Search Results

Sthlm, J. P. Lindh, 1808-09. 8:o. (4),154,(2),155-269,(1) + (2),301,(1) + (2),323,(1) s. Tre något nötta samtida ljusbruna marmorerade skinnbd med guldornerade ryggar, röda titeletiketter respektive gröna deletiketter och förgyllda ramlinjer på pärmarna. Gula snitt. Första volymen med ett par små nagg i rygghuvudet och den andra med en mindre nötning på titeletiketten. Enstaka småfläckar. Det sista bladet i andra delen med minimal bläckfläck. På s. 62 i tredje delen en rostfläck p.g.a. skräp i pappersmassan. Fläcken har färgat kringliggande sidor och orsakat minimalt hål i två blad. På alla titelbladen har ”v.” i författarnamnet strukits över med blyerts och ersatts med ”de”. Samtida prydlig monogramsignatur ”F. G.” i bläck på smutstitelbladen och även i guldtryck på ovala små röda etiketter på ryggen. En diskret gammal blindstpl på titelbladen, vilken ser ut som en uppochnedvänd lyra. Med Eric Österlunds exlibris och hans anteckning i första volymen: ”Köpt på auktion i Sthlm 10/III 1934 och då utbytt mitt andra - sämre ex.” Mycket fin svit. Originalet publicerades 1807 i Paris. Första svenska upplagan. Eric Österlund (1881-1974) var legendarisk antikvariatsbokhandlare, vars antikvariat låg på Norrlandsgatan i Stockholm.

Sthlm, Kumblinska tryckeriet, 1802. 8:o. (6),145,(1) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad och oskuren i nött och fläckigt samtida gråpappersomslag. Fragment av en handskriven titel på den delvis defekta ryggen. En handskriven notering på främre omslagets insida, ”Stockholm den 30 may 1817.” Inlagan genomgående lager- och småfläckig. Delvis bruntonad mot marginalerna. Planschen och bakre omslaget nästan helt loss. Med J. W. Beckmans namnteckning. Från Ericsberg. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1802:1. Bibliotheca Walleriana 11282. Med ett bihang av W. Hisinger på s. 138-45 angående de avbildade arbetsinstrumenten. Arbetet är Berzelius första större vetenskapliga verk. Johan Wilhelm Beckmans boksamling såldes på auktion 1874 och bestod främst av hymnologi och därmed besläktade ämnen. Carl Jedvard Bonde var en av de mest aktiva köparna.

Köpenhamn, typis Godichianis, (1777). 8:o. (6),586 s. Ngt nött hfrbd med renoverad guldornerad rygg, röd titeletikett och stänkta snitt (Hedberg). För- och eftersättsbladen med bläckanteckningar. Titelbladet uppfodrat, inlagan med en svag fuktrand i nedre hörnet mot slutet av boken och den sista sidan lite solkig samt med lagning i inre marginalen. Med J. A. Almquists biblioteksetikett och C. M. Carlanders stpl. Supplementet om 37 sidor saknas i detta exemplar. Bibliotheca danica IV:582. Jacob Langebek (1710-75) är framförallt känd som en av Danmarks främsta historiker. Hans tryckta katalog omfattar omkring 11000 nummer och en handskriftsamling om 985 poster. Langebek ägde bl.a. en ovanligt fin samling svenska tryck och J. H. Lidén uppgav att han aldig sett så mycket svecana samlat någonstans utanför Sverige. Denne tillhörde också köparna på auktionen, bl.a. förvärvade han det exemplar av ”Psalterium Upsalense” 1510 som nu befinner sig i Lunds universitetsbibliotek. På försättsbladet har Carlander antecknat: ”Å auktionen i Köpenhamn på Langebeks efterlemnade bibliotek inköptes för Kongl. bibliotekets räkning ’böcker i historien, antiqviteterna och språken’ för en summa af 6,000 dal. kmt. (jfr Samlaren 8/10 1773 o. Stockholms lärda tidningar 1777 n:r 75.) Katalogen (586 sid.) jemte supplement (37 sid.) omfattar 13,276 n:r (Sv. bibl. o. exlibr (2a uppl.) I:297)” och på eftersättsbladet återfinns en sammanställning av katalogens volymantal av samma hand.

Linköping, C. Günter, 1647. 8:o. (88) s. + [(LAURINUS, LAURENTIUS LAURENTII) Epigramma in structuram novi templi, quod [...] dominus Johannes Casimirus, [...] in Gothorum maritimis ad arcem Rönöö nuper ab ejus celsitudine ædificatam, in dei honorem parochialis ecclesiæ usum, proprijs sumptibus extrui curavit annis r. o. 1641 & 1642. (Linköping, C. Günther, 1647)]. 8:o. (1) s. Samtida hårt nött målat mjukt pergamentbd med trasig rygg överst och små maskstygn på pärmarna. Med flera anteckningar i bläck och fuktränder. Delvis solkig och med flera fläckar. Sista bladet med reva. Pärmarnas insidor och de inledande bladen med ett flertal namnteckningar. Collijn Sveriges bibliografi 1600-tal 508. Larson Christopher Günther Boktryckare i Linköping 181. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2514: ”af ringa värde”. En ny utökad upplaga utkom 1717. Arbetets sista fyra sidor upptas av ”then 9 psalmen k. Dawidz”. I volymen är medbundet ett tryckt blad med verser på latin undertecknade av L. L. Laurinus d.y. Detta blad är det andra av totalt två blad i dennes och faderns hyllningsskrift ”Epigramma” i upplagan från 1647 (se Collijn 508-09 och Larson 182). Den skrevs ursprungligen i samband med Rönö kyrkas ivigning 1642.

Sthlm, C. F. Marquard, 1802. 8:o. (6),XIV,346,(14) s. & 15 utvikbara grav. musikplr, numrerade I-XIII, XIV a-b på 14 blad. Praktfullt samtida alrotsmarmorerat skinnbd med rikt guldornerad rygg, brun titeletikett och gula snitt. Guldpräglade smala pärmbårder. Bandet etikettsignerat av Carl C. Askelund, Stockholm. Etiketten dock nästan helt svartnad. Bra inlaga med endast sporadiska småfläckar. Med J. A. Almquists exlibris. Saknar som ofta ett smutstitelblad. Med prenumerantförteckningen. Vår första musikaliska uppslagsbok med facktermer är i första hand baserad på Rousseaus ”Dictionnaire de musique”. Carl Christopher Askelund (1759-1842) var son till Jöns Håkansson Askelund som var bokbindare i Eksjö. Dock lärde sig Carl yrket av sin styvfar Henrik Hillgren och efter flera ansökningar fick han göra sitt mästarprov 1794 på Caloanders verkstad i Stockholm. Provet ansågs ”svarsgodt”, d.v.s. det blev godkänt. Burskap i Stockholm beviljades 1796. Askelund titulerades ”bankobokbindare”, sannolikt med uppdrag från Riksbanken. Möjligen kan svärfadern, Adam Thoran, ha haft ett finger med i spelet då han var bankokommissarie.

Köpenhamn, Fabers og Nitsches forlag, 1786. 8:o. Grav. titelblad,III-XVI,248 s. Ganska nött samtida hfrbd med upphöjda bind och brun titeletikett. Skinnet nött nedtill på ryggen och titeletiketten naggad. Senare pärmpapper. Ngt lagerfläckig i början och på slutet. En ljus fuktfläck i övre marginalen på s. 17-112 och en kraftig rostfläck med en liten textförlust på s. 165-66. En gammal namnteckning, Beijer. Bibliotheca danica I:1114. Biljard beskrivs på s. 167-86 och schack på s. 187-94.

Uppsala, 1907-43. (4),III,(1),341,(1 blank,1),344-47 + (4),IX,(1),373,(1 blank,3) + (4),II,(2),342 + (4),IV,365,(1) + (6),366 + (4),II,445 + (8),192 + (8),200 + VIII,429,(1) + (8),297 s. Åtta blå hklbd med guldlinjerade ryggar. Ryggarna lätt blekta och med några små fläckar. Alla omslag medbundna. Registret till del I:1 bundet längst bak i del I:2. Med Einar Hansens exlibris. Bra svit. Del I-VII är utgivna med noter av Th. M. Fries. Del VIII och andra avdelningens båda delar är utgivna med noter av J. M. Hulth och den sista delen färdigställd efter dennes död av Arvid Hj. Uggla. Den andra avdelningen avtrycker den utländska brevväxlingen från Adanson till Burman. Efter dessa delar avstannade tyvärr det ambitiösa utgivningsprojektet i tryckt form.

Sthlm, Z. Hæggström, 1831. 8:o. VIII,473,(7) s. + LÆSTADIUS, PETRUS. Fortsättning af journalen öfver missions-resor i lappmarken, innefattande åren 1828-1832. Sthlm, H. G. Nordström, 1833. 8:o. (2),IV,(2),536 s. Två prydliga ljusbruna hfrbd från 1900-talets andra hälft med upphöjda bind och guldornerade ryggar. Olika äldre snitt, blåsprängda på första delen och blåa på andra delen. Volymerna är obetydligt olika höga. Enstaka spridda lager- och småfläckar. Första delen med lätt lagerfläckigt titelblad. Andra delens titelblad med rest av bortriven blå etikett. Trevligt ex. Bring Itineraria svecana 498 och 507. Marklund Övre Norrland i litteraturen 3600 och 3604. De sju sista sidorna i första volymen är reklam för L. L. Laestadius bok ”Om möjligheten och fördelen af allmänna uppodlingar i Lappmarken; jemnte förslag till en nybyggsscholas anläggande derstädes, eller anvisning att på allmän bekostnad befrämja allmänna uppodlingar i nämnda landskap, till båtnad för staten”. Lappmarksmissionären Petrus Læstadius (1802-41) var bror till Lars Levi och kyrkoherde i Vibyggerå. Hans ”Journal” är en viktig etnologisk källskrift till samernas seder och bruk, då Læstadius – som själv talade lulesamiska – nedtecknade detaljer ur vardagslivet på ett sätt som saknade föregångare. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om Læstadius relation till samerna att han var ”den förste bland lappmarksbeskrivarna [som] har kunnat upplysa om denna folkgrupp med den inre samhörighetens insikt o värme o samtidigt med forskarens vetgirighet o distans”. Till detta bidrar den levande berättarstilen som gjorde Læstadius till ett litterärt löfte, om än aldrig fullt infriat.

Kalmar, L. Lindeblad, 1765. 4:o. (12),209,(35) s. Ngt nött samtida hfrbd med upphöjda bind. oxiderad ryggdekor och stänkta snitt. Ryggen torr, blekt och flammig. Författarnamnet skrivet med rödkrita i yttermarginalen på s. (2), möjligen en beställningsanteckning av en bokbindare. Enstaka lagerfläckar och råkanter. Fint ex. med handskriven dedikation till Christopher Faxell och Ulric Celsings initialer. Från Biby. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1987. Med förklarande anmärkningar och register. Christopher Faxell (1704-80) var överinspektör vid Lantmäteriverket och från 1775 överdirektör, en tjänst han redan periodvis skött under Jacob Faggots sjukdom. Adolph Modéer (1739-99) var lantmätare, ekonomisk författare och sekreterare i Patriotiska sällskapet. I den tjänsten ingick även redaktörskapet av sällskapets ”Hushållnings journal”. Han var även ledamot av Vetenskapsakademien i Stockholm och Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg.

Uppsala. 1923-28. XVI,373,(1 blank,1) + 396 + 389,(1 blank,1) + 431 s. Två fina röda halvmarokängbd med upphöjda bind och guldornerade ryggar samt övre guldsnitt. Alla omslag medbundna baktill. Med J. O. Nauclérs exlibris. Stilig svit! Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 902. Luleå stift utbröts från Härnösands 1904. Leonard Bygdén (1844-1929) var verksam vid Uppsala universitetsbibliotek och hann precis avsluta detta hans sista storverk som han arbetade med efter sin pensionering.

Altona, J. F. Hammerich, 1818-20. 8:o. XXIV,446,(2) + VIII,392 s. & 8 tryckta tabeller på 5 blad, varav 2 utvikbara + XVI,414,(2 blanka) s. Tre fina samtida pappbd med glättade grågröna ryggar, marmorerade pärmpapper och tryckta titeletiketter. Lätt nött i ryggändarna, lite mer nederst på andra volymen. Liten samtida markering med rödkrita på bakpärmens insida i del I. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Fin svit med breda marginaler. Bring Itineraria svecana 400. Bibliotheca danica II:406. Det danska originalet utkom 1814-17 efter att mindre delar av texten publicerats i den danska tidskriften ”Athene”. Även svenska och holländska översättningar utkom. På s. 279-410 i del III återfinns ”Kurzer Umriss der Epochen in der Geschichte der schwedischen Nationallitteratur”. Christian Molbech var bibliotekarie vid det Kongelige bibliothek i Köpenhamn och från 1829 professor i litteraturhistoria vid Köpenhamns universitet. Under resan knöt han förbindelser med svenska författare, särskilt romantikerna i Uppsala och Stockholm, och mycket plats i reseskildringen ägnas åt Sveriges vittra och lärda kretsar och miljöer. Han reste genom Skåne, Småland, Västergötland, Värmland, Närke, Västmanland, Uppland, Stockholm, Östergötland och Blekinge. En ny resa till Sverige gjordes 1842.

Sthlm, C. Deléen respektive G. Scheutz respektive Wennlundska boktryckeriet, 1822-27. Folio. Litograferat titelblad,53 s. & 44 litograferade porträttplr. Samtida något nött hfrbd med gulddekorerad rygg och tegelbrun titeletikett av glättad papp samt alrotsmarmorerat pärmpapper. Blåstänkta snitt. Stötta pärmhörn och smånötningar i pärmpappret. Samtida prisanteckning för bandet. Både porträtt och planscher ställvis lagerfläckade, främst i övre marginalen. Hårdare och lite fult fläckad på s. 13-16 och 43-44 med tillhörande planscher. Planscherna på tjockt papper och texten delvis på tjockt papper. Som helhet ett bra ex. Allt som utkom av detta verk som publicerades i elva häften. En andra upplaga av första häftet utkom 1823. Det utbjöds även kolorerade exemplar. Sista sidan felpaginerad ”55”. Några planscher signerade ”Lith. af C. T. L.”, de fyra sista planscherna i sista häftet signerade med hela namnet C. T. Löwstädt samt ”Stentr. af Müller”. Carl Theodor Löwstädt (1789-1829) var verksam som tecknare och grafiker samt utgav bland annat denna serie historiska porträtt. Carl Müller tillhörde de första litograferna i Sverige och startade sin verksamhet i Stockholm 1818. Verket innehåller bara porträtt och inleds med ett stiligt porträtt av Gustav Vasa och fortsätter med Catharina Månsdotter, Nils Sture och bondeståndets talman Per Olsson, efter Ehrenstrahls helfigurporträtt. Alla porträtt föreställer svenska historiska personer med ett undantag, Tycho Brahe. Ett porträtt av Görtz återfinns på baksidan av Erik XIV:s porträtt (nr 5) är kanske ett provtryck till den plansch som återfinns i följande häfte som nr 12. På provtrycket tycks det vara numrerat 8.

Sthlm, P. J. Nyström, 1737. Stor 4:o. (20),224,(4) s. & 1 stor grav. vy & 1 utvikbar träsnittskarta. Med flera träsnitt i texten. Marmorerat och lackat hfrbd med svagt upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och brun titeletikett, alrotsmarmorerade pärmpapper och brunmarmorerade snitt (Hedberg). Ryggen lite nött och med enstaka småfläckar. Marginalerna ställvis något lagerfläckiga. Bruna fläckar i nedre marginalen på s. 153-54 och yttermarginalen på s. 157-58. Träsnittskartan något solkig och fuktrandig samt med några uppfodringar på baksidan. Kartans nedre vänstra hörns terräng med mindre bildförlust, vilken blivit ersatt i bläck i gammal tid. På eftersättsbladen är en bild över Arboga samt tre sidor tidskriftsurklipp från 1896 om staden uppklistrade. Med Elof Förbergs vackra grav. exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 411. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1337: ”Myntverket/ med myntavbildningar”. En andra upplaga trycktes som följetong i ”Arboga tidning” 1881-83 och en ny upplaga utkom 2001. Arbogagravyren är ur ”Suecia antiqua et hodierna” och graverad av J. v. d. Aveelen 1703. Med åtta tryckta dedikationverser av författaren och hyllningsverser av C. J. Posselt, C. E. Dillman, J. Ehrenström och L. Wendelius. Jacob Benjamin Lohman (1708-82) var född i Arboga och verksam som först rektor och sedan präst i staden.

Lund, J. Lundblad, 1797. 8:o. Grav. titelblad,(8),236 s. & 5 utvikbara grav. plr. Samtida något nött hfrbd med vackert guldornerad rygg och beige titeletikett samt oval grön skylt med ett guldtryckt B. Stänkta snitt. Spridda fläckar. Svag brun fuktfläck i yttermarginalen på s. 112-16. Lite fler fläckar på de sista femtio sidorna. Två bläckrättelser i en fotnot om klostren på s. 179. Diskreta sidhänvisningar i blyerts på planschernas infästningspapper. På försättsbladet namnteckningar av Matthias Jacobson och P. M. Jacobson. Ovanlig komplett med alla fem planscherna. Fint ex. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1578. Det graverade titelbladet har en vinjett signerad Weller med en närmast rudbeckiansk jordglob och devisen ”Nötte spår efter de framfarne åldrar”. Även plansch I-IV är signerade Weller medan plansch V är graverad av C. F. Akrel efter Sjöborgs ritningar. Planscherna visar totalt tjugosex motiv. Historikern Nils Henric Sjöborg (1767-1838) blev professor i Lund 1799. Genom L. von Engeströms förordnande utnämndes han till antikvitetsintendent för hela riket, vilket resulterade i många och långa resor i syfte att uppspåra och beskriva landets fornminnen. Johan Mathias Weller (1744-1800) utnämndes till gravör vid Lunds univeritet 1796 och gjorde även planscherna till två andra av Sjöborgs arbeten.

Hamburg, Wohlfeld & Ellermann, 1957. 98,(2) s. Häftad. Lätt nött och med tre små fläckar på omslaget. Med dedikation till Olof och Martina Lagercrantz daterad den 9 oktober 1957, två diskreta noteringar av Lagercrantz hand och en tillagd handskriven diktrad av författaren på s. 14. Första arkets första blanka blad har använts i häftningsproceduren och klistrats mot omslaget. Lagercrantz engagerade sig tidigt i Nelly Sachs liv och diktning. I boken ”Den pågående skapelsen” (1966), som är den första Nelly Sachsstudien i bokform på något språk, riktar han sökarljuset inte bara in mot de innersta skrymslena i hennes texter, utan ägnar också stort utrymme åt att redogöra för det komplexa förhållandet mellan det judiska och det tyska. Där får Nelly Sachs stå som representant eller kanske snarare katalysator för en del av vår samtidshistoria. Vid skrivandet hade Lagercrantz stor hjälp av författaren själv, som villigt svarade på frågor, utredde dunkla betydelser och avslöjade influenser. Enligt några samtida vittnen, och även Lagercrantz själv, var hans bok och tidningsartiklar en bidragande orsak till att Nelly Sachs tilldelades Nobelpriset i litteratur 1966.

Uppsala, J. F. Edman, 1800. 8:o. 78 s. Tagen ur band. Gamla tätt blåstänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. En liten fläck allra längst ned på sista sidan. Bra ex. Du Rietz Captain James Cook 15. Johann Reinhold Forster (1729-98) vetenskapsman på James Cooks andra expedition ombord på ”Resolution” till Stilla havet. Hans son, Johann Georg Adam Forster (1754-94) etnolog och skribent, deltog även han i samma expedition. Från början var tanken att fadern skulle skriva den officiella rapporten om expeditionen, men på grund av sitt häftiga lynne, råkade han i ständiga gräl med officerarna och manskapet ombord och detta i kombination med olika uppfattningar om ersättningen för hans deltagande, förbjöd amiralitetet honom att ge ut arbetet. Han lät då sin son publicera boken, vilket fick till följd att han avskedades från brittisk tjänst. Johann Reinhold återvände till Tyskland där han skrev ”Observations made during a voyage” som utkom 1778 och översattes till franska och italienska. De båda författarnas skrifter rörande sina upplevelser på ”Resolution” gav upphov till en mängd följdskrifter.

Sthlm, Nyström och Stolpes förlag, 1764. 8:o. (16),256,(2) s. & 1 utvikbar grav. karta & 1 utvikbar träsnittsplansch med kompletterande tryckt text. Med spridda illustrationer i texten. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, mörkbrunt infärgat titelfält och stänkta snitt. Liten spricka allra överst i främre ytterfalsen. Pärmhörnen nötta. Pärmarnas insidor fuktfläckiga upptill. Försättsbladet och titelsidan ngt solkiga och småfläckiga. Sporadiska mindre lagerfläckar, t.ex. på den avslutande träsnittsplanschen. Med Johan Adolf Ernsts guldpräglade monogram på främre pärmen, J. G. Ekströms namnteckning och Göteborgs realläroverks stpl samt J. G. Holmstedts donationsstpl. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 655. Forsbom Litteratur om Hälsingland s. 250-52. Med tryckt dedikation till Vetenskapsakademien, hyllningsdikt av Magnus Beronius och företal av Sven Bælter. Författarens arbete med denna sockenbeskrivning var färdigt i manuskript redan 1736, men utgivningen drog av okänd anledning ut på tiden. När utgivningen väl kommit till stånd fick boken ett syrligt mottagande. Inte minst gällde detta i Gjörwells ”Swenske Mercurius”, där signaturen Democritus stod för en häcklande genomgång av hela arbetet. Forsbom menar att personen bakom signaturen Democritus var J. H. Lidén, ”som på detta sätt tog hämnd på Lenæus för dennes kritik av Rhyzelii Episcoposcopia”. En försvarsskrift publicerades i samma tidning 1766 tillsammans med förnyad kritik av Democritus. Arbetet är inte desto mindre en grundlig genomgång av hela Delsbo socken med geografiska beskrivningar, mineralogi och bergsbruk, märkliga händelser i socknens historia, traditioner, dialektala uttryck, folkdräkter m.m. Knut Nilsson Lenæus var född i Lena socken i Uppland 1688, men blev kyrkoherde i Delsbo 1733 och stannade där till sin död 1776. Den stora planschen avbildar ”Delsbo rune-häll”. Johan Adolf Ernst (1710-81) var kommerseråd i Stockholm. Han hade en ”ej obetydlig” boksamling (enligt bouppteckningen över 700 band) som såldes året efter hans död.

Lund, ex officina Berlingiana, 1821. 8:o. LVII,(1 blank,1,1 blank),520 s. Vackert om än något nött samtida alrotsmarmorerat skinnbd med mycket rikt guldornerad rygg, tegelbrun titeletikett och rund nummerskylt applicerad på mörkbrun etikett. Pärmarna med ramtryck i guld. Blekta gula snitt. De båda etiketterna på ryggen med varsin mindre repa. Lätt lagerfläckig, främst i marginalerna. En liten numrerad etikett på frampärmens insida. Med C. F. O. Nordstedts namnteckning och prisnotering samt överstruken gammal biblioteksanteckning ”Lunds botan. förening”. Endast del I! Krok Bibliotheca botanica suecana 86 (a). Ytterligare två delar utkom 1823 respektive 1829. Med tryckt dedikation till Lars von Engeström, som vid denna tid var Lunds universitets kansler. Botanikern C. F. Otto Nordstedt (1838-1924) skrevs in vid Lunds universitet 1856 och utbildade sig till läkare fast kom i stället att forska inom botaniken, speciellt algologi. Från 1871 till 1922 var han redaktör för tidskriften ”Botaniska notiser”. Han skänkte sitt bibliotek till Lunds botaniska förening. Björn Dal avbildar på sidan 94 i ”Bunden i Lund” ett snarlikt band från Elsa Berggrens verkstad.

Örebro, N. M. Lindh, 1810-14. 12:o. (4),161 s. & 1 grav. plansch + (4),195 s. & 1 grav. plansch + (6),183 s. & 1 grav. plansch + (4),180 s. & 1 grav. plansch + (6),170 s. & 1 grav. plansch + (6,2 blanka),182,(2 blanka) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (4),182 s. & 1 grav. plansch + (6),58,63-171 s. & 1 grav. plansch. Fyra nära samtida hfrbd med guldornerade och blindpressade ryggar samt blåstänkta snitt. Ryggarna ngt blekta och med några småfläckar. Inlagan med enstaka lager- och småfläckar. En liten tråkig fläck i första delen på s. 21-29. Några revor och pappersförluster i marginalen på planschen i andra delen. Smärre pappersförluster på s. 141 och 167 i sjunde delen. Planschen i den åttonde delen med en fuktrand. Med C. L. Finemans guldpräglade namn nederst på ryggarna. Klingberg Kronologisk bibliografi över barn- och ungdomslitteratur utgiven i Sverige 1591-1839 1810:5 som inte hittat belägg på att Campe utgivit dessa resesammandrag på tyska. Joachim Heinrich Campe (1746-1818), tysk pedagog som utgav en mängd läroböcker för barn och ungdom. Detta är efterföljaren till ”Geografiskt bibliotek för ungdom” som utkom i sexton delar 1804-16. Hans mest spridda verk var ”Kleine Kinderbibliothek” och ”Robinson der Jüngere” som översattes till de flesta europeiska språk och även till svenska med titeln ”Robinson den yngre”, vars första svenska upplaga utkom 1785. Föreliggande samling innehåller ”Costigans resa i Portugal”, ”Swinburnes resa i Spanien”, ”Scrofani resa i Grekland”, ”Thevenots resa till Constantinopel och Townsons resa i Ungern”, ”Moores resa i Italien”, ”Resa i England, Skottland och Irland”, ”Resa i Tyskland och Holland” och ”Coxes resa i Polen och Ryssland”.

Sthlm, P. Sohm, 1816. 8:o. Grav. porträtt,80 s. Häftad och oskuren i ngt nött och solkigt samtida gråpappersomslag. Ryggen defekt nedtill. Inlagan med enstaka lager- och småfläckar. Porträttet med några fläckar och revor. Titelbladets innermarginal med limfläck. Med ett löst bifogat brev från Manne Hofrén till Anders Billow och ur den senares bibliotek. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 5039. Franklinporträttet graverat av H. A. Grasch i Fredrikshald i Norge för Sohms räkning. Sohm deltog i Karl Johans fälttåg i Norge 1814. Porträttet bifogades bara en mindre del av upplagan.

Sthlm, A. J. Nordström, 1806-08. 8:o. (8),529,560-566 + (2),521-1009,1110-1184 + (2),346,247-258 + (4),556 s. + Charta öfver Sverige utgifven 1789 af Fredr. Akrel. Förbättrad av Dan. Djurberg, Stockholm, 1803. Utvikbar handkolorerad grav. karta medbunden i slutet av del I. Fyra samtida något nötta ljusbruna hfrbd med guldornerade ryggar, bruna titeletiketter och romboida nummerskyltar. Rödstänkta snitt. Ryggarna flammiga och med några småfläckar. Tre skinnrevor i rygghuvudet på fjärde volymen. Delvis avnötta pärmhörn. Spridda småfläckar. På försättsbladen bläcknumrering ”B. 8. N:o 156”. Den fina kartan hör inte till verket. Felpagineringar mot slutet i del I-III. Med särskilda titelblad till de fyra olika delarna med den inledande rubriken ”Beskrifning om Svearike”. Denna fjärde del, fördelad på fyra tjocka volymer, av Djurbergs ”Utförlig geografie” behandlar den svenska och finska geografin. Del I beskriver Svealand, del II Götaland, del III Norrland och del IV Finland. Daniel Djurberg (1744-1834) utgav ett trettiotal kartor och skrev en rad geografiska uppslags- och läroböcker. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att Djurbergs ”geografiska läroböcker intogo årtiondena omkring 1800 en dominerande ställning vid undervisningen och utgingo i många upplagor”.

Frankfurt & Ulm, 1764. 4:o. (28),198,(1,1 blank,3) s. & 4 grav. plr, varav 3 utvikbara. Med grav. sigillavbildningar på den sista opaginerade sidan. Ngt nött hfrbd från ca 1800 med benfärgad titeletikett och stänkta snitt. Ryggen lite torr och flammig. Bra inlaga men med en lite tråkig fläck på titelbladet. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2264. Med en tryckt dedikation till drottning Lovisa Ulrika från utgivaren. En genomgång av några av Birgittinaordens kloster i England, Danmark, Norge, Livland och Tyskland. Christian Nettelbladt (1696-1775) var av tysk släkt och född i Stockholm. Han var professor i juridik i Greifswald och producerade en mängd såväl juridiska som historiska arbeten. Mest känd är han för den stora urkundsamlingen ”Schwedische Bibliothec”, som utkom i fem delar mellan 1728 och 1736. Han adlades Nettelbla 1746. Denna bok om birgittinerkloster utanför Sverige är utgiven av författarens son, Carl Fredrik Wilhelm Nettelbla, som var justitieråd i Mecklenburg-Schwerin.