Search Results

Lund, J. Lundblad, 1806. 8:o. (2),VIII,414 + (2),415-778,(22),779-92,(2) s. Två lätt nötta samtida marmorerade hfrbd med guldornerade ryggar och rosa titeletiketter respektive smala gröna deletiketter. Gula snitt. Blekta och något torra ryggar samt stötta pärmhörn. Små maskhål nedtill i bakre ytterfalsen på andra volymen. Fin inlaga på bra papper. Ett fåtal obetydliga småfläckar. På andra titelbladets baksida finns en anvisning att exemplaret ”bör af bokbindaren wäl planeras”, vilket råd uppenbart hörsammats. Utmärkt ex. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 22a med avvikande kollationering. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1093. Innehåller även bihanget ”om äpple- och päronträds skötsel”. Boken är uppställd alfabetiskt från ”Acer campestre” till ”Zostera oceanica”. Arbetet, som var understött av Vetenskapsakademien, är tillägnat ”landtmän af alla stånd och willkor” och beskrivs av Sten Lindroth som ”en handbok för agrara självhushållare, vilken alfabetiskt efter de latinska namnen behandlar alla vilda svenska växter som skapats till människans nytta eller skada. Där kunde allt inhämtas om foder- och oljeväxter, kryddväxter, färglavar, virkesträd, pilhäckar, nödbröd och krusbärsvin; boken var länge ett standardverk”.

Stockholm, O. L. Svanbäcks boktryckeri, 1928. 90 s. Häftad. Ryggen blekt. Preliminärbladen och främre omslagets insida missfärgade av tidningsurklipp. Författarnamnet prydligt textat på ryggen respektive titelbladet. Ägarsignatur på smutstitelbladets baksida. Andra upplagan, som omedelbart makulerades av författaren. Om de olika upplagorna av denna bok skriver Gustaf-Otto Adelborg att ”Conradson, som var till ytterlighet självkritisk och noga övervägde varje faktum, ord och formulering, tyckte emellertid, att denna första upplaga hade vissa brister, och lät inom kort draga in den i och för makulering. En andra ’ny, översedd och något tillökad upplaga’, omfattande 90 sidor trycktes 1928, men makulerades omedelbart. Mot slutet av 1928 trycktes så (i 500 ex.) ’ny, översedd och ytterligare tillökad upplaga’, som med sina 110 sidor tillsvidare blev den slutgiltiga.” Boken är en moraliserande genomgång av djurs egenskaper. Framförallt behandlas katten, som beskrivs med ett oreserverat äckel och ett till det psykotiska gränsande hat. ”Hur den ser ut! En blandning av sliskighet och rovlystnad, ett ohyggligare uttryck än den vilda mordlusten. [...] Ett inställsamt, sliskigt pinoredskap [...] en blick med endast ondskans liv. Hur lömsk den ter sig.” ”Hur vederstygglig den är skapad. Vilken vidrig eld i ögonen, de brinna, där den färdas tyst som en skugga”. ”Och vad är det för slags känsloliv som trivs med katten? Det är för lågt känsloliv.” En av sina få tillskyndare fann boken i ovan nämnda Adelborg, själv katthatare av rang. Han skrev långt och välvilligt om boken i ”Social-demokraten” 1927, och sedan ännu längre när den tredje upplagan kommit ut, en artikel som publicerades först i hans bok ”Redogörelser och utredningar” 1952. ”Man behöver inte läsa många rader i den skrift, som här refereras till”, menar Adelborg där, ”för att finna, hur fri från fördomar dess författare är, hur höjd över fåfänga spekulationer och blöt sentimentalitet. Författaren är saklig utan att vara torr, han är skarpsinnig och tydlig, men tillika så uppenbart varmhjärtad och så livlig, frisk och naturlig i sin skildringskonst, att framställningen blir sällsynt gripande och övertygande.” Adelborgs djupa sympati för Conradssons bok kom också att leda till en slutgiltig brytning mellan honom och kattägaren Vilhelm Ekelund. ”Det är egentligen blott två svenska moderna författare som djupt fängslat mig” skriver han i ”BLM” 1952, ”Vilhelm Ekelund och Ivar Conradson. Redan från början skattade jag dock Conradson högre [...]. Det stod genast klart för mig, att detta var en märklig skrift, av största betydelse för en klar, rättvis uppfattning av livets fenomen”. Adelborg sände boken och sin recension till Ekelund och ansåg sig ”ha all rätt att vänta, att han skulle tydligt visa sig förstå och erkänna vad boken gällde och betydde.” Istället skickade Ekelund en månad senare en kort lustifikation. ”En förolämpning utan gräns” enligt Adelborg, och därmed var bollen satt i rullning som skulle leda till slutet för deras vänskap.

Ystad, J. J. Petzold, 1858. 8:o. (16),336,(2) s. & 13 litograferade plr, varav 6 är utvikbara, & 1 litograferad utvikbar karta. Hfrbd från 1900-talets första hälft med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett i skinn (C. P. Nilsson & co., Lund). Stänkta snitt. Ryggen ngt blekt och lite fläckig. Inlagan bitvis lätt lagerfläckig. Det solkiga titelbladet med förstärkning i innermarginalen och samtida namnteckning överst. Lagad reva i plansch 18-20. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5909. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 99. Sällsynt då stora delar av upplagan enligt uppgift förstördes. Komplett trots hopp i planschnumreringen. Fem av de tänkta 20 planscherna utgavs nämligen aldrig och planscherna 18-19 räknas endast som en plansch då de återfinns på samma blad.

Rostock, C. Reussner, 1601. 8:o. Aa2-8,A1-L7,M1-7,N1-O8. Med en träsnittsillustration på blad K2. Tagen ur band. En del lagningar, revor, pappersförluster och småfläckar samt smärre bläckkladd. Blad C6 saknas i huvudsak, blad C7-E4 med långa fula revor in i texten, blad D7 med pappers- och textförlust nedtill. Titelblad saknas och ersatt av löst bilagd fotokopia, blad L8, M8 och hela det avslutande P-arket saknas. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 478-79. Klingberg Kronologisk bibliografi över barn- och ungdomslitteratur utgiven i Sverige 1591-1839 1601:1. Första svenska upplagan trycktes i Stockholm av Andreas Gutterwitz 1591. Det tyska originalet är ”Jungfrauen Spiegel auss Gottes Wort und Lutheri Schrifft nach Ordnung d.h. zehen Gebote” utgivet 1580 av Conrad Porta. Denne var präst i Eisleben. Översättaren, Laurentius Johannis Laelius, hade efter studier i Tyskland och professur i Uppsala kommit till kollegiet på Gråmunkeholmen i Stockholm, där han tjänstgjorde som professor i fysik och medicin. 1991 firades den svenska barnbokens 400-årsjubileum till minnet av ”Jungfruspegelns” första upplaga från 1591.

Västerås, J. L. Horrn, 1772. 8:o. (16),150 s. & 2 grav. plr + (10),3-173,(3) s. & 2 grav. plr. Brunt stänkdekorerat pappbd med benvit titeletikett och gamla blåstänkta snitt (Johanna Röjgård). Bra inlagor med endast enstaka obetydliga fläckar. Några vikta övre hörn i del I. Ett opaginerat blad med bokannonser saknas i slutet av del I. Översättningen är gjord av Olof Bidenius Renhorn. Första svenska upplagan utkom 1744-45. De avslutande opaginerade i andra delen med bokannonser. På s. 161-73 i del II återfinns ”Herr Silhouettes undersökning öfver Mandevilles tankar, som skrifwit Sagan om bien, hwaruti han påstår att odygden är för samhällen nyttig”.

Växjö, 1921-34. (2),VI,351,(4) s. & 1 plansch + 404,(2) + (4),349,(1) + (2),378,(1) + (2),444,(1) + 383,(1) + 383,(1) + (4),IX,(1),3-463,(1),1-47,(1) s. Åtta trevliga gröna hklbd med svarta titeletiketter i skinn och stänkta snitt (Isbergs, Norrköping). Ryggarna obetydligt flammiga. Ett löst bilagt tidningsurklipp har missfärgat försättsbladet i del I. Med Frithiofs Hjelmqwists exlibris i första volymen och Hilding Hjelmbergs namnetikett i samtliga volymer. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1147 (för utgivningen fram t.o.m. 1929). Illustrerad.

Sthlm, C. Stolpe, 1767. 4:o. (4),30,(2 blanka),33-35 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Med gamla rödstänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. Med Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Från Ericsberg, men några blad kompletterade från annat exemplar. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 299. En andra omarbetad upplaga utkom 1779. Arbetet är ett av de äldsta som presenterar olika konserveringsmetoder på svenska, bland annat om rökning.

Uppsala, 1927. 161,(1 blank,1) s. Med inklistrade illustrationer i texten. Titelsidan och dedikationsbladet tryckta i rött och svart. Elegant tegelrött halvmarokängbd med upphöjda bind, guld- och blindpressad rygg (Hedberg). Övre guldsnitt, övriga snitt oskurna. Omslaget medbundet. Ryggen lite blekt, lätt nött och med mindre fuktfläck nederst samt med litet skrapmärke på ett av binden. Bakpärmens nedre skinnhörn lite repat. Med Kurt Winbergs exlibris och Dan Korns namnteckning daterad 1995. Tryckt i 25 numrerade exemplar, varav detta är nummer 10. Innehåller uppsatserna ”Svenskt i ’Blätter für literarische Unterhaltung’ 1827-1845” av Ruben G:son Berg, ”De äldsta trycklistorna från Göteborg” av Gustaf Clemensson, ”Bokbindare i Jönköping 1672-1900” av Arvid Hedberg, ”Linné och Patriotiska sällskapet” av Johan Markus Hulth och ”Ur A. O. Rhyzelii självbiografi i Linköpings stiftsbibliotek” av Gustaf Odencrants. Den sistnämnda avslutas med genealogiska tabeller över Rhyzelius släkt, där barnen adlades Odencrants.

Sthlm, J. S. Ekmanson, 1798. 8:o. 341,(1) s. & 1 grav. plansch. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och oxblodsröd titeletikett i marokäng. Stänkta snitt. Ryggen lite blekt och fläckig samt med små nagg överst. Enstaka småfläckar. Biblioteksnumrering i bläck 3788 på försättsbladet. Jacob Pontusson De la Gardies grav. exlibris,hans typtryckta kataloghänvisning på frampärmens insida och typtryckt hyllplaceringsuppgift på liten lapp på titelbladet. Från Löberöd och sedan Charlottenlund. Trevligt ex. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0880. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1057. Planschen visar ”Ziffrornas förkortnings sätt”.

Sthlm, Z. Hæggström, 1831. 8:o. VIII,473,(7) s. + LÆSTADIUS, PETRUS. Fortsättning af journalen öfver missions-resor i lappmarken, innefattande åren 1828-1832. Sthlm, H. G. Nordström, 1833. 8:o. (2),IV,(2),536 s. Två nära samtida hfrbd med guldornerade ryggar och grönstänkta snitt. Ryggarna blekta, torra, nötta och lite repiga. Skinnet vid ytterfalsarna nött. Bra inlagor med enstaka diskreta marginalanteckningar. En del råkanter på sina håll. Med Artur Hazelius diskret skrivna namnteckning på försättsbladet i första volymen och hans blyertsanteckningar på bakre pärmarnas insidor om stycken av Læstadius som han publicerat i ”Fosterländsk läsning”. Bring Itineraria svecana 498 och 507. Marklund Övre Norrland i litteraturen 3600 och 3604. De sju sista sidorna i första volymen är reklam för L. L. Laestadius bok ”Om möjligheten och fördelen af allmänna uppodlingar i Lappmarken; jemnte förslag till en nybyggsscholas anläggande derstädes, eller anvisning att på allmän bekostnad befrämja allmänna uppodlingar i nämnda landskap, till båtnad för staten”. Lappmarksmissionären Petrus Læstadius (1802-41) var bror till Lars Levi och kyrkoherde i Vibyggerå. Hans ”Journal” är en viktig etnologisk källskrift till samernas seder och bruk, då Læstadius – som själv talade lulesamiska – nedtecknade detaljer ur vardagslivet på ett sätt som saknade föregångare. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om Læstadius relation till samerna att han var ”den förste bland lappmarksbeskrivarna [som] har kunnat upplysa om denna folkgrupp med den inre samhörighetens insikt o värme o samtidigt med forskarens vetgirighet o distans”. Till detta bidrar den levande berättarstilen som gjorde Læstadius till ett litterärt löfte, om än aldrig fullt infriat. Artur Hazelius (1833-1901) gav ut ”Fosterländsk läsning för barn och ungdom” 1868 där han återpublicerade stycken ur bland annat skönlitterära, historiska och topografiska verk. Detta var en slags förövning till hans forsatta karriär att levandegöra Sverige och det svenska kulturarvet. Hans intresse för samerna, deras liv och föremål syns fortfarande på Skansen och i Nordiska museets utställningar och samlingar.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1811. 8:o. VIII,9-164,(3) s. Fint mörkbrunt hfrbd från 1830-talet med guldornerad och blindpressad rygg. Blåstänkta snitt. De två första arken fram till s. 32 lite lagerfläckiga, därefter bara enstaka småfläckar. Spår av borttaget exlibris på frampärmens insida. Några små anteckningar om exemplar i kataloger och längst bak ett inklistrat katalogklipp från Björck & Börjesson katalog 1980 rörande ett annat ex. Fint ex. ur Bengt Bernströms bibliotek. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6217. Sallander Litteratur om Västergötland 844. Nils Salander (1760-1824) var kyrkoherde i Åsled. I sitt förord försvarar han vältaligt sitt arbete och visar prov på ett förutseende sinnelag: ”Låtom oss samla, likt spillror efter ett skeppsbrott, de få upplysningar, som tiden sparat; låtom oss dertill lägga en teckning öfver landets närvarande tillstånd. Dessa underrättelser må synas obetydliga för våra samtida: de skola dock i en aflägsen framtid, då ortens utseende förmodligen mycket skiljer sig från det närvarande, läsas med nöje, och, liksom vinet, skola de få ett ökadt värde genom åldren”. Dan Korn skriver i ”Västgötaböcker” att arbetet brukar räknas ”som Västergötlands första sockenbok”.

Växjö, A. Wrigseen, (1768). 8:o. (16),166,(1) s. & 1 träsnittsplansch. Nött men charmigt gammalt svårdaterat skinnryggbd med mjuka pärmar klädda med dekorerade tapetstumpar. Inlagan något bruntonad, lager- och småfläckig. Minimalt maskhål i titelbladets och andra bladets nedre marginal. På planschens baksida är konturerna av den stora bikupan ifyllda med anilinpenna. Obetydligt bläckkludd och småstänk på s. (4) respektive 1. Lite snävt skuren i nedre marginalen på sina håll. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1679. Med hyllningsvers av N. Alin. En ny upplaga utkom 1858 med titeln ”Bikungen”. Samuel Linnæus (1718-97) var bror till Carl von Linné och efterträdde sin far som pastor i Stenbrohult. I företalet förundrar sig författaren över att ”ett helt samhälle bestående af 10 till 30000 bij, styras af ett enda litet kräk, visen, och de alla lyda honom, med så ogemen trohet, at hwart enda gjerna upoffrar för honom lifwet; de swälta ock sielfwe till ett stort antahl ihjäl, på det, at deras konung eller drottning visen, på hwilkens lif hela samhällets wälgång beror, må kunna lefwa.”

Lund, 1795. 8:o. 102 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt upp- och nedtill. Delvis med råkanter i yttermarginalen. Några små skavanker. Svag fuktrand runt textytan i marginalerna på s. 73-96. Bra ex. Du Rietz Gastronomisk spegel 54. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 422. En andra upplaga utkom i Strängnäs 1834. ”Ett av den store skaldens mest sällsynta arbeten” enligt Du Rietz.

Sthlm, L. Salvius, 1747. 8:o. 60 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Snedläst. Titelbladet lagat i gammal tid i yttermarginalen. En del lager- och småfläckar. Fläckar på s. 32-33 och sista sidan lite solkig samt med en mindre lagad reva i övre marginalen. Med Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Från Ericsberg. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 3597, Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9198 och Bibliotheca Walleriana 14752. Bakom utgivarens initialer döljer sig Carl von Linné som i förordet berättar att Robergs tre tal ”kommo för någre år sedan, på en auction, oförmodeligen i min händer” och då ”de både ofta och mycket förnögt mig, har jag trot, at jag häldre borde gifva ut til mine k. landsmäns ro, nöge och tidsfördrif, än at låta dem multna ibland mina papper”. På slutet har han även avtryckt två av Robergs dikter. De tre talen, som hölls 1738, 1739 och 1740, är, som Warmholtz skriver, ”likmätigt författarens lynne, dels comiska, dels satyriska; gifva likväl någon uplysning om medicinens tilstånd, den tiden vid Upsala academia”.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1851-52. 8:o. XVII,(1),446 s. & 1 litograferad karta + (2),267 s. Med en del illustrationer i texten. Samtida ljusbrunt hfrbd med rikt guldornerad rygg och grönsprängda snitt. Någon enstaka fläck, t.ex. på s. 247 i första delen. Många blyertsanteckningar där och på s. 103-13 i avsnittet om dialektala ord. Även några förstrykningar med bläck i marginalerna. Med Skottorps vackra exlibris och P. von Möllers på Skottorp ägarstpl. Mycket fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5726. Bördh Dalslandslitteratur 1519. Komministern i Kila Anders Lignells (1787-1863) viktiga Dalslandsbeskrivning är uppdelad i dels en allmän historisk och systematisk översikt, dels en noggrann beskrivning härads- och sockenvis. Arbetet väckte uppmärksamhet redan i samtiden, belönades av Vitterhetsakademien och C. G. Styffe skrev i en berömmande recension att verket ”i omfattning och grundlighet lämnar de flesta om ej alla andra landskapsbeskrivningar långt efter sig”. ”Svenskt biografiskt lexikon” tillägger att ”detta omdöme har blivit bestående o L:s arbete har på grund av författarens akribi o kritiska behandling av källmaterialet inte förlorat sin aktualitet”. Åtskilliga tidigare inte publicerade äldre handlingar anföres här i sin helhet. Peter von Möller (1809-83) byggde upp en fin boksamling på Skottorps slott i Halland. Han var en föregångsman inom lanthushållningen, bland annat som pionjär när det gällde användandet av guano för konstgödsling; så till den grad att bruksägaren och riksdagsmannakollegan C. G. Indebetou menade att von Möller ”borde ha haft Guanoöarna i sin vapensköld”. Han adlades för sina förtjänster i samband med Karl XV:s kröning. Möller intresserade sig för Hallands historia och språk. 1858 gav han ut ”Ordbok öfver halländska landskapsmålet” och anteckningarna i detta exemplar har samband med hans jämförande dialektforskning.

Uppsala, 1927. 161,(1 blank,1) s. Med inklistrade illustrationer i texten. Titelsidan och dedikationsbladet tryckta i rött och svart. Ngt nött brunt halvmarokängbd med upphöjda bind, guldornerad och blindpressad rygg samt övre guldsnitt (Hedberg). Omslaget medbundet. Ryggen blekt och med några repor. I ngt nött skinnskodd marmorerad pappkassett. Tryckt i 25 numrerade exemplar, varav detta är nr 6 och tryckt för Gustaf Clemensson. Innehåller uppsatserna ”Svenskt i ’Blätter für literarische Unterhaltung’ 1827-1845” av Ruben G:son Berg, ”De äldsta trycklistorna från Göteborg” av Gustaf Clemensson, ”Bokbindare i Jönköping 1672-1900” av Arvid Hedberg, ”Linné och Patriotiska sällskapet” av Johan Markus Hulth och ”Ur A. O. Rhyzelii självbiografi i Linköpings stiftsbibliotek” av Gustaf Odencrants. Den sistnämnda avslutas med genealogiska tabeller över Rhyzelius släkt.

(Uppsala, Höijer, 1737). 4:o. (6),58 s. Oskuren. Helt loss i häftningen. Delvis lagerfläckig och bruntonad, det senare i huvudsak i övre marginalen. Fläck på s. 25 (vilken är felpaginerad 32). I nyare senapsgul klotlåda klädd med svartstänkt papper. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 77: ”Har förmodligen endast blifvit utdelad af författaren, utan att finnas till salu. Sällsynt”. Pjäsen är en av de första franskklassiska tragedierna skrivna på svenska språket och uruppfördes sannolikt av studenter på Distingsmarknaden i Uppsala 1739. Handlingen tilldrar sig i kung Inges hov i Uppsala och motivet är hämtat bland annat från ”Hervarasagan”.

Växjö, A. Thetzells enka, 1800. 8:o. (1),X,(3),384,389-94,(4) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Fint brunt stänkdekorerat pappbd med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Gamla turkosa något solkiga snitt. Lagerfläckig, främst i marginalerna och med enstaka starkare fläckar. Nagg i övre marginalen på s. (2-3). Bläckfläck i övre hörnet på s. 11. En tabell saknas som vanligt. Med författarens kontrollstpl på titelbladet. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5679. Ottervik Litteratur om Blekinge 1772. Haugen A bibliography of Scandinavian dictionaries 199 för ordlistan på sidorna 171-80. Planschen är graverad av M. G. Hellström och avbildar medeltida sigill och inskriptioner. De fyra sista opaginerade sidorna är rättelser, vilka förklaras av ”auctors långwäga wistande från tryckeriet”. Rör nuvarande socknarna Jämshög och Kyrkhult i Olofströms kommun i Blekinge. Jöran Johan Öller (1740-1811) var prost i församlingen.

Sthlm, L. Salvius, 1744. 8:o. 124 s. Häftad och oskuren i samtida ngt nött gråpappomslag som har en reva i ryggen. Inlagan lite lagerfläckig. De avslutande fyra sidorna, som innehåller en bokförteckning, saknas och har aldrig funnits med här. Omslagets insidor med samtida anteckningar och bläckkludd (ett chiffer?). Med J. W. Pfeiffers namnteckning och gåvotillskrift till magister Linberg daterad Västerås den 13 maj 1786. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Bibliotheca danica IV:230. Ehrencron-Müller Bibliografi over Holbergs skrifter I, s. 88-89 . Översatt och utökad med kommentarer av Johan Browallius. Det danska originalet utgivet under Holbergs pseudonym ”Hans Mikkelsen” utkom 1726. S. H. Rossel karaktäriserar ”Metamorphosis” i ”Ludvig Holberg – a european writer” som ”truly a neoclassical work without direct models in contemporary European poetry; but is neither moving nor really humorous”.

Sthlm, H. A. Nordström, 1828. 8:o. 16 s. Lätt nött stänkdekorerat gult pappbd med röd titeletikett i skinn (Carin Bolins bokbinderi, Stockholm). En liten samtida bläcknotering i titelbladets övre hörn. Fuktrand i nedre ytterhörnet på s. 3-8. En del blad lite snävt skurna i övre marginalen. Schreber Svenska jaktens litteratur 169: ”Den värdefulla broschyren är ej vanlig”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1759. 4:o. Grav. titelblad,(4),52 s. & 3 utvikbara grav. plr. Ganska nött samtida hfrbd med upphöjda bind, ljusbrun senare titeletikett och stänkta snitt. Bakre yttre falsen sprucken upptill och årtalsuppgift präglad nederst på ryggen i senare tid. Pärmpappret hårt slitet. Inlagan genomgående lager-, bläck- och småfläckig. Med Gustaf Victor Nordencreutz namnteckning daterad 1833 och hans son Gösta Nordencreutz exlibris. De fina planscherna graverade av Carl Bergquist, titelbladet efter en förlaga av Olof Årre. Det dekorativa titelbladet avbildar bl.a. ett brinnande Södermalm. Den tredje planschen föreställer Peterskyrkan och delar av Vatikanen. Utgiven med anledning av flera förödande bränder i Stockholm. Reinhold Angerstein (1718-60) var verksam vid Bergskollegium och gjorde vidsträckta utrikes studieresor, där han bl.a besökte Italien. Han förde under resorna omfattande anteckningar med ekonomiska och tekniska uppgifter, ur vilka detta verk är det enda som utkom i samtiden. Gustaf Victor Nordenreutz (1821-1906) var, som också framgår av den spretiga namnteckningen, bara barnet när han skrev i boken. Sannolikt tillhörde arbetet fadern Jakob Magnus Nordencreutz (1763-1834) och kanske tidigare farfadern Fredrik Jakob (1723-93), vilka båda var framstående fortifikationsofficerare.

Paris, Auffray, 1833. 8:o. (4),310,(1) + 84),251,(1 blank),1-4 s. Två samtida ngt nötta hfrbd med dekorativt guldornerade och blindpressade ryggar. Grönstänkta snitt. Ryggarna ngt flammiga med några småfläckar. Bitvis lätt lagerfläckiga inlagor. Med Gustaf Trolle-Bondes guldpräglade monogram på ryggen och Säfstaholms exlibris. Fint ex. Andra delens andra pagineringsföljd är en bokkatalog.

Göteborg, A. Lindgren, (1860)-64. 4:o. Front,(8),332 s. & 12 litograferade plr. Rikt illustrerad med träsnitt i texten. Ståtligt samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg och formskuren koboltblå titeletikett. Rödstänkta snitt och svarta mönsterpressade pärmsidor. Ryggskinnet och pärmhörnen avgränsade med en guldpräglad bård vid pärmpapperena. Ett minimalt maskhål upptill i den främre ytterfalsen och med ett mindre maskangrepp i den inre. Pärmarna aningen bågnade. Liten spricka vid häftningen vid s. 1. Bra inlaga med några enstaka obetydliga småfläckar. Stort ex. på velinpapper från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5684. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län 50. Utgavs i 20 häften från 1860. Planscherna trycktes i Thieles tryckeri. En plansch ingår i pagineringen som sidorna 25-26. En mindre del av upplagan trycktes på fint velinpapper och det här är ett av dem. Gustaf Henrik Brusewitz (1812-99) var konstnär, historiker och intendent på Göteborgs museum.

Sthlm & Uppsala, hos G. Kiesewetter, 1744. 8:o. 55 s. Hårt nött samtida hfrbd med senare handskriven titeletikett på främre pärm. Ryggen nästan helt bortnött och inlagan praktiskt taget helt loss. Titelbladet med smärre äldre bläckkludd. Insidan av bakre pärm med handskriven innehållsförteckning. Nagg i övre marginalen på s. 47. Med Wiveka Trolles initialer och Trolleholmsbibliotekets blå stplr. Dintler Nils Rosén von Rosenstein bibliography 129, noten. Bibliotheca Walleriana 6084. Översättningen gjord av Lars Bælter enligt anteckning i Kungliga bibliotekets exemplar. Det latinska originalet med titeln: ”Specimen medicum, de compositione medicamentorum Hallensium”. Detta är den enda av Rosén von Rosensteins avhandlingar som översattes till svenska och trycktes i samtiden.