Search Results

Sthlm, H. Keyser, 1677. 4:o. (8),280,(24) s. Samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, senare rikt guldornerad rygg och dito titeletikett i marokäng samt gamla stänkta snitt. Smal gammal blindpressad pärmbård. Några små maskhål på främre pärmen. Bortskrapad namnteckning på försättsbladet daterad 1709 och en raderad anteckning överst på bakre pärmens insida. Fuktfläckig i yttermarginalen på s. 133-36 och småfläckig i texten på s. 192. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 770-71. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1664. Ärkebiskopen Rimbertus (död 888) Ansgarbiografi var okänd ända fram till mitten av 1600-talet då tysken Petrus Lambek fann den i en handskrift i klostret Saint Germain des Près i Paris. Tillsammans med en dikt om Ansgar, författad av en munk från Corbeiaklostret, lät Lambek utge biografin 1652. Två årtionden senare reste Elias Brenner runt i Finland och kom tillbaka till Uppsala med den så kallade ”Nådendals klosterbok”. I den fanns bland annat en längre medeltida handskrift på svenska, en Ansgarbiografi av obekant ursprung. Arrhenius läste texten, fick låna Lambeks bok av Schefferus, och kunde snabbt avgöra att det rörde sig om en svensk översättning av den latinska text Lambek funnit. I sin edition har Arrhenius medtagit de båda biografiska texterna från Lambeks utgåva samt dennes företal och kommentar. Parallellt med den latinska texten löper den gamla svenska översättningen. Ytterligare två nyare Ansgartexter ingår i utgåvan, ”Nicolaus Hermannis Ansgarius-officium” från ”Codex Laurentii Oddonis” och ett stycke ur de på konung Sigismunds initiativ utgivna ”Officia propria sanctorum patronorum regni Sveciæ”. Claudius Arrhenius (1627-95) adlades Örnhielm 1684. Den fina guldorneringen och titeletiketten på ryggen är sannolikt båda utförda av Hedbergs bokbinderi.

Sthlm, G. Scheutz, 1823-24. 8:o. (2),LXXXI,(1 blank),3-505 + (2),547,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Två aningen nötta samtida hfrbd med bruna titeletiketter av lite olika nyans och gröna deletiketter. Blekta gula snitt. Något avnötta pärmkanter och hörn. Enstaka fläckar och tabellen i slutet lagerfläckig. Några vikta hörn. Under- och förstrykningar i blyerts i inledningen. Lilla sällskapets stpl på titelbladen och deras ovala bruna etikett med de guldpräglade bokstäverna ”L. S.” i nedre ryggfältet. Översatt av Carl David Skogman. J.-B. Say utvecklade Smiths och Riccardos ekonomiska teorier. Hans indelning av nationalekonomin i tre huvuddelar, produktions-, fördelnings-, och konsumtionslära var central i 1800-talets ekonomiska teoribildning. Översättaren Carl David Skogman (1786-1856) var bland mycket annat en av organisatörena bakom sparbankerna i Sverige och blev med tiden president i Kommerskollegium. Han var ledamot av Svenska akademien, Vetenskapsakademien och Vitterhetsakademien. Lilla sällskapet var en herrklubb med läsesalong vid Munkbron i Stockholm som grundades 1814 och las ned i början av 1840-talet. Det hade ett omfattande och prydligt bundet bibliotek, som såldes på auktion 1842. Sannolikt var Says ”Afhandling” ett hett samtalsämne bland medlemmarna på 1820-talet.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1851. 8:o. 138 s. & 16 handkolorerade litograferade plr, varav nr 1-2 utvikbara. Häftad i grönt samtida omslag, det bakre loss och med revor. Bokblocket itu i ryggen och planscherna nästan helt loss. Svag fuktrand i övre marginalen på textens första tjugo sidor och svag fuktrand i yttermarginalen på de sista sex planscherna. Dedikation från författaren till ”vännen Johan Sederholm”. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 35. Planscherna tryckta på tjockt kartongpapper. De två första är kartor över Films och Dannemora socknar samt över Dannemora järnmalmsfält. De följande elva är gruvkartor över Dannemorafältet på olika djup och de tre sista är profilkartor. Axel Erdmann (1814-69) var geolog, mineralog och kemist. Hans geologiska undersökningar av svenska malmfält var de första i sitt slag i Sverige. De publicerades i ”Vetenskapsakademiens handlingar” och belönades sedermera med Jernkontorets stora medalj.

(Västerås), E. Lauringer, 1655. 8:o. (16),431,(1) s. Titelsidan med typografiskt ramverk. + LAURELIUS, OLOF. Spiritualis forma regiminis. En andeligh regiments form. Uthdraghen aff gudz ord/ och heligha konungars exempel. Korteligen författat. (Västerås), E. Lauringer, 1654. 8:o. (4) s. A8-F8 (=100) s. Titelsidan med typografiskt ramverk. + EKINIUS, LAURENTIUS N. Genom wäsenteligen godhe gudz bijstånd. En kort betrachtelse om thet högsta timmeliga goda. Medh then widtberömde philosophiske facultetens samtycke uthi Upsala konungzlige universitet. För en disputation: under wyrdige och höghlärde man/ m. Isac Isthmenio, förnemlige physices professore, och nu för tijden/ uthi förb:te facultet högtährade decano &c. aff sturorum stipendiario, Laurentio N. Ekinio nericiensi på latinske språket författadt/ framstäldt och hållin uthi förb: academia, then 21 april anno 1649. Och nu sedhan för serdeles orsaker på wårt swenska tungomål uthtolkat/ medh någhre andelige och werldzlighe exempel, och eliest wijdhare uthfördt. Uppsala, E. Matzon, 1649. 8:o. A4,B8-Q8 (=248) s. Alla sidor med typografiskt ramverk. Samtida pergamentbd med handskriven ryggtitel. Bakre pärm ngt fläckig och insidan med spricka överst. Inlagan ställvis fuktfläckig. Det sista arbetet hårt skuret i yttermarginalerna på sina håll, t.ex. på blad B6-7 med vidhängande textförlust. En reva i nedre marginalen på blad P4. Med O. E. Nezelius namnteckning på det första titelbladet. Från Ericsberg. Andra arbetet saknar ett extra grav. titelblad. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 503, 501 respektive 224. Lidén Catalogus disputationum 19 för det tredje arbetet vars ursprungliga titel är ”[grekiskt ord], considerationem ultimi actionum civilium finis exhibens”. Det är kanske den första svenska akademiska avhandling som översatts till svenska. O. E. Nezelius (1638-1710) var verksam vid Uppsala universitet innan han 1692 utnämndes till prost i Vingåker. 1703 installerades han som biskop i Göteborg.

Uppsala, J. Edman, 1768. 8:o. (16),274,(14) s. Brunt samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och mörkbrunt infärgat titelfält med texten ”Gahms Beskrifning öfwer Öland”. Stänkta snitt. Ryggen med mindre nagg överts och titelfältet med smärre förluster. Något nötta ytterfalsar och svaga sprickor i innerfalsarna. Titelbladet med bortklippt namnteckning i nedre marginalen. Pärmarnas insidor, för- och eftersättsbladen samt de två sista bladen hårt bruntonade i hörnen på grund av bandet. Ren inlaga. Exlibris för Hjalmar Nordqvist respektive Karl-Arne Lovén, det senare på bakpärmens insida. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 498. De fyra sista sidorna är en bokkatalog från Edmans förlag. Petter Åhstrand (1700-66) var i över 30 år verksam som kronobefallningsman i Ölands norra mot och hade som sådan goda förstahandskunskaper om trakten. Han kunde därför förhålla sig fritt till föregångare som Linné med flera när han redogjorde för allmogens seder, klädedräkt, dialekt med mera eller när han diskuterade öns avskogning och vattuminskningsfrågan. Anders Martinsson har i ett förord till en nyutgåva kallat arbetet ”inte bara en pärla i ölandslitteraturen utan även ett unikt oakademiskt bidrag till 1700-talets topografiska litteratur”. Efter Åhstrands död hamnade manuskriptet till arbetet via A. Pontins försorg hos S. L. Gahm Persson som lät utge det. Gahm Persson försåg det även med ett förord och har dessutom sammanställt bihanget med avtryckta gamla handlingar som avslutar boken. Med tryckt dedikation från Gahm Persson till Daniel Tilas.

Leipzig, P. P. Wolf und Comp., 1802. Liten 8:o. XX,364 + XVI,397 + XIV,426 s. Tre samtida ngt nötta hfrbd med guldlinjerade ryggar, ljusröda titeletiketter och ovala gröna nummerskyltar i glättad papp. Rödstänkta snitt. Ryggarna ngt blekta och torra samt med ett par fläckar. Enstaka lätt lagerfläckiga blad. Förordet till del I, s. XVIII-XX, bundet i slutet av volymen. Titelblad och förord till del II är är även de inbundna sist i första volymen. Med spår av borttagna exlibris, säkerligen L. J. Sederholms. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Med företal av författaren daterat i Leipzig i mars 1801 och i Warszawa sommaren 1801. Karol Fryderyk Woyda (1771-1845) var polsk politiker och borgmästare i Warszawa. Dessa italienska resebrev tillkom under Woydas tid som militär i fransk tjänst. Några av breven i del I är från Schweiz och Frankrike.

Sthlm, L. L. Grefing, 1751. 8:o. (6),362 s. & 9 grav. plr. Med två träsnittsillustrationer i texten numrerade som plansch X och XI. Tämligen nött hfrbd från början av 1800-talet med guldornerad rygg i form av en blomranka, brun titeletikett och stänkta snitt. Försättsbladet urrivet. En bortklippt namnteckning i nedre marginalen på titelbladet. Lite småfläckig på sina håll, t.ex. på s. 146-54 och avtryck av växtdelar, vilka tidigare legat på tork, på s. 96-99 och 297-98. Blåfläckig i inre marginalen på s. 180-81. Senare styva förstärkningar i inre marginalen på s. 354-55. Utan porträttet. Med G. E. Bothéns och Harald Hisings namnteckningar, den senare daterad 1904. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 437. Krok Bibliotheca botanica suecana 138. Utgiven av G. Kiesewetter. Porträttet av Linné var uppenbarligen bara bifogat en del av upplagan. ”Philosophia botanica”, vars manuskript hade nedtecknats av Pehr Löfling, är en väsentligt omarbetad utvidgning av 1736 års ”Fundamenta botanica”. Den är uppställd i 365 paragrafer eller aforismer som sedan utvecklas i förklarande texter. Linné uppställer här regler för en botanisk teori och fortsätter att vidareutveckla sin namngivning av släkter och arter. ”Philosophia botanica” innehåller även ett ”Horologium floræ”, ett blomsterur, d.v.s. en sammanställning av de tidpunkter på dygnet när respektive växt öppnar och sluter sig. Detta avsnitt var tänkt att utvidgas och tryckas separat. Bland de läsare som tog intryck av ”Philosophia botanica” märks både Rousseau och Goethe. Bandet är av allt att döma bundet i Lund.

Sthlm, J. L. Horrn, 1718. 4:o. 20,1-60 s. Ljusbrunt hfrbd med guldtryckt ryggtitel och rödstänkta snitt (Knut Hässlers bokbinderi). Enstaka lager- och småfläckar av olika slag. Bengt Bernströms svartpressade monogram ”BB” på frampärmen. Trevligt ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7043. Almquist Svensk genealogisk litteratur 41. Utgiven av Johan Peringskiöld på Sparrefamiljens bekostnad. Anna Fickes dotter Bylou (död 1519) var abbedissa i Vadstena kloster och är med sin ”Chronicon” en av våra första genealogiska författare. Verket är en av huvudkällorna till svensk medeltida adelsgenealogi.

Sthlm, Nyström och Stolpe, 1760. 8:o. (12),127,124-384 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. + TARNOW, PAUL. De novo seu falso evangelio, quod sit causa omnium calamitatum universum christianorum orbem inundantium & submergentium, dissertatio habita in academia Rostochiensi anno M.DC.XXIV. IX. Kal. maji. Tahl om det falska ewangelio, eller evangelii skändliga missbruk, som är en orsak til all oreda uti christenheten, hwilket han anno 1624 på universitet, i Rostock på latin hållit, och nu på swänska är öfwersatt. Åhr 1727. Sthlm, B. G. Schneider, 1727. 8:o. 104 s. Något nött men trevligt samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och titeletikett av ljusbrun marokäng. Blå klistermarmorerade snitt. Enstaka småfläckar. Två äldre namnteckningar på försättsbladet, bl.a. Christina Svenson. Fint ex. Första arbetet utgavs av Peter Murbeck som även skrivit förordet. Författarna var bland andra A. H. Francke och A. W. Böhme. Dessa pietistiska traktater hade på 1720-talet tryckts på svenska i Reval, då de inte fått tryckningstillstånd i Sverige. Murbeck omarbetade dem för att de skulle passera genom den teologiska censuren. Andra arbetet med paralleltext med latin i antikva och svenska i frakturstil. Paul Tarnow (1562-1633) var ortodoxt luthersk teolog och rektor vid Rostocks universitet.

Lund, L. Decreaux, 1729. 4:o. (10),192,195-218,217-424,(14) s. + NEHRMAN-(EHRENSTRÅLE), DAVID. Inledning til then swenska processum civilem, efter Sweriges rikes äldre och nyare stadgar/ författad och upsatt. Lund, L. Decreaux, 1732. 4:o. (12),466,(22) s. Ganska nött men trevligt samtida skinnbd med upphöjda bind, blindpressad eller möjligen oxiderad ryggdekor och ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. Smärre maskhål på ryggen och i de yttre falsarna. Ytliga sprickor på ryggen. Bakre pärmen lite bräckt i nedre hörn. Insidan av främre pärm med nummeretikett och raderade respektive överstrukna gamla namnteckningar. Försättsbladen, varav ett är lite löst, med samtida handskrivet register. En överstruken namnteckning på titelbladet. I det första arbetet har pappersförtunning medfört ett flertal gamla lagningar i marginalerna, t.ex. på s. 41, 43, 229 och 231. I det andra arbetet förekommer ett par enstaka lagningar i de övre hörnen på s. 109-12. En fläck på s. 65 i det första arbetet och på s. 200 i det andra. Bläckstänk i texten på s. 121-22 och 349 i det första arbetet och på s. 138-40 och 406 i det andra. Några revor i texten på s. 95 och (5) i det sista opaginerade stycket av det första arbetet och i den inre marginalen på s. 7 i det andra. Ex. som har trevlig patina. Med Johan Haganders exlibris. David Nehrman, 1756 adlad Ehrenstråle (1695-1769), professor i svensk och romersk rätt vid Lunds universitet, är en av våra allra mest berömda jurister. Under 33 år skötte han så gott som ensam hela den juridiska undervisningen i Lund och föreläste över praktiskt taget alla juridikens dåvarande ämnen. Trots den allmänna uppskattning som kom Nehrman till del, trivdes han inte i längden med sitt ansträngande arbete utan ville byta ut professuren mot något praktiskt ämbete eller någon annan mindre betungande professur. Alla hans ansökningar om transport avisades dock med motiveringen att ingen lämplig efterträdare stod till buds. 1740 synes han ha resignerat och funnit sig i sitt öde och efter avskedstagandet 1753 slog han sig ned på sin egendom Säby i Småland och ägnade sig under resten av sitt liv omväxlande åt lantbruk och litterära sysselsättningar. Av hans skrifter anses ”Inledning til then swenska jurisprudentiam civilem” vara hans förnämsta arbete. En ny omarbetad upplaga utkom 1746 med anledning av de nya bestämmelserna i 1734 års lag. Av ”Inledning til then swenska processum civilem” utkom en ny upplaga 1751. Den var likaledes omarbetad med anledning av 1734 års lag. ”Svenskt biografiskt lexikon” menar att hans arbeten ”ha utövat ett mäktigt inflytande på samtidens rättsutveckling. Ännu femtio år efter E:s död begagnades hans läroböcker vid Lunds universitet”. Johan Hagander (1896-1991) var bland annat justitieråd och överståthållare i Stockholm.

Sthlm, J. P. Lindh, 1796. 8:o. Grav. porträtt,(34),287 + (6),321 + (4),305,(2) s. Tre läckra samtida hfrbd med rikt och vackert guldornerade ryggar, röda titeletiketter och mörkgröna deletiketter. Röda snitt. Något stötta pärmhörn. Spridda småfläckar. I del I är försättsbladet bruntonat efter tidigare inlagt tidningsurklipp. Pärmarnas insidor samt för- och eftersätttsbladen har hårt bruntonade hörn av banden. Namnteckning H. R. L. Carlmark på försättsbladen. Stilig svit! Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 136, 143, 135 och 124 för den i verket ingående dramatiken. 1800-02 utkom en andra upplaga och 1811 en tredje. Med en inledande biografi av Nils von Rosenstein. Gustaf Regnér och Kellgrens systerson Christ. Lengblom var tillsammans utgivare av verket. Porträttet är graverat av J. F. Martin efter Sergels medaljong.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839. 8:o. (4),132 s. Lätt nött nära samtida violett hklbd med guldtryckt titel på den blekta ryggen. Blåstänkta snitt. Lätt lagerfläckig och bruntonad. Namnteckningar av Carl Stål från 1863 och A. F. Östman från 1883. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1903. Nathorst-Böös Myntkatalogen (1966) s. 13. En av de största och finaste samlingarna i sin tid.

Linköping, (Kempes änka), 1711. 4:o. (16),122 s. Tagen ur band. Titelbladet med lite bläckkladd efter bl.a. raderade namnteckningar. Några småfläckar, se t.ex. s. 1, 3 och 48-49. Understrykningar i bläck. Med Jacob Gustafssons namnteckning i bläck på s. (16). Bra ex. Waller 1143, med endast åtta inledande sidor inklusive det ursprungliga kancellerade titelbladet där det står ”Norköping” i stället för ”Östergötland”. Med hyllningsdikter av J. Thun, L. Forsselius och A. O. Rhyzelius. Avslutas med 28 fallstudier från författarens verksamhet i Norrköping. Magnus Gabriel von Block (1669-1722) hade många strängar på sin lyra, han talade elva språk, var utbildad läkare och var flitig författare. Efter studier i Uppsala och längre utlandsresor, där Block bl.a. lärde känna Leibniz och studerade medicin, utnämndes han till provinsialläkare i Östergötland 1702 och slog sig ned i Norrköping. I flera av sina skrifter bekämpade han vidskepelse och mirakeltro som fortfarande hade ett starkt fäste i Sverige. Lindroth såg Block som en viktig föregångsman till upplysningsidéerna i Sverige.

Sthlm, 1915. (2 blanka,6),VIII,84,(1,3 blanka,1) s. & 1 utvikbar plansch & 16 medbundna och passepartouerade originalblad av 14 olika tryck. Något nött ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och svart titeletikett, marmorerade pärmpapper, putsade snitt och medbundet främre omslag (Levins, Uppsala). Bandet lite fuktsolkigt på ryggen. Prydlig tillskrift överst på försättsbladet: ”Jan-Erik Stenius minne av juris kandidat-examen den 30 maj 1938 av pappa”. Tryckt i 350 numrerade exemplar, varav detta är nr XXX av 30 exemplar med inklistrade originalblad ur olika lagupplagor mellan 1607 och 1688. Praktfullt tryck av bröderna Lagerström i rött och svart av en mycket välgjord bibliografi som är det självklara standardverket på området. Generöst illustrerad med många avbildade titelblad och textsidor. Jan-Erik Stenius, född 1913 och svensk jurist, var bland annat länsråd i Karlskrona. Hans far Elias Stenius (1879-1961) var landssekreterare och konstnär.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 16 s. + (ALMQUIST, C. J. L.) Folkskrifter. Berättelser ur fäderneslandets historia. N:o 1. Gustaf Vasa i Dalarne. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 24 s. + ALMQUIST, C. J. L. Folkskrifter. Blandade ämnen. N:o 2. Grimstahamns nybygge. Berättelse. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 32 s. + (LUNDEQUIST, N. V.) Folkskrifter. Landthushållning. N:o 1. Berättelse huru Erik Pehrsson i Stigsbo blifwit förmögen genom klöfwerodling; innehållande fullständig hjelpreda för odlandet af denna nyttiga wext. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 20 s. + (LUNDEQUIST, N. V. & MELLIN, G. H.) Folkskrifter. Naturkunnighet. N:o 1. Jordens luftkrets och deri förekommande naturhändelser. Första stycket. Allmänna betraktelser om luften. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 16 s. + MELLIN, G. H. Folkskrifter. Berättelser ur fäderneslandets historia. N:o 2. Berättelse om den swenske fältherren Måns Stenbocks äfwentyr och lefwerne. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1840. 8:o. 32 s. + ALMQUIST, C. J. L. Folkskrifter. Blandade ämnen. N:o 3. Ryska minnet i Norrköping eller ryssarnes härjning i Swerige år 1719. Berättelse. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 48 s. + ALMQUIST, C. J. L. Ladugårds-arrendet. Berättelse. (8) Folkskrifter: blandade ämnen. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1840. 8:o. 35,(1) s. + MELLIN, G. H. Berättelse, huru Sweriges rike från utländskt wåld och förtryck, befriades af rikshöfwidsmannen Engelbrekt Engelbrektsson och swenska allmogen. Upptecknad. (9) Folkskrifter: – fäderneslandets historia. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1840. 8:o. 32 s. + CNATTINGIUS, A. J. D. Den christna kyrkan under det apostoliska tidehwarfwet. (10) Folkskrifter. – Berättelser ur kyrkohistorien. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1840. 8:o. 31,(1) s. Samtida brunt hklbd med guld- och blindlinjerad rygg samt den förgyllda titeln ”Folkskrifter”. Blåstänkta snitt. Delvis lätt bruntonad och med spridda småfläckar av olika slag. Andra titelbladet med en lätt smutsrand. Fuktrand i övre hörnet på de första tolv sidorna i ”Ladugårdsarrendet”. Liten fuktfläck i nedre hörnet på titelbladet och s. 17-18 i det sista arbetet. Handskrivet register på försättsbladet. Bra samlingsband. Allt som utkom av de olika serierna ”Folkskrifter”. Almquistiana 268 för ”Arbetets ära” som omtrycktes som tredje boken av ”Lifvets hjelp” i ”Törnrosens bok”, imperialoktavupplagans andra del. Almquistiana 277 och Setterwall Svensk historisk bibliografi 1094 för ”Gustaf Vasa i Dalarne”. Almquistiana 272 för ”Grimstahamns nybygge”. Almquistiana 278 för ”Ryska minnet i Norrköping”. Almquistiana 279 för ”Ladugårds-arrendet”. Setterwall 894 för Mellins ”Engelbrekt Engelbrektsson”. Ruben G:son Berg skriver i ”Svenskt biografiskt lexikon” apropå föreliggande Almquistarbeten: ”Religiöst social är den vackra förkunnelsen ’Arbetets ära’, och i samband med dessa arbeten stå de folkskrifter, varmed han 1838 inledde den svenska allmoge- och hembygdsskildringen. [...] ’Grimstahamns nybygge’ och ’Ladugårdsarrendet’ äro fyllda av direkt folkuppfostrande tendens, ett slags egnahemsnovellistik sjutti år före egnahemsrörelsens framträde. Dessa skildringar äro icke endast de första utan alltjämt bland de yppersta i sitt slag”.

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1836-40. 12:o. VIII,(2),IX-XXIV,528 + (8),567 + 556 + 531 + 571 + (2),575-1140 + 589 + 147,(1 blank),I-VIII s. Sju samtida hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor och orange titeletiketter. Brunstänkta snitt och pergamentskodda hörn. Med enstaka småfläckar. Lite fler fläckar på några av titelbladen. Blindstpl Ossian Andersson på alla försättsblad. I första volymen ägaranteckning från Eka bibliothek 1914 och namnteckning Hans A. Dyrssén. Trevlig svit. Översatt av P. O. Bäckström. Jules Sébastian César Dumont d’Urville var fransk upptäcktsresande, konteramiral och var född i Condé sur Noireau (Calvados) 1790 och dog på en resa mellan Paris och Versailles 1842.

Leipzig, G. J. Göschen, 1821. 8:o. IV,384 + (2),452 s. Två häftade volymer i samtida gråpappomslag med handskrivna titlar. Omslagens ryggar blekta och med varsin spricka, men bokblocken håller ihop. Inlagan med några enstaka småfläckar. Litet nagg längst ut i yttermarginalen på de första åtta sidorna i del I. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Sabin Bibliotheca Americana 7181. Originalet utkom 1819 under titeln: ”Voyage to South America, performed by order of the American government, in the years 1817 and 1818, in the frigate Congress”. Henry Marie Brackenridge (1786-1871) var amerikansk författare och politiker. 1817 utnämndes han till sekreterare för ”The South American Commission” och besökte Sydamerika för att bilda sig en uppfattning om majrevolutionen och argentinska självständighetskriget. Kommissionen rekommenderade så småningom USA att erkänna den nya staten Río de la Platas förenade provinser (Provincias Unidas en Sud-América).

Sthlm, P. Hesselberg, 1778. 8:o. (14),448 + (2),449-908,(17) s. Två häften i nära samtida lätt nötta och blekta pappomslag med gröna ryggar och pärmarna klädda med marmorerat papper. Med rester av titeletiketter på ryggarna. Snitten något solkiga. Med spridda fuktränder i båda delarna, främst inledningsvis i den andra. Första delen med två bläckfläckar i nedre marginalen på s. 147. Denna del saknar som vanligt ett smutstitelblad. Bra ex. Krok Bibliotheca botanica suecana 23. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus addenda 679a. En ny upplaga utkom 1782. Bergius största litterära arbete och en handbok i naturens läkemedel, uppställd efter Linnés sexualsystem. Tyngdpunkten ligger på köksväxter och för varje läkedoms- och köksört beskriver han ingående växtens utseende, egenskaper och medicinska användning. Vid alla växter finns en rubrik ”Usus” och vid vissa av växterna står det bara ”culinaris”!

Växjö, A. G. Deurells enka, 1853. 8:o. (2),258,359-364 s. & 2 litografiska stadskartor. Nött samtida svart hfrbd med guldlinjerad och blindpressad rygg samt rester av en halvt bortriven liten etikett. Blåsprängda snitt. Hårt nötta falsar som dock håller ihop. Nötta pärmkanter och stötta pärmhörn. Innerfalsarna med smärre maskangrepp. Urrivet eftersättsblad. Titelbladet lagerfläckigt och med gula omslagsrester vid ryggen. Något lagerfläckig och med enstaka andra fläckar. Liten gul fläck i övre hörnet på s. 132. Ett nogsamt men fortfarande läsbart överstruket stycke på s. 113 och några understrykningar på s. 253. Med Henrik Goës respektive Otto Goës namnteckningar, den förra daterad 1854. En liten nummeretikett och stplr från K.F.U.M. i Linköping. Larson Swedish commentators on America 100. Jämför Sabin 6235 för en norsk översättning tryckt i Oslo samma år. De två insatta stadskartorna över Boston vid sidan 76 respektive New York vid sidan 113 tillhör inte verket. Den mest omfattande äldre svenska emigranthandledningen. Bland svenska emigranter var boken mycket läst och den innehåller även utdrag ur andra författares alster, såsom Campanius Holm, Klinckowström, Arfwedson, Gosselman, Schéele, Cassel och Helleberg. Den var en viktig källa för Vilhelm Moberg när han skrev utvandrarsviten och han skrev förordet till den faksimilupplaga som utkom 1970. De båda namnteckningarna tillhör sannolikt bröderna Henrik Goës (1833-1906) som 1851-55 var elev vid Konstakademien och avslutade sin karriär som stationsinspektör respektive Otto Goës (1845-1929) som enligt Elgenstierna var ”kontorist hos The Colorado and Fuel and Iron Compani i Pueblo, Nordamerika”.

Östersund, 1890. 337,(3 blanka),1-11,(1 blank),1-18 + 230 s. Två olikfärgade hklbd, det andra senare efterbundet. Den första volymen ngt nött. Trasigt handskrivet register till del I klistrat på eftersättsbladet. Med Erik Holmbergs namnteckning och Olof Holmbergs exlibris. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1816. Almquist Svensk genealogisk litteratur 152. Utgavs som bilaga till ”Östersundsposten”.

Uppsala, J. F. Edman, 1804-05. 8:o. (8),248,(3) + (4),286,(2) s. Samtida ljusbrunt hfrbd med rikt och vackert guldornerad rygg, olivgrön titeletikett och rund olivgrön nummerskylt. Gula snitt. Titeletiketten med mycket små ytliga sprickor som gör den lite svårläst. Lätta lagerfläckar på de första sidorna av varje del och på sista registerbladet. Enstaka samtida rättelser i bläck och en anteckning på ett av eftersättsbladen. Två starka fuktfläckar på bladet s. 167-68 i andra delen tillkomna i samband med att några rättelser gjorts. De sista tjugo sidorna i andra delen med spegeltryck. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6085. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 29. Noggrann genomgång av Roslagens socknar och städerna Öregrund, Östhammar, Norrtälje med flera. Avslutas med några kortare kapitel med statistik, beskrivningar av flora och fauna samt skildringar av allmogens seder och bruk. Provinsialläkaren i Norrtälje Fredric Vilhelm Radloff (1765-1838) hade även utgivit ”Beskrifning öfver Åland” 1795.

Sthlm, J. L. Horrn, 1731. 8:o. (20),366,(34) s. Titelbladet och dedikationen tryckta i rött och svart. + RÜDLING, JOHANN GEORG. Supplement til thet i flor stående Stockholm, eller: grundelig tilökning på then under förestående titul, af thetta wärckets auctore, anno 1731 utgifne historiska beskrifning öfwer thenna widt berömda kongl. swenska residence- och hufwud-staden Stockholm, utur tro-wärdiga underrättelser och gamla monumenter, med flit och mycken mödo sammandragen, och them, som älskare äro af historien och antiqviteter, till tienst utgifwen. Sthlm, J. L. Horrn, 1740. 8:o. (4),672,(80) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Alrotsmarmorerat skinnbd i gammal stil från 1800-talets början med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och beige titeletikett av glättad papp. Ryggen flammig, torr och ytligt sprucken. Bra inlagor, men de första bladen delvis lite bruntonade. Det första arbetet har några enstaka marginalanteckningar och det andra arbetet är på sina håll lite snävt skuret i den övre marginalen. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 313: ”Verket är vidlyftigt nog; men icke desto mindre hvarken grundeligt, fullständigt eller påliteligt”. Bygdén Landskapets Upland och Stockholms stads historiskt topografiska beskrifning s. 57. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 2106. Översatt från tyskan av Nils Hufwedsson Dal och eventuellt Olof Lindsteen. I föreliggande exemplar av del I ingår företal av författaren och J. L. Horrn daterade Stockholm den 4 juli 1740. Dessa dedikationssidor, som inte återfinns i Libris katalogisering, ger prov på Horrns fina typografiska handlag. De är med all sannolikhet tryckta i samband med färdigställandet av supplementet 1740. De avslutande två bladen i första delen är en förlagskatalog. Innehåller även en hel del personhistoriska uppgifter om till exempel stadens präster och tjänstemän samt i kyrkorna begravda personer. Gunnar Bolin har uppmärksammat arbetet i ”Stockholms uppkomst” och skriver: ”En populär sammanfattning av tidens stockholmshistoriska vetande verkställde den till Stockholm inflyttade tyske informatorn Johann Georg Rüdling i sitt år 1731 i Stockholm utgivna arbete ’Det i flor stående Stockholm’, vartill år 1740 utkom ett betydligt vidlyftigare ’Supplement’. Det utgör en historisk-topografisk beskrivning av huvudstaden samt innehåller dessutom en mångfald aktuella upplysningar i olika avseenden – i senare fallet givetvis av för nutida läsare större intresse. I själva verket ligger häri också arbetets stora betydelse: ända till 1800, då Elers’ bekanta stockholmsbeskrivning började utkomma, var Rüdlings arbete det enda i sitt slag och har säkerligen bidragit att hos flera generationer stockholmare vidmakthålla eller uppväcka intresset för hemstadens historiska minnen på ett betydligt effektivare sätt än de lärda akademiska avhandlingarna på området, vilka för en större allmänhet voro både svårfattliga och svåråtkomliga, även om Rüdlings kompilatoriska arbete som historisk källa ur nutida synpunkt äger ringa värde”.

Köpenhamn, paa Gyldendals forlag, 1775. 8:o. (6),240 s. Med en grav. illustration på s. 147. Trevligt samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, ljusbrun titeletikett, mörkgrön deltiteletikett och röda snitt. Svarta stänkdekorerade pärmsidor. Inlagan har några vaxljusfläckar på s. 1 till 5 och sporadiska lagerfläckar. Litet nagg i yttermarginalen på s. 31. Ett tyskt porträtt av Jens Baggesen medbundet. Med Johannes Casten Roosins namnteckning, en gammal stpl med initialerna ”G. R. B.” under en grevlig krona och Bent W. Dahlstrøms exlibris. Bibliotheca danica IV:486f. En dansk översättning av ”Sentimental journey through France and Italy”. Porträttet hör inte till verket.

Sthlm, J. Pfeiffer, 1785. 8:o. (8),161 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Ryggen lite blekt. Spridda obetydliga småfläckar. Två lätta solkfläckar i övre marginalen på s. 8-9 och två små marginalrevor i bladet s. 7-8. Med gamla lagningar i yttre marginalen på s. 13-15, 26-27, 146 och 151. Liten smutsfläck i nedre marginalen på s. 140 och småfläckar på s. 144-45. Ulric Celsings initialer ”U: C:” på frampärmens insida jämte samtida prisanteckning. Bra ex. från Biby. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1581 med felaktig kollationering. De första 26 sidorna med en ”kort afhandling om antique romerske och grekiske &c. medailler”. Eric Skjöldebrand, i samtiden kanske mest känd som författare, var konsul i Alger och hemförde 1766 därifrån både naturalier, etnografica och mynt. Myntsamlingen köptes 1786 av Gustav III.