Search Results

Sthlm, N. Wankivius, 1669. Folio. Grav. front,(12),234,(1) s. Stiligt halvpergamentbd med blått infärgat titelfält och marmorerade pärmpapper (Johanna Röjgård). Gamla stänkta snitt. Tryckt på tjockt fint skrivpapper. Med en del småfläckar, bl.a. i övre snittet på s. 137-96. Liten lagning på baksidan av frontespisen. Titelbladet en aning solkigt. Några fläckar i inre marginalen på s. 93 och 96-97. En del solkigheter på s. 188 och 229-32. Med David Pontins monogramstpl på titelbladet. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 462. Saknar som ofta den ovanliga extra hyllningsdikten av N. Heinsius. Frontespisen graverades av Dionysius Padt Brugge efter förlaga av David Klöcker Ehrenstrahl. Den föreställer den unga Karl XI styrande skeppet Sverige. Texten utgavs första gången av J. T. Bureus 1634 och trycktes om 1650. Det manuskript Bureus använt för sin utgåva var inte längre tillgängligt, och Schefferus fick utgå ifrån den tryckta texten till Bureus utgåva och förse den med latinsk parallelltext, dock inte utan att införa ett flertal förbättringar. Arbetet är en uppfostringslära för en ung kung skriven under svensk medeltid. Det kan vara författad för Magnus Eriksson ca 1330. Författaren är okänd, men troligen är verket en bearbetning av den italienska teologen och författaren Colonnas ”De regimine principum” som var avsedd för Filip den sköne av Frankrike. Även om texten bygger på utländska förlagor är den både språkligt och innehållsmässigt en mycket lyckad och självständigt hållen bearbetning. Handskriften kom antagligen från Vadstena kloster. Schefferus edition utfördes på uppdrag av Magnus Gabriel De la Gardie som också bekostade tryckningen. Boken inleds med en tryckt dedikation från honom till Karl XI. David Pontin (1733-1809) disputerade 1759 för Linné och följde på sin lärares rekommendationer med på en av Ostindiska kompaniets resor som skeppspräst 1760 samt slutade sina dagar som präst i Östergötland.

Nyköping, P. E. Winge, 1818. 8:o. 24 s. Tagen ur band. Skör i häftningen. Genomgående fuktfläckig och solkig. Inlagd i en välgjord nutida blått stänkdekorerad låda med blå titeletikett av skinn. Almquistiana 240. Den ytterst sällsynta första upplagan! I Almquistiana förtecknas 26 senare upplagor under varierande titlar från åren 1825-84.

Sthlm, P. J. Nyström, 1737. Stor 4:o. (20),224,(4) s. & 1 stor grav. vy & 1 utvikbar träsnittskarta. Med flera träsnitt i texten. Nyare ljusbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind och sparsam svartpressad ryggdekor samt stänkta pärmpapper. Gamla stänkta snitt. Spridda lager- och småfläckar. Enstaka smärre fuktränder, se t.ex. på s. 148-56, mest i övre marginalen. Kartan med gammal lagad reva på baksidan i övre hörnet. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 411. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1337: ”Myntverket/ med myntavbildningar”. En andra upplaga trycktes som följetong i ”Arboga tidning” 1881-83 och en ny upplaga utkom 2001. Arbogagravyren är ur ”Suecia antiqua et hodierna” och graverad av J. v. d. Aveelen 1703. Med åtta tryckta dedikationverser av författaren och hyllningsverser av C. J. Posselt, C. E. Dillman, J. Ehrenström och L. Wendelius. Jacob Benjamin Lohman (1708-82) var född i Arboga och verksam som först rektor och sedan präst i staden.

(Sthlm?, J. H. Werner?, 1719). 4:o. (8) s. Tagen ur band. Något lager- och småfläckig samt lite bruntonad. Från Ericsberg. Hyde A bibliography of the works of Emanuel Swedenborg 142. Stroh & Ekelöf Kronologisk förteckning öfver Emanuel Swedenborgs skrifter 52. Ottervik Litteratur om Blekinge 2763. Det finns två varianter med lite olika sättning, här stavas till exempel Orust ”Öroust” på sista sidan. Christoffer Polhem hade stort stöd av Karl XII vad gällde olika industri- och infrastrukturprojekt, bland annat byggdes vid denna tid en fartygsdocka i Karlskrona och Polhem var där från maj 1717 och stannade under hösten. På nedresan till Karlskrona tog han vägen över Lund och besökte Karl XII och presenterade ett förslag om saltsjuderiers inrättande på Västkusten. Under krigsåren hade Sverige periodvis saltbrist med höga saltpriser som följd och Polhem menade att ett stort saltsjuderi i Gullmarsfjorden, med olika uppfinningar av hans hand, kunde förbättra läget. Den 26 juni 1717 fick han av Karl XII öppet privilegium på ett kompani med 200000 lotter à 1 daler smt, men Polhem hade stora problem att finna medfinansiärer under denna ekonomiskt svåra tid och skrev i december 1717 att ”gud vete hvad elakt öde Sverie har ved allt sitt nyttiga företagande; jag tror det är förtrollat på alla kanter, emedan hvarken vilja eller vetenskap förslår bemöta alla vedervärdigheter, som friskt förekomma”. Han la av allt att döma ned projektet men hans medarbetare och elev Emanuel Swedenborg gav ut denna broschyr som beskriver Polhems arbeten med dockan i Karlskrona, slussar i Trollhättan och saltsjuderianläggningen vid Strömstad.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1753. 8:o. 92 s. & 2 utvikbara grav. kartor & 1 utvikbar plansch med träsnittsillustrationer och tryckt text & 1 stor utvikbar tryckt tabell. Med träsnittsillustrationer i texten på s. 15, 56 och 76. Fint marmorerat pappbd med vit tryckt titeletikett (Nordiska bokhandeln). Gamla stänkta snitt. Några enstaka småfläckar, t.ex. på s. 73-76. Den stora kartan med en reva. Med Johnny Hagbergs exlibris. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 415. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 657. Forsbom Litteratur om Hälsingland s. 279-80. Pehr Schissler (1724-94) var son till prosten Petter Schissler i Järvsö och vid arbetets författande vice häradshövding i Järvsö. Han betecknar sin sockenbeskrivning som en fortsättning av sin tidigare utgivna ”Helsinga hushåldning” från 1749. Förutom socknens historia beskrivs även dess lanthushållning, jakt och hantverk. Bland annat omnämns att Järvsöborna i ganska stor utsträckning ersätter det vanliga smöret med messmör, på så vis sparas det värdefulla smöret till avsalu. Schissler förklarade ortens namn som en påminnelse om en i övrigt okänd jarl som i en svunnen tid varit bosatt på ön. Därav titelns ”Jerlsö”, som han i stället för Järfsö felaktigt men konsekvent använder genom hela sitt arbete.

Paris, imprimerie de Dondey-Dupré, 1824. 8:o. XVI,240 s. Häftad och oskuren i tryckt gråpappomslag. Ryggen nött. Omslaget med vikta hörn, och det bakre med några revor. Enstaka lagerfläckar i marginalerna. Reva i övre marginalen på s. 171-72. Med P. O. Liljevalchs namnteckning daterad Paris 1843 på främre omslaget. Bra ex. Verket omtrycktes 1836 i del I av den efter författarens död utgivna samlingsvolymen ”Hygiène publique”. Alexandre Parent du Châtelet (1790-1836) var läkare och verksam i Paris. Han är mest känd för sitt stora verk om prostitutionen i Paris, vilket utkom postumt 1836. I förordet till ”Essai sur les cloaques”, som beskriver Paris avloppssystem och dess funktion, skriver Parent du Châtelet att han besökt alla platser han beskriver i texten: ”j’ai surmonté sans hésiter la répugnance et les dangers inséparables de pareilles recherches [...]. J’ai fait tout ce que doit faire un homme jaloux de découvrir la vérité, et de jeter quelque lumière sur un sujet obscur”. Peter Olof Liljevalch (1807-77) var läkare och från 1844 livmedicus hos kungafamiljen. Under åren 1842-45 företog han en vetenskaplig resa till Paris bekostad av allmänna medel och det var vid detta tillfälle som föreliggande skrift förvärvades. Liljevalch var en stor bok- och handskriftssamlare. Hans bibliotek såldes på auktion 1877. När de europeiska storstäderna växte i snabb takt under 1800-talet uppstod ett akut behov av fungerande avloppssystem och i Paris byggdes så småningom ca 200 mil kloakledningar under staden. I Sverige påbörjades byggandet av ett avloppssystem i Göteborg först 1866 och i Stockholm 1868.

Sthlm, H. A. respektive A. J. Nordström, 1797-1801. 8:o. (2),102 + (2),182 + (2),107 + (2),157,(1) + (2),176,(4) + (4),138,(2) + (2),205,(1) + (2),188,(1) + (2),190 + (2),89,(4) s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (4),135,(1) + (2),116,(1) + (2),157 + (2),120 + (2),151,(1 blank,10) + (2 blanka,2),215 + (2),131,(5) s. & 1 utvikbar grav. karta & 1 utvikbar tryckt tabell + (4),207 + (2),183,(1) + (2),218 + (2),144,(4) s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (6),449,(1) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller & 3 utvikbara grav. plr. Fem lite nötta samtida hfrbd. Volym I i lätt nött med guldornerad rygg, beige titeletikett och oval nummerskylt infälld i grönt fält samt stänkta snitt. Volymerna III-V i snarlika men ljusare band. Volym II i avvikande band med guldornerad rygg, beige titel- och deletikett samt fläck upptill på ryggen. I volym II bortskrapad namnteckning och några små bläckfläckar på snittet. Detta band är uppenbarligen kompletterat senare; i band I finns en anteckning att häfte 14-18 saknas i sviten (vilket alltså inte längre stämmer). Inlagorna med enstaka fläckar. Kartan i häfte 27-28 med liten reva vid infästningen. Ej helt enhetlig men ändå acceptabel svit. 1 utvikbar tabell saknas i femte årgången. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 330 b. Samtliga nummer ovanligt nog i första upplagan. Föregicks av Adlersparres ”Läsning för landtmän” 1795-96. Ryktbar tidskrift där innehållet är en blandning av vitterhet, lanthushållning, ekonomi, juridik, filosofi och politik. Den lär ha kallats ”Läsning i brännbara ämnen” i samtiden. Bland medarbetarna fanns Adlerbeth, Franzén, Gyllenborg, Järta, Oxenstierna och Leopold, som var den flitigaste bidragsgivaren. Här finns texter av och om Kant, Gibbon, De Lolme och inte minst Adam Smith, som genom denna tidskrift blev bekant för den svenska allmänheten. Sammanlagt finns nio översatta texter av Smith i tidskriften. Utförligt och illustrerat med en karta presenteras Maclean och hans omdaningsarbeten på Svaneholm.

Sthlm, J. G. Lange, 1777-81. 4:o. (4),320 s. & 10 grav. plr + 218 s. & 10 grav. plr. Två samtida aningen nötta hfrbd med upphöjda bind och mörkbruna infärgade titelfält samt delarnas nummer präglade i guld på ryggarna. Stänkta snitt. Ryggen till den första volymen defekt upptill och ryggskinnet skadat upptill på det andra. Ytterfalsarna med några små maskhål på första volymen som även har nötta pärmpapper, pärmkanter och stötta hörn. Inlagorna med en del bruksspår och med enstaka småfläckar. Även en del förstrykningar och marginalnoteringar i blyerts. I första delen mindre bläckfläck i nedersta marginalen på s. 71-72 och i texten på s. 133. Även bläckfläckar i den tredje delen i yttermarginalen på s. 17-18. I denna del även fuktfläckar i nedre marginalen och en bit in i texten på s. 137-44 och sporadiskt därefter. Med A. A. Hülphers överstrukna namnteckningar, som i första volymen är daterad 1777 och den andra 1782, Carl Printzenskölds namnteckningar och Gustaf Holdo Stråles exlibris samt en förvärvsanteckning daterad november 1940. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 535-37. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5041. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9301 för de två första flockarna. Tredje flocken utgavs av G. J. Adlerbeth. En planerad fjärde flock utkom aldrig, trots att 16 planscher redan graverats. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) var en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet samt Västerås ledande tillfällighetspoet under århundradets andra hälft. Delar av hans omfattande boksamling skänktes till Västerås stiftsbibliotek och andra delar såldes på auktion 1805. Rörstrandsdisponenten Gustaf Holdo Stråle (1826-96) var en av sin tids främsta bok- och myntsamlare.

Åbo, J. C. Frenckells boktryckeri, 1795. 8:o. (8),260 s. Samtida lätt nött hfrbd med guldlinjerad aningen torr rygg, tegelbrun titeletikett och vackert ”akademiblått” pärmpapper. Gula snitt. Titeletiketten med obetydligt kantnagg. Titelbladet lagerfläckigt i marginalerna. Spridda lagerfläckar, främst i marginalerna. De sista sidorna något mer fläckade. Tillskrivna blyertspagineringar på registerbladet. Ett fåtal bläckunderstrykningar. Små bläckfläckar på s. 65, 85 och 185-86. Fuktrand i yttermarginalen i J-arket, s. 129-44. Samtida bläckmonogram ”LAE” eller ”LAC” på titelbladet och svårläst namnteckning i marginalen på s. 11. Från Säbylund. En klassisk landskapsbeskrivning som även innehåller botaniska och zoologiska uppgifter. Här berättas bland annat att den sista älgen på Åland sköts 1778 i Flaka, men att varg vid denna tid ännu fanns på öarna. Provinsialläkaren i Åbo och senare i Norrtälje, Fredric Vilhelm Radloff (1765-1838), gav även ut ”Beskrifning öfver norra delen af Stockholms län” (1804-05). Efter Rysslands övertagande av Finland 1809 lämnade Radloff en skrift till kejsaren om det finska folkets ursprung, vilket renderade honom posten som referendariesekreterare vid regeringskonseljens kansliexpedition.

Sthlm, J. A. Carlbohm respektive F. B. Nestius, 1793-1822. 8:o. (4),405 s. & 1 utvikbar grav. plansch + (4),390,(2 blanka) + (4),414,(1) + (4),394 + (4),443,(1) s. Fem häftade och oskurna volymer i samtida gråpappomslag med handskrivna titlar på de ngt blekta ryggarna. Inlagan med enstaka småfläckar. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 214. Planschen i del I föreställer ”Skamplun till en bråthe” vilket verkar vara ett sorts skyttevärn. Carl Adlersparre (1752-1825) arbetade i hela sitt liv på Riksarkivet och ”Historiska samlingar” innehåller utdrag ur handskrifter rörande svensk historia. Gustav III var mycket positiv till projektet och beviljade ett anslag på 200 rdr per år. Samlingarna innehåller t.ex. handlingar angående krigsväsendet under Gustav I:s och Erik XIV:s tid, brev från Bengt Baaz-Ekehielm till Johan Kasimir och handlingar kring trolldomsväsendet i Stockholm 1676-77. Bring skriver i ”Bibliografisk handbok till Sveriges historia” att dessa handlingar ”äro förträffligt redigerade och i editionshänseende överlägsna flertalet äldre publikationer av liknande slag samt försedda med värdefulla noter”.

Sthlm, Z. Haeggström, 1818. 4:o. (4),133,(1 blank,2) s. & 1 handkolorerad grav. karta. Häftad i samtida ngt nött gråpappbd med i samtiden förstärkt rygg av grönt glättat papper och trevligt handskriven titeletikett. Liten reva nederst i ryggen och nedre ytterhörn lite stött. Inlagan med ngn enstaka småfläck. Med Abr. Netzels namnteckning daterad 1819. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Marklund Övre Norrland i litteraturen 2490. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6173 med avvikande kollationering. Med ett varianttitelblad med impressum och titeltexten: ”Berätelse om den undersökning, som, till följe af kongl. maj:ts nådiga skrifvelse den 13 maj 1817, blifvit hållen uti Norrbotten och dess lappmarker, för att utröna möjligheten, att med fördel tillgodogöra de rika jernmalmsberg, som derstädes finnas, ingifven till kongl. maj:ts och rikets höglofl. Bergscollegium den 27 februari 1818”. Berättelsen grundar sig på en resa företagen mellan den 16 juli och 30 augusti 1817. Exemplaret har tillhört Abraham Netzel (1759-1831), kyrkoherde i Östra Husby och sedermera i Hedemora. Netzel hade under sin tid som fältpredikant under Gustav III:s ryska krig förlorat tre tår på grund av en förlupen kula.

London, printed by R. N. [=Roger Norton] for John Williams, 1681. 4:o. (8),328 s. Samtida ngt nött engelskt skinnbd med upphöjda bind, blindpressad rygg och guldornerade pärmkanter. Röda snitt. Pärmarna med blindpressad ramdekor. Inlagan delvis lätt småfläckig. Titelbladet och sista sidan ngt solkiga. Två små revor i texten på s. 1 där även en fluga är fastpressad. Litet hål på s. 19 och ett maskhål på s. 79-84 med två bokstävers förlust. Med Nils Justelius namnteckning daterad 1743 och L. F. Rääfs exlibris. ESTC R29499. Första upplagan utkom i London 1574. Förordet signerat ”R. M.” Merbecke eller Marbecke (ca 1505-85) var engelsk kompositör och teolog. Han är idag mest känd för tonsättningar av den anglikanska kyrkans bönbok vilka trycktes 1550 i ”Booke of common praier noted”. ”The lives of holy saints” är en behändig uppslagsbok över bibelns gestalter från Aaron till Zozobabel. Nils Justelius (1718-66) var komminister i Virserum och Järeda. Hans far Erik Justelius ”dog af glädje att hafva blifvit kallad till kyrkoherde i Mogata”.

Leiden, ex officina A. Wijngaerde, 1652. Liten 12:o. Grav. titelblad,(10),611,(73) s. Med ett grav. runalfabet i texten på s. 35. Samtida pergamentbd med gammal orangebrun titeletikett. Övre grafitsnitt, de andra snitten lätt rödfärgade. Ryggen med några nötningar och liten stötskada nedtill. Ett fåtal småfläckar. Liten fuktrand i övre marginalen på de första sidorna. Kort liten namnteckning daterad 1660 med rött bläck på försättsbladet. På frampärmens insida tre blåa stjärnstämplar samt Fried. Duisburgs överstrukna namnteckning daterad 1794 skriven över ett graverat exlibris med initialerna ”E. I. v. E.” tecknat och graverat av Johann Wilhelm Meil. Tillskrift i blyerts ”B&B 525/190”. Vackert och trevligt ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 559. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1414, noten: ”Det är Scribonii arbete, dock til skrifsättet förbättradt, och man har tillagt, utur Olai Magni stora verk, så väl ’Elenchus regnorum, provinciarum &c. in septentrione degentium’, som ’Catalogus Gothorum Sveonumque regum tam externorum, quam internorum’; hvilka förteckningar icke stå uti Antwerpiska editionerne.”. Originalet utkom första gången 1555. Tre upplagor av ”Gentium septentrionalium” utkom i denna elzevirliknande utformning, den första 1645 och den sista 1669.Exemplaret utbjöds för 20 kronor i Björck & Börjessons stora topografikatalog 190.

Sthlm, J. Hörberg, 1828-30. Folio. Litograferat huvudtitelblad,17 textblad & 48 litograferade plr & 1 litograferat deltitelblad till ”Wisby ruiner”. Något nött men trevligt samtida ljusbrunt hfrbd med guldtryckt ryggtitel med texten ”Svenska ruiner”. Violett pärmpapper vilket är ojämnt blekt på frampärmen. Ett fåtal små marginalfläckar. Flera av planscherna har oskuren yttermarginal. De fyra Stegeborgsplanscherna har Anckarswärds lilla blindstpl, ”M. G. A.”, bredvid de tryckta signaturerna. Komplett och bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5617. Litografierna tryckta av Gjöthström och från 1829 tillsammans med kompanjonen Magnusson. De litograferade deltitelbladen saknas som ofta, med undantag för det till ”Wisby ruiner”. De var tänkta att ersättas med huvudtitelbladet. Planscherna avbildar följande ruiner: Sigtuna, Alvastra, Vadstena, Borgholm, Stegeborg, Kronoberg, Bergkvara, Nydala, Wisingsborg, Brahehus, Kalmar, Bohus och Visby.

Göteborg, N. J. Gumpert & comp., 1851. Liten 8:o. (6),107,(1) s. Häftad i tryckt gult lätt solkat omslag. Ryggen delvis sprucken och med nagg och smårevor i falsarna. Främre omslaget med lätt vikta hörn. Bra ex. Bring Itineraria Svecana 645. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 644**. August Wilhelm Malm (1821-82) är kanske mest känd som intendent på Göteborgs museum och för sin valforskning. Dessa resor genomfördes 1841-42 och bekostades av Vetenskapsakademien. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”blev han på Nilssons rekommendation anställd som C J Sundevalls biträde på riksmuseets zoologiska avdelning. 1841 sändes han av VA på en insamlingsresa till Nordkalotten, där han uppehöll sig i 20 månader och särskilt ägnade sig åt ornitologi. Han gästade här olika prästgårdar, och pastorn i Jukkasjärvi ansåg sig ha orsak att klaga på hans uppförande, vilket, efter rapport av L L Laestadius till Nilsson och Sundevall, förde med sig förlust av anställningen vid riksmuseum och Nilssons mångåriga onåd”.

Sthlm, N. Wankivius, 1669. Folio. Grav. front,(14),234,(1) s. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, delvis oxiderad rik ryggdekor och stänkta snitt. Minimala maskhål upptill i bakre falsen och pärmarna med en del ytliga maskangrepp, framförallt den främre. Gamla bläcknumreringar och en överstruken namnteckning på insidan av främre pärmen. Några smårevor i övre marginalen på s. 1. Enstaka obetydliga lager- och småfläckar. Bra ex. från Biby. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 462. Exemplar med den ovanliga extra hyllningsdikten av N. Heinsius. Frontespisen graverades av Dionysius Padt Brugge efter förlaga av David Klöcker Ehrenstrahl. Den föreställer den unga Karl XI styrande skeppet Sverige. Texten utgavs första gången av J. T. Bureus 1634 och trycktes om 1650. Det manuskript Bureus använt för sin utgåva var inte längre tillgängligt, och Schefferus fick utgå ifrån den tryckta texten till Bureus utgåva och förse den med latinsk parallelltext, dock inte utan att införa ett flertal förbättringar. Arbetet är en uppfostringslära för en ung kung skriven under svensk medeltid. Det kan vara författad för Magnus Eriksson ca 1330. Författaren är okänd, men troligen är verket en bearbetning av den italienska teologen och författaren Colonnas ”De regimine principum” som var avsedd för Filip den sköne av Frankrike. Även om texten bygger på utländska förlagor är den både språkligt och innehållsmässigt en mycket lyckad och självständigt hållen bearbetning. Handskriften kom antagligen från Vadstena kloster. Schefferus edition utfördes på uppdrag av Magnus Gabriel De la Gardie som också bekostade tryckningen. Boken inleds med en tryckt dedikation från honom till Karl XI.

Uppsala, 1891. Porträtt,(6),150 s. Titelbladet och uppsatstitelbladen tryckta i rött och svart. Alla textsidor inom röda ramlinjer. Något nött ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titeletikett, gulddekor på pärmarna närmast ryggen och i hörnen samt ormskinnsimiterande mönsterpressade pärmpapper. Rödbruna stänkta snitt. Främre omslaget medbundet. Rygg och pärmar med en del fläckar, ytterfalsarna nötta och pärmarna aningen bågnade. Några spridda lagerfläckar som vanligt. Med Carl Trolle-Bondes förgyllda monogram nederst på ryggen. Från Trolleholm. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 908, noten. Tryckt i 50 numrerade exemplar, varav detta är nummer 25. Festskrift som Carl Snoilsky tog initiativet till och Henrik Bukowski bekostade. Utgavs vid G. E. Klemmings avgång som chef för Kungliga biblioteket. Innehåller uppsatserna ”Bibliographia Klemmingiana” av Aksel Andersson, ”Königsmark och Thynne” av Carl Snoilsky, ”Öfversättaren af Thet nyia testamentit 1526” av Henrik Schück, ”En blick i Vadstena klosters arkiv och bibliotek” av Carl Silfverstolpe och ”Schefferus och Verelius” av Claes Annerstedt. Detta brukar anses vara den första festskriften i Sverige och överlämnades som en ”litterär hedersgåva” till Klemming vid en mottagning i början av juni 1891 på Café Anglais.

Växjö, C. G. Södergren, 1853-1874. 8:o. (2),480 + (2),482 + (2),184,(2) s. Två gråbruna pappband från 1900-talets mitt med svarta titeletiketter i skinn. Snitten diskret stänkta. Ryggarna lätt blekta. Första delen med det tryckta omslaget medbundet. Lätt och jämnt bruntonade. En liten rostfläck på första titelbladet. Blyertstillskrifter om innehållet på eftersättsbladen. På försättsbladen i blyert: ”Köpt efter prosten Stenvall”. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 165. Cappelin Småländsk bibliografi s. 102. Den första delen utkom häftesvis 1853-59, den andra 1869 och den tredje 1874. Ovanlig i detta kompletta skick. Med avtryckta handlingar från medeltid till 1870-tal och en del texter om St. Sigfrid, Evedals hälsobrunn, slott och borgar i Småland etc.

Sthlm, C. G. Cronland, 1788. 8:o. 24 s. + HUGHES, E. Afhandling om sättet att brygga dricka, öl och porter, med åtskilliga förbättringar i brygghuset och bryggkärlen, samt underrättelse om walet af godt malt och god humle. Öfwers. från engelska originalets 4:de uplaga af C. Weltzin. Sthlm, H. A. Nordström, 1805. 8:o. 39,(1) s. + BACHWELL. Brännwinsbränning efter en förbättrad jäsningsmethod, hwarigenom en femtedel mera brännwin erhålles. Jemte en fullständig anwisning, att bereda alla sorter enkla och dubbla brännwiner och likörer, samt att af brännwin tillwerka arrack och romm. Efter mångåriga rön utgifwen. Öfwersättning. Med en planche. Jönköping, J. P. Lundström, 1829. 8:o. (2),113,(5) s. & 1 litograferad plansch. Mörkgrått mönsterpressat hklbd från 1800-talets mitt med sparsamt guldornerad rygg och stänkta snitt. Grönmarmorerade pärmsidor. Bra inlaga med endast enstaka obetydliga lagerfläckar. Planschen i sista arbetet tryckt på blåtonat papper. Trevligt samlingsband från Biby. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 174 för det första arbetet som i en mycket förkortad upplaga utkom i Norrköping 1768, en andra i Gävle 1771, åter en förkortad i Nyköping 1772. Blomqvist s. 175 för det andra arbetet. Den sista opaginerade sidan utgörs av bokreklam. Blomqvist s. 187 för det sista arbetet. Översättning från ”Die Branntweinbrenerei nach einer verbesserten Gährungsart, durch welche ein Fünftheil mehr gewonnen wird” som utkom i Dresden 1828.

Norrköping, J. B. Blume, 1769. 8:o. (4),27 s. Marmorerat pappbd med titeletikett i skinn och stänkta snitt (Wahlström). Ryggen ngt blekt. Warmholtz 634. Hebbe 412. Pehr Schissler (1724-94) var provinsialschäferidirektör i Västernorrlands län.

Köpenhamn, B. Lunos bogtrykkeri, 1847. 8:o. (4),154,(1) s. & 9 litograferade plr & 1 utvikbar litograferad karta. Nött samtida hfrbd med guldornerad rygg och stänkta snitt, etikettsignerat av P. W. Gærdecken, Köpenhamn. Bakre pärmen ngt bräckt. Pärmhörnen nötta och stukade. Genomgående lager- och fuktfläckig. En mindre reva i inre marginalen på kartan. Med en handskriven dedikation till ”Hr. justitieraad E. Collin”, D. W. Krabbes och ytterligare en oidentifierad namnteckning samt Arthur Feddersens blindstpl. Fiske Icelandic collection s. 516. Det här beskrivna utbrotten av den isländska vulkanen Hekla slutade först i början av april 1846 och aska nådde till Färöarna, Shetland och Orkney. Edvard Collin (1808-86) var son till H. C. Andersens välgörare Jonas Collin och författarens vän. Vänskapen mellan de två präglades dock av en sval distans från Edvard Collins sida, en distans som ibland gick H. C. Andersen på nerverna, men som inte avhöll honom från att göra Edvard Collin till universalarvinge och litterär exekutor. Andersen ligger också begravd tillsammans med Edvard Collin och hans hustru.

Sthlm, J. L. Horrn, 1728. 8:o. (8),136 s. & 1 utvikbar träsnittsplansch. Med inklistrad gravyr föreställande sigill på s. 69. Häftad i samtida marmorerat pappomslag där ryggpappen till stor del är bortnött och häfttrådarna tittar fram. Enstaka lager- och småfläckar. Planschen med lätta marginalfläckar. Fint ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 409. Sigillgravyren är utförd av Carl Bergquist. Planschen föreställer slottet Köpingshus 1433. Med tryckta dedikationer på vers till ”hr. Casten Feif, fri-herre och herre”, P. Browallius, O. Hising, A. Risell, A. Christiernin och M. Hising. Inte bara som topografisk och historisk skriftställare gjorde sig kyrkoherden i Hedvig Eleonora församling Johan Göstaf Hallman (1701-57) känd, utan även som flitig författare av tillfällesdikter, vilket framgår av dedikationsdikterna.

Amsterdam, J. Janssen, 1655. 16:o. Extra grav. titelblad,3-492,(10,2 blanka) s. Litet samtida pergamentbd med fragment av en handskriven titeltext. Pärmar och rygg småfläckiga och allmänt solkiga. Bakre falsen har en mindre spricka. Genomgående fuktfläckar i övre marginalen och en bit in i texten. Enstaka småfläckar, t.ex. på s. 36 och 48. Mindre pappersförlust i nedre marginalen på s. 187. Med Leonhard Hindric Rääfs namnteckning daterad 1757. En annan upplaga trycktes samma år av Elzevir. På s. 417 med eget titelblad och impressum: ”Les complimens de la langue francoise, par N. N. Derniere edition reveuë & corrigée. Amsterdam, J. Janssen, 1655”.

Leiden, apud Felicem Lopes de Haro, 1669. 12:o. Grav. titelblad,(2),335,(1 blank,31) s. + HORN, GEORG. Historiæ naturalis et civilis, ad nostra usqve tempora, libri septem. Leiden, apud Lothum de Haes, 1670. 12:o. Graverat extra titelblad,19,(1 blank),1-374 s. Samtida pergamentbd med handskriven ryggtitel som endast nämner det första arbetet. Ofärgade men glättade snitt. Bra inlaga. Nederst på första titelbladet bokhandlaren Gottfried Kiesewetters initialer ”GK”. Hammerska bibliotekets respektive Erik Wiréns exlibris. Fint ex. Georgius Hornius (1620-70) var professor i historia vid universitetet i Leiden. Det första arbetet behandlar världens historia med uppgifter om bland annat Syd- och Nordamerika, ”Terra Australis incognita” och Norden.