Search Results

Göteborg, L. Wahlström, 1782. 8:o. (8),719 + 635,(1 blank,2,2 blanka) s. Två samtida alrotsmarmorerade skinnbd med rikt guldornerade ryggar, beige titeletiketter och ljusbruna deletiketter med infällda runda nummerskyltar. Pärmarna med fina förgyllda ramverk. Hela guldsnitt. Första bandets titeletikett med brun missfärgning och andra bandets deletikett med hörnförlust. Inlagorna med enstaka fläckar och titelbladen med bruntonade marginaler. I första volymen Pehr Dubbs textade namn på titelbladet och John Papes i Helsingborg namnteckning på försättsbladet. Vacker svit. Utgiven av Magnus Roempke, teologie lektor, som även skrivit förordet. Brag (1735-81) var en allvarlig präst och en flitig litteratör. Han hade gjort sig känd för sin ”vackra, upbyggeliga och artiga matrikel öfver Gb. stift” och i Vetenskapsakademien var han känd och aktad för sina ”grundliga reflexioner öfver det nyttiga tabellverket i riket”. Hans psalmförsök såg flera upplagor. Linnélärjungen Pehr Dubb (1750-1834) kom att göra stora insatser i Göteborg, bland annat som chef för Sahlgrenska sjukhuset 1782-1804 och organisatör av Chalmers tekniska skola. Han var även en aktiv frimurare och var aktiv inom stadens fattigvård. John Pape (1889-1945) var ursprungligen advokat i Helsingborg men bytte bana och ägnade sig åt etnologisk forskning och sitt stora bibliotek. Huvuddelen av hans bibliotek såldes på auktion 1956 respektive 1963-64.

Paris, Auffray, 1833. 8:o. (4),310,(1) + 84),251,(1 blank),1-4 s. Två samtida ngt nötta hfrbd med dekorativt guldornerade och blindpressade ryggar. Grönstänkta snitt. Ryggarna ngt flammiga med några småfläckar. Bitvis lätt lagerfläckiga inlagor. Med Gustaf Trolle-Bondes guldpräglade monogram på ryggen och Säfstaholms exlibris. Fint ex. Andra delens andra pagineringsföljd är en bokkatalog.

Göteborg, A. Lindgren, (1860)-64. 4:o. Front,(8),332 s. & 12 litograferade plr. Rikt illustrerad med träsnitt i texten. Ståtligt samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg och formskuren koboltblå titeletikett. Rödstänkta snitt och svarta mönsterpressade pärmsidor. Ryggskinnet och pärmhörnen avgränsade med en guldpräglad bård vid pärmpapperena. Ett minimalt maskhål upptill i den främre ytterfalsen och med ett mindre maskangrepp i den inre. Pärmarna aningen bågnade. Liten spricka vid häftningen vid s. 1. Bra inlaga med några enstaka obetydliga småfläckar. Stort ex. på velinpapper från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5684. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län 50. Utgavs i 20 häften från 1860. Planscherna trycktes i Thieles tryckeri. En plansch ingår i pagineringen som sidorna 25-26. En mindre del av upplagan trycktes på fint velinpapper och det här är ett av dem. Gustaf Henrik Brusewitz (1812-99) var konstnär, historiker och intendent på Göteborgs museum.

Uppsala, J. F. Edman, 1804-05. 8:o. (8),248,(3) + (6),286 s. Häftad i två lätt smutsfläckiga samtida gråpappomslag med senare gråpappersryggremsor. Främre snittet till del I lätt smutsfläckigt och övre främre snittet till del II ngt naggat. Inlagorna ngt lagerfläckiga. Del I med minimala maskhål nederst i marginalen på de första bladen och småfläckar på s. 63, 97 och 225 samt mer störande fläck på s. 229. Del II med enstaka småfläckar och litet hål med förlust av några bokstäver på s. 95-96 samt blyertsanteckning i marginalen på s. 106. Ex. med anteckningen ”donum autoris” och Husebys små etiketter på de bakre omslagens insidor. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6085. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 29. Noggrann genomgång av Roslagens socknar och städerna Öregrund, Östhammar, Norrtälje med flera. Avslutas med några kortare kapitel med statistik, beskrivningar av flora och fauna samt skildringar av allmogens seder och bruk. Provinsialläkaren i Norrtälje Fredric Vilhelm Radloff (1765-1838) hade även utgivit ”Beskrifning öfver Åland” 1795.

Uppsala, Reg. academiæ typographi, 1820. 8:o. (2),IV,262 + 179 + 102 s. + MARKLIN, GABR. Ad catalogum disputationum in academiis et gymnasiis Sveciæ Lidenianum. Supplementa addidit. Uppsala, Reg. academiæ typographi, 1820. 8:o. (2),117 s. Ngt nött med trevligt opappbd med brunmarmorerad rygg och trasig röd titeletikett. Gula stänkdekorerade pärmsidor. Ryggen blekt och med en ytlig längsgående spricka. Ouppskuren. Sporadiska smärre sotfläckar. En pappersförlust i nedre hörnet på s. 39 i del III. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1212-13. Den avslutande delen är ett supplement till Lidéns ”Catalogus disputationum” 1778-80. Marklins första fortsättning på Lidéns avhandlingsbibliografi täcker tiden 1778-1819 och är fortfarande standardverket på sitt område. Gabriel Marklin (1777-1857) var entomolog och adjunkt vid Vetenskapssocieteten samt skicklig boksamlare. Han intresserade sig främst för naturvetenskaplig litteratur och svenska akademiska avhandlingar. Hans huvudsamling på det sistnämnda området uppgick till 23000 avhandlingar och den förvärvades av Kungliga biblioteket redan under hans livstid.

(Sthlm, Generalstabens litografiska anstalt, 1869). 4:o. (1 blankt,47) blad. Med kolorerade initialer. + (KLEMMING. G. E.) Om Vita b. Catharinæ. [=rubrik]. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1869. 4:o. 11,(1) s. Ljusbrunt oskinnbd med upphöjda bind och blindpressad pastischdekor på pärmarna. Snitten endast putsade och det övre i huvudsak ouppskuret. Ryggen ngt blekt och lätt nött samt med smärre fläckar. Pärmarna med vertikal fuktrand närmast ryggen. Från Ericsberg. Bibliographia Klemmingiana s. 19. Jämför Collijn Sveriges bibliografi intill år 1600 I, s. 53-69. Faksimiltryck i 85 exemplar av biografin över Birgittas dotter Katarina. Originalet trycktes enligt Collijn i Stockholm av Bartholomaeus Ghotan 1487 och är idag bara känt i två kompletta exemplar och några fragment. Originalbandet är komponerat av G. E. Klemming. Det lilla texthäftet är ett särtryck med egen paginering ur Klemmings ”Ur en antecknares samlingar” s. 92-104.

Sthlm, L. Salvius, (1746?). 8:o. (20),271,(1 blank,12) s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind och svartpressade linjer vid binden. Stänkta snitt. Skada i rygghuvudet med cirka en cm avrivet skinn. Svart fläck efter etikett i översta fältet. Pärmarna med något skavt marmorerat pärmpapper och lätt fuktbuckliga. Försättsblad urrivet. Enstaka lager- och småfläckar. Återkommande fuktrand i övre hörnet fram till s. 88. Några småfläckar på s. 27. Tryckåret 1747 tillskrivet med bläck på titelbladet. Samtida numrering ”244” på främre pärmens insida, och därunder namnteckning för C. Burenstam. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 712. Marklund Övre Norrland i litteraturen 2580. Qvigstad & Wiklund Bibliographie der lappischen Litteratur s. 153. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 443. Det råder delade meningar huruvida boken är tryckt 1746 eller 1747. Det första kapitlet rör lappmarkens natur i allmänhet, kapitel 2-13 beskriver det samiska folket och det avslutande 14:e kapitlet de svenska nybyggarna i området. Pehr Högström (1714-84) föddes i Medelpad och studerade i sin ungdom vid Härnösands gymnasium där han var klasskamrat med Pehr Wargentin. Som lappmarksmissionär, kyrkoherde i Gällivare och senare i Skellefteå fick han goda förstahandskunskaper om samerna och hans beskrivning är banbrytande jämfört med tidigare endast på andrahandsuppgifter författade verk. Warmholtz skriver att Högström ”icke framgifvit annat, än det han sjelf sedt och förfarit; följaktligen har han på många ställen måst gå ifrån så väl Scheffers, som andras berättelser och meningar”. Av kyrkoherden i Lycksele Pehr Fjellström hade Högström lärt sig lulesamiska och den samiska historikern Israel Ruong skriver att ”Högström är den förste som behärskade samiska helt och fullt av dem som skildrat samerna och deras liv, sedvänjor, näringar, religion och folktro. Han gjorde det på en tid då samernas kultur var intakt. Skildringen överflödar av detaljer”. Författaren framställer såväl landskapet som samerna i ljus dager, även om han kraftfullt tar avstånd från de senares avgudadyrkan. Av språkhistoriskt intresse kan nämnas det som Högström har att säga om ”borgarmålet”, ett blandspråk mellan svenska och samiska som användes i handeln och på marknader. Högström anför några exempel på det som språkforskare idag skulle kalla ett svenskt pidginspråk: ”Hur sit din heit? det är: huru heter du?”. Boken översattes till danska, tyska och franska och blev anledningen till Högströms inval i Vetenskapsakademien 1749. Högström utgav även bland annat en förkortad utgåva på lulesamiska av Luthers katekes, ”Högströms frågebok” kallad, som enligt Petrus Læstadius ännu under 1800-talet var samernas främsta religionsbok. Diplomaten och historikern Carl Burenstam (1829-1907) skrev följande i ett brev till C. M. Carlander om sitt bibliotek på Tjälvesta 1897: ”Böckerna här äro till allra största delen samlade af mig, ej mer än 2,376 voll. efter sista räkningen år 1895; f.n. kan man nog säga i rundt tal 2,400 hufvudsakligen i historiska, bibliografiska och litterärhistoriska ämnen”.

Uppsala, 1927. 161,(1 blank,1) s. Med inklistrade illustrationer i texten. Titelsidan och dedikationsbladet tryckta i rött och svart. Rödbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind, blind- och guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper med gulddekorlinjer, övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg). Omslaget medbundet. Ryggen något blekt och med skrapmärken på ett par av de upphöjda binden. Tryckt i 25 numrerade exemplar, varav detta är nummer 2, tryckt för Ruben G:son Berg. Innehåller uppsatserna ”Svenskt i ’Blätter für literarische Unterhaltung’ 1827-1845” av Ruben G:son Berg, ”De äldsta trycklistorna från Göteborg” av Gustaf Clemensson, ”Bokbindare i Jönköping 1672-1900” av Arvid Hedberg, ”Linné och Patriotiska sällskapet” av Johan Markus Hulth och ”Ur A. O. Rhyzelii självbiografi i Linköpings stiftsbibliotek” av Gustaf Odencrants. Den sistnämnda avslutas med genealogiska tabeller över Rhyzelius släkt.

Sthlm, (1896)-1904. (4),VII,(3),467,(1) + (6),412 + (8),413-850,(1) + (2),666,(1) + (8),432 + (8),433-989,(1),XCVIII s. & plr. Sex något nötta ljusbruna hfrbd med upphöjda bind och röda titel och deltiteletiketter, marmorerade pärmpapper, dito snitt och medbundna omslag (Norrköpings bokbinderi). Ryggarna fläckiga. Med Hjalmar Lundgrens guldpräglade pärmexlibris och graverade exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2613. Tryckt i en upplaga om 400 exemplar. Första upplagan utkom i tre volymer 1889-94. Arbetet som beskriver offentliga bibliotek, lånebibliotek och privata boksamlingar i Sverige från medeltid till 1900 avslutas med en förteckning över svenska bokbindare genom tiderna. I verket återfinns också många biografiska uppgifter rörande bibliotekarier, boksamlare och bokbindare. Carlanders insats för den svenska bokhistorien är svår att överskatta och även om en mängd uppgifter saknas eller är ofullständiga är ”Svenska bibliotek och ex-libris” ett mycket användbart uppslagsverk och fortfarande det bokhistoriska standardverket rörande Sverige. Hjalmar Lundgren (1880-1953) var chef för Norrköpings bibliotek och konstmuseum samt själv stor boksamlare.

Falun, J. F. Åkerblom, 1845. Folio. (3) s. i sex spalter. Häftad i samtida nött marmorerat pappomslag. Främre pärmen loss. Enstaka småfläckar på kartorna. Första bladen med marginalrevor. Textbladen med fuktränder. Exemplar med enbart svensk text.

Helsingfors, 1891-93. (6),VIII,564 + (2),XI,(1),616 + (4),XIII,(1),793 s. Tre ljusbruna hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar, röda titeletiketter och blå deletiketter samt mörkröda snitt (Hedberg). Banden med repor och nötningar samt lite svaga innerfalsar. Med Ecclesiatstik- och Socialdepartementens överkorsade biblioteksstplr överst på titelbladen och deras numrering där och på frampärmarnas insidor. Ett viktigt och mycket svårfunnet standardverk rörande både de civila och militära medicinska institutionerna i Sverige-Finland och deras verksamhet. Stort utrymme ägnas till exempel veneriska sjukdomar, smittkoppsympning, barnmorskeväsendet, veterinärväsendet, sjukhus, militärläkarorganisationen, rättsmedicin, apoteksväsen och hälsokällor.

Vänersborg, S. Svanholm, 1782. 8:o. 14,(2 blanka) s. Oskuren. Litet hål i titelbladet efter avlägsnat sigill. Med ett tillägg i bläck av utgivaren på s. 7. Fint ex. med delvis raderad dedikation till ”herr hofpredik. Gezelius”. Ej i Setterwall Svensk historisk bibliografi. Första utgåvan av det så kallade ”Hammarstakalendariet” som enligt ”Scriptores rerum svecicarum medii aevi” I, 1818, s. 237 bara trycktes i åtta exemplar! Birger Nilsson Grip dog 1565 så uppgifterna för åren fram till och med 1576 är sannolikt kompletterade av dottern Margareta Grip. Innehåller vid sidan av en del rent historiska uppgifter i huvudsak anteckningar rörande Birger Nilsson och hans familj. Hans sätesgård var Vinäs i Tjustbygden.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839-46. 12:o. (4),284 + (4),276 + (4),295 + XIV,277 + IV,255 + IV,246,(2 blanka) s. Fem nötta samtida hfrbd med guldornerade ryggar. De första fyra svarta och med sprängda snitt. Det sista som innehåller del V och VI i ett brunt hfrbd med marmorerade snitt. Det första bandet har en spricka nedtill på främre falsen. Ställvis ngt lagerfläckiga och med under- och förstrykningar med rödpenna samt delvis rikhaltiga marginalanteckningar i blyerts. Sista delen med Otto H. Forssells namnteckning. Jfr Sabin 96060-61 för det franska originalet, ”De la démocratie en Amérique”, som utkom 1835-40. Del I-III är översatta av E. M. C. Pontin och del IV-VI av F. Eimele. I synnerhet den sistnämnde har försett översättningen med egna långa fotnoter. Boken fick stort inflytande på den liberala politiska riktningen, inte minst i Sverige där den var en viktig inspirationskälla för bl.a. E. G. Geijer. Samtliga delar har som motto hans omdöme i ”Litteratur-bladet” 1839: ”Tocqueville, de la Democratie en Amerique; en af de bästa böcker jag läst och någon kan läsa.” Otto Herman Forssell (1818-1901) blev expeditionschef i Finansdepartementet 1861 och hovrättsråd 1867 samt riksdagsman 1880-88. Han sökte professuren i civilrätt i Uppsala 1851. Det är uppenbarligen han som läst volymerna med pennan i hand.

Sthlm, N. Wankiif, 1678-(80). 4:o. (8),312,311-18,321-25,(3) s. & 14 grav. plr, varav 4 utvikbara. Samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, rika oxiderade ryggdekorationer men utan titeletikett. Stänkta snitt. Något nött vid pärmkanter och falsar samt med stötta hörn. Lagerfläckig. Kraftigt bruntonad på s. 297-304. Med M. Bungencronas namnteckning och Augustin Ehrensvärds exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 825. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6877. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1524. Planscherna är graverade av Johan Peringskiöld på uppdrag av J. Hadorph. Arbetet utgavs postumt av Johannes Columbus 1679-80 och inte 1678 som titelbladet anger. Boken är ett tidigt heraldisk arbete om det svenska riksvapnet och dess uppkomst. Den är skriven på kunglig befallning och föranledd av striden mellan Danmark och Sverige om rätten att föra de tre kronorna som riksvapen. Med hjälp av mynt, Mora stenar och andra exempel försöker Schefferus bevisa att vapnet brukats längre i Sverige än i Danmark. Arbetet innehåller även tre andra uppsatser i ämnet: ”Excerptum ex dissertatione belli sveco-danici anno 1563” och ”Dess Reichs Schweden Beweis wegen der drey Chronen” med tysk och latinsk parallelltext och Johan Hadorphs ”Påminnelser om de 3 cronor” med svensk och latinsk parallelltext.

Sthlm, A. J. Nordström respektive J. C. Holmberg, 1792-98. 8:o. 128 + 129-224 + 225-589,(1) + 593-800 + 801-1064 + (12),1065-1455 s. & 8 utvikbara tryckta tabeller på sju blad. Två något nötta samtida hfrbd med guldlinjerade ryggar, tegelbruna titeletiketter och runda gröna nummerskyltar. Rödstänkta snitt. Andra volymens frampärm med en liten fastklibbad pappersrest. Rena inlagor. Några småveck i övre hörnet i första delen. Svag fuktrand på de första bladen i del VI. Tabellerna lätt lagerfläckiga och de två i del V med fuktrand. Anteckning om författarens död 1820 på första försättsbladet. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1877. Hesse Svensk numismatisk litteratur 1049. Christian Ludvig Jöranson (1738-1820) var affärsman i Stockholm och deltog aktivt i den ekonomiska debatten. Han utgav ytterligare bland annat ”De oekonomiska orsakerne till svenska folkets nu varande vanmakt” och ”Alle redlige svenskars valspråk: nationen måste frälsas”. ”Försök til et systeme” är hans huvudarbete och det mest omfattande nationalekonomiska arbetet i Sverige intill dess. ”Svenska män och kvinnor” skriver om verket: ”Denna är, liksom de flesta äldre sv. ekonomiska framställningar, disponerad ss. en ekonomisk-politisk programskrift (föranledd av förvirringen inom det sv. penningväsendet); men i en på J:s tid ovanlig grad hade programmet en genomförd ekonomisk teori ss. grundval. J. hävdade, i stor utsträckning anslutande sig till James Steuarts ’Principles of political oeconomy’, att den oundgängliga förutsättningen för allmänt välstånd var en stor cirkulerande penningmängd; därigenom skulle bl.a. kvinnorna få sysselsättning och naturtillgångarna tas i anspråk, så att penningvärdet snarare förbättrades än försämrades. I stort sett var J. merkantilism men hans lära hade flera originella drag. Något störreinflytande på den sv. nationalekonomins utveckling fick han dock aldrig”. Flera följdskrifter kom dock att diskutera verket, däribland ”Bref om rikets penninge-verk och allmänna hushållning” 1794-96 av David von Schulzenheim som där tar hjälp av Adam Smith.

Karlskrona, Kongl. amiralitets boktryckeriet, 1770. 8:o. (15,1 blank),1035,(1 blank,4) s. Med några träsnitt i texten. Nött och lagat samtida hfrbd med upphöjda bind, blindpressad linjedekor och beige titeletikett med stor spricka i. Stänkta snitt. Ny rygg med den gamla ryggen uppklistrad och förstärkta innerfalsar. Hårt stötta pärmhörn. Enstaka fläckar. En stor fuktfläck med litet rostspår på s. 100-03, liten rostfläck på s. 484 och ett par minimala dito på s. 1002. Liten blyertsanteckning i marginalen på s. 275. I början och slutet medbundna tjugo sidor tätt skrivna anteckningsblad, delvis i tabellform. Namnteckning Alfred Hjelmérus daterad Lund 1888, I. Müntzings exlibris utfört av Albert Engström och Per Gustavis exlibris. Intressant ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 478. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 84. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 1057. Med ett företal av J. Rogberg. Kapitlet om Smålands naturalhistoria på sidorna 16-26 är författat av Carl von Linné. Träsnitten på sidorna 235, 745 och 761 avbildar runinskrifter och är skurna av kyrkoherden Wirgander. De många anteckningarna i början och slutet rör Småland och är skrivna vid bokens utgivning eller strax därefter. Müntzings exlibris är utfört av Albert Engström och har ett jaktmotiv i skärgården med flygande änder i soluppgången. I förgrunden anas en jägare med gevär. Det är samma exlibris som jaktsamlaren Richard Müntzing använde.

Sthlm, H. Gercken, 1730. 4:o. (16),144,135-54,(24) s. & 1 utvikbar träsnittskarta. En mängd träsnittsillustrationer i texten, varav en helsides på s. 56. Bra samtida hfrbd med upphöjda bind, oxiderad ryggdekor och rödstänkta snitt. Det turkmarmorerade pärmpappret ytligt nött. Enstaka lagerfläckar och diskreta blyertsnoteringar i marginalerna. Bläckfläckar i övre marginalen på s. (17-20) i den avslutande opaginerade delen. Ett tunt arbete är för länge sedan varsamt utskuret på slutet utan att ha försvagat häftningen. Med S. Nordins exlibris och F. B. Andréns namnteckning i blyerts. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0441. På de avslutande opaginerade sidorna avtrycks lantmäteriinstruktionen från 1725. Den postumt utgivna ”Geodæsia suecana” är en lättfattlig handledning i lantmäterikonsten. Lantmätaren Eric Agner (omkr. 1642-1727) var en på sin tid ganska betydande matematiker och gav ut läroböcker i matematik och lantmäteri. Föreliggande arbete har ett lustigt avslutande appendix, innehållande ”curieuse problemata”, där han bland annat skriver, att skickliga räknare har påstått, att man kan multiplicera ören med ören, men det blir i själva verket ”örens superficies” eller ”kvadratören”; vidare utför han beräkningar för att visa, att de gudsbespottare har fel som påstår att Noaks ark varit för liten för att rymma människorna och alla djuren.

Uppsala, 1916-20. (6),367,(2) + (6),510,(1) s. & plr. Två bra vinröda halvmarokängbd ned upphöjda bind och guldornerade ryggar samt övre guldsnitt . Omslagen medbundna. Pärmhörnen med smärre stötmärken. Med Rolf Norbergs exlibris. Bibliofilupplagan på bättre papper tryckt i 200 numrerade exemplar, varav detta är nummer 145 respektive 11. Den enklare avhandlingsupplagan saknar dessutom de intressanta planscher som finns här. Ett bokhistoriskt standardverk om det systematiska tagandet av böcker och bibliotek som krigsbyten i Sveriges krig under stormaktstiden. Områden som drabbades var Baltikum, Böhmen, Danmark, Polen och Tyskland.

Sthlm, H. A. Nordström, 1820. 8:o. (10),302,(2) s. & 4 utvikbara grav. plr. Häftad och oskuren i ngt fläckigt samtida gråpappomslag med tryckt titeletikett med prisuppgift. Ryggen mörknad. Inlagan delvis ouppskuren. Titelbladets övre hörn med en lagning, liksom nedre delen av yttermarginalen. En fuktfläck på det efterföljande dedikationsbladet. Pappersförluster i yttermarginalen på s. (3)-(6) och sista opaginerade bladet med bläckfläckar. Med en samtida namnteckning, J. Waller. Bibliotheca Walleriana 11080. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1820:1. Ett stort antal översättningar utkom av detta viktiga verk.

Sthlm, 1915. (2 blanka,6),VIII,84,(1,3 blanka,1) s. & 1 utvikbar plansch & 14 originalblad. Häftad och oskuren i trasig enkel skyddskassett på vilken namnet Treffenberg är skrivet. Tryckt i 350 numrerade exemplar, varav detta är nr XIV av 30 exemplar med inklistrade originalblad ur olika lagupplagor mellan 1607 och 1688. Praktfullt tryck av bröderna Lagerström av en mycket välgjord bibliografi som är det självklara standardverket på området.

Linköping, Biörckegrens enka, 1758. 8:o. (20),378,(6) s. & 1 utvikbar grav. stadsvy. Med träsnittsillustrationer i texten på s. 180 och 219. Stiligt samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, röd titeletikett av marokäng och stänkta snitt. Ryggen torr och ytligt nött på bind samt vid falsarna. Titelbladet med gamla lagningar på baksidan. En ovanligt ren inlaga men den graverade stadsvyn är däremot aningen brunflammig. Med Jonas Dubbs namnteckning daterad Uppsala den 28 juni 1762, D. G. Neschers stpl och Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Det grav. porträttet saknas! Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 477. Stadsvyn är graverad av C. Frisch. Med ett uppskattande förord av Andreas O. Rhyzelius daterat i Linköping den 13 november 1758. Jonas Dubb (1739-1823) studerade i Uppsala 1760-66 och krönte sin karriär som domprost i Linköpings stift 1801. Daniel Georg Nescher (1753-1827) var vinhandlare och överinspektor samt framstående bok- och myntsamlare. Neschers stora och fina boksamling inköptes efter dennes död i sin helhet av Kungliga biblioteket 1828 och delar såldes senare på dubblettauktioner.

Sthlm, J. A. Carlbohm respektive F. B. Nestius, 1793-1822. 8:o. (4),405 s. & 1 utvikbar grav. plansch + (4),390,(2 blanka) + (4),414,(1) + (4),394 + (4),443,(1) s. Fem häftade och oskurna volymer i samtida gråpappomslag med handskrivna titlar på de ngt blekta ryggarna. Inlagan med enstaka småfläckar. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 214. Planschen i del I föreställer ”Skamplun till en bråthe” vilket verkar vara ett sorts skyttevärn. Carl Adlersparre (1752-1825) arbetade i hela sitt liv på Riksarkivet och ”Historiska samlingar” innehåller utdrag ur handskrifter rörande svensk historia. Gustav III var mycket positiv till projektet och beviljade ett anslag på 200 rdr per år. Samlingarna innehåller t.ex. handlingar angående krigsväsendet under Gustav I:s och Erik XIV:s tid, brev från Bengt Baaz-Ekehielm till Johan Kasimir och handlingar kring trolldomsväsendet i Stockholm 1676-77. Bring skriver i ”Bibliografisk handbok till Sveriges historia” att dessa handlingar ”äro förträffligt redigerade och i editionshänseende överlägsna flertalet äldre publikationer av liknande slag samt försedda med värdefulla noter”.

Sthlm, Z. Haeggström, 1818. 4:o. (4),133,(1 blank,2) s. & 1 handkolorerad grav. karta. Häftad i samtida ngt nött gråpappbd med i samtiden förstärkt rygg av grönt glättat papper och trevligt handskriven titeletikett. Liten reva nederst i ryggen och nedre ytterhörn lite stött. Inlagan med ngn enstaka småfläck. Med Abr. Netzels namnteckning daterad 1819. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Marklund Övre Norrland i litteraturen 2490. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6173 med avvikande kollationering. Med ett varianttitelblad med impressum och titeltexten: ”Berätelse om den undersökning, som, till följe af kongl. maj:ts nådiga skrifvelse den 13 maj 1817, blifvit hållen uti Norrbotten och dess lappmarker, för att utröna möjligheten, att med fördel tillgodogöra de rika jernmalmsberg, som derstädes finnas, ingifven till kongl. maj:ts och rikets höglofl. Bergscollegium den 27 februari 1818”. Berättelsen grundar sig på en resa företagen mellan den 16 juli och 30 augusti 1817. Exemplaret har tillhört Abraham Netzel (1759-1831), kyrkoherde i Östra Husby och sedermera i Hedemora. Netzel hade under sin tid som fältpredikant under Gustav III:s ryska krig förlorat tre tår på grund av en förlupen kula.