriver honom: ”Hans sällsynt aktade ställning i den svenska lärdomens historia beror trots det stora värdet av de skrifter, som flutit ur hans penna, till väsentlig del på traditionen från dem, som från den personliga beröringen med honom bevarade outplånliga intryck av hans djupa kunskaper, utomordentliga minne och ovanliga intelligens”. Hans omfattande bibliotek såldes på auktion 1890. Wilhelm Ekman (1875-1946) var skogsman och företagsledare. ”Genom släktens intressen i järn- och träindustrien blev han tidigt förtrogen med dalsländsk och värmländsk bruksmiljö” skriver ”Svenskt biografiskt lexikon”. Albin Johansson (1886-1968) började som springpojke men kom att bli en av de viktigaste krafterna i Kooperativa förbundet under dess uppbyggnadsskede. Så småningom klättrade han till positionen som förbundets verkställande direktör och styrelseordförande.

Paris, chez J. P. Costard, 1770. 8:o. XII,199,(5) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med handskriven titel. Ryggen ngt solbränd. En stor ljusbrun fläck i texten på s. 32-43 och en rostfläck i yttermarginalen på s. 121-22. Originalet, ”The actor, or, a treatise on the art of playing” (1755), översattes till franska av Antoine-Fabio Sticotti. Första franska upplagan utkom 1769. Det engelska originalet bygger dock delvis på ett franskt arbete av Rémond de Sainte-Albine. Boken blev kritiskt recenserad av Diderot 1770. Den översattes även till tyska 1771.

Altona, J. F. Hammerich, 1818-20. 8:o. XXIV,446,(2) + VIII,392 s. & 8 tryckta tabeller på 5 blad, varav 2 utvikbara + XVI,414,(2 blanka) s. Tre fina samtida pappbd med glättade grågröna ryggar, marmorerade pärmpapper och tryckta titeletiketter. Lätt nött i ryggändarna, lite mer nederst på andra volymen. Liten samtida markering med rödkrita på bakpärmens insida i del I. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Fin svit med breda marginaler. Bring Itineraria svecana 400. Bibliotheca danica II:406. Det danska originalet utkom 1814-17 efter att mindre delar av texten publicerats i den danska tidskriften ”Athene”. Även svenska och holländska översättningar utkom. På s. 279-410 i del III återfinns ”Kurzer Umriss der Epochen in der Geschichte der schwedischen Nationallitteratur”. Christian Molbech var bibliotekarie vid det Kongelige bibliothek i Köpenhamn och från 1829 professor i litteraturhistoria vid Köpenhamns universitet. Under resan knöt han förbindelser med svenska författare, särskilt romantikerna i Uppsala och Stockholm, och mycket plats i reseskildringen ägnas åt Sveriges vittra och lärda kretsar och miljöer. Han reste genom Skåne, Småland, Västergötland, Värmland, Närke, Västmanland, Uppland, Stockholm, Östergötland och Blekinge. En ny resa till Sverige gjordes 1842.

Sthlm, L. J. Hjerta, (1836)-40. 4:o. (2),38,1-16,1-20,1-6,1-6,1-11,1-20,1-16,1-24,1-14,1-12,1-8,1-4,1-10,1-18,1-6,1-8,1-24,1-6 s. & 224 litograferade plr. Bra samtida ljusbrunt hfrbd med breda upphöjda bind, guldornerad och blindpressad rygg samt mörkbrunt infärgat titelfält. Stänkta snitt. Ryggen med några små repor och pärmpappret med obetydliga nötningar. Stötta pärmhörn. Bra inlaga med ett fåtal fläckar. En Sörmlandsplansch med några fläckar på baksidan, en Värmlandsplansch med fläckar i hörnet och Ornäsplanschen i Dalarna med några fläckar. Mycket fint ex. Planscherna trycktes hos Spong & Cardon. Arbetet utkom i 25 häften plus Stockholmsdelen, som även har ett separat tryckt titelblad, vilket saknas här. Stockholmsdelen, som inte alltid medföljer verket, är i detta exemplar bunden först.

Lund, J. Lundblad, 1797. 8:o. Grav. titelblad,(8),236 s. & 5 utvikbara grav. plr. Samtida något nött hfrbd med vackert guldornerad rygg och beige titeletikett samt oval grön skylt med ett guldtryckt B. Stänkta snitt. Spridda fläckar. Svag brun fuktfläck i yttermarginalen på s. 112-16. Lite fler fläckar på de sista femtio sidorna. Två bläckrättelser i en fotnot om klostren på s. 179. Diskreta sidhänvisningar i blyerts på planschernas infästningspapper. På försättsbladet namnteckningar av Matthias Jacobson och P. M. Jacobson. Ovanlig komplett med alla fem planscherna. Fint ex. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1578. Det graverade titelbladet har en vinjett signerad Weller med en närmast rudbeckiansk jordglob och devisen ”Nötte spår efter de framfarne åldrar”. Även plansch I-IV är signerade Weller medan plansch V är graverad av C. F. Akrel efter Sjöborgs ritningar. Planscherna visar totalt tjugosex motiv. Historikern Nils Henric Sjöborg (1767-1838) blev professor i Lund 1799. Genom L. von Engeströms förordnande utnämndes han till antikvitetsintendent för hela riket, vilket resulterade i många och långa resor i syfte att uppspåra och beskriva landets fornminnen. Johan Mathias Weller (1744-1800) utnämndes till gravör vid Lunds univeritet 1796 och gjorde även planscherna till två andra av Sjöborgs arbeten.

Uppsala, 1907-43. (4),III,(1),341,(1 blank,1),344-47 + (4),IX,(1),373,(1 blank,3) + (4),II,(2),342 + (4),IV,365,(1) + (6),366 + (4),II,445 + (8),192 + (8),200 + VIII,429,(1) + (8),297 s. Åtta blå hklbd med guldlinjerade ryggar. Ryggarna lätt blekta och med några små fläckar. Alla omslag medbundna. Registret till del I:1 bundet längst bak i del I:2. Med Einar Hansens exlibris. Bra svit. Del I-VII är utgivna med noter av Th. M. Fries. Del VIII och andra avdelningens båda delar är utgivna med noter av J. M. Hulth och den sista delen färdigställd efter dennes död av Arvid Hj. Uggla. Den andra avdelningen avtrycker den utländska brevväxlingen från Adanson till Burman. Efter dessa delar avstannade tyvärr det ambitiösa utgivningsprojektet i tryckt form.

Sthlm, Z. Hæggström, 1831. 8:o. VIII,473,(7) s. + LÆSTADIUS, PETRUS. Fortsättning af journalen öfver missions-resor i lappmarken, innefattande åren 1828-1832. Sthlm, H. G. Nordström, 1833. 8:o. (2),IV,(2),536 s. Två prydliga ljusbruna hfrbd från 1900-talets andra hälft med upphöjda bind och guldornerade ryggar. Olika äldre snitt, blåsprängda på första delen och blåa på andra delen. Volymerna är obetydligt olika höga. Enstaka spridda lager- och småfläckar. Första delen med lätt lagerfläckigt titelblad. Andra delens titelblad med rest av bortriven blå etikett. Trevligt ex. Bring Itineraria svecana 498 och 507. Marklund Övre Norrland i litteraturen 3600 och 3604. De sju sista sidorna i första volymen är reklam för L. L. Laestadius bok ”Om möjligheten och fördelen af allmänna uppodlingar i Lappmarken; jemnte förslag till en nybyggsscholas anläggande derstädes, eller anvisning att på allmän bekostnad befrämja allmänna uppodlingar i nämnda landskap, till båtnad för staten”. Lappmarksmissionären Petrus Læstadius (1802-41) var bror till Lars Levi och kyrkoherde i Vibyggerå. Hans ”Journal” är en viktig etnologisk källskrift till samernas seder och bruk, då Læstadius – som själv talade lulesamiska – nedtecknade detaljer ur vardagslivet på ett sätt som saknade föregångare. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om Læstadius relation till samerna att han var ”den förste bland lappmarksbeskrivarna [som] har kunnat upplysa om denna folkgrupp med den inre samhörighetens insikt o värme o samtidigt med forskarens vetgirighet o distans”. Till detta bidrar den levande berättarstilen som gjorde Læstadius till ett litterärt löfte, om än aldrig fullt infriat.

Kalmar, L. Lindeblad, 1765. 4:o. (12),209,(35) s. Ngt nött samtida hfrbd med upphöjda bind. oxiderad ryggdekor och stänkta snitt. Ryggen torr, blekt och flammig. Författarnamnet skrivet med rödkrita i yttermarginalen på s. (2), möjligen en beställningsanteckning av en bokbindare. Enstaka lagerfläckar och råkanter. Fint ex. med handskriven dedikation till Christopher Faxell och Ulric Celsings initialer. Från Biby. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1987. Med förklarande anmärkningar och register. Christopher Faxell (1704-80) var överinspektör vid Lantmäteriverket och från 1775 överdirektör, en tjänst han redan periodvis skött under Jacob Faggots sjukdom. Adolph Modéer (1739-99) var lantmätare, ekonomisk författare och sekreterare i Patriotiska sällskapet. I den tjänsten ingick även redaktörskapet av sällskapets ”Hushållnings journal”. Han var även ledamot av Vetenskapsakademien i Stockholm och Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg.

Uppsala. 1923-28. XVI,373,(1 blank,1) + 396 + 389,(1 blank,1) + 431 s. Två fina röda halvmarokängbd med upphöjda bind och guldornerade ryggar samt övre guldsnitt. Alla omslag medbundna baktill. Med J. O. Nauclérs exlibris. Stilig svit! Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 902. Luleå stift utbröts från Härnösands 1904. Leonard Bygdén (1844-1929) var verksam vid Uppsala universitetsbibliotek och hann precis avsluta detta hans sista storverk som han arbetade med efter sin pensionering.

Sthlm, Wennberg et Nordström, 1771. 8:o. Grav. titelblad,(2),540,(34) s. Samtida nött hfrbd med upphöjda bind, brun titeletikett och stänkta snitt. Ryggen med ett mindre nagg överst och titeletiketten skrapad och med en spricka tvärs över. En samtida numrering på insidan av främre pärmen. Det främre snittet med en liten fläck som trängt in i yttermarginalen på s. 27-100. Några fläckar i den övre marginalen på s. 129-32 och 384, samt en vaxljusfläck i texten på s. 184-85. Bibliotheca Walleriana 8216. ”Underrättelse om barns sjukdomar”, enligt Sten Lindroth ”det mest inflytelserika arbete, som någonsin utgivits av en svensk läkare”, publicerades först i form av små uppsatser i Vetenskapsakademiens almanackor 1753-71. Arbetet utkom första gången i bokform 1764. Föreliggande upplaga utgavs av Vetenskapsakademien och är egentligen den andra utgivna bokupplagan på svenska. Den är mycket utvidgad, bl.a. med de uppsatser som publicerats efter 1764. Lindroth skriver: ”Utan att bjuda på några märkliga nyheter ägde Rosensteins pediatriska handbok i fullständighet och moget omdöme ingen motsvarighet, och den anammades snabbt som klassisk utomlands; före århundradets slut var den översatt till åtta främmande språk”. Föreliggande upplaga avslutas med Abraham Argillanders ”Försökt sätt, at lära dumbar läsa och tala”. Linnélärjungen Argillander (1722-1800) har kallats Nordens förste dövlärare och i sin uppsats redovisar han resultaten av sina försök att lära sin dövstumme svåger Wolfgang Henricus Amadeus Helsingius att tala, läsa och skriva.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1851-52. 8:o. XVII,(1),446 s. & 1 litograferad karta + (2),267 s. Med en del illustrationer i texten. Samtida ljusbrunt hfrbd med rikt guldornerad rygg och grönsprängda snitt. Någon enstaka fläck, t.ex. på s. 247 i första delen. Många blyertsanteckningar där och på s. 103-13 i avsnittet om dialektala ord. Även några förstrykningar med bläck i marginalerna. Med Skottorps vackra exlibris och P. von Möllers på Skottorp ägarstpl. Mycket fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5726. Bördh Dalslandslitteratur 1519. Komministern i Kila Anders Lignells (1787-1863) viktiga Dalslandsbeskrivning är uppdelad i dels en allmän historisk och systematisk översikt, dels en noggrann beskrivning härads- och sockenvis. Arbetet väckte uppmärksamhet redan i samtiden, belönades av Vitterhetsakademien och C. G. Styffe skrev i en berömmande recension att verket ”i omfattning och grundlighet lämnar de flesta om ej alla andra landskapsbeskrivningar långt efter sig”. ”Svenskt biografiskt lexikon” tillägger att ”detta omdöme har blivit bestående o L:s arbete har på grund av författarens akribi o kritiska behandling av källmaterialet inte förlorat sin aktualitet”. Åtskilliga tidigare inte publicerade äldre handlingar anföres här i sin helhet. Peter von Möller (1809-83) byggde upp en fin boksamling på Skottorps slott i Halland. Han var en föregångsman inom lanthushållningen, bland annat som pionjär när det gällde användandet av guano för konstgödsling; så till den grad att bruksägaren och riksdagsmannakollegan C. G. Indebetou menade att von Möller ”borde ha haft Guanoöarna i sin vapensköld”. Han adlades för sina förtjänster i samband med Karl XV:s kröning. Möller intresserade sig för Hallands historia och språk. 1858 gav han ut ”Ordbok öfver halländska landskapsmålet” och anteckningarna i detta exemplar har samband med hans jämförande dialektforskning.