Search Results

Sthlm, Nyström och Stolpe, 1760. 8:o. (12),127,124-384 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. + TARNOW, PAUL. De novo seu falso evangelio, quod sit causa omnium calamitatum universum christianorum orbem inundantium & submergentium, dissertatio habita in academia Rostochiensi anno M.DC.XXIV. IX. Kal. maji. Tahl om det falska ewangelio, eller evangelii skändliga missbruk, som är en orsak til all oreda uti christenheten, hwilket han anno 1624 på universitet, i Rostock på latin hållit, och nu på swänska är öfwersatt. Åhr 1727. Sthlm, B. G. Schneider, 1727. 8:o. 104 s. Något nött men trevligt samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och titeletikett av ljusbrun marokäng. Blå klistermarmorerade snitt. Enstaka småfläckar. Två äldre namnteckningar på försättsbladet, bl.a. Christina Svenson. Fint ex. Första arbetet utgavs av Peter Murbeck som även skrivit förordet. Författarna var bland andra A. H. Francke och A. W. Böhme. Dessa pietistiska traktater hade på 1720-talet tryckts på svenska i Reval, då de inte fått tryckningstillstånd i Sverige. Murbeck omarbetade dem för att de skulle passera genom den teologiska censuren. Andra arbetet med paralleltext med latin i antikva och svenska i frakturstil. Paul Tarnow (1562-1633) var ortodoxt luthersk teolog och rektor vid Rostocks universitet.

Lund, L. Decreaux, 1729. 4:o. (10),192,195-218,217-424,(14) s. + NEHRMAN-(EHRENSTRÅLE), DAVID. Inledning til then swenska processum civilem, efter Sweriges rikes äldre och nyare stadgar/ författad och upsatt. Lund, L. Decreaux, 1732. 4:o. (12),466,(22) s. Ganska nött men trevligt samtida skinnbd med upphöjda bind, blindpressad eller möjligen oxiderad ryggdekor och ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. Smärre maskhål på ryggen och i de yttre falsarna. Ytliga sprickor på ryggen. Bakre pärmen lite bräckt i nedre hörn. Insidan av främre pärm med nummeretikett och raderade respektive överstrukna gamla namnteckningar. Försättsbladen, varav ett är lite löst, med samtida handskrivet register. En överstruken namnteckning på titelbladet. I det första arbetet har pappersförtunning medfört ett flertal gamla lagningar i marginalerna, t.ex. på s. 41, 43, 229 och 231. I det andra arbetet förekommer ett par enstaka lagningar i de övre hörnen på s. 109-12. En fläck på s. 65 i det första arbetet och på s. 200 i det andra. Bläckstänk i texten på s. 121-22 och 349 i det första arbetet och på s. 138-40 och 406 i det andra. Några revor i texten på s. 95 och (5) i det sista opaginerade stycket av det första arbetet och i den inre marginalen på s. 7 i det andra. Ex. som har trevlig patina. Med Johan Haganders exlibris. David Nehrman, 1756 adlad Ehrenstråle (1695-1769), professor i svensk och romersk rätt vid Lunds universitet, är en av våra allra mest berömda jurister. Under 33 år skötte han så gott som ensam hela den juridiska undervisningen i Lund och föreläste över praktiskt taget alla juridikens dåvarande ämnen. Trots den allmänna uppskattning som kom Nehrman till del, trivdes han inte i längden med sitt ansträngande arbete utan ville byta ut professuren mot något praktiskt ämbete eller någon annan mindre betungande professur. Alla hans ansökningar om transport avisades dock med motiveringen att ingen lämplig efterträdare stod till buds. 1740 synes han ha resignerat och funnit sig i sitt öde och efter avskedstagandet 1753 slog han sig ned på sin egendom Säby i Småland och ägnade sig under resten av sitt liv omväxlande åt lantbruk och litterära sysselsättningar. Av hans skrifter anses ”Inledning til then swenska jurisprudentiam civilem” vara hans förnämsta arbete. En ny omarbetad upplaga utkom 1746 med anledning av de nya bestämmelserna i 1734 års lag. Av ”Inledning til then swenska processum civilem” utkom en ny upplaga 1751. Den var likaledes omarbetad med anledning av 1734 års lag. ”Svenskt biografiskt lexikon” menar att hans arbeten ”ha utövat ett mäktigt inflytande på samtidens rättsutveckling. Ännu femtio år efter E:s död begagnades hans läroböcker vid Lunds universitet”. Johan Hagander (1896-1991) var bland annat justitieråd och överståthållare i Stockholm.

Sthlm, J. P. Lindh, 1796. 8:o. Grav. porträtt,(34),287 + (6),321 + (4),305,(2) s. Tre läckra samtida hfrbd med rikt och vackert guldornerade ryggar, röda titeletiketter och mörkgröna deletiketter. Röda snitt. Något stötta pärmhörn. Spridda småfläckar. I del I är försättsbladet bruntonat efter tidigare inlagt tidningsurklipp. Pärmarnas insidor samt för- och eftersätttsbladen har hårt bruntonade hörn av banden. Namnteckning H. R. L. Carlmark på försättsbladen. Stilig svit! Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 136, 143, 135 och 124 för den i verket ingående dramatiken. 1800-02 utkom en andra upplaga och 1811 en tredje. Med en inledande biografi av Nils von Rosenstein. Gustaf Regnér och Kellgrens systerson Christ. Lengblom var tillsammans utgivare av verket. Porträttet är graverat av J. F. Martin efter Sergels medaljong.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839. 8:o. (4),132 s. Lätt nött nära samtida violett hklbd med guldtryckt titel på den blekta ryggen. Blåstänkta snitt. Lätt lagerfläckig och bruntonad. Namnteckningar av Carl Stål från 1863 och A. F. Östman från 1883. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1903. Nathorst-Böös Myntkatalogen (1966) s. 13. En av de största och finaste samlingarna i sin tid.

Linköping, (Kempes änka), 1711. 4:o. (16),122 s. Tagen ur band. Titelbladet med lite bläckkladd efter bl.a. raderade namnteckningar. Några småfläckar, se t.ex. s. 1, 3 och 48-49. Understrykningar i bläck. Med Jacob Gustafssons namnteckning i bläck på s. (16). Bra ex. Waller 1143, med endast åtta inledande sidor inklusive det ursprungliga kancellerade titelbladet där det står ”Norköping” i stället för ”Östergötland”. Med hyllningsdikter av J. Thun, L. Forsselius och A. O. Rhyzelius. Avslutas med 28 fallstudier från författarens verksamhet i Norrköping. Magnus Gabriel von Block (1669-1722) hade många strängar på sin lyra, han talade elva språk, var utbildad läkare och var flitig författare. Efter studier i Uppsala och längre utlandsresor, där Block bl.a. lärde känna Leibniz och studerade medicin, utnämndes han till provinsialläkare i Östergötland 1702 och slog sig ned i Norrköping. I flera av sina skrifter bekämpade han vidskepelse och mirakeltro som fortfarande hade ett starkt fäste i Sverige. Lindroth såg Block som en viktig föregångsman till upplysningsidéerna i Sverige.

Sthlm, 1915. (2 blanka,6),VIII,84,(1,3 blanka,1) s. & 1 utvikbar plansch & 16 medbundna och passepartouerade originalblad av 14 olika tryck. Något nött ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och svart titeletikett, marmorerade pärmpapper, putsade snitt och medbundet främre omslag (Levins, Uppsala). Bandet lite fuktsolkigt på ryggen. Prydlig tillskrift överst på försättsbladet: ”Jan-Erik Stenius minne av juris kandidat-examen den 30 maj 1938 av pappa”. Tryckt i 350 numrerade exemplar, varav detta är nr XXX av 30 exemplar med inklistrade originalblad ur olika lagupplagor mellan 1607 och 1688. Praktfullt tryck av bröderna Lagerström i rött och svart av en mycket välgjord bibliografi som är det självklara standardverket på området. Generöst illustrerad med många avbildade titelblad och textsidor. Jan-Erik Stenius, född 1913 och svensk jurist, var bland annat länsråd i Karlskrona. Hans far Elias Stenius (1879-1961) var landssekreterare och konstnär.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 16 s. + (ALMQUIST, C. J. L.) Folkskrifter. Berättelser ur fäderneslandets historia. N:o 1. Gustaf Vasa i Dalarne. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 24 s. + ALMQUIST, C. J. L. Folkskrifter. Blandade ämnen. N:o 2. Grimstahamns nybygge. Berättelse. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 32 s. + (LUNDEQUIST, N. V.) Folkskrifter. Landthushållning. N:o 1. Berättelse huru Erik Pehrsson i Stigsbo blifwit förmögen genom klöfwerodling; innehållande fullständig hjelpreda för odlandet af denna nyttiga wext. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 20 s. + (LUNDEQUIST, N. V. & MELLIN, G. H.) Folkskrifter. Naturkunnighet. N:o 1. Jordens luftkrets och deri förekommande naturhändelser. Första stycket. Allmänna betraktelser om luften. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 16 s. + MELLIN, G. H. Folkskrifter. Berättelser ur fäderneslandets historia. N:o 2. Berättelse om den swenske fältherren Måns Stenbocks äfwentyr och lefwerne. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1840. 8:o. 32 s. + ALMQUIST, C. J. L. Folkskrifter. Blandade ämnen. N:o 3. Ryska minnet i Norrköping eller ryssarnes härjning i Swerige år 1719. Berättelse. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 48 s. + ALMQUIST, C. J. L. Ladugårds-arrendet. Berättelse. (8) Folkskrifter: blandade ämnen. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1840. 8:o. 35,(1) s. + MELLIN, G. H. Berättelse, huru Sweriges rike från utländskt wåld och förtryck, befriades af rikshöfwidsmannen Engelbrekt Engelbrektsson och swenska allmogen. Upptecknad. (9) Folkskrifter: – fäderneslandets historia. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1840. 8:o. 32 s. + CNATTINGIUS, A. J. D. Den christna kyrkan under det apostoliska tidehwarfwet. (10) Folkskrifter. – Berättelser ur kyrkohistorien. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1840. 8:o. 31,(1) s. Samtida brunt hklbd med guld- och blindlinjerad rygg samt den förgyllda titeln ”Folkskrifter”. Blåstänkta snitt. Delvis lätt bruntonad och med spridda småfläckar av olika slag. Andra titelbladet med en lätt smutsrand. Fuktrand i övre hörnet på de första tolv sidorna i ”Ladugårdsarrendet”. Liten fuktfläck i nedre hörnet på titelbladet och s. 17-18 i det sista arbetet. Handskrivet register på försättsbladet. Bra samlingsband. Allt som utkom av de olika serierna ”Folkskrifter”. Almquistiana 268 för ”Arbetets ära” som omtrycktes som tredje boken av ”Lifvets hjelp” i ”Törnrosens bok”, imperialoktavupplagans andra del. Almquistiana 277 och Setterwall Svensk historisk bibliografi 1094 för ”Gustaf Vasa i Dalarne”. Almquistiana 272 för ”Grimstahamns nybygge”. Almquistiana 278 för ”Ryska minnet i Norrköping”. Almquistiana 279 för ”Ladugårds-arrendet”. Setterwall 894 för Mellins ”Engelbrekt Engelbrektsson”. Ruben G:son Berg skriver i ”Svenskt biografiskt lexikon” apropå föreliggande Almquistarbeten: ”Religiöst social är den vackra förkunnelsen ’Arbetets ära’, och i samband med dessa arbeten stå de folkskrifter, varmed han 1838 inledde den svenska allmoge- och hembygdsskildringen. [...] ’Grimstahamns nybygge’ och ’Ladugårdsarrendet’ äro fyllda av direkt folkuppfostrande tendens, ett slags egnahemsnovellistik sjutti år före egnahemsrörelsens framträde. Dessa skildringar äro icke endast de första utan alltjämt bland de yppersta i sitt slag”.

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1836-40. 12:o. VIII,(2),IX-XXIV,528 + (8),567 + 556 + 531 + 571 + (2),575-1140 + 589 + 147,(1 blank),I-VIII s. Sju samtida hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor och orange titeletiketter. Brunstänkta snitt och pergamentskodda hörn. Med enstaka småfläckar. Lite fler fläckar på några av titelbladen. Blindstpl Ossian Andersson på alla försättsblad. I första volymen ägaranteckning från Eka bibliothek 1914 och namnteckning Hans A. Dyrssén. Trevlig svit. Översatt av P. O. Bäckström. Jules Sébastian César Dumont d’Urville var fransk upptäcktsresande, konteramiral och var född i Condé sur Noireau (Calvados) 1790 och dog på en resa mellan Paris och Versailles 1842.

Sthlm, J. & A. Riis, 1861. 16:o. (4),130,(2) + (8),176 s. Fint rött halvmarokängbd med upphöjda bind och blindlinjerad ryggdekor samt övre guldsnitt, de övriga snitten endast lätt putsade (Levins bokbinderi, Uppsala). Samtliga gula tryckta omslag medbundna. Ryggen obetydligt blekt. Inlagan med enstaka småfläckar. De främre omslagen med samtida namnteckning av Ernst A. Carlsund. Ur Gustaf Bernströms bibliotek med hans svartpressade monogram nedtill på ryggen och hans prydliga handskrivna kollationeringslapp löst bifogad. Utmärkt ex. Klingberg & Bratt Barnböcker utgivna i Sverige 1840-89 136-37. Utgiven på Adolf Bonniers förlag och översatt ur ”Nye eventyr og historier. Anden raekke” som utkom 1861.

Leipzig, G. J. Göschen, 1821. 8:o. IV,384 + (2),452 s. Två häftade volymer i samtida gråpappomslag med handskrivna titlar. Omslagens ryggar blekta och med varsin spricka, men bokblocken håller ihop. Inlagan med några enstaka småfläckar. Litet nagg längst ut i yttermarginalen på de första åtta sidorna i del I. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Sabin Bibliotheca Americana 7181. Originalet utkom 1819 under titeln: ”Voyage to South America, performed by order of the American government, in the years 1817 and 1818, in the frigate Congress”. Henry Marie Brackenridge (1786-1871) var amerikansk författare och politiker. 1817 utnämndes han till sekreterare för ”The South American Commission” och besökte Sydamerika för att bilda sig en uppfattning om majrevolutionen och argentinska självständighetskriget. Kommissionen rekommenderade så småningom USA att erkänna den nya staten Río de la Platas förenade provinser (Provincias Unidas en Sud-América).

Sthlm, P. Hesselberg, 1778. 8:o. (14),448 + (2),449-908,(17) s. Två häften i nära samtida lätt nötta och blekta pappomslag med gröna ryggar och pärmarna klädda med marmorerat papper. Med rester av titeletiketter på ryggarna. Snitten något solkiga. Med spridda fuktränder i båda delarna, främst inledningsvis i den andra. Första delen med två bläckfläckar i nedre marginalen på s. 147. Denna del saknar som vanligt ett smutstitelblad. Bra ex. Krok Bibliotheca botanica suecana 23. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus addenda 679a. En ny upplaga utkom 1782. Bergius största litterära arbete och en handbok i naturens läkemedel, uppställd efter Linnés sexualsystem. Tyngdpunkten ligger på köksväxter och för varje läkedoms- och köksört beskriver han ingående växtens utseende, egenskaper och medicinska användning. Vid alla växter finns en rubrik ”Usus” och vid vissa av växterna står det bara ”culinaris”!

Växjö, A. G. Deurells enka, 1853. 8:o. (2),258,359-364 s. & 2 litografiska stadskartor. Nött samtida svart hfrbd med guldlinjerad och blindpressad rygg samt rester av en halvt bortriven liten etikett. Blåsprängda snitt. Hårt nötta falsar som dock håller ihop. Nötta pärmkanter och stötta pärmhörn. Innerfalsarna med smärre maskangrepp. Urrivet eftersättsblad. Titelbladet lagerfläckigt och med gula omslagsrester vid ryggen. Något lagerfläckig och med enstaka andra fläckar. Liten gul fläck i övre hörnet på s. 132. Ett nogsamt men fortfarande läsbart överstruket stycke på s. 113 och några understrykningar på s. 253. Med Henrik Goës respektive Otto Goës namnteckningar, den förra daterad 1854. En liten nummeretikett och stplr från K.F.U.M. i Linköping. Larson Swedish commentators on America 100. Jämför Sabin 6235 för en norsk översättning tryckt i Oslo samma år. De två insatta stadskartorna över Boston vid sidan 76 respektive New York vid sidan 113 tillhör inte verket. Den mest omfattande äldre svenska emigranthandledningen. Bland svenska emigranter var boken mycket läst och den innehåller även utdrag ur andra författares alster, såsom Campanius Holm, Klinckowström, Arfwedson, Gosselman, Schéele, Cassel och Helleberg. Den var en viktig källa för Vilhelm Moberg när han skrev utvandrarsviten och han skrev förordet till den faksimilupplaga som utkom 1970. De båda namnteckningarna tillhör sannolikt bröderna Henrik Goës (1833-1906) som 1851-55 var elev vid Konstakademien och avslutade sin karriär som stationsinspektör respektive Otto Goës (1845-1929) som enligt Elgenstierna var ”kontorist hos The Colorado and Fuel and Iron Compani i Pueblo, Nordamerika”.

Östersund, 1890. 337,(3 blanka),1-11,(1 blank),1-18 + 230 s. Två olikfärgade hklbd, det andra senare efterbundet. Den första volymen ngt nött. Trasigt handskrivet register till del I klistrat på eftersättsbladet. Med Erik Holmbergs namnteckning och Olof Holmbergs exlibris. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1816. Almquist Svensk genealogisk litteratur 152. Utgavs som bilaga till ”Östersundsposten”.

Uppsala, J. F. Edman, 1804-05. 8:o. (8),248,(3) + (4),286,(2) s. Samtida ljusbrunt hfrbd med rikt och vackert guldornerad rygg, olivgrön titeletikett och rund olivgrön nummerskylt. Gula snitt. Titeletiketten med mycket små ytliga sprickor som gör den lite svårläst. Lätta lagerfläckar på de första sidorna av varje del och på sista registerbladet. Enstaka samtida rättelser i bläck och en anteckning på ett av eftersättsbladen. Två starka fuktfläckar på bladet s. 167-68 i andra delen tillkomna i samband med att några rättelser gjorts. De sista tjugo sidorna i andra delen med spegeltryck. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6085. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 29. Noggrann genomgång av Roslagens socknar och städerna Öregrund, Östhammar, Norrtälje med flera. Avslutas med några kortare kapitel med statistik, beskrivningar av flora och fauna samt skildringar av allmogens seder och bruk. Provinsialläkaren i Norrtälje Fredric Vilhelm Radloff (1765-1838) hade även utgivit ”Beskrifning öfver Åland” 1795.

Sthlm, J. L. Horrn, 1731. 8:o. (20),366,(34) s. Titelbladet och dedikationen tryckta i rött och svart. + RÜDLING, JOHANN GEORG. Supplement til thet i flor stående Stockholm, eller: grundelig tilökning på then under förestående titul, af thetta wärckets auctore, anno 1731 utgifne historiska beskrifning öfwer thenna widt berömda kongl. swenska residence- och hufwud-staden Stockholm, utur tro-wärdiga underrättelser och gamla monumenter, med flit och mycken mödo sammandragen, och them, som älskare äro af historien och antiqviteter, till tienst utgifwen. Sthlm, J. L. Horrn, 1740. 8:o. (4),672,(80) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Alrotsmarmorerat skinnbd i gammal stil från 1800-talets början med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och beige titeletikett av glättad papp. Ryggen flammig, torr och ytligt sprucken. Bra inlagor, men de första bladen delvis lite bruntonade. Det första arbetet har några enstaka marginalanteckningar och det andra arbetet är på sina håll lite snävt skuret i den övre marginalen. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 313: ”Verket är vidlyftigt nog; men icke desto mindre hvarken grundeligt, fullständigt eller påliteligt”. Bygdén Landskapets Upland och Stockholms stads historiskt topografiska beskrifning s. 57. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 2106. Översatt från tyskan av Nils Hufwedsson Dal och eventuellt Olof Lindsteen. I föreliggande exemplar av del I ingår företal av författaren och J. L. Horrn daterade Stockholm den 4 juli 1740. Dessa dedikationssidor, som inte återfinns i Libris katalogisering, ger prov på Horrns fina typografiska handlag. De är med all sannolikhet tryckta i samband med färdigställandet av supplementet 1740. De avslutande två bladen i första delen är en förlagskatalog. Innehåller även en hel del personhistoriska uppgifter om till exempel stadens präster och tjänstemän samt i kyrkorna begravda personer. Gunnar Bolin har uppmärksammat arbetet i ”Stockholms uppkomst” och skriver: ”En populär sammanfattning av tidens stockholmshistoriska vetande verkställde den till Stockholm inflyttade tyske informatorn Johann Georg Rüdling i sitt år 1731 i Stockholm utgivna arbete ’Det i flor stående Stockholm’, vartill år 1740 utkom ett betydligt vidlyftigare ’Supplement’. Det utgör en historisk-topografisk beskrivning av huvudstaden samt innehåller dessutom en mångfald aktuella upplysningar i olika avseenden – i senare fallet givetvis av för nutida läsare större intresse. I själva verket ligger häri också arbetets stora betydelse: ända till 1800, då Elers’ bekanta stockholmsbeskrivning började utkomma, var Rüdlings arbete det enda i sitt slag och har säkerligen bidragit att hos flera generationer stockholmare vidmakthålla eller uppväcka intresset för hemstadens historiska minnen på ett betydligt effektivare sätt än de lärda akademiska avhandlingarna på området, vilka för en större allmänhet voro både svårfattliga och svåråtkomliga, även om Rüdlings kompilatoriska arbete som historisk källa ur nutida synpunkt äger ringa värde”.

Köpenhamn, paa Gyldendals forlag, 1775. 8:o. (6),240 s. Med en grav. illustration på s. 147. Trevligt samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, ljusbrun titeletikett, mörkgrön deltiteletikett och röda snitt. Svarta stänkdekorerade pärmsidor. Inlagan har några vaxljusfläckar på s. 1 till 5 och sporadiska lagerfläckar. Litet nagg i yttermarginalen på s. 31. Ett tyskt porträtt av Jens Baggesen medbundet. Med Johannes Casten Roosins namnteckning, en gammal stpl med initialerna ”G. R. B.” under en grevlig krona och Bent W. Dahlstrøms exlibris. Bibliotheca danica IV:486f. En dansk översättning av ”Sentimental journey through France and Italy”. Porträttet hör inte till verket.

Sthlm, J. Pfeiffer, 1785. 8:o. (8),161 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Ryggen lite blekt. Spridda obetydliga småfläckar. Två lätta solkfläckar i övre marginalen på s. 8-9 och två små marginalrevor i bladet s. 7-8. Med gamla lagningar i yttre marginalen på s. 13-15, 26-27, 146 och 151. Liten smutsfläck i nedre marginalen på s. 140 och småfläckar på s. 144-45. Ulric Celsings initialer ”U: C:” på frampärmens insida jämte samtida prisanteckning. Bra ex. från Biby. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1581 med felaktig kollationering. De första 26 sidorna med en ”kort afhandling om antique romerske och grekiske &c. medailler”. Eric Skjöldebrand, i samtiden kanske mest känd som författare, var konsul i Alger och hemförde 1766 därifrån både naturalier, etnografica och mynt. Myntsamlingen köptes 1786 av Gustav III.

Uppsala, J. Edman, 1772. 4:o. (4),180,(6) s. Stiligt hfrbd från 1830-talet med breda upphöjda bind, guld- och blindpressad ryggdekor och alrotsmarmorerade pärmpapper samt grönstänkta snitt. Lite stötta pärmhörn. Enstaka lager- och småfläckar. Titelbladet med lätta fläckar och två svaga gamla svartsplr. Sista sidan lätt solkig. Överkorsad samtida namnteckning C. L. von Bohnsten (?) på titelbladet. Gösta Häggströms stora vackra exlibris i färgträsnitt och gåvotillskrift från honom till goda vännen Stig Sjöstedt daterad dagen före julafton 1947. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5104. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1809. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2458. Med ett företal av förläggaren Edman i vilket han tackar C. R. Berch för de tillägg han gjort till den avlidna Ziervogels manuskript. Häggströms exlibris visar förstås en häggkvist ovanför en vattenström.

Åbo, J. C. Frenckell, 1774. 8:o. 90,(2) s. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind och spår av infärgat svart titelfält. Stänkta snitt. Ryggen lite fläckig. Samtida rättelse i företalet på s. 3. Med Abraham A:son Hülphers namnteckning daterad 1776 och prisuppgifter för skriften och bandet samt Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Bra ex. från Ericsberg. Med ett företal av P. A. Gadd. I ett eftertal till läsaren berättar prästen Nils Idman (1716-96) att han här önskat visa att det finska folket varken är en lämning av de gamla israeliterna eller något vilt folkslag, utan att dess forna hemvist snarast står att finna i de länder på kontinenten där de haft kontakt med greker. Arbetet gav upphov till Idmans och E. C. Genets ”Recherches sur l’ancien peuple finois, d’apres les rapports de la langue finoise avec la langue grecque” som utkom 1778. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) var en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet. De delar av hans stora bibliotek som inte skänktes till Västerås stiftsbibliotek såldes på auktion 1805.

(Sthlm, Generalstabens litografiska anstalt, 1869). 4:o. (1 blankt,47) blad. Med kolorerade initialer. + (KLEMMING. G. E.) Om Vita b. Catharinæ. [=rubrik]. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1869. 4:o. 11,(1) s. Ljusbrunt oskinnbd med upphöjda bind och blindpressad pastischdekor på rygg och pärmar. Snitten endast putsade. Ryggen blekt och med fuktrand. Kommentaren inhäftad i bandet och med några rättelser i marginalerna samt det sista bladet felbundet först. Gamla biblioteksstplr på sista bladet och fransk tillskrift på försättsbladet undertecknad Ali Nouri och daterad i Konstantinopel 1897. Med Gustaf Bernströms guldpressade exlibrisetikett på frampärmens insida. I marmorerad skinnskodd pappkassett. Bra ex. Bibliographia Klemmingiana s. 19. Jämför Collijn Sveriges bibliografi intill år 1600 I, s. 53-69. Faksimiltryck i 85 exemplar av biografin över Birgittas dotter Katarina. Originalet trycktes enligt Collijn i Stockholm av Bartholomaeus Ghotan 1487 och är idag bara känt i två kompletta exemplar och några fragment. Originalbandet är komponerat av G. E. Klemming. Det lilla texthäftet är ett särtryck med egen paginering ur Klemmings ”Ur en antecknares samlingar” s. 92-104. Ali Nouri, tidigare Gustaf Noring (1861-1937) var författare och konverterade till Islam 1884. Han bodde senare delen av sitt liv i Turkiet. I yngre dagar samlade han svenska rariteter med Klemming som lärare. Han sålde sin svenska boksamling på auktion 1902.

Sthlm, A. J. Nordström, 1782. 4:o. 26 s. & 7 utvikbara grav. plr. Bra brunt stänkdekorerat pappbd med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Oskuren inlaga. Första planschen något lagerfläckig och ett par fuktfläckar i nedre hörn och marginal på den sista. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 737. Med ett förord av Johan Fischerström på sidorna 3-10 daterat i Stockholm den 12 maj 1782. Planscherna, signerade Akrel, avbildar Thams försök med uppdämningar på sin gård Dagsnäs, både i form av kartor och detaljritningar. Pehr Tham till Dagsnäs (1737-1820), ”den siste rudbeckianen” kallad, var hovintendent, godsägare, fornforskare och skriftställare. Som historiker är han kanske mest känd som upphovsman till västgötaskolan, som ville förlägga Svearikets vagga till Västergötland. Han var medlem av Götiska förbundet och Vitterhetsakademien och gav ut en rad skrifter om allt från Babels torn till helgdagars inrättande, men är kanske mest bekant för sin resebeskrivning från 1796, utgiven 1797. Ekonomiskt understödde han bland annat Hilfelings resor för att inventera fornminnen och utgivningen av Warmholtz väldiga bibliografi. På sina egendomar var han en framgångsrik lanthushållare.

Uppsala, J. Edman respektive J. F. Edman, 1776-96. 4:o. (4),42 + (4),43-66 + (2),67-88 + (2),89-106 + (2),107-22 + (4),123-40 + (2),141-62 + (4),163-78 + (2),179-94 + (4),195-206 s. Tio oskurna häften i lite olika format. Ställvis småfläckiga och med lite mörktonade marginaler. En mindre reva i nedre marginalen på s. 87 i det tredje arbetet. Titelbladen till del V och IX helt loss. Bra svit med Bertil Ekbergs signatur i blyerts på del I. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 188. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9054a. Lidén Catalogus disputationum 8 respektive Marklin Catalogus disputationum 9 och 1-8, som uppenbarligen felaktigt anger 3 1/2 ark i åttonde delen. Allt som utkom av Knös avhandlingsserie om västgötar som skaldat på latin. Del III i variant utan dedikation. Del V i varianten med dedikation på titelbladets baksida. Del VI i varianten med dedikationer på tre sidor. Respondenter till del III-X var Andreas Nordblad, Sven Eric Gestrin, Eric Magnus Hiortzberg, Matthias Eliæ Klintberg, Gustav Magnus Mallmin, Johannes Samuel Tollstedt, Nicolaus Reinholdus Hwalström respektive Fabian Lundvall. Lustigt nog var det bara Hvalström som var bördig från Västergötland av dessa. Avhandlingsseriens ämnesval kommenterades ironiskt av Kellgren i ”Stockholmsposten” den 24 april 1779.

Sthlm, F. B. Nestius, 1823. 8:o. (8),650 s. & 2 utvikbara litograferade plr. Praktfullt samtida marmorerat skinnbd med rikt guldornerad rygg, titeletikett i glättad papp och gula snitt. Ryggen blekt och med ytliga små sprickor, pärmsidorna något repade. En ovanligt ren inlaga tryckt på extra tjockt papper. Med Carl Jedvard Bondes exlibris. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6018. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 2109. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1151. Innehåller bland annat omfattande biografiska och bibliografiska uppgifter om tyska släkter och bemärkta tyskar i Stockholm samt en förteckning över den evangeliska jubelfestlitteraturen i Sverige 1621 respektive 1721. Johan Anton August Lüdeke (1772-1838) var son till pastorn i tyska församlingen i Stockholm och studerade i Uppsala och senare i Göttingen. Han prästvigdes 1799 och tjänstgjorde från 1817 till sin död i tyska församlingen. Han skrev en rad skrifter om den tyska församlingen i Stockholm och dess historia. Detta är hans huvudarbete och fortfarande ett användbart referensverk. De sällsynta exemplaren på tjockt papper är dubbelt så tjocka som de på vanligt papper.

Sthlm, L. Salvius, 1747. 8:o. 100 s. + WASENIUS, PETRUS H. Norrländska boskaps skötseln, med några små anmärkningar uti korthet sammanfattad och beskrefwen. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1751. 8:o. 128 s. + (HOFFMAN, NICOLAUS INGEWALD) Naturliga oeconomiæ och hushålds-reglor, samt hus-remedia eller läkedomar, som en försigtig hushållare med stor nytta och ringa omkostnad, säkert bruka kan. Västerås, J. L. Horrn, 1752. 8:o. 41,(7) s. Nära samtida hfrbd med guldlinjerad rygg och brun titeletikett. Röda snitt. Liten skinnskada i rygghuvudet. Ett par småfläckar på ryggen. Lätt bruntonad och med enstaka fläckar. Handskrivet register på försättsbladet. Jacob Pontusson De la Gardies förgyllda pärmexlibris med de krönta initialerna på frampärmen och hjärtvapnet på bakpärmen. Typtryckt hyllplacering på inklistrad lapp överst på titelbladet. Typtryckt kataloghänvisning och Charlottenlunds exlibris på frampärmens insida. Arbete 1. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 30. Johan Kraftmann (1713-91) blev docent i ekonomi 1746, rektor vid Björneborgs trivialskola 1748 och e.o. professor i matematik 1755 innan han 1758 drog sig tillbaka till sin egendom i Koivisto i Ulvsby. Där drev han ett mönsterjordbruk och ägnade sig åt fortsatt skriftställarskap. Dessa föreläsningar är det första akademiska arbetet på svenska om lanthushållning. Kraftman påpekar nödvändigheten av att höja kunskapsnivån om och i ämnet och att sammankoppla ekonomisk teori och praktiska kunskaper. Han blev förbigången av P. Kalm då en ny ekonomiprofessur skulle tillsättas i Åbo 1747. Arbete 2. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1496. Marklund Övre Norrland i litteraturen 5297. Båda anger bara 127 sidor, vilket beror på att sista sidan är felpaginerad ”127”. I en fotnot skriver författaren att i brist på säd tas agnarna om hand av allmogen. Dessa ”anwändas til bröd för arbetes- och och bondefolk, hwilket bakas tunt, som thet nyligen omrörda kornbrödet, och beströs med litet kornmjöl, så at thet blifwer hwitare, och begärligare at äta och förtära. Thetta synes wäl en ganska swag rätt, och litet eller intet födande; men skönjes dock wederspelet på them, som thet afsyta, hwilka äro stora, starka och raska, som lejon, ulfwar och björnar, och snart outtrötteliga”. Arbete 3. Första upplagan utkom 1741. Senare upplagor av denna i första hand medicinska folkbok utkom 1742, 1750, 1752, 1758, 1762, 1771, 1778, 1788, 1790 och 1793. Författaren var avskedad krigskommissarie.