Search Results

Sthlm, H. A. respektive A. J. Nordström, 1797-1801. 8:o. (2),102 + (2),182 + (2),107 + (2),157,(1) + (2),176,(4) + (4),138,(2) + (2),205,(1) + (2),188,(1) + (2),190 + (2),89,(4) s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (4),135,(1) + (2),116,(1) + (2),157 + (2),120 + (2),151,(1 blank,10) + (2 blanka,2),215 + (2),131,(5) s. & 1 utvikbar grav. karta & 1 utvikbar tryckt tabell + (4),207 + (2),183,(1) + (2),218 + (2),144,(4) s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (6),449,(1) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller & 3 utvikbara grav. plr. Fem lite nötta samtida hfrbd. Volym I i lätt nött med guldornerad rygg, beige titeletikett och oval nummerskylt infälld i grönt fält samt stänkta snitt. Volymerna III-V i snarlika men ljusare band. Volym II i avvikande band med guldornerad rygg, beige titel- och deletikett samt fläck upptill på ryggen. I volym II bortskrapad namnteckning och några små bläckfläckar på snittet. Detta band är uppenbarligen kompletterat senare; i band I finns en anteckning att häfte 14-18 saknas i sviten (vilket alltså inte längre stämmer). Inlagorna med enstaka fläckar. Kartan i häfte 27-28 med liten reva vid infästningen. Ej helt enhetlig men ändå acceptabel svit. 1 utvikbar tabell saknas i femte årgången. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 330 b. Samtliga nummer ovanligt nog i första upplagan. Föregicks av Adlersparres ”Läsning för landtmän” 1795-96. Ryktbar tidskrift där innehållet är en blandning av vitterhet, lanthushållning, ekonomi, juridik, filosofi och politik. Den lär ha kallats ”Läsning i brännbara ämnen” i samtiden. Bland medarbetarna fanns Adlerbeth, Franzén, Gyllenborg, Järta, Oxenstierna och Leopold, som var den flitigaste bidragsgivaren. Här finns texter av och om Kant, Gibbon, De Lolme och inte minst Adam Smith, som genom denna tidskrift blev bekant för den svenska allmänheten. Sammanlagt finns nio översatta texter av Smith i tidskriften. Utförligt och illustrerat med en karta presenteras Maclean och hans omdaningsarbeten på Svaneholm.

Sthlm, L. Salvius, 1755. 8:o. (14),66 s. + BERGIUS, PETER JONAS. Försök til de uti Swerige gångbara sjukdomars utrönande, för år 1755. Efter de till kongl. Colleg. medicum af provincial medicis insände berättelser och egna i Stockholms stad gjorda rön och anmärkningar, til det allmännas tjenst, upsatt. Sthlm, L. Salvius, 1756. 8:o. (8),120 s. + BERGIUS, PETER JONAS. Försök til de uti Swerige gångbara sjukdomars utrönande för år 1756. Efter de till kongl. Colleg. medicum af provincial medicis insände berättelser och egna i Stockholms stad gjorda rön och anmärkningar, til det allmännas tjenst, upsatt. Sthlm, L. Salvius, 1758. 8:o. (4),92 s. Trevligt mörkbrunt stänkdekorerat pappbd med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Gamla stänkta snitt. Det första arbetet är tämligen lagerfläckigt i början och till viss del även mot slutet. Enstaka obetydliga fläckar för övrigt. Allt som utkom. Genom Collegium medicums försorg samlades vid 1700-talets mitt ett rikt material in från landets provinsialläkare rörande olika farsoter och deras härjningar. Från 1755 och ett par år framåt sammanställdes dessa uppgifter av Peter Jonas Bergius i denna serie, senare gjorde kollegiets tryckta riksdagsrelationer samma tjänst. Bland de rapporterande provinsialläkarna märks bland andra Johan Haartman, Lars Gumælius, Nils Retzius, Johan Gustaf Wahlbom, Sven Brodd och Johan Otto Hagström, men även Nils Rosén von Rosenstein bidrog med information. Abraham Bäck har skrivit ett efterord i första arbetet och Johan Haartman en avslutande text i andra arbetet.

London, J. Childs and son, 1870. 8:o. Extra illustrerat titelblad,X,479,(1) s. & 9 plr. Grönt oklbd med guldpräglad rygg och blindpressade ramverk och pärmdekorationer. Små obetydliga nötningar i ytterfalsarna. Häftningen har professionellt förstärkts, vilket inte syns. Ett litet hål i övre marginalen på s. 339 och en mindre reva på s. 441, även den i den övre marginalen. Bra ex. Bring Itineraria svecana 802. Utgavs i svensk översättning 1871 under titeln ”Svenska allmogens plägseder”. Om svenska bröllopsseder, jultraditioner, folktro och -lekar, midsommarfirande, skolväsen och samhällsordning. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Redan på 1850-talet hade L gjort omfattande anteckningar kring folktraditioner om årshögtider, folktro m m, som han först 1870 lät gå till tryckning under titeln Peasant life in Sweden. Trots titeln återges även traditioner ur andra samhällsklasser än böndernas t ex flera sagotexter. Han redogör dessutom i korthet för bl a skolväsendet, krigsmakten och rättsväsendet. I boken relaterar L egna erfarenheter och ger ymnigt med uppgifter ur bl a olika topografiska verk. Arbetet mötte emellertid inte ett lika positivt gensvar som hans jakt- och fiskeskildringar. Man menade att L:s beskrivning i flera avseenden var föråldrad. Inte minst gällde det L:s kritiska synpunkter på domstolsväsendet som var ’mer än lovligt antikverade’ (Harald Wieselgren).” Llewellyn Lloyd (1792-1876) var född i London där fadern var bankir och när han kom till Sverige 1823 medförde han förutom sin äventyrslusta och jaktpassion även en tjock plånbok. Han hade inspirerats av kapten Brookes reseskildringar från Skandinavien och det sägs att Lloyd ”som järnfilspånet till magneten” genast drogs till den tidens mest berömda björnjägare, överjägmästaren i Värmland, Herman Falk. Lloyds upplevelser i slutet av 1820-talet resulterade i ”Field sports of the north of Europe” som på svenska fick namnet ”Jagt-nöjen i Sverige och Norrige”. Lloyd besökte under sina jakter bl.a. Värmland och Dalarna. Trots sin bakgrund var Lloyd säkert bättre lämpad för ett skogsmannaliv än för societetslivet i Stockholm, där han var föga uppskattad. Fritz von Dardel, som illustrerade flera av Lloyds böcker, beskriver honom så här 1873: ”Frånsett sin specialitet som björnjägare är denne engelsman för övrigt en bra ledsam typ. Det språk han talar, en blandning av svenska och engelska, de onödiga frågor han gör utan att någonsin vänta på svar, förarga och trötta även den välvilligaste åhörare. Karlen är dessutom ogrannlaga och saknar takt.”

Leipzig, bey G. Kiesewetter, 1764. 8:o. 144 s. & 3 grav. plr, varav 2 utvikbara. + HÅRLEMAN, CARL. Zwote Reise durch einige schwedische Provinzen. Leipzig, bey G. Kiesewetter, 1764. 8:o. 300,(2 blanka) s. & 6 utvikbara grav. plr. Träsnittsillustrationer i texten på s. 36 i del I och s. 27 och 222 i del II. Stänkdekorerat hfrbd från början av 1800-talet med guldlinjerad rygg, titeletikett av glättad papp och gula snitt. Några små fläckar på ryggen. Fin inlaga. Ett trevligt ex. från Ericsberg. Bring Itineraria svecana 163 respektive 167. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 265, noten, för det första arbetet. Den tredje resan blev aldrig översatt. Den tyska översättningen av första resan trycktes första gången 1751. I första delen återfinns en plansch med en vy och en karta över Trollhättan samt profilritningar av de tre slussarna, som inte finns i den svenska upplagan även om en annons i ”Lärda tidningar” 1752 utlovade en sådan. Andra delen innehåller bland annat en plansch föreställande en runsten i Ramlösa och en karta över Hjälmare kanal.

London, 1998. (8),372 + (4),373-757 s. Med hundratals illustrationer. Två röda oklbd med rik guldornering på rygg och pärmar. Utgiven av Bernard J. Shapiro. Denna fantastiska bokkatalog trycktes i 750 exemplar och förtecknar 1370 verk. Ej att förväxla med de tre kataloger som sammanställdes i samband med att samlingen såldes på Sotheby’s i maj 2002.

Uppsala, 1916-20. (6),367,(2) + (6),510,(1) s. & plr. Två bra bruna klbd med ryggdekor i svart, titeletiketter av rött skinn, stänkta snitt och medbundna omslag. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Bibliofilupplagan på bättre papper tryckt i 200 numrerade exemplar, varav dessa är nummer 67. Den enklare avhandlingsupplagan saknar planscher. Ett bokhistoriskt standardverk om det systematiska tagandet av böcker och bibliotek som krigsbyten i Sveriges krig under stormaktstiden. Områden som drabbades var Baltikum, Böhmen, Danmark, Polen och Tyskland.

Sthlm, N. Wankivius, 1669. Folio. Grav. front,(12),234,(1) s. Stiligt halvpergamentbd med blått infärgat titelfält och marmorerade pärmpapper (Johanna Röjgård). Gamla stänkta snitt. Tryckt på tjockt fint skrivpapper. Med en del småfläckar, bl.a. i övre snittet på s. 137-96. Liten lagning på baksidan av frontespisen. Titelbladet en aning solkigt. Några fläckar i inre marginalen på s. 93 och 96-97. En del solkigheter på s. 188 och 229-32. Med David Pontins monogramstpl på titelbladet. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 462. Saknar som ofta den ovanliga extra hyllningsdikten av N. Heinsius. Frontespisen graverades av Dionysius Padt Brugge efter förlaga av David Klöcker Ehrenstrahl. Den föreställer den unga Karl XI styrande skeppet Sverige. Texten utgavs första gången av J. T. Bureus 1634 och trycktes om 1650. Det manuskript Bureus använt för sin utgåva var inte längre tillgängligt, och Schefferus fick utgå ifrån den tryckta texten till Bureus utgåva och förse den med latinsk parallelltext, dock inte utan att införa ett flertal förbättringar. Arbetet är en uppfostringslära för en ung kung skriven under svensk medeltid. Det kan vara författad för Magnus Eriksson ca 1330. Författaren är okänd, men troligen är verket en bearbetning av den italienska teologen och författaren Colonnas ”De regimine principum” som var avsedd för Filip den sköne av Frankrike. Även om texten bygger på utländska förlagor är den både språkligt och innehållsmässigt en mycket lyckad och självständigt hållen bearbetning. Handskriften kom antagligen från Vadstena kloster. Schefferus edition utfördes på uppdrag av Magnus Gabriel De la Gardie som också bekostade tryckningen. Boken inleds med en tryckt dedikation från honom till Karl XI. David Pontin (1733-1809) disputerade 1759 för Linné och följde på sin lärares rekommendationer med på en av Ostindiska kompaniets resor som skeppspräst 1760 samt slutade sina dagar som präst i Östergötland.

Nyköping, P. E. Winge, 1818. 8:o. 24 s. Tagen ur band. Skör i häftningen. Genomgående fuktfläckig och solkig. Inlagd i en välgjord nutida blått stänkdekorerad låda med blå titeletikett av skinn. Almquistiana 240. Den ytterst sällsynta första upplagan! I Almquistiana förtecknas 26 senare upplagor under varierande titlar från åren 1825-84.

Sthlm, P. J. Nyström, 1737. Stor 4:o. (20),224,(4) s. & 1 stor grav. vy & 1 utvikbar träsnittskarta. Med flera träsnitt i texten. Nyare ljusbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind och sparsam svartpressad ryggdekor samt stänkta pärmpapper. Gamla stänkta snitt. Spridda lager- och småfläckar. Enstaka smärre fuktränder, se t.ex. på s. 148-56, mest i övre marginalen. Kartan med gammal lagad reva på baksidan i övre hörnet. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 411. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1337: ”Myntverket/ med myntavbildningar”. En andra upplaga trycktes som följetong i ”Arboga tidning” 1881-83 och en ny upplaga utkom 2001. Arbogagravyren är ur ”Suecia antiqua et hodierna” och graverad av J. v. d. Aveelen 1703. Med åtta tryckta dedikationverser av författaren och hyllningsverser av C. J. Posselt, C. E. Dillman, J. Ehrenström och L. Wendelius. Jacob Benjamin Lohman (1708-82) var född i Arboga och verksam som först rektor och sedan präst i staden.

Västerås, P. Devall, 1744. 8:o. (24),208 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Trevligt klistermarmorerat pappbd från 1700-talets slut. Gula snitt. Hårt blekt rygg och med några mindre ytliga skador på pärmsidorna. Inlagan delvis lite bruntonad. Helt obetydlig fuktrand i övre marginalen. Liten fläck på s. 71-82. Lundwall Bibliografi över science fiction & fantasy s. 269. En ny upplaga utkom 1767. Översatt av den flitiga Christian Gustafsson Roman. Företalet undertecknat med pseudonymen ”Ludwig Ernst von Faramund”. Den tyska upplagan, ”Die glückseeligste Insul auf der gantzen Welt, oder das Land der Zufriedenheit”, utkom 1728. ”En rent utopisk skildring af absolut okonstnärlig art”, enligt Böök i ”Romanens och prosaberättelsens historia i Sverige”. Han menar dock att den kan ha påverkat Bergeströms ”Indianske bref”.

Lund, A. Habereger, 1712. 4:o. (34),619,(1) s. Samtida något solkigt och nött skinnbd med svagt upphöjda bind och svartpressad ryggdekor men utan titeltryck. Blåstänkta något solkade snitt. Pärmarna bågnar. Med sprickor i innerfalsarna men häftningen håller ihop. Enstaka småfläckar av olika slag. Bokens andra hälft med en svag liten fuktrand i övre marginalen. The Hannås collection 616. På sidorna 583-602 återfinns en ”förtekning på några fransöska ord som äro nu inblandade uti swenskan/ och kan hende af allom icke rätt förstås”. Sten Lindroth kallar Spegels lexikon ”ett pionjärverk, det första i sitt slag. Redan i instruktionen för antikvarierna 1630 ingick åliggandet att utarbeta ett svenskt lexikon, och Bureus, Stiernhielm och andra grep sig an med saken, men det skedde i götisk-antikvarisk anda och resultatet blev som vi sett magra. Spegels Glossarium meddelar väl också fornnordiska ordprov liksom i jämförande syfte tyska, engelska, latinska osv., men är främst en inventering av det samtida ordförrådet”. Denna karaktärisering, som ytterst går tillbaka på språkforskaren Adolf Noreens uppfattning, har ifrågasatts och omformulerats i modern tid. Bo Ralph exempelvis skriver att ”när man undersöker Spegels ordbok från 1712 slås man i första hand av hur underlig den är, sedd med våra ögon. Den innehåller vitt skilda typer av artiklar, alltifrån vad vi nu uppfattar som helt vanliga ordboksartiklar till långa utredningar av närmast encyklopedisk karaktär. Till många ord fogas oändliga rader med ekvivalenter eller på annat sätt liknande ord hämtade från andra språk. Syftet med ordboken uppges vara att underlätta för de nya sydsvenskarna, som före Roskildefreden 1658 hade varit danskar, att läsa den heliga skrift på svenska. Hur väl lämpad för denna uppgift den har varit är det svårt att avgöra [...]. Däremot finns det åtskilligt hämtat från dialekternas ordförråd och – framför allt – ålderdomliga ord och uttryck från de fornsvenska texterna samt antagligen för de flesta samtida svenskar tämligen obegripliga norröna ord”. Ralph sammanfattar att det är riktigt att ”Spegels ordbok är den första svenska ordbok som inte på något tydligt sätt ansluter till latintraditionen. Men det är ändå missvisande att betrakta den som den första ’moderna’ svenska ordboken”.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1792. 8:o. (21,1 blank),227,(1 blank,1,1 blank),211-543,(1 blank,1,1 blank),547-872,(1) s. Fint nära samtida alrotsmarmorerat hfrbd med guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett. Gulgröna snitt. Lagerfläckig. Avriven marginalbit med bokstavsförlust på s. (17-18) i början. Maskhål i nedre hörnet i arket Ff, s. 417-32. Arken Ccc och Ddd, s. 737-68, något bruntonade. Tillskrift på försättsbladet ”Gifven af herr kammereraren Wik till C. J. Fürst d. 8 julij 1819”. Sabin A dictionary of books relating to America 42109 för det tyska originalet som utkom första gången 1789 under titeln ”Geschichte der Mission der evangelischen Brüder unter den Indianern in Nordamerika”. En engelsk översättning trycktes först 1794. Loskiels arbete bygger delvis på G. Spangenbergs och D. Zeisbergers erfarenheter som missionärer bland nordamerikanska indianstammar. Första avdelningen beskriver dessa folkslags seder och bruk samt växt- och djurliv i de områden de bebor. Bland annat redogörs för hur indianstammarna i Pennsylvania använde råolja som läkemedel och i lampor: ”Indianerne låta ofta de hwita betala sig för densamma til 4 guineer eller 24 riksdaler kannan.” Detta bruk föregår E. L. Drakes upptäckt av råolja i Pennsylvania 1859, vilket markerade startskottet för en stor amerikansk oljeindustri. De senare avdelningarna av Loskiels arbete behandlar i huvudsak det egentliga missionsarbetet.

London, T. C. Hansard, 1825. 8vo. VIII,351 pp. & 2 engraved plates, one of which is hand-coloured + (4),364 pp. & 2 engraved plates. Two volumes, full calf, rebacked in the early 20th century preserving original boards, spines in compartments with raised bands, attractively tooled in gilt with morocco labels, slight wear to upper joint of volume II, extremities lightly bumped, corners a little worn. Foxing to plates and adjoining leaves. With the armorial bookplates of G. T. Nichols and Leonard Brassey, and the signature and bookplate of Gunnar Brusewitz. Martin A bibliography of Gilbert White 110 calling for two plates only. Wood An introduction to the literature of vertebrate zoology 625 giving the coloured plate as a frontispiece. An attractive copy of the fifth edition of White’s classic work, with the inclusion of ”A Naturalist’s Calendar”, additional observations and some poems. Of particular appeal in this edition published by C. and J. Rivington is the hand-coloured plate of a ”hybrid bird”, found here at p. 73 in volume I, but often used as a frontispiece. Gunnar Brusewitz illustrated a Swedish edition of White’s book, which was issued in 1963 under the title ”Naturen i Selborne”.

Sthlm, J. G. Lange, 1775. 8:o. 88 s. Häftad i samtida gråpappomslag. Enstaka småfläckar. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Fint ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1282. Med en avtryckt rekommendationsskrivelse av Pehr Wargentin på Vetenskapsakademiens vägnar. Författaren var trädgårdsmästare vid botaniska trädgården i Uppsala 1764-95 och hänvisar i texten ofta till sin förman Carl von Linné. Han var även ansvarig för trädgårdens djur, t.ex. dess markattor, tranor, påfåglar, papegojor, en struts och en kasuar. I sitt företal skriver Broberg att om detta hans arbete mottogs välvilligt skulle han inte dröja ”at meddela ytterligare anmärkningar wid trägårds-skötseln”. Så skedde tyvärr dock aldrig.

(Västerås), E. Lauringer, 1655. 8:o. (16),528 s. Titelsidan med typografiskt ramverk. Nött och mycket solkigt och bruntonat samtida pergamentband. Titelbladet med många små bläckfläckar. Fuktrand i yttre marginalen på s. 1-16 och några övriga fuktränder i marginalerna. Spridda fläckar av olika slag och dessutom några solkigheter i nedre hörnet. Många samtida understrykningar och några marginalnoteringar. Pärmarnas insidor med flera delvis överstrukna gamla anteckningar. Titelbladet med Laurentius Ternerus namnteckning daterad 1691 och ägartillskrifterna Bergenholtz [?] och Cronander. Pärmens insida även med G. O. Adelborgs kollationeringsanteckningar i blyerts, troligen för Björck & Börjessons katalog 442 enligt en bifogad pappersremsa. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 503, noten. Med errata på s. 432, därefter vidtar ett ”Supplementum”. Denna variant finns enligt Collijn bara i Linköpings stiftsbibliotek, men numera även på Kungliga biblioteket. Laurentius Ternerus (1635-1713) var vid denna tid kyrkoherde i Vrigstad i Småland. Han kom från Femsjö och var i barndomen stum. Föräldrarna lovade att han skulle bli präst ifall han fick talförmåga. Han studerade både i Åbo och Uppsala.

Sthlm, J. Hörberg, 1828-30. Folio. Litograferat huvudtitelblad,17 textblad & 48 litograferade plr & 1 litograferat deltitelblad till ”Wisby ruiner”. Något nött men trevligt samtida ljusbrunt hfrbd med guldtryckt ryggtitel med texten ”Svenska ruiner”. Violett pärmpapper vilket är ojämnt blekt på frampärmen. Ett fåtal små marginalfläckar. Flera av planscherna har oskuren yttermarginal. De fyra Stegeborgsplanscherna har Anckarswärds lilla blindstpl, ”M. G. A.”, bredvid de tryckta signaturerna. Komplett och bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5617. Litografierna tryckta av Gjöthström och från 1829 tillsammans med kompanjonen Magnusson. De litograferade deltitelbladen saknas som ofta, med undantag för det till ”Wisby ruiner”. De var tänkta att ersättas med huvudtitelbladet. Planscherna avbildar följande ruiner: Sigtuna, Alvastra, Vadstena, Borgholm, Stegeborg, Kronoberg, Bergkvara, Nydala, Wisingsborg, Brahehus, Kalmar, Bohus och Visby.

Göteborg, N. J. Gumpert & comp., 1851. Liten 8:o. (6),107,(1) s. Häftad i tryckt gult lätt solkat omslag. Ryggen delvis sprucken och med nagg och smårevor i falsarna. Främre omslaget med lätt vikta hörn. Bra ex. Bring Itineraria Svecana 645. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 644**. August Wilhelm Malm (1821-82) är kanske mest känd som intendent på Göteborgs museum och för sin valforskning. Dessa resor genomfördes 1841-42 och bekostades av Vetenskapsakademien. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”blev han på Nilssons rekommendation anställd som C J Sundevalls biträde på riksmuseets zoologiska avdelning. 1841 sändes han av VA på en insamlingsresa till Nordkalotten, där han uppehöll sig i 20 månader och särskilt ägnade sig åt ornitologi. Han gästade här olika prästgårdar, och pastorn i Jukkasjärvi ansåg sig ha orsak att klaga på hans uppförande, vilket, efter rapport av L L Laestadius till Nilsson och Sundevall, förde med sig förlust av anställningen vid riksmuseum och Nilssons mångåriga onåd”.

Sthlm, N. Wankivius, 1669. Folio. Grav. front,(14),234,(1) s. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, delvis oxiderad rik ryggdekor och stänkta snitt. Minimala maskhål upptill i bakre falsen och pärmarna med en del ytliga maskangrepp, framförallt den främre. Gamla bläcknumreringar och en överstruken namnteckning på insidan av främre pärmen. Några smårevor i övre marginalen på s. 1. Enstaka obetydliga lager- och småfläckar. Bra ex. från Biby. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 462. Exemplar med den ovanliga extra hyllningsdikten av N. Heinsius. Frontespisen graverades av Dionysius Padt Brugge efter förlaga av David Klöcker Ehrenstrahl. Den föreställer den unga Karl XI styrande skeppet Sverige. Texten utgavs första gången av J. T. Bureus 1634 och trycktes om 1650. Det manuskript Bureus använt för sin utgåva var inte längre tillgängligt, och Schefferus fick utgå ifrån den tryckta texten till Bureus utgåva och förse den med latinsk parallelltext, dock inte utan att införa ett flertal förbättringar. Arbetet är en uppfostringslära för en ung kung skriven under svensk medeltid. Det kan vara författad för Magnus Eriksson ca 1330. Författaren är okänd, men troligen är verket en bearbetning av den italienska teologen och författaren Colonnas ”De regimine principum” som var avsedd för Filip den sköne av Frankrike. Även om texten bygger på utländska förlagor är den både språkligt och innehållsmässigt en mycket lyckad och självständigt hållen bearbetning. Handskriften kom antagligen från Vadstena kloster. Schefferus edition utfördes på uppdrag av Magnus Gabriel De la Gardie som också bekostade tryckningen. Boken inleds med en tryckt dedikation från honom till Karl XI.

Uppsala, 1891. Porträtt,(6),150 s. Titelbladet och uppsatstitelbladen tryckta i rött och svart. Alla textsidor inom röda ramlinjer. Något nött ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titeletikett, gulddekor på pärmarna närmast ryggen och i hörnen samt ormskinnsimiterande mönsterpressade pärmpapper. Rödbruna stänkta snitt. Främre omslaget medbundet. Rygg och pärmar med en del fläckar, ytterfalsarna nötta och pärmarna aningen bågnade. Några spridda lagerfläckar som vanligt. Med Carl Trolle-Bondes förgyllda monogram nederst på ryggen. Från Trolleholm. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 908, noten. Tryckt i 50 numrerade exemplar, varav detta är nummer 25. Festskrift som Carl Snoilsky tog initiativet till och Henrik Bukowski bekostade. Utgavs vid G. E. Klemmings avgång som chef för Kungliga biblioteket. Innehåller uppsatserna ”Bibliographia Klemmingiana” av Aksel Andersson, ”Königsmark och Thynne” av Carl Snoilsky, ”Öfversättaren af Thet nyia testamentit 1526” av Henrik Schück, ”En blick i Vadstena klosters arkiv och bibliotek” av Carl Silfverstolpe och ”Schefferus och Verelius” av Claes Annerstedt. Detta brukar anses vara den första festskriften i Sverige och överlämnades som en ”litterär hedersgåva” till Klemming vid en mottagning i början av juni 1891 på Café Anglais.

Växjö, C. G. Södergren, 1853-1874. 8:o. (2),480 + (2),482 + (2),184,(2) s. Två gråbruna pappband från 1900-talets mitt med svarta titeletiketter i skinn. Snitten diskret stänkta. Ryggarna lätt blekta. Första delen med det tryckta omslaget medbundet. Lätt och jämnt bruntonade. En liten rostfläck på första titelbladet. Blyertstillskrifter om innehållet på eftersättsbladen. På försättsbladen i blyert: ”Köpt efter prosten Stenvall”. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 165. Cappelin Småländsk bibliografi s. 102. Den första delen utkom häftesvis 1853-59, den andra 1869 och den tredje 1874. Ovanlig i detta kompletta skick. Med avtryckta handlingar från medeltid till 1870-tal och en del texter om St. Sigfrid, Evedals hälsobrunn, slott och borgar i Småland etc.

Sthlm, C. G. Cronland, 1788. 8:o. 24 s. + HUGHES, E. Afhandling om sättet att brygga dricka, öl och porter, med åtskilliga förbättringar i brygghuset och bryggkärlen, samt underrättelse om walet af godt malt och god humle. Öfwers. från engelska originalets 4:de uplaga af C. Weltzin. Sthlm, H. A. Nordström, 1805. 8:o. 39,(1) s. + BACHWELL. Brännwinsbränning efter en förbättrad jäsningsmethod, hwarigenom en femtedel mera brännwin erhålles. Jemte en fullständig anwisning, att bereda alla sorter enkla och dubbla brännwiner och likörer, samt att af brännwin tillwerka arrack och romm. Efter mångåriga rön utgifwen. Öfwersättning. Med en planche. Jönköping, J. P. Lundström, 1829. 8:o. (2),113,(5) s. & 1 litograferad plansch. Mörkgrått mönsterpressat hklbd från 1800-talets mitt med sparsamt guldornerad rygg och stänkta snitt. Grönmarmorerade pärmsidor. Bra inlaga med endast enstaka obetydliga lagerfläckar. Planschen i sista arbetet tryckt på blåtonat papper. Trevligt samlingsband från Biby. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 174 för det första arbetet som i en mycket förkortad upplaga utkom i Norrköping 1768, en andra i Gävle 1771, åter en förkortad i Nyköping 1772. Blomqvist s. 175 för det andra arbetet. Den sista opaginerade sidan utgörs av bokreklam. Blomqvist s. 187 för det sista arbetet. Översättning från ”Die Branntweinbrenerei nach einer verbesserten Gährungsart, durch welche ein Fünftheil mehr gewonnen wird” som utkom i Dresden 1828.

Norrköping, J. B. Blume, 1769. 8:o. (4),27 s. Marmorerat pappbd med titeletikett i skinn och stänkta snitt (Wahlström). Ryggen ngt blekt. Warmholtz 634. Hebbe 412. Pehr Schissler (1724-94) var provinsialschäferidirektör i Västernorrlands län.

Köpenhamn, B. Lunos bogtrykkeri, 1847. 8:o. (4),154,(1) s. & 9 litograferade plr & 1 utvikbar litograferad karta. Nött samtida hfrbd med guldornerad rygg och stänkta snitt, etikettsignerat av P. W. Gærdecken, Köpenhamn. Bakre pärmen ngt bräckt. Pärmhörnen nötta och stukade. Genomgående lager- och fuktfläckig. En mindre reva i inre marginalen på kartan. Med en handskriven dedikation till ”Hr. justitieraad E. Collin”, D. W. Krabbes och ytterligare en oidentifierad namnteckning samt Arthur Feddersens blindstpl. Fiske Icelandic collection s. 516. Det här beskrivna utbrotten av den isländska vulkanen Hekla slutade först i början av april 1846 och aska nådde till Färöarna, Shetland och Orkney. Edvard Collin (1808-86) var son till H. C. Andersens välgörare Jonas Collin och författarens vän. Vänskapen mellan de två präglades dock av en sval distans från Edvard Collins sida, en distans som ibland gick H. C. Andersen på nerverna, men som inte avhöll honom från att göra Edvard Collin till universalarvinge och litterär exekutor. Andersen ligger också begravd tillsammans med Edvard Collin och hans hustru.

Sthlm, J. L. Horrn, 1728. 8:o. (8),136 s. & 1 utvikbar träsnittsplansch. Med inklistrad gravyr föreställande sigill på s. 69. Häftad i samtida marmorerat pappomslag där ryggpappen till stor del är bortnött och häfttrådarna tittar fram. Enstaka lager- och småfläckar. Planschen med lätta marginalfläckar. Fint ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 409. Sigillgravyren är utförd av Carl Bergquist. Planschen föreställer slottet Köpingshus 1433. Med tryckta dedikationer på vers till ”hr. Casten Feif, fri-herre och herre”, P. Browallius, O. Hising, A. Risell, A. Christiernin och M. Hising. Inte bara som topografisk och historisk skriftställare gjorde sig kyrkoherden i Hedvig Eleonora församling Johan Göstaf Hallman (1701-57) känd, utan även som flitig författare av tillfällesdikter, vilket framgår av dedikationsdikterna.