Search Results

Växjö, 1921-34. (2),VI,351,(4) s. & 1 plansch + 404,(2) + (4),349,(1) + (2),378,(1) + (2),444,(1) + 383,(1) + 383,(1) + (4),IX,(1),3-463,(1),1-47,(1) s. Åtta trevliga gröna hklbd med svarta titeletiketter i skinn och stänkta snitt (Isbergs, Norrköping). Ryggarna obetydligt flammiga. Ett löst bilagt tidningsurklipp har missfärgat försättsbladet i del I. Med Frithiofs Hjelmqwists exlibris i första volymen och Hilding Hjelmbergs namnetikett i samtliga volymer. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1147 (för utgivningen fram t.o.m. 1929). Illustrerad.

(Berlin, F. Vieweg), 1789. 8:o. (8),344,1-44 s. Brunt hklbd från mitten av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg och rödstänkta snitt. Ryggen kraftigt blekt. Bra inlaga, men med några smärre solkfläckar på s. 51-52 och en liten reva i övre marginalen på s. 185. Från Biby. Den andra pagineringsföljden börjar med rubriken: ”An das Publikum über die Ursachen, welche die Bekanntmachung der Denkwürdigheiten der Gräfin von Valois de la Motte bis jetzt verzögert haben.” Översatt från engelska av Ludwig Schubart. Den franska bedragaren, ”grevinnan” de La Motte (1756-91) var dotter till en avsigkommen lantadelsman, som härstammade från kung Henrik II:s oäkta son, Henry de Saint-Rémy. Hon fick som åttaårig tiggare markisinnan de Boulainvilliers beskydd och erhöll, sedan hennes förnäma härkomst styrkts, 1776 en liten pension av Ludvig XVI. Hon gifte sig 1780 med Marc-Antoine Nicolas de La Motte, som trots att han tillhörde lågadeln, antagit grevetitel. Samma år slog sig det äkta paret ned i Paris, där ”grevinnan” genom diverse manövrer trängde sig in vid hovet för att, med stöd av sin härkomst från huset Valois, försöka erhålla några av släktens jordegendomar, som kommit i kronans ägo. Hon gav sin omgivning föreställningen att hon emottogs och stod i gunst vid hovet, och lurade, genom löften om ”protektion”, av flera personer större eller mindre penningsummor. Bedrägerierna kulminerade i den beryktade halsbandsprocessen, vars offer blev kardinal de Rohan och till viss del, om än indirekt, drottning Marie Antoinette. La Motte dömdes i maj 1786 för bedrägeri och blev offentligen piskad och brännmärkt i juni samma år. Hon lyckades fly från fängelset La Salpêtrière den 5 juni 1787 och begav sig till England, där henne make och medbrottsling satt sig i säkerhet. La Motte avled den 23 augusti 1791 av följderna av ett fall ned på gatan från tredje våningen och hennes man återvände till Frankrike och dog på en asyl i Paris 1831.

Kristianstad, F. F. Cedergréens boktryckeri, 1829. 8:o. (4),201,(1) s. & 3 utvikbara litograferade plr. Samtida hfrbd med guldornerad rygg och en nött röd titeletikett av glättad papp. Främre pärmens framkant har kraftfulla skador, bakre pärmen med ett skadat hörn och bakre ytterfals med spricka nederst. Försättsbladet urrivet. Inlagan småfläckig och lite solkig. Titelbladet med viss bruntoning och små bläckfläckar. En reva i yttermarginalen på s. 169. Första planschen med lagningar i vikningarna och den andra planschen med revor i vikningen. Med en oidentiferad äldre stpl, A. C. Flormans namnteckning och blindstpl samt Hans T:son Falcks lösa exlibris (med klisterspår på frampärmens insida), Carl Axel Falcks exlibris och Lars Falcks namnteckning. Dessutom ett inklistrat visitkort från Margaret och Knut Bergwall med en tillskrift. Göran af Klercker (1798-43) avslutade sin karriär som kapten vid Vendes artilleriregemente och två av hans söner blev också artillerister. För att undvika olyckshändelser i samband med det tämligen vådliga arbetet att tillverka fyrverkerier, fastslås i några regler mot slutet, till exempel: ”Böra framför allt inga slurfaktiga eller druckna arbetare användas och den noggrannaste ordning iakttagas under arbetet, hvilket, då det sker i stort, bör verkställas efter en förut uppgjord plan, så att hvarje slags arbete göres på en gång [...] hvarigenom vinnes, utom tid och materialier, äfven enformighet i arbetet och lättnad uti tillsynen”.

Sthlm, C. Deleen, 1820. 8:o. 40 s. & 1 litograferad plansch & 5 grav. plr, varav 1 delvis handkolorerad. Brunt hklbd från slutet av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg. Inlagan med tydliga bruksspår och lätt solkig, åtminstone i början. Fuktfläckar förekommer, bl.a. från titelbladet till s. 8 i nedre hörnet, på s. 17-20 och 29-32 i nedre marginalen. Gamla lagningar på den inledande planschen och de två sista planscherna. Med C. M. Carlanders exlibris. Från Ericsberg. Allt som utkom. Den kolorerade planschen 2 är ett grovt skämt med Atterboms fatala rim ”Der jorden en enda omätlig tulpan uppglödgas i vällust av solens sultan” ur diktsviten ”Blommorna” i ”Poetisk kalender för 1812”. Planschen visar en gul tulpan ovanpå ett grått jordklot. På tulpanen står Moder Svea med blågul hjälmbuske. Verket är indelat i sex kapitel med varsin tillhörande plansch. Kapitel 1 är ”Salig Dumboms och redactörernes porträtter efter naturen”. Kapitel 2 handlar om Atterboms nämnda tulpan. Kapitel 3 är ”Vinter-scen i Stockholm” där planschen visar en hästkärra där man just tappat latrintunnan i gatan. Kapitel 4 och 5 är P. Nordquists ”Min lefnads-skuta”. Kapitel 6 ”Glasögonen” har en plansch som visar soldater utanför slottet, varav fyra har glasögon.

Uppsala, H. Curio, (1675). 4:o. (32) s. Enkelt nyare brunt klotryggbd med marmorerade pärmar. De fyra första och två sista sidorna lite lagerfläckiga. Titelbladet med en liten nagg, liten tryckt nummeretikett 1607 och stpl ”E collectione Lieberkühniana” i yttermarginalen. Exlibris Bibliotheca Lindesiana överflyttat från ett äldre tidigare band. Anteckning i blyerts att skriften köpts från Torgrim Hannås i Winchester 1991 och bibliografiska anteckningar. Lidén Catalogus disputationum 4. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6724. Bibliotheca Rudbeckiana 565 för Petrus Rudbecks gratulationsvers på sista bladet. Har även latinska hyllningstexter av Olof Verelius, Carl Lundius och Jonas Rugman, den sistnämna med tillägget ”Islandus”. Respondenten tillhörde en annan släktgren än den som förtecknas i ”Bibliotheca Rudbeckiana”. Avhandlingen behandlar bland annat uppfostran, val, kröning och begravning av kungar i det fornnordiska samhället med hänvisningar till och citat ur bland annat isländska sagor. Möjligen har skriften tillhört prästen Johann Gottlieb Lieberkühns (1705-72) efterlämnade bibliotek, vilket såldes i Potsdam 1773. Bibliotheca Lindesiana byggdes upp av familjen Lindsay, i synnerhet av den tjugofemte och tjugosjätte earlen av Crawford, Alexander William Crawford Lindsay och James Ludovic Lindsay. Biblioteket kom att innehålla över 200000 titlar och delar av samlingarna försåldes på en rad auktioner under 1800-talets slut. Dessa försäljningar var några av de viktigaste bokauktionerna i England under 1800-talet. Avyttringar har skett även under 1900-talet och återstoden av samlingen förvaltas idag av Skottlands nationalbibliotek. Torgrim Hannås var antikvariatsbokhandlare i Storbritannien och specialiserad på bland annat skandinavisk litteratur.

Sthlm, L. Salvius, 1744. 8:o. 124 s. Häftad och oskuren i samtida ngt nött gråpappomslag som har en reva i ryggen. Inlagan lite lagerfläckig. De avslutande fyra sidorna, som innehåller en bokförteckning, saknas och har aldrig funnits med här. Omslagets insidor med samtida anteckningar och bläckkludd (ett chiffer?). Med J. W. Pfeiffers namnteckning och gåvotillskrift till magister Linberg daterad Västerås den 13 maj 1786. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Bibliotheca danica IV:230. Ehrencron-Müller Bibliografi over Holbergs skrifter I, s. 88-89 . Översatt och utökad med kommentarer av Johan Browallius. Det danska originalet utgivet under Holbergs pseudonym ”Hans Mikkelsen” utkom 1726. S. H. Rossel karaktäriserar ”Metamorphosis” i ”Ludvig Holberg – a european writer” som ”truly a neoclassical work without direct models in contemporary European poetry; but is neither moving nor really humorous”.

Sthlm & Uppsala, hos G. Kiesewetter, 1744. 8:o. 55 s. Hårt nött samtida hfrbd med senare handskriven titeletikett på främre pärm. Ryggen nästan helt bortnött och inlagan praktiskt taget helt loss. Titelbladet med smärre äldre bläckkludd. Insidan av bakre pärm med handskriven innehållsförteckning. Nagg i övre marginalen på s. 47. Med Wiveka Trolles initialer och Trolleholmsbibliotekets blå stplr. Dintler Nils Rosén von Rosenstein bibliography 129, noten. Bibliotheca Walleriana 6084. Översättningen gjord av Lars Bælter enligt anteckning i Kungliga bibliotekets exemplar. Det latinska originalet med titeln: ”Specimen medicum, de compositione medicamentorum Hallensium”. Detta är den enda av Rosén von Rosensteins avhandlingar som översattes till svenska och trycktes i samtiden.

Sthlm, J. Mercell [sic!], 1761. 8:o. (4),56,(1) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad i samtida gråpappersomslag. Lätt lagerfläckig. Mycket fint ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 565. Planschen är graverad av Årre.

Västerås, J. L. Horrn, 1778. 8:o. Grav. titelblad,(12),108 s. + HÜLPHERS, ABRAH. ABR:SSON. Samling til korta beskrifningar öfwer swenska städer. 2dra flocken om städerne i Södermanland. Västerås, J. L. Horrn, 1783. 8:o. Grav. titelblad,(8),136 s. + HÜLPHERS, ABRAH. ABR:SSON. Samlingar til en beskrifning öfver Norrland. Femte samlingen II bandet om Westerbottens städer. Västerås, J. L. Horrn, 1797. 8:o. Grav. titelblad,(16),160 s. Ganska nött men fint samtida ljusblått glättat pappbd med ljusbrun titeletikett. Gula snitt. Ryggen har lite av det översta lagret ryggpapp bortnött upp- och nedtill samt i ytterfalsarna. Rygg och pärmar blekta och etiketten lite naggad i båda kanterna. Handskrivet register på försättsbladet. En del lager- och småfläckar. Med Jacob Pontusson De la Gardies grav. exlibris klistrat på första titelbladets baksida, vilket har skrynklat till detsamma en aning. Hans handskrivna kataloghänvisning och hyllplacering på första titelbladet. Trevligt samlingsband från Löberöd och sedan Charlottenlund. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 221a, för första arbetet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5635. Essén Sörmländsk bibliografi med många hänvisningar. Allt som utkom. De beskrivna städerna är Västerås, Arboga, Köping, Sala, Lindesberg och Nora i Västmanland samt Nyköping, Strängnäs, Torshälla, Eskilstuna, Mariefred, Trosa och Södertälje i Södermanland. Det tredje arbetet är en fristående fortsättning av de första arbetena och ingår i Hülphers stora Norrlandsbeskrivning. Avhandlar Umeå, Piteå, Luleå och Torneå. Med hyllningsdikter av Z. Nordmark, Isaac Nordmark, G. A. Tayarden och Magnus L. Ståhl. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) är en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet. Hans topografiska arbeten tillkom enligt en fast arbetsordning. Väl hemkommen från en resa sammanställde Hülphers sina intryck grundade på anteckningarna ur sin resedagbok. Detta utkast sändes till kyrkoherdar och ståndspersoner i den berörda trakten med en begäran om kompletteringar och rättelser av utkastet. Hülphers bifogade även en omfångsrik frågelista som var inspirerad av den som J. Faggot hade presenterat i sin uppsats ”Tankar om fäderneslandets känning och beskrifwande”, tryckt i ”Vetenskapsakademiens handlingar” 1741. I ett nära samarbete med sina informanter och genom en omfångsrik brevväxling växte så småningom en färdig text fram.

Sthlm, C. Stolpe, 1767. 4:o. (4),30,(2 blanka),33-35 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Med gamla rödstänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. Med Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Från Ericsberg, men några blad kompletterade från annat exemplar. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 299. En andra omarbetad upplaga utkom 1779. Arbetet är ett av de äldsta som presenterar olika konserveringsmetoder på svenska, bland annat om rökning.

Prag und Leipzig, bei Albrecht und Compagnie, 1794. 8:o. (2),169 s. + SPACH, FRIEDRICH. Koketterie und Liebe ein Schauspiel in drei Aufzüge. Original auf hiesig hochfürstl. Hoftheater aufgeführt. Karlsrühe, Maklots Hofbuchdrukerei, 1792. 8:o. 8,1-136 s. + (MÜLLER von FRIEDBERG, KARL FRANZ ALOIS MATTHIAS) Das sechzehnjährige Mädgen. Ein Schauspiel in drei Aufzügen von dem Verfasser der Eroberung von St. Lucia. Berlin und Stralsund, G. A. Lange, 1787. 8:o. 128 s. + FRIKKE, C. J. Das Mädchen von dreissig Jahren. Ein Lustspiel in fünf Aufzügen. Braunschweig, C. A. Schröder, 1795. 8:o. 112 s. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och titeletikett i glättad papp med titeln: ”Schauspiele 6. Band.” Stänkta snitt. Några spridda småfläckar. Liten reva i marginalen på s. 1 i första arbetet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. VD18 15311708 för Spach. VD18 12902675 för Müller. VD18 10615849 för Frikke. Trevligt samlingsband med fyra pjäser.

Uppsala, J. Edman, 1787. 12:o. (8),196 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med något nött och solkig rygg. Spridda svaga småfläckar. Liten avriven bit av sista bladets nedersta marginal. På frampärmens insida två namnteckningar G. Z. Segerström, den ena överstruken och daterad 1797. Överstrykningen har orsakat en liten bläckfläck överst på titelbladet. Med exlibris för Adam Lewenhaupt och från Sjöholm. Bra ex. Arbetet bygger i huvudsak på uppgifter från G. W. Steller (1709-46), som kanske är mest bekant för att ha givit namn till Stellers sjöko. Om Kamtjatkas ursprungsbefolkning berättas att de är ”så omåttligt hängifne till vällustige utsväfningar, att Steller tror ingen känd nation i denna del kunna med dem jämföras. Denna starka eldighet i blodet härleder samme naturforskare från den myckna fiskeråm och de lökartade rötter, som så allmänt ätas af detta folk. Till bevis af sin förmodan berättar han sig på försök hafva födt två kamtschadalinnor på europeiskt sätt, utan att tillåta dem nyttja landets anrättningar, och tillägger, att han, efter ett halft års sådan diät, funnit dem ansenligt späkta och sediga”. På slutet återfinns en förteckning över faunan efter Penn och över floran efter Pennant. Göran Zakarias Segerström (1785-1827) påbörjade sina studier i Uppsala 1794. Hans familj adlades af Segerström 1805 och hans slutade sin karriär som kansliråd.

Sthlm, L. Salvius, 1747. 8:o. 60 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Snedläst. Titelbladet lagat i gammal tid i yttermarginalen. En del lager- och småfläckar. Fläckar på s. 32-33 och sista sidan lite solkig samt med en mindre lagad reva i övre marginalen. Med Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Från Ericsberg. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 3597, Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9198 och Bibliotheca Walleriana 14752. Bakom utgivarens initialer döljer sig Carl von Linné som i förordet berättar att Robergs tre tal ”kommo för någre år sedan, på en auction, oförmodeligen i min händer” och då ”de både ofta och mycket förnögt mig, har jag trot, at jag häldre borde gifva ut til mine k. landsmäns ro, nöge och tidsfördrif, än at låta dem multna ibland mina papper”. På slutet har han även avtryckt två av Robergs dikter. De tre talen, som hölls 1738, 1739 och 1740, är, som Warmholtz skriver, ”likmätigt författarens lynne, dels comiska, dels satyriska; gifva likväl någon uplysning om medicinens tilstånd, den tiden vid Upsala academia”.

Göteborg, S. Wahlström, 1827. 16:o. Front,104 s. & 3 plr. Häftad i samtida nött och ngt solkigt gråpappersomslag. Oskuren. Inledningsvis med några småfläckar. Fuktfläck i marginalen på s. 99. Poeten Johan Anders Wadman (1777-1837) har kallats ”Göteborgs Bellman”.

Amsterdam, J. Wolters & Y. Haring, 1687. 8:o. Extra grav. titelblad,(10),398,(12) s. Med gravyrer i texten på s. 132-35, 159, 161-64, 166-68, 172, 180, 187-89, 202, 124. 133, 237-38, 242-43, 248, 253-55, 259, 262, 265-68, 270, 272, 276, 284-89 och 377. Samtida lätt nött pergamentbd med spår av handskriven ryggtitel. Reva i yttermarginalen på s. 99. Svag fuktfläck upptill på s. 289-338. Anteckning på försättsbladet: ”Vigilantibus 1729”. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1310, noten. Första upplagan trycktes 1685. Arbetet är en grundlig och lärd genomgång av antika författares uppgifter om amasoner, kvinnliga krigare. Arbetet är rikt illustrerat med bland annat myntavbildningar. Pierre Petit (1617-87) var läkare i Paris.

Uppsala, 1927. 161,(1 blank,1) s. Med inklistrade illustrationer i texten. Titelsidan och dedikationsbladet tryckta i rött och svart. Ngt nött brunt halvmarokängbd med upphöjda bind, guldornerad och blindpressad rygg samt övre guldsnitt (Hedberg). Omslaget medbundet. Ryggen blekt och med några repor. I ngt nött skinnskodd marmorerad pappkassett. Tryckt i 25 numrerade exemplar, varav detta är nr 6 och tryckt för Gustaf Clemensson. Innehåller uppsatserna ”Svenskt i ’Blätter für literarische Unterhaltung’ 1827-1845” av Ruben G:son Berg, ”De äldsta trycklistorna från Göteborg” av Gustaf Clemensson, ”Bokbindare i Jönköping 1672-1900” av Arvid Hedberg, ”Linné och Patriotiska sällskapet” av Johan Markus Hulth och ”Ur A. O. Rhyzelii självbiografi i Linköpings stiftsbibliotek” av Gustaf Odencrants. Den sistnämnda avslutas med genealogiska tabeller över Rhyzelius släkt.

Skara, F. J. Leverentz, 1799. 4:o. 56 s. & 3 utvikbara grav. plr. Bra marmorerat pappbd från 1900-talets mitt med svart titeletikett i skinn. Det ursprungliga gråpappersomslaget medbundet. Gamla anteckningar på insidan av främre omslaget och även på titelbladet. Med författarens tyvärr hårt beskurna dedikation och delvis lite beskurna egenhändiga rättelser och tillägg i bläck, bl.a. på s. 49-50, som blivit invikt. Med Chr. Aug. von Sydows namnteckning daterad den 30 november 1840. Spår av Arvid Mårtenssons namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3702 anger felaktigt fyra planscher. Allt som utkom. Planscherna, som är graverade av Elias Martin, föreställer en gånggrift vid Dala och Askeberga stenar, bägge efter Hilfeling, samt ett fantasiporträtt av Torgils Knutsson på Kungslena. Detta arbete har en komplicerad förhistoria: det föregicks av ”Politiska erinringar” 1793 som inarbetades i den 1795 utkomna ”Politiska erhinringar”. Ur den sistnämnda trycktes en omarbetad del av det första stycket 1798 under titeln ”Politiska erinringar”, följt av detta arbete året därpå. Tham redovisar här sina politiska och historiska reflexioner över bland annat de gamla göternas styresskick med hänvisningar till olika äldre urkunder och lagböcker samt sagalitteraturen. Författaren pläderar för sin aristokratiska grundsyn och kritiserar skarpt tryckfriheten och demokratiska strävanden i samtiden. I dedikationen ber Tham att skriften inte ska utlånas.

Sthlm, Lundberg et comp, 1847. 8:o. Litograferat porträtt,101,(3 blanka) s. & 3 litograferade planscher. Rödbrunt hklbd från ca 1900 utan titel. Det tryckta rosa omslaget medbundet. Enstaka fläckar. Delvis lätt bruntonad. Planschen vid s. 82 med en fläck intill men utanför bild. Klisterspår efter borttaget exlibris på frampärmens insida. På försättsbladet lång anteckning om boken av Gustaf Dahl daterad Söderhamn 1913. På främre omslaget tillskriften ”assesori Knut Ljungberg digno successori”. Ett extra medbundet blad med tillskrift i bläck ”Till Umquelantaba lemnas den sällsynta skildringen öfver en värdig föregångare”. Trevligt ex. Akrell Stockholmiana 1039. Allt som utkom. Under namnet ”Rymin” beskrivs Lars Michael Camin (1767-1829) som var från Gävle och studerade i Uppsala. Han hade tjänst på apoteket Korpen i Stockholm där han 1797 inköpte apoteket Morianen vid Drottninggatan och utnämndes samma år till amiralitetsapotekare. 1803 blev han apotekare åt änkedrottning Sofia Magdalena och tilldelades 1818 efter Karl XIV Johans tronbestigning titeln assessor. Han sålde 1820 sitt apotek där författaren hade varit laborant. Assessor Camin var känd som en kunnig och samvetsgrann apotekare, men privat var han mycket egen och ansågs som ett stort original, delvis beroende på en begivenhet för starka drycker. Han ägde en fastighet i hörnet Drottninggatan och Jakobsgatan och huvuddelen av sin efterlämnade förmögenhet testamenterade han till Allmänna barnhuset respektive Strandbergska läkareinrättningen i Stockholm. I ”Svenskt biografiskt lexikon” beskrivs skriften som ”det egendomliga kvasibiografiska aktstycke” och ”skäligen plumpa och som litterär produkt enkla alster, vilket närmast har karaktären av smädeskrift” [...] ”men obestridligt är skildringens värde som tidsbild, då den tecknar dryckesvanorna inom vissa bättre lottade kretsar under början av Karl Johanstiden”. Knut Ljungberg (1836-1912) var apotekare och ägde från 1873 till sin död apoteket Morianen. Gustaf H. J. Dahl var apotekare i Delsbo och hade en väl vald samling medicin, farmakologi, veterinärmedicin, brunnslitteratur, botanik och annan naturvetenskap samt litteratur om Hälsingland. Hans fina bibliotek såldes efter hans död på auktion 1943.

Västerås, J. L. Horrn, 1772. 8:o. (16),150 s. & 2 grav. plr + (10),3-173,(3) s. & 2 grav. plr. Brunt stänkdekorerat pappbd med benvit titeletikett och gamla blåstänkta snitt (Johanna Röjgård). Bra inlagor med endast enstaka obetydliga fläckar. Några vikta övre hörn i del I. Ett opaginerat blad med bokannonser saknas i slutet av del I. Översättningen är gjord av Olof Bidenius Renhorn. Första svenska upplagan utkom 1744-45. De avslutande opaginerade i andra delen med bokannonser. På s. 161-73 i del II återfinns ”Herr Silhouettes undersökning öfver Mandevilles tankar, som skrifwit Sagan om bien, hwaruti han påstår att odygden är för samhällen nyttig”.

Sthlm, H. Fougt, 1773. 8:o. (16),222,(10) s. & 10 utvikbara grav. plr. Samtida hårt nött hfrbd med upphöjda bind och spår av infärgad titeletikett. Lång spricka i frampärmens ytterfals och allra överst i den bakre ytterfalsen. Äldre träsnitt fästa på insidan av pärmarna, två av dem sannolikt ur någon upplaga av rävsagan. Delvis ngt fläckig. Det avslutande bladet med ”Tilökning” är i detta ex. bundet på den plats som det trycktes tillsammans med preliminärbladen. Wilhelm Kroks namnteckning daterad 1847. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1270. Första upplagan trycktes i Västerås 1754 och andra upplagan 1763. Nya upplagor utkom 1780 och 1798. En modern upplaga utkom 2002. Arbetet översattes till danska och trycktes i två upplagor 1762 och 1775. Inleds med Vetenskapsakademiens rekommendationsskrivelse daterad den 5 maj 1753 och utfärdad av Pehr Wargentin. Planscherna avbildar även drivhus och orangeribyggnader. Peter Lundberg (1713-87) var fröhandlare, ålderman i Trädgårdsmästarämbetet i Stockholm och ämnessven i Vetenskapsakademien. Han skrev även ”Den swenska frö-samlaren” 1775.

Sthlm, H. A. Nordström, 1828. 8:o. 16 s. Lätt nött stänkdekorerat gult pappbd med röd titeletikett i skinn (Carin Bolins bokbinderi, Stockholm). En liten samtida bläcknotering i titelbladets övre hörn. Fuktrand i nedre ytterhörnet på s. 3-8. En del blad lite snävt skurna i övre marginalen. Schreber Svenska jaktens litteratur 169: ”Den värdefulla broschyren är ej vanlig”.

Sthlm, L. J. Hjerta respektive kongl. Ordens-boktryckeriet, 1830-33. 8:o. XXXIII,(1 blank),169,(1) + (4),XXX,(2 blanka),33,35-36,36-121,(1),124-26,126-236,(1) + XXXIII,(1 blank),204,(1) + (4),LXL,3-146,(2) + (5,1 blank),LV,(1 blank),134 + (4),LXXX,163 + (4),CLCIX,(1 blank),222 + (4),LXVI,124 + (6),XXI,(1 blank),352 s. Fem fina samtida ljusbruna hfrbd med guldornerade och rikt blindpressade ryggar. Blåstänkta snitt. Inlagan med enstaka småfläckar. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Fin svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 195. Detta var Georg Adlersparres sista litterära projekt. Hans avsikt verkar ha varit att skriva sin samtids historia, men han hann aldrig längre än till förarbetena. Publikationen väckte stort uppseende, särskilt på grund av avtryckta brev och uttalanden rörande 1809 års händelser av ännu levande eller nyligen avlidna personer, såsom Wetterstedt och Lars von Engeström med flera. Adlersparre blev skarpt angripen från skilda håll, bl.a. av C. H. Anckarswärd, och en vidlyftig polemik blev följden. Då en del av de publicerade dokumenten ansågs innehålla ”ministeriella handlingar” väcktes åtal, varigenom man i första hand ville komma åt att näpsa förläggaren, Lars Johan Hierta. Däremot ville man undvika att direkt blanda in den mer fruktade verkliga utgivaren. Ansatsen misslyckades emellertid och rättegången blev ett sensationsskådespel i stor stil, där den sjuttioåriga excellensen personligen uppträdde som svarande. Det hela slutade med att Adlersparre dömdes till böter. Bandens för- och eftersättsblad med vattenmärken för pappersbruket Perioden i Nyköping och med årtalet 1835, vilket tyder på att volymerna sannolikt är bundna i Nyköping.

Uppsala, J. Edman respektive J. F. Edman, 1776-96. 4:o. (4),42 + (4),43-66 + (2),67-88 + (2),89-106 + (2),107-22 + (4),123-40 + (2),141-62 + (4),163-78 + (2),179-94 + (4),195-206 s. Trevligt klistermarmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med mörkgrön titeletikett och rödstänkta snitt. Ryggen obetydligt naggad överst. Fuktfläckar i övre marginalen i del I, II, VI och VIII och i den yttre och nedre marginalen i del V på s. 107-12. Några små bläckstänk på s. 53-56 i del II och en fläck på titelbladet i del V. Ett lagat övre hörn på s. 177 där även häftningen är lagad. Slutligen en mumifierad fluga på s. 193 i del IX. Med Nils Sandbergs exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 188. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9054a. Lidén Catalogus disputationum 8 respektive Marklin Catalogus disputationum 9 och 1-8, som uppenbarligen felaktigt anger 3 1/2 ark i åttonde delen. Allt som utkom av Knös avhandlingsserie om västgötar som skaldat på latin. Del III och V i varianten utan dedikation. Del VI i varianten med dedikationer på tre sidor. Respondenter till del III-X var Andreas Nordblad, Sven Eric Gestrin, Eric Magnus Hiortzberg, Matthias Eliæ Klintberg, Gustav Magnus Mallmin, Johannes Samuel Tollstedt, Nicolaus Reinholdus Hwalström respektive Fabian Lundvall. Lustigt nog var det bara Hvalström som var bördig från Västergötland av dessa. Avhandlingsseriens ämnesval kommenterades ironiskt av Kellgren i ”Stockholmsposten” den 24 april 1779.