Search Results

Uppsala, 1955. XII,471,(3) + (6),494,(2) s. & plr. Två mörkblå oklbd med röda rygg- och pärmtitelfält, ljusblå övre snitt och medbundna främre omslag. Dedikation till Göran Z. Hæggström på första delens försättsblad. Mycket fint ex. Acta Bibliothecae R. Universitatis Upsaliensis vol. 8-9. Trycktes i en bibliofilupplaga om 100 numrerade exemplar på bättre papper, detta dock onumrerat och i stället märkt ”private copy”. Erik Wallers (1875-1955) bibliotek är en av de främsta svenska boksamlarprestationerna genom tiderna! Göran Z. Hæggström (1914-2008) var chef för Almquist & Wiksells tryckeri som tryckte verket. Detta exemplar av bibliofilupplagan har försetts med lätt modifierade originalklotband av samma typ som banden på den vanliga upplagan.

Sthlm, A. J. Nordström, 1782. 4:o. 26 s. & 7 utvikbara grav. plr. Bra brunt stänkdekorerat pappbd med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Oskuren inlaga. Första planschen något lagerfläckig och ett par fuktfläckar i nedre hörn och marginal på den sista. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 737. Med ett förord av Johan Fischerström på sidorna 3-10 daterat i Stockholm den 12 maj 1782. Planscherna, signerade Akrel, avbildar Thams försök med uppdämningar på sin gård Dagsnäs, både i form av kartor och detaljritningar. Pehr Tham till Dagsnäs (1737-1820), ”den siste rudbeckianen” kallad, var hovintendent, godsägare, fornforskare och skriftställare. Som historiker är han kanske mest känd som upphovsman till västgötaskolan, som ville förlägga Svearikets vagga till Västergötland. Han var medlem av Götiska förbundet och Vitterhetsakademien och gav ut en rad skrifter om allt från Babels torn till helgdagars inrättande, men är kanske mest bekant för sin resebeskrivning från 1796, utgiven 1797. Ekonomiskt understödde han bland annat Hilfelings resor för att inventera fornminnen och utgivningen av Warmholtz väldiga bibliografi. På sina egendomar var han en framgångsrik lanthushållare.

Jönköping, J. P. Lundström, 1829. 8:o. 15 s. & 1 grav. plansch. Häftad i samtida gråpappersomslag, vilket har en reva i ryggens nedre hälft. Lite lagerfläckiga marginaler. D. Dahlqvists namnteckning på titelbladet och inskrivet inköpspris på bakre omslagets insida. Förutom Fredrik Otto Silfverstolpes ”Utkast till snabbskrifnings methoder för svenska språket; begagnade vid anteckningar under ridderskapets och adelns öfverläggningar” från året innan 1828 verkar detta vara den äldsta svenska skriften om stenografi. Antikvariatsbokhandlaren, bokförläggaren, kommunisten m.m. Per Götrek (1798-1876) utgav en längre ”Snabbskrifnings-lära, tillämpad de skandinawiska språken” 1847 med en ny upplaga 1853. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Han utarbetade också ett eget stenografiskt system som lär ha kommit till viss användning vid Uppsala universitet och norska stortinget”. D. Dahlqvist tycks ha haft alla småskrifter från 1800-talets första hälft i fina häftade exemplar. Han hette tydligen Daniel i förnamn.

Uppsala, J. F. Edman, 1804-05. 8:o. (8),248,(3) + (2),286,(4) s. Trevligt samtida stänkdekorerat pappbd med tegelbrun titeletikett i glättad papp. Blekta rödstänkta snitt. Nötta falsar med lite avskavd papp, och främre yterfalsen med några cm maskangrepp upptill. Spridda lagerfläckar. Svag fuktrand i nedre marginalen på de första trettio sidorna. Gamla lagningar i yttre hörnen eller marginalen på s. 112, 144 och 240 i första delen och på s. 46, 48, 64 och 143 i andra delen, den sista med några bokstävers förlust. Första registersidan med ett tillägg i bläck. Seth Wallqvists överstrukna namnteckning på första titelbladet, E. Wallqvists dito, en bortskrapad namnteckning respektive Viktor Baumbachs namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6085. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 29. Noggrann genomgång av Roslagens socknar och städerna Öregrund, Östhammar, Norrtälje med flera. Avslutas med några kortare kapitel med statistik, beskrivningar av flora och fauna samt skildringar av allmogens seder och bruk. Provinsialläkaren i Norrtälje Fredric Vilhelm Radloff (1765-1838) hade även utgivit ”Beskrifning öfver Åland” 1795. Seth Wallquist (1760-1836) var kyrkoherde i Eskilstuna. Sonen Elof Wallquist (1797-1857) var kemist och verksam vid Uppsala universitet. Viktor Baumbach (1845-1926) var apotekare, slutligen i Ängelholm, och stor samlare.

Frankfurt, sumptibus hæred. Lazari Zetneri, 1619. 12:o. (6),544,(19,7 blanka) s. Samtida pergamentband. Frampärmen hårt och fult solkig samt med ett hål i ytterkanten. Hålet fortsätter i textens yttermarginal fram till s. 10. Enstaka fläckar och några vikta hörn. En mängd samtida understrykningar och marginalkommentarer i bläck på de första 34 sidorna. På försättsbladet tre gamla bläcknumreringar och duplettstpl från Lunds universitetsbibliotek. VD17 1:043867U. Första upplagan av denna översättning trycktes 1609 av samma tryckare.

Jönköping, J. Sandwall, 1846. Stor 4:o. (2),97 s. & 5 litograferade plr. Texten inom ramverk. Brunt enkelt hklbd från 1800-talets slut med två handskrivna titeletiketter på frampärmen. Texten lätt bruntonad. Titelbladet och andra bladet lagerfläckiga och tilltagande lagerfläckar från s. 81 till slutet. Planscherna, bundna i början, är rätt hårt fläckade i marginalerna. De skyddande pergamynpapprena också fläckiga. Från Trolleholm med Carl Trolle-Bondes exlibris och hans monogram ”CTB” på en av titeletiketterna. En utgåva utan planscher utkom samma år. Planscherna är litograferade hos Bærentzen & co i Köpenhamn efter ritningar av Johan Boklund. Behandlar de uppmärksammade giftmorden på Attarp 1845. Sidorna 28-32 som är ett avtryckt referat ur ”Jönköpingsbladet” är med all sannolikhet författade av C. J. L. Almquist. Planscherna föreställer gårdarna Attarp och Ingaryd samt de inblandade: fru Hedda Ekwall, Sophie Ekwall och Hedda Thorman.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1801. 8:o. Grav. titelblad,122 s. + grav. titelblad,80 s. + grav. titelblad,141 s. & 1 grav. plansch. Samtida något nött men läckert glättat mörkblått pappbd med guldlinjerad rygg, guldpräglad ryggtitel och blåstänkta snitt. Första titelbladet lätt solkigt. Smålagningar och uppfodringar i ryggmarginalen i det första arket, s. 1-16. Spridda lagerfläckar och lite fler fläckar på s. 36-44 i första och 77-80 i andra delen. Det sista bladet med liten lagning i nedersta marginalen. På frampärmens insida den felaktiga anteckningen ”af Vulpius” och den riktiga att ”boken blef åtalad”. Fint ex. från Ericsberg med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 18.10. Översättningen gjord av Eric Magnus Lindströmer. Den graverade planschen vid sidan 126 i tredje delen finns bara i en del av upplagan. Boken är en dråplig samtidssatir och i Sverige åtalades både översättaren och boktryckaren i en uppmärksammad process där de dömdes till 300 dlr i böter.

Nyköping, J. P. Hammarin, 1795. 8:o. XVI,219,(1) s. Nött samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, brun titeletikett och rödstänkta snitt. Ryggen flammig och en mindre bit av titeletiketten saknas. Pärmarna med småskador och småfläckar. Något snedläst. Inlagan lager- och småfläckig, mer i början. Enstaka fuktfläckar förekommer på sina håll. Med L. F. Bagers gamla namnteckning. Du Rietz Polynesia 95. Ferguson Bibliography of Australia 216. Översatt av Carl Fredrik Landell. Den sista tredjedelen av resans första del, vilken innefattar det berömda myteriet på Bounty och efterföljande händelser, översattes och gavs ut 1792 i Uppsala. Det avsnittet - den i titeln till föreliggande skrift underförstådda ”andra delen” - är uteslutet här, i stället redogörs för Bountys färd från England till Tahiti och Blighs hemfärd från Timor via Batavia till England. Översättaren avslutar sitt förord: ”Så snart man ärhåller beskrifningarne öfver capitainerne Edvards och Bligh’s här omnämnde senare resor, hvarom redan är föranstalltat, skola de genast blifva utgifna, såsom i ett sammanhang med detta verk.” William Bligh (1754-1817) hade gjort karriär inom marinen och tjänat för kapten James Cook innan han fick befäl över skeppet Bounty 1787. Efter det bekanta myteriet 1789 sattes Bligh och de män som var lojala med honom på drift i en mindre båt. Efter åtskilliga umbäranden lyckades Bligh och hans män ta sig till ön Timor i nuvarande Indonesien.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1777). Stor 4:o. 52 s. + Articlar vid torneringen och riddarspelet. [=rubrik]. (Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1777). Stor 4:o. (4) s. Häftad i något nött, trasigt och fläckigt samtida gråpappersomslag. Tryckt på blåtonat skrivpapper och med breda marginaler. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 497 för huvudarbetet och bilaga 3. Akrell Stockholmiana 803 för det första arbetet. De separat tryckta artiklarna är även avtryckta i huvudarbetet på s. 46-49. Tornerspelet hölls på nuvarande Mariatorget.

Helsingfors, J. C. Frenckell & son, 1850. På eget förlag. Stor 4:o. (8),345,(1 blank),1-13,(2) s. Halvpergamentbd med röd titeletikett i skinn (Hedberg). Spridda lagerfläckar av olika storlek. Delvis med fuktrand i nedre marginalen. Inlagd A4-lapp med blyertsanteckningar skrivna på baksidan av ett kontrakt på koks, utställt till konsul A. Vilén i Djursholm 1939. Etikett från Thulin & Ohlsons antikvariat i Göteborg. Trevligt ex. från Gustaf Bernströms bibliotek med hans blyertsanteckning ”coll. cat.” Almquist Svensk genealogisk litteratur 393. Med subskribentlista på tre sidor i början, endast för orter i Finland. Alcenius var vice pastor och kaplan i Kalajoki. Hans förord inleds: ”Redan framlidne biskopen, m.m. doctor Johannes Elai Terserus hade under sina visitationsresor i stiftets församlingar funnit det anmärkningsvärdt, att en stor del presta- och äfven andra ståndspersoners familier i Österbotten hade sin upprinnelse från en ansedd bonde i Umeå, Eric Ångerman, äfven Sursill kallad, derigenom att de flesta hans barn och barnabarn samt dertill barnabarnsbarn, i medlet och mot slutet af sextonde seklet, till hinsidan af Bottenhafvet öfverflyttat och qvinliga afkomman här blifvit gift med ståndspersoner”. Biskop Tersersus började skriva på genealogin redan 1660. En ny utvidgad upplaga av detta klassiska genealogiska verk utkom 1971.

Sthlm, Wennberg et Nordström, 1771. 8:o. Grav. titelblad,(2),540,(34) s. Något nött samtida ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och beige titeletikett. Ryggen med ytliga skinnsprickor, ytliga småsprickor i titeletiketten och en blekt handskriven nummeretikett i översta ryggfältet. Delvis något lager- och småfläckig. En marginalreva i s. 35-36. En liten bläckfläck i övre hörnet och på yttre snittet på s. 417-56. Samtida namnteckning (G. Knorring?) på titelbladet. Med Axel von Essens och Bengt Mannerfelts exlibris samt Lars Bergquists namnteckning daterad 2009. Bra ex. Bibliotheca Walleriana 8216. ”Underrättelse om barns sjukdomar”, enligt Sten Lindroth ”det mest inflytelserika arbete, som någonsin utgivits av en svensk läkare”, publicerades först i form av små uppsatser i Vetenskapsakademiens almanackor 1753-71. Arbetet utkom första gången i bokform 1764. Föreliggande upplaga utgavs av Vetenskapsakademien och är egentligen den andra utgivna bokupplagan på svenska. Den är mycket utvidgad, bl.a. med de uppsatser som publicerats efter 1764. Lindroth skriver: ”Utan att bjuda på några märkliga nyheter ägde Rosensteins pediatriska handbok i fullständighet och moget omdöme ingen motsvarighet, och den anammades snabbt som klassisk utomlands; före århundradets slut var den översatt till åtta främmande språk”. Föreliggande upplaga avslutas med Abraham Argillanders ”Försökt sätt, at lära dumbar läsa och tala”. Linnélärjungen Argillander (1722-1800) har kallats Nordens förste dövlärare och i sin uppsats redovisar han resultaten av sina försök att lära sin dövstumme svåger Wolfgang Henricus Amadeus Helsingius att tala, läsa och skriva. Axel Henriksson von Essen (1858-1944) ägde enligt Carlander ”en rikhaltig boksamling”. Hans exlibris är ritat av Agi Lindegren.

Sthlm, L. L. Grefing, 1765-67. 8:o. (4),180 + (6),181-504,(6) s. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind och svart infärgat titelfält vilket har några småskavanker. Stänkta snitt. Obetydligt nagg överst i ryggen. Enstaka småfläckar, t.ex. en liten fläck på s. 381. Små marginallagningar i marginalen på andra bladet och s. 39 samt 99. Bra ex. Redaktionen leddes av Olof Celsius som även författat, bearbetat och översatt ett flertal av psalmerna. Bland övriga bidragsgivare märks C. Nyren, C. J. Brag och C. M. Bellman. Den sistnämnda har översatt sju psalmer från tyska, men även fått publicerat en originalpsalm, nr 74. Denna den så kallade ”celsiska” provpsalmboken blev hårt kritiserad och godtogs inte som ersättare till den gamla psalmboken. Först 1819 och en hel rad kommittéer senare ersattes 1695 års psalmbok.

(Sthlm, O. Olofsson, 1620). 4:o. 9,9-10,12-13,13-23 s. Titelsidan tryckt i rött och svart samt med ett ståtligt tryckt ramverk. Träsnitt i texten på s. 2. Tagen ur band. Lös i häftningen. Enstaka fläckar. Uppfodring med vitt papper vid ryggen på sista sidan. Bra ex. från Ericsberg. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 174. Colerus hätska uppgörelse med fylleriet avslutas med ett rim om dryckenskap funnet ”uthi s. Erich Ribbings librij, skreffne medh egen hand”.

Sthlm, B. G. Schneider, Kongl. tryckeriet respektive Schneiders änckia, 1737-38. 4:o. (30),18 + 84 + 48 + 56 + 40 + 48 s. Del II:3 har en inklistrad tryckt ersättningslapp ”Andra” på titelbladet. Hfrbd från 1800-talets första hälft med rikt guldornerad rygg och orange titeletikett samt marmorerade snitt. Ryggen något nött och med ett par små bläckfläckar samt sprickor överst i ytterfalsarna. Delvis spruckna innerfalsar. Spridda småfläckar av olika slag och delvis lätt bruntonad. Alfred Victorins namnteckning daterad mars 1877 och en inköpsanteckning i krita från november 1895. Trevligt ex. Den första egentliga lyriska antologin i Sverige där Carleson med verser av författare som Dahlstierna, Lagerlöf och Rudéen samt av vännen Dalin ville visa upp föredömen för den svenska diktkonsten. I sin iver lät han emellanåt redigera och ”förbättra” de avtryckta dikterna. Något övergripande system i urvalet går ej att spåra, t.ex. saknas dikter av både Stiernhielm och Brenner. Tidsmässigt spänner antologin från ett gravkväde av Petrus Lagerlöf, daterat 1673, till premiärtryck av Dalinska smådikter. Alfred Victorin författade en ansenlig mängd bokkataloger, bland andra ”Förteckning öfver P. Hansellis boksamling” (1879), ”Robert Bowallii boksamling” (1886) och ”Förteckning öfver framlidne konstvännen amanuensen i Kongl. biblioteket Christofer Eichhorns efterlämnade dyrbara och valda samlingar” (1891). Under en tid arbetade han med biblioteket på Koberg. Victorins referensbibliotek såldes 1895.

London, J. Robson, 1770. 8vo. Engraved frontispiece portrait,VIII,202,173-231 pp. Contemporary mottled calf, with gilt border, rebacked preserving much of the original spine elaborately tooled in gilt with red morocco label. A few neat pencil markings in margins. Aside from some occasional light soiling, clean and fresh. With the bookplate of Gunnar Brusewitz and his discrete markings in the margin of p. 200. Wood An introduction to the literature of vertebrate zoology 330. George Edwards (1694-1773), the English naturalist and ornithologist, is sometimes referred to as ”the father of British ornithology”. He is best remembered for his magnificent work ”Natural History of Uncommon Birds” (1739-1751) and the illustrated ”Gleanings of Natural History” (1758-1764). Wood, writing about the present work, remarks: ”The essays in this volume are mostly copied from the author’s ’Gleanings of Natural History’. The treatise ends with a catalogue in both English and French (on opposite pages) of the names of the animals and plants, with an index of the illustrations as well as the plate numbers, described and depicted therein [referring to Gleanings]. The work is rather scarce.” Brusewitz has marked a section about the swallows in Sweden, who are supposed to spend the winter hibernating under the ice in frozen lakes.

Sthlm, L. Salvius, 1769. 8:o. 48 s. Häftad i samtida rött ngt nött klistermarmorerat omslag. Ryggen förstärkt med en snarlik senare ryggremsa. Interfolierad. Några få blad med svag fuktfläck i övre marginalen. Samtida notering på titelbladets övre hörn. Med D. S. Hogbergs och Carl Wilhelm Widings namnteckningar, den senare överstruken. Waller 7903. En andra upplaga trycktes 1778 och verket översattes till latin 1771 och tyska 1777. Retzius försörjde sig vid denna tid på läroboksuppdrag och föreliggande arbete är resultatet av en beställning från Collegium medicum på ett farmaceutiskt kompendium. Den enda anteckningen på de interfolierade bladen, möjligen av Hogbergs hand, meddelar ”Ärfarenheten har lärdt oss, och det kan man taga pro certo, at de oljor, som snarast stelna i kölden, härskna sednare, och tvärtom, ju sednare de de stelna i kölden, ju snarare härskna de äfwen.”

Sthlm, Historiogr. regni tryckerij, af H. Gercken, 1731. Liten 8:o. 109,(1) s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar samt svaga fuktfläckar på titelbladet och i övre hörnet på s. 55-62. Liten reva i nedre marginalen på de första två bladen. Ett lagat nedre hörn på s. 23-24. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 69. Översatt av Magnus Lagerström. Denne utgav samma år en även en översättning av ”L’avare eller den giruge”. Magnus Lagerström (1691-1759) växte upp i det då svenskkontrollerade Stettin, studerade i bland annat Rostock, Greifswald, Wittenberg och Jena. Han kom till Sverige 1721 och blev tio år senare sekreterare i det nybildade svenska Ostindiska kompaniet och var från 1746 en av dess direktörer. 1748 invaldes han i Vetenskapsakademien och är känd som en frikostig mecenat till både Vetenskapsakademien och Linné. I yngre år försörjde han sig bland annat som översättare och utgav även den första svenska läroboken i engelska. Bland hans översättningar kan nämnas Bunyans ”Kristens resa” och ett antal teaterpjäser av bland annat Ludvig Holberg. Detta är den första svenska översättningen av ”Tartuffe”.

Sthlm, H. A. Nordström, 1820. 8:o. (10),302,(2) s. & 4 utvikbara grav. plr. Något nött nära samtida mellanbrunt hfrbd med guldornerad rygg. Marmorerade snitt. Lite stötta pärmhörn. En handskriven liten etikett med årtalet 1820 längst upp på ryggen. De första sidorna lätt lagerfläckiga. Fler fläckar i L-arket, s. 161-76. Reva i övre marginalen på s. 51-56. Namnteckning Thorsten Humbla daterad 1907. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1820:1. Bibliotheca Walleriana 11080. Med det tryckta dedikationsbladet till Brukssocieteten. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”År 1820 utgav B. dessutom sin bekanta lärobok i blåsrörsanalys, en frukt av hans mångåriga, samarbete med den 1818 avlidne Gahn. Detta verk utkom i flera upplagor och översattes till de flesta europeiska språk”.

Sthlm, J. G. Matthiæ, 1714-15. 4:o. (16),108,(4) + (16),112,109-180,1-96,(16) s. Det andra titelbladet tryckt i rött och svart. Med nottryck i texten. Samtida nött skinnbd med upphöjda bind och blindpressad rygg. Ciselerade guldsnitt. Bakre falsen helt sprucken men pärmen sitter fast med bindgarnen. Ryggen med skinnförlust längst ned. Pärmarna bågnade. Inlagan delvis med fuktfläckar i marginalerna, t.ex. på s. 173-80 i del II, och en del mindre fläckar t.ex. på s. 9 i del I. Ett fåtal sidor med mindre revor eller smärre pappersförluster i marginalerna. Titelbladet till del II nära skuret nedtill och in i impressums nedersta rad, lagning i yttre marginalen på s. 71, och ett fåtal sidor med äldre obetydligt bläckkludd, t.ex. på s. 38-39. Samtida bläckanteckning på eftersättsbladet. Med gammal tillskrift: ”fru Rosenqwist” och L. F. Rääfs exlibris. Davidsson Svenskt musiktryck 104. Med hyllningsverser av J. Frese, O. Lindsten, C. J. Lohmann, O. Broms, Greta Giedda m.fl. Kort innan sin död 1713 hade Runius sammanställt sina skrifter till en samlad utgåva som P. Frisch efter författarens död lät trycka i två delar. En tredje del utgavs 1733 av Olof Lindsten i samband med andra upplagan av del I-II.

Sthlm, P. A. Norstedt & fils, 1836. 8:o. Litograferat porträtt,(6),63 s. Samtida rött saffianbd med guldornerad rygg. Pärmarna med rik blindpressad dekor och breda ramtryck i guld samt inre förgyllda denteller. Helt guldsnitt. Glättade rosa för- och eftersättspapper. Bandet något nött och med smärre lagningar upp- och nedtill vid ryggen. Båda innerfalsarna med viss sprickbildning. Enstaka fläckar. Det lilla porträttet är uppklistrat på något lagerfläckig kartong. Handskrivna errata på den avslutande blanka sidan. Tryckt på velinpapper. Handskriven dedikation från översättaren Bodisco på andra försättsbladet: ”à mademoisell, mademoiselle Toni de Godefroy, hommage de son tres humble serviteur, Hamburg le 14 aout 1837, le colonel de Bodisco”. På frampärmens insida ägaranteckning av P. Streve i Ahrensburg och Thore Virgins blå exlibris daterat 1911. Virgins namnteckning från 1915 på försättsbladet. Det ryska originalet utkom i St. Petersburg 1835. Med tryckt tillägnan till minnet av den nyss avlidna fältherren och ryska ambassadören i Stockholm Peter van Suchtelen. Det litograferade porträttet föreställande Alexander I är tryckt hos Gjöthström & Magnusson. Nikolaj Ivanovitj Gretsch eller Gretj (1787–1867) var rysk filolog, journalist och skriftställare av tysk-baltiskt ursprung. Han författade ett antal resebeskrivningar från sina resor i Europa. Till en början liberal övergick han under Nikolaj I:s regering till det konservativa lägret och polemiserade mot Pusjkin och dennes krets. Tillsammans med Faddej Bulgarin gav han ut ”Северная Пчела”, där ideologien om ortodoxi, självhärskardöme och nation förfäktades. Alexander Andrejevich von Bodisco (1786-1854) var född i Nederländerna. Han vistades i Stockholm från 1812 och var ryskt legationsråd där åren 1820-36. Året efter flyttade han till Washington där han var ryskt sändebud fram till sin död.

Göteborg, A. Grefwe, 1675. 8:o. (10),717,(8) s. Titelbladet med typografiskt ramverk på framsidan och ett helsides träsnitt på baksidan. Samtida något nött skinnbd med svagt upphöjda bind och rik blindpressad ryggdekor samt pärmbårder, vilka troligen en gång varit förgyllda. Nyare titeletikett i brunt skinn. Helt ciselerat guldsnitt med fin dekor av bladknippen. Bevarade mässingsknäppen på frampärmen med läderspännena saknas. Ryggen lackad och med några minimala maskhål. Främre ytterfalsen med några småskador. Innerfalsarna förstärkta med vit vävtejp. Titelbladets med små lagningar närmast ryggen efter gamla maskhål med obetydliga och ifyllda förluster i det typografiska ramverket på framsidan och två små bildförluster i träsnittsbilden på baksidan. Små maskskador närmast ryggen fortsätter sedan på de opaginerade sidorna i början med obetydliga textförluster. Lätt bruntonad med enstaka fläckar, men en större lite tonad fuktfläck på de sista trettio sidorna. Sista bladet solkigt och fuktfläckigt. Namnteckning ”Ex bibliotheca Caroli Petri Gedda Gothoburgi 1829” på s. (10) efter företalet och på s. 717. Hilding Pleijels två exlibris något okänsligt insatta delvis över Gustaf-Otto Adelborgs blyertskollationering på frampärmens insida. Pleijels inköpsanteckning från Björck & Börjesson 1964 då han betalade 200 kr för boken. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 8. Engström Amund Grefwe s. 124. Med ett företal av Amund Grefwe. Två tidigare upplagor hade tryckts för Schroderus räkning 1638 respektive 1644-45. Boken är egentligen en översättning av Albertinus tyska översättning av Juan de La Cerdas ”Vida politica de todos los estados de mugeres.” Aegidius Albertinus (1560-1620) var sekreterare hus kurfurst Maximilian I av Bayern och skrev sedeskildringar, till exempel ”Der Landstörtzer Gusman von Alfarache” (1615) och ”Lucifers Königreich und Seelengejaid” (1616). Boken ingick i Schroderus livslånga projekt att översätta och utge viktiga och nyttiga texter på svenska. Ericus Schroderus (1575-1647) var, tillsammans med brodern Johan Skytte, lärare åt prins Karl Filip och utsågs 1612 till korrektor över kronans tryck med tillägget att han skulle låta översätta sådant som kunde anses nödvändigt och nyttigt, vilket 1622 befästes med titeln translator regius. Han grundade senast 1634 ett eget tryckeri och agerade själv förläggare för många av sina översättningar med hjälp av frikostiga anslag från statskassan genom den så kallade ”bibeltryckstunnan”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att det är troligt att Schroderus ensam gav upphov till fler trycksidor än vad som sammanlagt hade tryckts i Sverige under hela 1500-talet! Grefwe, som arbetat som boktryckare åt Schroderus 1641-46, tryckte om en rad av Schroderus översättningar i sin egen verksamhet i Nyköping och från 1650 i Göteborg. Carl Peter Gedda (1804-85) var prästkandidat och språklärare. Han hade i många år en privatskola i Majorna i Göteborg, mest riktad mot sjömän som skulle ta styrmans- eller skepparexamen. Arvingar saknades och han var ogift, så kvarlåtenskapen tillföll jungfrun Anna Maria Andersson, som från 1867 med trohet och nit skött hans hushåll. En stor del av sitt bibliotek, vilket huvudsakligen bestod av äldre tryck, sålde Gedda dock några år före sin död till boksamlaren Arvid Fredrik Kurck på Rynge.

Göteborg, A. Lindgren, (1860)-64. 4:o. Front,(8),332 s. & 12 plr. Rikt illustrerad i texten. Trevligt samtida lätt nött hfrbd med rikt guldornerad rygg och infärgat svart titelfält. Brunsprängda snitt. Ryggen med några skrapmärken. Bra ex. tryckt på tjockt velinpapper med Gunnar Brusewitz namnteckning och exlibris. Setterwall 5684. Aberstén & Tiselius Göteborg och Bohus län i litteratur, karta och bild 50. Planscherna är tryckta i Thieles boktryckeri. En mindre del av upplagan trycktes på fint velinpapper och det här är ett av dem. Gustaf Henrik Brusewitz (1812-99) var konstnär, historiker och intendent på Göteborgs museum samt Gunnar Brusewitz farfars kusin.

Paris, de l’imprimerie de monsieur, 1781. 8:o. XLVIII,474,239-40,219-20,187-88 s. & 1 utvikbar tryckt tabell & 3 utvikbara grav. plr & 2 utvikbara grav. kartor. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, brun titeletikett och stänkta snitt. Ryggen lackad, torr och ytligt sprucken. Bra inlaga som bara har några smärre skavanker, såsom några svaga lagerfläckar i övre marginalen på s. 143, en liten fuktfläck upptill mot övre snittet på s. 420-32 och ett litet hål som förorsakats av en rostfläck nederst i texten på s. 449. På slutet är 3 ersättningsblad medbundna som var tänkta att bindas in i stället för de ursprungliga. Med Joh. Henr. Schröders exlibris. Från Ericsberg. Fiske Icelandic collection s. 609. Afzelius Svenska skrifter rörande Island s. 36. Moström Torbern Bergman. A bibliography of his works 185. Resan företogs i sällskap med Banks och Solander. I ett avtryckt brev på s. 403-59 redogör Torbern Bergman för sina åsikter om de eldsprutande bergen, de heta källorna och basalten. På s. XLII-XLV är brev från von Troil till översättaren G. A. Lindblom avtryckta. De innehåller kommentarer till de tidigare engelska och tyska översättningarna. Johan Henrik Schröder (1791-1857) var universitetsbibliotekarie och professor i Uppsala samt en framstående boksamlare. Carl Jedvard Bonde förvärvade många skrifter på bokauktionen efter Schröder.

Sthlm, A. Zetterberg, 1792 respektive Kongl. privilegierade not-tryckeriet, (1792). 8:o. Grav. titelblad,86,(2) s. & grav. titelblad,3-53 s. grav. noter. Stiligt grönt halvmarokängbd med rikt och vackert guldornerad rygg samt brun titeletikett (Hedberg). Övre guldsnitt och blågult läsband i siden. Ryggen blekt mot brunt. Enstaka småfläckar. Med Arvid och Rosa Hernmarcks guldpressade pärmexlibris. Fint ex. Den tryckta texten i varianten med uppgift om tryckort, tryckare och tryckår på sidan 86. Titelbladet graverat av J. F. Martin. Musiken av bland andra Frigel, Kraus, Stenborg, Zander och Åhlström. Johan Elers (1730-1813) var expeditionssekreterare och kansliråd samt författare till en utförlig topografisk beskrivning över Stockholm och en mängd vitterhetsstycken. Ett flertal av de senare samlades i fyra delar under titeln ”Mina försök” 1755-59. Föreliggande poetiska samling är en väl utförd Bellmanpastisch såväl vad gäller innehåll som typografisk utformning.