Search Results

Sthlm, 1925-36. XVI,829 + X,885 + X,796 + X,782 + X,791 + X,777 + X,797 + X,842 + X,789 s. Nio ljusgrå hklbd med mörkgröna titeletiketter (Wilh. Johansons eftr. bokbinderi, Uppsala). Ryggarna lätt gulnade och med några smärre fläckar. Titeletiketterna lite flammiga och nötta, den första hårt blekt. Inlagan med enstaka nagg och hörnveck. Andra delen med viss fuktskada i nedre ytterhörnen och avrivet ytterhörn på titelbladet. Tredje delen lite fuktfläckig och fuktkorrugerad. Fjärde och femte delen med fuktränder. Trots detta ett hyggligt arbetsexemplar i stadiga band. Detta personhistoriska standardverk beskriver ingående de introducerade adliga ätterna och deras medlemmar från Abrahamsson till Östner. Avslutas med ett lika omfattande som användbart personregister över alla i verket omnämnda personer som inte är födda inom de beskrivna ätterna, både ingifta och förfäder.

Lund, C. G. Berling, 1772. 8:o. (4),48,39-54,65-245,146-49,250-311,314-414,(20) s. Ngt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, blindpressad linjedekor och infärgat guldtryckt titelfält. Brunstänkta snitt. Med ett mindre maskangrepp nedtill i främre ytterfalsen och fläckar på bakpärmens utsida. Aningen nötta pärmkanter och lite stötta hörn. Bortskrapad namnteckning på frampärmens insida och bakpärmens insida med mörkbruna limfläckar. Enstaka lager- och småfläckar. Liten bläckfläck i yttermarginalen på s. 1-8. Stpl från Södermanlands fornminnesförening. Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 48. Den mest omfångsrika av äldre färgeriböcker utgivna i Sverige. Jean Hellot (1685-1766) var kemist och verksam i franska Vetenskapsakademien. Han lyckades bland annat få fram olika blå färger lämpliga för inhemsk fransk porslinstillverkning. Hans ”L’art de la teinture des laines” utkom första gången 1750 och översattes till en rad olika språk. Den danska översättningen som ligger till grund för den svenska utkom under titeln ”Fuldstændig fruentimmer-farve-bog” 1768.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1842. 12:o. XV,(1),198,(1) s. Bra nytt grått stänkdekorerat pappbd med titeletikett av mörkbrunt skinn, övre blått stänksnitt, i övrigt lätt putsade snitt (B. L. Hermansson, Göteborg). Titelbladet med kantskador, fläckar och tejpspår samt helt uppfodrat på tjockare papper. Inlagan i övrigt med lätta småfläckar. Några hörnnagg. Gammal lagning i övre marginalen på s. 52. Gammal stpl Eust. Bredin på titelbladet. Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 199. Gustava Schartau (1783-1849) skrev många verk inom hushållningens områden. Hennes färgbok är kanske det ovanligaste av dessa. Erik Eustachius Bredin (1817-82) föddes i Askersund och dog i Borgholm. Han var inspektor och senare brukspatron.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1804. 8:o. (8),70,(2),71-128,I-X,129-324 s. & 2 utvikbara tabeller, varav en ingår i pagineringen. Samtida välbevarat glättat blått pappbd med gulddekorerad rygg orange titeletikett av glättad papp och senare handskriven pappersetikett med författarnamnet. Gula snitt. Ryggen något gulnad. Liten vit fläck på främre pärm och lite ojämnt blekt på den bakre. Enstaka svaga fuktfläckar, se t.ex. s. 264-65. Rättelserna är införda med rödpenna i texten i samtiden. Namnteckning Stjerneld på titelbladet. Fint ex. Författaren uppger i förordet att detta arbete delvis är en bearbetning av ”Försök att utreda och på ett ställe sammanföra de första och allmänna grunderne i stats-hushållnings-ämnen” som utkom 1799-1802. Asp önskar att hans ekonomiskrift ”någon gång skulle kunna föra upväxande personers tankar uppå sammanhanget af ett och annat”. Innehåller bland annat ett kapitel om sedlar. Pehr Olof von Asp (1745-1808) var diplomat och stationerad i bland annat Paris, Konstantinopel och slutligen London. Från och med 1805 var han revisor i Riksbanken och Riksgäldskontoret. Under 1780-talets andra hälft tillhörde han Gustav III:s närmaste rådgivare i utrikespolitiska frågor innan hans aningen republikanska sinnelag förde honom bort från maktens centrum. Hans nationalekonomiska författarskap är bäst underbyggt vad gäller penningväsendet. Hans ”Resa i Levanten år 1796” utgavs 1805. Adolf Ludvig Stjerneld (1755-1835) var en av ledarna för oppositionen mot Gustav III i slutet av 1780-talet och han blev arresterad tillsammans med andra oppositionsmän. Han släpptes dock ett år senare och vann ny gunst vid hovet. 1821 blev han invald i Vitterhetsakademien och ihopbragte på sin ålders höst en diger samling manuskript, böcker och porträtt på Gripsholms slott där han var ståthållare sedan 1822. Där var han en nydanare av slottets porträttgalleri och utvidgade samlingen så att den inte bara innehöll kungligheter utan även andra bemärkta svenska män och kvinnor. Hans son skänkte en stor del av de privata samlingarna till Uppsala universitetsbibliotek och Linköpings stiftsbibliotek. Många av dessa böcker såldes senare som dupletter.

Sthlm, J. Beckman, 1850. Stor 4:o. 38,(2 blanka) s. & 6 tonlitograferade plr. Bra rött marmorerat klbd med svart titeletikett och gula snitt (Hedberg). Det första gula tryckta häftesomslaget medbundet. Omslaget med lagade revor. Mindre stötskada överst på ryggen. Med Fredrik Vult von Steijerns guldpressade pärmexlibris. Snoilsky Svenska historiska planscher 1850:1-2. Utgavs på Albert Bonniers förlag och kom ursprungligen ut i tre häften. Sidorna 35-38 med genealogiska uppgifter. Planscherna är utförda av A. Weidel och litograferade av A. M. Spong. Fyra är gjorda efter förlagor av Fritz von Dardel. De avbildar: ”H.k.h. prinsessan Louise’s och dess föräldrars landstigning vid Biskopsudden den 15 juni 1850”, ”Kongl. familjens färd från Biskopsudden till Haga den 15 juni 1850”, ”Förmälnings-processionen vid hemkomsten till kongl. slottet, den 19 juni 1850”, ”Vigselakten emellan d.d. k.k. h.h. kronprins Carl och prinsessan Louise i Storkyrkan den 19 juni 1850”, ”Carl” och ”Louise”, de två senare i varsitt helfigursporträtt. I detta exemplar är dessutom medbundet ett porträtt föreställande sångarprinsen Gustav. Fredrik Vult von Steijern (1851-1919) var till en början musikrecensent på ”Dagens nyheter” men skaffade sig med hjälp av Rudolf Wall aktiemajoritet i tidningens bolag och efterträdde denne som chefredaktör och senare även som vd. Han skulle också komma att bli en av Strindbergs vänner och finansiärer. Vid sidan av arbetet på tidningen samlade Vult von Steijern böcker och skapade ”ett af de mest utvalda och gedigna privatbibliotek, som någonsin en svensk samlare hopbragt”, med bland annat märkliga samlingar av Birgitta-, Goethe- och Wagnerlitteratur samt imponerande avdelningar svensk historia, topografi och vitterhet. Han var en flitig kund hos Gustaf Hedbergs bokbinderi.

Uppsala, 1927. 161,(1 blank,1) s. Med inklistrade illustrationer i texten. Titelsidan och dedikationsbladet tryckta i rött och svart. Rödbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind, blind- och guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper med gulddekorlinjer, övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg). Omslaget medbundet. Ryggen något blekt och med skrapmärken på ett par av de upphöjda binden. Tryckt i 25 numrerade exemplar, varav detta är nummer 2, tryckt för Ruben G:son Berg. Innehåller uppsatserna ”Svenskt i ’Blätter für literarische Unterhaltung’ 1827-1845” av Ruben G:son Berg, ”De äldsta trycklistorna från Göteborg” av Gustaf Clemensson, ”Bokbindare i Jönköping 1672-1900” av Arvid Hedberg, ”Linné och Patriotiska sällskapet” av Johan Markus Hulth och ”Ur A. O. Rhyzelii självbiografi i Linköpings stiftsbibliotek” av Gustaf Odencrants. Den sistnämnda avslutas med genealogiska tabeller över Rhyzelius släkt.

(Sthlm, Generalstabens litografiska anstalt, 1869). 4:o. (1 blankt,47) blad. Med kolorerade initialer. + (KLEMMING. G. E.) Om Vita b. Catharinæ. [=rubrik]. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1869. 4:o. 11,(1) s. Ljusbrunt oskinnbd med upphöjda bind och blindpressad pastischdekor på pärmarna. Snitten endast putsade och det övre i huvudsak ouppskuret. Ryggen ngt blekt och lätt nött samt med smärre fläckar. Pärmarna med vertikal fuktrand närmast ryggen. Från Ericsberg. Bibliographia Klemmingiana s. 19. Jämför Collijn Sveriges bibliografi intill år 1600 I, s. 53-69. Faksimiltryck i 85 exemplar av biografin över Birgittas dotter Katarina. Originalet trycktes enligt Collijn i Stockholm av Bartholomaeus Ghotan 1487 och är idag bara känt i två kompletta exemplar och några fragment. Originalbandet är komponerat av G. E. Klemming. Det lilla texthäftet är ett särtryck med egen paginering ur Klemmings ”Ur en antecknares samlingar” s. 92-104.

Sthlm, L. Salvius, (1746?). 8:o. (20),271,(1 blank,12) s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind och svartpressade linjer vid binden. Stänkta snitt. Skada i rygghuvudet med cirka en cm avrivet skinn. Svart fläck efter etikett i översta fältet. Pärmarna med något skavt marmorerat pärmpapper och lätt fuktbuckliga. Försättsblad urrivet. Enstaka lager- och småfläckar. Återkommande fuktrand i övre hörnet fram till s. 88. Några småfläckar på s. 27. Tryckåret 1747 tillskrivet med bläck på titelbladet. Samtida numrering ”244” på främre pärmens insida, och därunder namnteckning för C. Burenstam. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 712. Marklund Övre Norrland i litteraturen 2580. Qvigstad & Wiklund Bibliographie der lappischen Litteratur s. 153. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 443. Det råder delade meningar huruvida boken är tryckt 1746 eller 1747. Det första kapitlet rör lappmarkens natur i allmänhet, kapitel 2-13 beskriver det samiska folket och det avslutande 14:e kapitlet de svenska nybyggarna i området. Pehr Högström (1714-84) föddes i Medelpad och studerade i sin ungdom vid Härnösands gymnasium där han var klasskamrat med Pehr Wargentin. Som lappmarksmissionär, kyrkoherde i Gällivare och senare i Skellefteå fick han goda förstahandskunskaper om samerna och hans beskrivning är banbrytande jämfört med tidigare endast på andrahandsuppgifter författade verk. Warmholtz skriver att Högström ”icke framgifvit annat, än det han sjelf sedt och förfarit; följaktligen har han på många ställen måst gå ifrån så väl Scheffers, som andras berättelser och meningar”. Av kyrkoherden i Lycksele Pehr Fjellström hade Högström lärt sig lulesamiska och den samiska historikern Israel Ruong skriver att ”Högström är den förste som behärskade samiska helt och fullt av dem som skildrat samerna och deras liv, sedvänjor, näringar, religion och folktro. Han gjorde det på en tid då samernas kultur var intakt. Skildringen överflödar av detaljer”. Författaren framställer såväl landskapet som samerna i ljus dager, även om han kraftfullt tar avstånd från de senares avgudadyrkan. Av språkhistoriskt intresse kan nämnas det som Högström har att säga om ”borgarmålet”, ett blandspråk mellan svenska och samiska som användes i handeln och på marknader. Högström anför några exempel på det som språkforskare idag skulle kalla ett svenskt pidginspråk: ”Hur sit din heit? det är: huru heter du?”. Boken översattes till danska, tyska och franska och blev anledningen till Högströms inval i Vetenskapsakademien 1749. Högström utgav även bland annat en förkortad utgåva på lulesamiska av Luthers katekes, ”Högströms frågebok” kallad, som enligt Petrus Læstadius ännu under 1800-talet var samernas främsta religionsbok. Diplomaten och historikern Carl Burenstam (1829-1907) skrev följande i ett brev till C. M. Carlander om sitt bibliotek på Tjälvesta 1897: ”Böckerna här äro till allra största delen samlade af mig, ej mer än 2,376 voll. efter sista räkningen år 1895; f.n. kan man nog säga i rundt tal 2,400 hufvudsakligen i historiska, bibliografiska och litterärhistoriska ämnen”.

Uppsala, Reg. academiæ typographi, 1820. 8:o. (2),IV,262 + 179 + 102 s. + MARKLIN, GABR. Ad catalogum disputationum in academiis et gymnasiis Sveciæ Lidenianum. Supplementa addidit. Uppsala, Reg. academiæ typographi, 1820. 8:o. (2),117 s. Ngt nött med trevligt opappbd med brunmarmorerad rygg och trasig röd titeletikett. Gula stänkdekorerade pärmsidor. Ryggen blekt och med en ytlig längsgående spricka. Ouppskuren. Sporadiska smärre sotfläckar. En pappersförlust i nedre hörnet på s. 39 i del III. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1212-13. Den avslutande delen är ett supplement till Lidéns ”Catalogus disputationum” 1778-80. Marklins första fortsättning på Lidéns avhandlingsbibliografi täcker tiden 1778-1819 och är fortfarande standardverket på sitt område. Gabriel Marklin (1777-1857) var entomolog och adjunkt vid Vetenskapssocieteten samt skicklig boksamlare. Han intresserade sig främst för naturvetenskaplig litteratur och svenska akademiska avhandlingar. Hans huvudsamling på det sistnämnda området uppgick till 23000 avhandlingar och den förvärvades av Kungliga biblioteket redan under hans livstid.

Sthlm, (1896)-1904. (4),VII,(3),467,(1) + (6),412 + (8),413-850,(1) + (2),666,(1) + (8),432 + (8),433-989,(1),XCVIII s. & plr. Sex något nötta ljusbruna hfrbd med upphöjda bind och röda titel och deltiteletiketter, marmorerade pärmpapper, dito snitt och medbundna omslag (Norrköpings bokbinderi). Ryggarna fläckiga. Med Hjalmar Lundgrens guldpräglade pärmexlibris och graverade exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2613. Tryckt i en upplaga om 400 exemplar. Första upplagan utkom i tre volymer 1889-94. Arbetet som beskriver offentliga bibliotek, lånebibliotek och privata boksamlingar i Sverige från medeltid till 1900 avslutas med en förteckning över svenska bokbindare genom tiderna. I verket återfinns också många biografiska uppgifter rörande bibliotekarier, boksamlare och bokbindare. Carlanders insats för den svenska bokhistorien är svår att överskatta och även om en mängd uppgifter saknas eller är ofullständiga är ”Svenska bibliotek och ex-libris” ett mycket användbart uppslagsverk och fortfarande det bokhistoriska standardverket rörande Sverige. Hjalmar Lundgren (1880-1953) var chef för Norrköpings bibliotek och konstmuseum samt själv stor boksamlare.

Falun, J. F. Åkerblom, 1845. Folio. (3) s. i sex spalter. Häftad i samtida nött marmorerat pappomslag. Främre pärmen loss. Enstaka småfläckar på kartorna. Första bladen med marginalrevor. Textbladen med fuktränder. Exemplar med enbart svensk text.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1795. 8:o. (4),223,242-374 s. Samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och brun titeletikett. Gula snitt. Lite tråkiga avskavningar av yttre ryggskinnet nedtill. Något nötta ytterfalsar. Något avnött pärmpapper, lite nötta pärmkanter och stötta pärmhörn. Inlagan i bättre skick med försättsbladet, titelbladet samt de två sista bladen lätt lagerfläckiga. Namnteckningar ”Vilh. Appelberg neg. Wilh. Anderberg” på försättsbladet. Arbetet översattes till tyska och utkom i Leipzig 1798. Hoppet i pagineringen beror på sättarslarv. Anders Jahan Retzius (1742-1821) läste som ung vid Lunds universitet, försörjde sig därefter en tid som apotekare men återvände till universitet och blev professor i naturalhistoria samt ansvarig för den botaniska trädgården. Från 1782 var han också ledamot av Vetenskapsakademien. I ”Försök til mineral-rikets upställning” är mineralerna strikt uppordnade i klasser och ordningar. Systemet hämtades, enligt Lindroth, i huvudsak från Cronstedt, varifrån även titeln är lånad. Arbetet är dock uppdaterat med nyare forskningsrön. Retzius inleder sålunda: ”Åter en handbok i mineralogien, och en handbok hvaruti man hvarken fölgt Bergmans eller Werners plan! Har man icke nog af Kirwans, Succows, Veltheims, Lentz, Emmerlings, utom alla de föregående? Nej säkerligen icke. Jag har dristat öka dessas antal, och blifver visserligen icke den sista”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att Retzius ”befäste ett för tiden modernt betraktelsesätt genom att beskriva mineralen med utgångspunkt i deras kemiska sammansättning, inte deras yttre egenskaper”.

Sthlm, Wennberg och Nordström, 1770. 8:o. Grav. titelblad,(8),238,(2) s. Häftad i samtida gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Rödstänkta snitt. Ryggen lite solkig. Något lagerfläckig inlaga. Rest av avriven gammal auktionslapp på frampärmens insida. Översatt av rättshistorikern m.m. Johan Henrik Hochschild (1711-76). Cesare Beccaria (1738-94) var bara 26 år när han 1764 publicerade detta sitt viktigaste arbete, ”Dei delitti e delle pene”. Inspirerad av upplysningens tankar propagerar Beccaria bland annat för att straffet måste sättas i relation till den skada som brottet förorsakat samhället. Enligt Beccaria är det viktigare att förhindra än att bestraffa brott och han vänder sig mot tortyr, hemliga domstolar och dödsstraff. Trots sitt radikala och stundom revolutionerande innehåll blev arbetet en stor succé och utkom i sex upplagor de första två åren. ”Dei delitti e delle pene” översattes flitigt och påverkade bland annat Katarina II och de nya franska och nordamerikanska konstitutionerna. Den inspirerade även Gustav III till de straffrättsliga reformer som genomfördes i Sverige under 1770-talet, då till exempel tortyr förbjöds. Arbetets tendens avspeglar sig även i titelvinjetten där Justitia vänder sitt huvud bort från de avhuggna huvuden som bödeln visar upp för henne.

U.o., u.å. (1750?). 4:o. (4) s. Tagen ur band. Någon liten småfläck. Det finns minst två olika sättningar av trycket. Tryckåret är okänt men exemplaret var inbundet med ett lösnummer av ”Then swenska Orus” från 1750 och en jämförelse mellan stilarna skulle kunna tolkas som att Stephens tryck är från samma tryckeri och tidsperiod. Joanna Stephens hävdade att hon uppfunnit en kur mot gall- och njursten men krävde 5000 pund för att offentliggöra sin upptäckt, en ansenlig summa i tidens pengar. En allmän insamling i Storbritannien förmådde inte samla ihop beloppet varför parlamentet beviljade en utbetalning ifall kuren - som bl.a. innehöll snäckor - visade sig vara verksam. Efter gjorda försök godkändes resultatet och beloppet utbetalades 1740, varefter Stephens levde ett stilla privatliv i, får man anta, högönsklig välmåga intill sin död 1774.

Sthlm, J. Hörberg, 1827-(35). 4:o. Graverat titelblad,(4),137,(2) s. & 48 kolorerade plr & 2 musikbilagor. Samtida rött saffianbd med rikt guldornerad rygg och pärmar samt kantförgyllning och inre denteller. Ryggen med centralt placerad titel och längsgående dekor av symmetriskt ställda stiliserade blad och heldragna samt prickade linjer. Pärmarna med flera ramlinjer och stora hörnornament. Helt guldsnitt. Senare pärmspeglar samt för- och eftersätts av vitt siden. Bandet med några små svarta fläckar, främst på främre pärm. Ryggen lite ojämnt blekt. Det graverade titelbladet med solkiga marginaler, s. 73 solkig och en liten fläck i texten på s. 100-101, i övrigt ställvisa småfläckar i marginalerna men som helhet ett rent och fint exemplar. Planscherna i mestadels fint skick, med skyddspapper, men enstaka småfläckar i marginal, plansch 3 med en liten fläck i bildytan, plansch 5 något mer så, plansch 6 småfläckig och plansch 24 något solkig i övre delen av bildytan. Ägaranteckning ”Viktor Björkman, Lübeck” och diverse antikvariatsnoteringar skrivna på försättsbladen. Med Stefan Anderssons exlibris. Lindberg Swedish books 60: ”The supreme colour-plate book on Swedish peasant costume”. En fransk utgåva utkom 1836 och en ny svensk upplaga i kromolitografi utgavs 1864. Den första planschen utgörs av vinjetten på det graverade titelbladet. Utkom i tolv häften åren 1827-35. Utgiven, sammanställd och graverad av Christian Forssell (1777-1852), som även kompletterade Johan Gustaf Sandberg (1782-1854) förlagor med ett antal egenkomponerande motiv. Forssells elev Carl Johan Billmark (1804-70) assisterade vid graverandet. De områden som beskrivs börjar med Dalarna, ”svenska frihetens fosterjord, det land, ur hvars skogar i farans stund Sveriges räddning så ofta utgått” och vidare till Hälsingland, Lappland, Södermanland, Västergötland, Småland, Blekinge och slutligen Skåne. Texten är författad av prästen och professorn Anders Grafström (1790-1870).

Lund, J. Lundblad, 1795. 8:o. (8),282,(1) s. Ngt nött rött hklbd från 1800-talets andra hälft med stänkta snitt. Med en del blyertsmarkeringar. De första och sista bladen ngt fläckiga. Rättelsebladet på slutet insatt från ett annat ex. Ur Björck & Börjessons handbibliotek och med firmans stpl på pärmens insida. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4461. Grunden till biblioteket var A. A. von Stiernmans samling som ärvdes av Celsius genom gifte. Detta är en av de mer betydande boksamlingarna som gått på auktion i Sverige, även om Celsius redan donerat viktiga delar av sitt bibliotek till olika offentliga institutioner.

Leipzig, 1922. (4),588 + (4),648 + (2),525,(1) + (2),704 + (2),534 + (2),543,(1) + (2),523 + (4),500 s. Åtta lätt nötta halvpergamentbd med övre bruna snitt. Lite solkade ryggar. Volym I med delvis löst försättsblad. Titelbladet i del II med veck. Ur Sten Lundquists bibliotek. Faksimil av upplagan 1858-69. Fortfarande ett njutbart referensverk med mängder av annars svårfunnen information, inte minst om äldre tysk litteratur. Förtecknar över 100000 olika verk.

Sthlm, Langeska tryckeriet, 1794. 4:o. (8),16 s. & 19 grav. plr. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappomslag. Smårevor i ryggpappen. Plansch VI och VII lätt fläckiga. De två sista planscherna med lätt trycksvärtesolk och några grå fläckar i övre hörnet. Fint ex. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län 520. Berthelius Bohuslänsk samling 1042. Gjörwell Förtekning 188. Detta första häfte var allt som utkom. Enligt Berthelius finns fortsättningen i elva handskrivna volymer på Kungliga biblioteket. Med ett förord av utgivaren C. C. Gjörwell. Behandlar fornminnen i Bohuslän, bland annat hällristningar. Planscherna är utförda efter teckningar av Hilfeling som på Thams bekostnad gjorde omfattande resor i Sverige för att avteckna fornlämningar. Även N. H. Sjöborg fick mycket hjälp och Thams mecenatskap fick stor betydelse för svensk fornforskning. Tham bekostade även utgivningen av ett par volymer av C. G. Warmholtz viktiga bibliografi ”Bibliotheca historica Sueo-Gothica”.

(Hamburg, August Campe), 1804. 8:o. (2),X,508,I-VI,(1) + (4),643,(1 blank),VIII,(2) s. Två samtida hfrbd med rikt guldornerade ryggar och tegelröda titeletiketter samt ovala olivgröna nummerskyltar i glättad papp. Gula snitt. Ryggarna ngt blekta och med ytliga skrapmärken samt några mörka småfläckar på första volymens rygg. Inlagan med enstaka småfläckar. Med spår av L. J. Sederholms borttagna exlibris på frampärmens insida. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Kaspar Heinrich Freiherr von Sierstorpff (1750-1842) var jägmästare, skogsägare och grundare av kurorten Bad Driburg. I denna resebeskrivning återges bl.a. hans audiens hos Napoleon i Paris 1802, men även besök i städerna Bryssel och Amsterdam.

London, S. & J. Bentley, Wilson, and Fley, 1843. 8vo. XXXII,528 + (4),672 + (4),528 pp. + YARRELL, WILLIAM. Supplement to the History of British Birds. Illustrated with wood-engravings. London, S. & J. Bentley, Wilson, and Fley, 1845. 8vo. (4),7-54 pp. + YARRELL, WILLIAM. Second Supplement to the History of British Birds: being also a first supplement to the second edition. Illustrated with 18 wood-engravings. London, Woodfall and Kinder, 1856. 8vo. X,71,(1) pp. Three volumes, contemporary blue half morocco over marbled boards, spines in compartments with raised bands, ruled and lettered in gilt (W. Whittington, Neath). All edges gilt. Preserving original blue silk markers. Joints, raised bands, and extremities rubbed and scuffed, some surface wear to covers. Lightly browned throughout, with some occasional minor foxing, though mainly affecting volume I. An additional hand-coloured illustration of a bird’s egg is bound as frontispiece to volume III. Booksellers’ label of William George’s Sons, Bristol, at lower inner gutter of each rear pastedown. With the bookplates of H. Gwyn and Björn von Rosen on the front pastedowns, and from the library of Gunnar Brusewitz with his bookplate and signature on front free endpaper of volume I. Apparently lacking half-title to the first supplement. Nissen Die illustrierten Vogelbücher 1029. First edition, with both the first and second supplements, of what was considered to be the best work on the subject of the time both scientifically and artistically. This profusely illustrated work was, according to the preface, originally ”published in thirty-seven parts of three sheets each, at intervals of two months, the first part was issued in July 1837, and the last in May 1843. During these six years many occurences of rare birds, and of some that were even new to Britain, became known to me, either by the communications of private friends and correspondents, or from the examination of the various periodical works which give publicity to such events. To render this History, therefore, as complete as my means will permit, I devote this Preface to the enumeration of all such occurrences as have become known to me since the period of inserting the account of the species in its order in the body of the work; and the new subjects have been engraved on single leaves, so paged, that the bookbinder may insert these separate leaves among the birds of the genus to which each respectively belongs”. The majority of the illustrations were drawn by Alexander Fussell and engraved by John Thompson and sons. A second edition of this popular work appeared in 1845, and subsequently went through several editions. Together with his equally popular ”A History of British Fishes” (1836), the present work soon became a standard reference guide.

Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (4) s. + Kongl. maj:ts nådiga försäkring öfwer banco. Gifwen Stockholm den 17 september a:o 1668. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (7) s. + Transumt af 1668 års riksdags-besluts fjerde punct. [=rubrik]. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (3) s. + Sweriges rikes ständers beslut och förordning, om banquen i Stockholm. Dat. 22 septemb. 1668. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (28) s. + Kongl. maj:ts nådiga stadfästelse och försäkring, gifwen riksens ständer på riksdagen i Upsala år 1675, uppå wexel- och låne-banquen, samt thes tilhörige wilkor, fördelar och rättigheter. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (10) s. + Kongl. maj:ts allernådigste placat och påbud til alla domhafwande och executorer, om en prompt handräckning och execution för riksens ständers banco. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (8) s. + Kongl. maj:ts nådiga resolution och stadfästelse, öfwer någre ärender til banco-werkets gagn och uprätthållande. Gifwen Stockholm den 30 april år 1689. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (11) s. + Transsumt af kongl. maj:ts nådiga resolution beträffande banco-werket. Gifwen Stockholm den 11 junii år 1698. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (7) s. + Kongl. maj:ts placat och försäkring, angående banco-werket. Datum Stockholm den 31 martii, år 1700. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (6) s. + Kongl. maj:ts nådiga confirmation och stadfästelse, öfwer wexel- och lån-banquens undfångne privilegier, förmoner och rättigheter. Gifwen i Revel den 3 november, år 1700. Så ock kongl. maj:ts ständers deputerades underrättelse öfwer några ärender som wexel- och lån-banquen för tiden angå. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (15) s. + Kongl. maj:ts resolution och förklaring, öfwer then tredje och fjerde puncten uti kongl. maj:ts förordning, af then 30 april anno 1698, angående auctionerne i banquen. Gifwen i Lais den 5 april år 1701. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (6) s. + Kongl. maj:ts resolution öfwer twänne kongl. maj:ts ständers banco angående ärender. Gifwen Alt-Ranstadt den 20 aprilis år 1707; och uppå des nådiga befallning, af kongl. maj:ts hemmawarande råd, wederbörandom til underdånig efterrättelse kungiord den 6 maji samma år. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (4) s. + Kongl. maj:ts nådiga resolution och förklaring, uppå des ständers banco-deputerades inkomna underdånigste andragande, angående lånens på fasta panter prolongation. Gifwen hufwud-qwarteret Smorgon d. 10 martii år 1708. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (4) s. + Hans kongl. maj:ts samtelige härwarande råds, til underdånigst följe af högstbemälte hans kongl. maj:ts ankomne nådigste bref och befallningar, utgifne placat, angående banco-werkets beskydd och uprätthållande, samt almänna creditens bestyrkande och befordran, efter utgifna försäkringar och hans kongl. maj:ts utgångne alfwarsamma placat af d. 13 april 1700. Dat. Stockholm, den 13 junii år 1711. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (8) s. + Kongl. maj:ts samtel. härwarande råds resolution, uppå kongl. maj:ts ständers deputerades beswär öfwer auctionernes hindrande uti dess rätta fortgång i banquen; gifwen Stockholm den 15 november år 1711. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (4) s. + Kongl. maj:ts samtel. härwarande råds påbud, angående deras straff, som understå sig utsprida lögner och rykten emot de försäkringar och förskrifningar, som kongl. maj:t des ständers banco gifwit hafwer. Stockholm den 21 december 1711. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (6) s. + Hennes kongl. höghets och samtelige kongl. maj:ts härwarande herrar råds placat, angående banco-werkets beskydd och uprätthållande samt dess credits bestyrkande och befordran, efter förr utgifne försäkringar och hans kongl. majestäts utgångne alfwarsamme placat af den 13 april 1700. Jemwäl den kongl. senatens placat af den 13 junii 1711. Dat. Stockholm den 7 october 1714. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (8) s. + Hennes kongl. maj:ts nådiga stadfästelse och försäkring, öfwer wexel- och låne-bankens undfångne privilegier, förmoner och rättigheter, gifwen riksens ständer på riksdagen i Stockholm år 1719. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1791. 4:o. (7) s. + Transumt af kongl. maj:ts förordning om bördes-rätt på landet. Dat. den 27 junii 1720. [=rubrik]. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (1) s. + Kongl. maj:ts stadfästelse och förklaring, öfwer wäxel- och låhne-banquens undfångne privilegier, förmåner och rättigheter; gifwen riksens ständer på riksdagen i Stockholm år 1720. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1782. 4:o. (8) s. + Publication om banco-betjenternes beskydd. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (3) s. + Ytterligare 89 liknande förordningar i samma ämne, tryckta 1766-1803. Det hela avslutas med+ SILVERSTOLPE, CARL GUDMUND. Register öfwer de angående banco-werket genom trycket utgifne författningar, ifrån år 1668 til år 1800. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (2),98 s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och gulbrun titeletikett ”Banco-förordningar”. Blåstänkta snitt. Ryggen med några revor i rygghuvudet och några små skrapskador. Några bläckfläckar på pärmarna. Mycket fin inlaga nästan genomgående på skrivpapper. Med P. O. von Asps namnteckning på första titelsidan och hans initialer ”P. O. v. A.” på frampärmen. Bland de här icke katalogiserade 88 trycken finns några i förstatryck 1766-82, de flesta av dessa på vanligt papper. Utmärkt samlingsband med över hundra tryck. Ett omfångsrikt förordningssamlingsband med i huvudsak omtryckta förordningar rörande Riksbanken. Pehr Olof von Asp (1745-1808) var diplomat och stationerad i bland annat Paris, Konstantinopel och slutligen i London. Fr.o.m. 1805 var han revisor av Riksbanken och Riksgäldskontoret. Under 1780-talets andra hälft tillhörde han Gustav III:s närmaste rådgivare i utrikespolitiska frågor innan hans aningen republikanska sinnelag förde honom bort från maktens centrum. Han skrev flera nationalekonomiska verk, bland annat ”Om mynt-väsendets och allmänna hushålds-tillställningens värkan och återvärkan på hvarannan!” från 1804. hans nationalekonomiska författarskap anses bäst underbyggt vad gäller penningväsendet.

Uppsala, 1937-50. Front,(4),590 s. + front,(4),708 s. + (4),777 + (4),297 s. + Taflor till Olaus Rudbecks Atlantica. Facsimileupplaga på uppdrag av Lärdomshistoriska samfundet utgiven av Axel Nelson. Uppsala & Sthlm, 1938. (6),9 s. & plr. Fem blå oklbd. Omslagen medbundna. Ryggarna lätt blekta och banden något nötta. Planschvolymen något solkig och lite stött i ryggändarna. Några små sprickor i främre innerfals. Bra svit. Lychnos-bibliotek 2:1-5. Testimonierna är avtryckta i del IV.