Search Results

Sthlm, Z. Haeggström, 1818. 4:o. (4),133,(1 blank,2) s. & 1 handkolorerad grav. karta. Samtida marmorerat hfrbd med guldlinjerad rygg, brun titeletikett i glättad papp och gula snitt. Ryggen blekt, flammig och småfläckig. Pärmarna lite blekta och lätt missfärgade på sina håll. En ren inlaga med en smärre solkfläck i yttermarginalen på s. 32-34. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Marklund Övre Norrland i litteraturen 2490. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6173. Med ett varianttitelblad med impressum och titeltexten: ”Berätelse om den undersökning, som, till följe af kongl. maj:ts nådiga skrifvelse den 13 maj 1817, blifvit hållen uti Norrbotten och dess lappmarker, för att utröna möjligheten, att med fördel tillgodogöra de rika jernmalmsberg, som derstädes finnas, ingifven till kongl. maj:ts och rikets höglofl. Bergscollegium den 27 februari 1818”. Berättelsen grundar sig på en resa företagen mellan den 16 juli och 30 augusti 1817.

Greifswald, A. F. Röse, 1772. 8:o. Grav. titelblad,(10),260 s. Med grav. vinjett på s. 1. Lätt nött men vackert samtida brunt skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, röd titeletikett i marokängsvartpressad ramlinje och kantdekor på pärmarna samt röda snitt. Läckra blå klistermarmorerade försättspapper. Nötta pärmhörn samt några ytliga skrapskador och småfläckar på pärmarna. Enstaka lager- och småfläckar. Fint ex. Sammanställd av Georg Giädda och med förord av både honom och boktryckaren Röse. Det söta graverade titelbladet är signerat J. D. Schleuen. Utgavs första gången 1771 i Stockholm i en upplaga med svensk och fransk parallelltext. Även en italiensk översättning utkom. Breven är daterade mellan den 15 mars 1759 och den 23 augusti 1760. Carl Fredrik Scheffer (1715-86) var bland annat guvernör för den unga Gustav III och sedermera riksråd och ledamot av Svenska akademien.

Falun, O. U. Arborelius et comp., 1822. 8:o. (12),251,(1) s. Trevligt samtida glättat marmorerat pappbd med titeletikett av glättad papp och rödstänkta snitt. Bra inlaga med några smärre bläckstänk på s. 34. Samtida tillskrift Gahn överst på smutstitelbladet. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Fint ex. från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5700. Furuland Malung och litteraturen s. 357. Allt som utkom. Innehåller, förutom en topografisk beskrivning av landskapet och dess innevånare, en kortare bibliografi över litteratur i ämnet och kapitel om bland annat Gustav Vasa i Dalarna, trolldomsväsendet 1668-73 och dalupproret 1743. Författaren skriver i förordet att arbetet sammanskrevs ”till åtlydnad af kongl. Sundhets-collegii bref rörande medicotopografiska beskrifningar”. Han tillägger: ”närvarande häfte skulle, enligt planen, prydas af en reskarta och taflor öfver de vackra vuerna vid Säterdalen, Båtstad, Hushagens och Stuggforsens vattenfall. Dessa vuer voro redan färdigmålade, men måtte utslutas, emedan arbetet blifvit för dyrt”. J. M. Bergman (1792-1867) var stadsläkare i Falun och utgav 1841 ”Dalarnes historia, statistik och topografi”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1751. 4:o. (8),88,81-88,97-408 s. Aningen nött samtida hfrbd med upphöjda bind, brun titeletikett och klistermarmorerade snitt. Ryggen torr och lite flammig samt titeletiketten med ett mindre nagg. Gammal bläcknumrering på insidan av främre pärmen och spår av gammal auktionsetikett. En skada i övre marginalen på s. 3 och några lagade pappersförluster i yttermarginalen på s. 45 och 69, den senare även med minimala bokstavsörluster. Lite snävt skuren i nedre marginalen på s. 192 och 240. Pappersförtunning i nedre marginalen på s. 397. Med en oidentifierad samtida namnteckning. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 52: ”Af national-ekonomiskt innehåll”. I nummer XXIV finns avtryckt ett brev av J. O. Hagström där han förespråkar att skolorna ska undervisa i naturalhistoria. ”Om qwinokönets upfostran och lefnadssätt” skriver signaturen ”Martha H. C.” i nummer XLIII. Utgivaren Johan Fredrik Kryger (1707-77) var kommissarie i Manufakturkontoret och en stor del av innehållet ägnas ekonomiska frågor, stöd för hantverk och praktiska yrken, konkurrensen mellan stadsnäring och lantbruk etc.

Sthlm, A. J. Nordström, 1782-83. 8:o. Grav. porträtt,(2),XVI,(2 blanka),16,33-150,(2),151-362,(2 blanka) + (2),360,(2) s. & 2 grav. plr. Med 4 inklistrade grav. vinjetter i texten. Två dekorativa samtida hfrbd med mycket rikt guldornerade ryggar och ljusbruna titeletiketter i glättad papp. Gula snitt. Ryggarna lite mörknade och med två obetydliga maskhål vid ytterfalsarna. Innerfalsarna lite svaga. Porträttet med svaga fuktränder. Enstaka lager- och småfläckar, se t.ex. s. 222 i första delen och s. 29 i andra delen. Det sista arket i respektive volym har blandats ihop av bokbindaren och återfinns i fel del. Fint ex. med ägaranteckning från Linköpings stiftsbibliotek och med Arvid och Rosa Hernmarcks guldpräglade pärmexlibris på främre pärmen till första delen. Utgavs av P. Rudin. Levnadsteckningen är skriven av C. F. Scheffer. Illustrationerna graverades dels av J. F. Martin efter Elias Martins förlagor, dels av J. Gillberg. En av vinjetterna, ”Den sanna critiquen”, inklistrad på s. 175 i del II saknas i vissa ex. I flertalet finns den, som här, dock på plats och är alltså inte den stora sällsynthet, som ibland gjorts gällande.

Regensburg, Gebrüdern Zunkel, 1758. 4:o. (6),36,(2) s. & 3 utvikbara handkolorerade grav. plr. Rödbrunt pappbd med mörkt blå titeletikett (Johanna Röjgård). Gamla marmorerade snitt. Bra ex. Nissen Die zoologische Buchillustration 3643. Planscherna signerade av Jac. Andr. Fridrich och Fr. Schaur. Jacob Christian Schäffer (1718-90) var tysk präst, botaniker, mykolog, entomolog, ornitolog och uppfinnare. Parallellt med sin prästerliga bana utgav han 1759 ”Erlechterte Arzney-Kräuterwissenschaft”, en botanisk handbok för läkare och farmaceuter om medicinska effekter av växter. 1762-64 skrev han fyra rikt illustrerade volymer inom mykologi, ”Natürlich ausgemahlten Abbildungen baierischer und pfälzischer Schwämme, welche um Regensburg wachsen”. 1774 utkom ”Elementa Ornithologica”, i vilken han framlade ett system för klassificering av fåglar baserade på benens struktur. Detta arbete följdes upp med ”Museum Ornithologicum” 1789, i vilket han beskriver arter i sina egna samlingar. Inom entomologien publicerade Schäffer 1779 ett arbete som omfattade tre volymer, ”Icones insectorum circa ratisbonam indigenorum coloribus naturam referentibus expressae”, vilket innehöll 280 handmålade planscher föreställande omkring 3000 insekter. En introduktion till entomologien, ”Elementa entomologica”, följde 1789. Schäffer hade även en omfattande kuriosakabinett, ”Schaefferianum Museum”, vilken var öppen för allmänheten och som Goethe besökte under sin resa till Italien. Som medlem av talrika akademier korresponderade han med många naturforskare, inklusive Carl von Linné. Naturforskning var inte det enda område som intresserade honom. Han utförde experiment med elektricitet, färger och optik och uppfann även en tidig tvättmaskin, vilket han presenterade 1767 i ”Die bequeme und höchstvortheilhafte Waschmaschine”. Andra uppfinningar var bl.a. en såg och en ny masugn. Pappersframställning var ochså något som han intresserade sig för under 1765-71, vilket resulterade i ”Versuche und Muster, ohne alle Lumpen oder doch put einem geringen Zusatze derselben, Papier zu machen”. Detta arbete visade att sådant som olika växter, t.ex. poppel, mossa och humle kunde användas vid papperstillverkning.

Sthlm, J. G. Lange, 1786. 8:o. 56,1-336,335-37 s. Litet träsnitt på s. 49 i andra pagineringsföljden. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind, sparsmakad guldornering och ljus titeletikett i glättad papp samt stänkta snitt. Sprickor i pärmarnas ytterfalsar. Delvis lagerfläckig inlaga. Bortskrapad anteckning på titelbladet och 1800-noteringen ”Sturzenbecker”. Med Elof Förbergs exlibris. Saknar kartan! Lundwall Illustrerad bibliografi över science fiction & fantasy s. 226. Med en versifierad ”Dedication. Til den swenske studerande ungdomen”. Tidig svensk fantasy, Sarah Ljungquist förtecknar den som den sjunde svenska utopin i ”Den litterära utopin och dystopin i Sverige”. Kartan - vilken saknas här - graverades av J. L. Caton 1788 Verket finns upptaget i trycklistan först 1789, men med all sannolikhet trycktes texten 1786. Carl Nyrén (1726-89) var kontraktsprost i Kuddby, medarbetare till Jonas Alströmer och översättare. Föreliggande arbete fann ingen nåd hos Hammarsköld: ”Det skall vara en imitation af Gullivers och Klims diktade resor, men är utfördt utan phantasi och qvickhet. Uppfinningen är platt, satiren ytlig, utförandet rått och obehagligt”. Fredrik Böök var om möjligt än mer negativ i sitt omdöme när han kallade romanen ”den tråkigaste bok som finnes i den svenska vitterheten”. Sarah Ljungquist ser den däremot som ett mycket intressant exempel på en tidig svensk utopi som ”visar prov på ett betydligt mer avancerat och nydanande förhållningssätt till genren än någon av sina inhemska föregångare” och att Nyrén baserar ”stora delar av sin utopi på ett emblematisk uttryckssätt med rötter i 1600-talets barockestetik”. Arbetet bygger delvis på en tysk utopi från mitten av 1600-talet, ”Erklärung der Wunder-seltzamen Land-Charten Utopiae”.

Sthlm, A. Zetterberg, 1795. Liten 8:o. Grav. titelblad,(2),54 s. Med 26 grav. illustrationer i texten. Klotryggbd från 1800-talets andra hälft med titeln i guld på främre pärmen. Författarnamnet dock felstavat. Liten nummerlapp klistrad överst till vänster på främre pärmen. Litet maskhål i främre ytterfalsen. Med Karl J. Linds exlibris. Fin inlaga. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 113. Utgiven av författarens make Jonas Carl Linnerhielms och med dennes utsökt söta illustrationer i texten. Exemplar utan det graverade dedikationsbladet med författarens silhuett och ordet ”Dig!”. Det lär ha utförts först efter hennes död. Helena Maria Linnerhielm (1760-1800), var dotter till översten Hans Ehrenstråle och Maria Elisabeth Uggla och gifte sig 1791 med kanslirådet och riksheraldikern Jonas Carl Linnerhielm.

(Hamburg, August Campe), 1804. 8:o. (2),X,508,I-VI,(1) + (4),643,(1 blank),VIII,(2) s. Två samtida hfrbd med rikt guldornerade ryggar och tegelröda titeletiketter samt ovala olivgröna nummerskyltar i glättad papp. Gula snitt. Ryggarna ngt blekta och med ytliga skrapmärken samt några mörka småfläckar på första volymens rygg. Inlagan med enstaka småfläckar. Med spår av L. J. Sederholms borttagna exlibris på frampärmens insida. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Kaspar Heinrich Freiherr von Sierstorpff (1750-1842) var jägmästare, skogsägare och grundare av kurorten Bad Driburg. I denna resebeskrivning återges bl.a. hans audiens hos Napoleon i Paris 1802, men även besök i städerna Bryssel och Amsterdam.

Skara, (1759). 8:o. (4),83 s. Med en träsnittsillustration på s. 83. Fint samtida skinnbd med upphöjda bind och sparsam gulddekor kring dessa. Helt guldsnitt. Pärmarna aningen bågnade. Några obetydliga småfläckar. Tryckt på skrivpapper. Hans Sallanders namnteckning. Hebbe 1621. Översattes till tyska i Schrebers ”Neue Cameralschriften” 1765. Författaren var mästerschäffer på Höjentorp och dedicerar verket till ”höge, respective herrar och landtmän uti Skarabors län, samt allom dem, som räkna ett menlöst landt- och herda-lefverne för sitt nöje”.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1864. 8:o. (4),159 s. & 3 utvikbara plr & 1 utvikbar tabell. + UGGLA, C. L. Afhandling om skeppsbyggeri. Till navigations-skolornas tjenst. Göteborg, N. J. Gumpert & comp., 1848. 8:o. (2),107,(1 blank,1) s. & 1 utvikbar plansch. + Anteckningar i läran om vattenhjul och turbiner. Med upplysande träsnitt. Sthlm, Bergström & Lindroth, 1867. 8:o. 179,(1) s. Samtida ngt nött hfrbd med dekorativt guldornerad rygg. Marmorerade snitt. Första arbetet lätt lagerfläckat och med bläckfläck på s. 1-6 och på s. 30. Planschen och s. 33-40 med fuktränder. Andra arbetet med Arthur von Schmalensees namnteckning på titelbladet och med spridda blyertsanteckningar. Tredje arbetet är ngt bruntonat och med liten lagning i ena hörnet på titelbladet. Ett fint samlingsband! Witts skrift om Chapmans system är ett avtryck ur ”Tidskrift i sjöväsendet”, årgång 1843. Alfred Henrik Fock var professor vid Teknologiska institutet i Stockholm och byråchef vid finansdepartementets expedition. Hans ”Anteckningar” kom ut första gången 1851. Ugglas avhandling om skeppsbyggeri är här i första upplagan. En ny utkom 1856. Det fjärde och anonyma arbetets effektfulla träsnittsillustrationer förekommer i riklig mängd i texten.

Sthlm, 1911-18. (4),88 + (4),42,(2) + (4),48 + (4),52 + (4),68 + (4),64 + (4),44 s. & plr & exlibris. Med inklistrade illustrationer och exlibris. Med 1 medbunden rättelselapp i första årgången och 1 inklistrad på sista sidan i den andra. Sex något nötta ljusbruna halvmarokängbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar, marmorerade pärmpapper med gulddekorlinjer, övre guldsnitt och medbundna främre omslag (Norstedts bokbinderi). Ryggarna blekta och lätt nötta. En fin svit med Victor von Stedingks respektive Bengt Janssons exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 5490 för första årgången. Allt som utkom av denna påkostade och rikt illustrerade tidskrift med många inklistrade originalexlibris. Behandlar både samtida boksamlare och historiska bibliotek. Bland samlarna vars bibliotek presenterades märks Per Hierta och Thore Virgin. Bengt Jansson skrev artikeln om Arthur Sjögren i ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Sthlm, L. Salvius respektive Kongl. tryckeriet, 1762-1814. 4:o. (60),660,(47) + (114),574,(34) + (26),1-277,288-354,357-572 + (34),573-1672 s. Första delen med titeln tryckt i rött och svart. Fyra uniforma samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerade ryggar och beige titeletiketter. Nötta och lite flammiga ryggar samt något spruckna falsar. De två första delarna lagerfläckiga och med spridda starkare fläckar. Tredje delen utan fläckar och på bättre papper. Fjärde delen delvis lagerfläckig. Bläckfläckar i yttermarginalen på s. 457-66 i första och 753-59 i fjärde delen. Frampärmens insida i tredje delen med en skur små bläckstänk. De första tre delarna med tillskrift ”Regements cancelliet”. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1740 (för del I-III). Setterwall Svensk historisk bibliografi 5181 (för del III-IV). Verkets utgivningshistoria sträcker sig över femtio år. Sigfrid Lorentz Gahm Persson (1725-94) var arkivforskare och boksamlare. Han efterlämnade en mängd handskrivna förteckningar över urkunder i arkiven och detta verk är ett av de få som verkligen trycktes även om de två sista delarna utgavs efter hans död. De fyra delarna förtecknar handlingar från perioden 1680-1718.

Sthlm, L. L. Grefing, 1743. Folio. (18),220,(56) s. & 1 utvikbar grav. karta & 1 grav. plansch. Titelsidan tryckt i rött och svart. Med träsnittsillustrationer på s. 215. Ngt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, infärgat mörkbrunt titelfält och stänkta snitt. Ryggen ngt flammig och med ett par minimala maskhål upptill och en smärre spricka nederst i främre ytterfals. Binden med nötmärken och på ett av dem syns häfttråden igenom. Inlagan ställvis lagerfläckig, t.ex. på s. 64-93. Spegeltryckt av planschen på s. 121. Från det Grillska biblioteket på Österby bruk med dess numreringar på främre pärmens insida. Ur Bengt Bernströms bibliotek. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 425. Wingborg Litteratur om Dalarna 8089. Wingborg Litteratur om Borlänge och Stora Tuna 660. Den fina kartan är signerad Geringius. Planschen avbildar Stora Tunas kyrka. Illustrationerna på s. 215 avbildar tre olika sigill. Med tryckt dedikation till Vetenskapsakademien. Magnus Abraham Sahlstedt (1686-1752) var prost i Stora Tuna. Som hovpredikant predikade han för Karl XII samma dag som denne blev skjuten. Han var far till den kända språkmannen och debattören Abraham Sahlsted. Även fadern intresserade sig för språket och dess utformning och i detta sitt monumentalverk över Stora Tuna undviker han genomgående utländska låneord. Claes Grills (1705-67) bibliotek kom att ärvas till Österby bruk och såldes tillsammans med senare tillkomna böcker på auktion 1885 av P. A. Tamms arvingar.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1830. 8:o. (11,1 blank),390,(2) s. Elegant samtida rött halvsaffianbd med vacker guld- och blindpressad ryggdekor, mönsterpressat orange pärmpapper med bred fin guldtryckt ramdekor. Helt guldsnitt. Främre falsen sprucken några cm upptill. De övre pärmhörnen stötta. Liten fuktfläck i bakpärmens övre hörn. Ett fåtal småfläckar i inlagan. Exlibris Tarras-Wahlberg med mottot ”Trusty and true”. Praktfullt och vackert ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2056. Ludvig Hünersdorf var stallmästare i Kassel. Översättaren Otto Vilhelm Kuylenstierna (1793-1871) var militär och från 1821 understallmästare hos kungen och stallmästare och chef för hovstallets ekonomi från 1834 samt slutligen hovstallmästare 1843.

Göteborg, S. Norberg, 1839. 8:o. 176,XXXII s. & 5 utvikbara delvis handkolorerade litograferade plr & 2 utvikbara gränskolorerade litograferade kartor. Samtida hfrbd med blindpressad och oxiderad ryggdekor. Grönstänkta snitt. Ryggen ngt nött, blekt och med en fläck upptill. Pärmhörnen ngt stukade. Enstaka lager- och småfläckar. Ena kartan med en liten lagning och den andra med ett par små revor. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3749. Aminoffs framställning av Savolaksbrigadens insats under det finska kriget anses vara en av de bättre källskrifterna om kriget.

Berlin, G. Reimer, 1826. 8:o. Litograferat porträtt,XXIV,(2),260,(2) s. & 1 utvikbart litograferat brevfaksimil. Samtida brunt alrotsmarmorerat pappbd med guldlinjerad rygg, blågrön titeletikett och blågröna snitt. En gammal nummerlapp överst på ryggen. Rygg och pärmkanter något nötta samt med lite nagg på titeletiketten. Pärmhörnen stötta. Bra och ren inlaga med obetydliga lagerfläckar. Fint ex. från Ericsberg. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 2642. Arbetet översatt från den svenska upplagan från 1823 som är betitlad ”Egenhändiga anteckningar af Carl Linnæus om sig sjelf”. Linnélärjungen Adam Afzelius var förutom naturforskare även en framstående universitetslärare och blev 1802 preses i det år 1800 i Uppsala stiftade Linnéska institutet, som tack vare hans ledning under några år utvecklade en livlig verksamhet. Karl Lappe var en av Vorpommerns främsta diktare och Karl Rudolphi var som vetenskapsman inom anatomin den som först bevisade att cellen har egna individuella väggar och inte gemensamma. Upptäckten renderade honom Vetenskapsakademiens pris 1804.

Sthlm, C. Stolpe, 1772. 8:o. (16),234,(37) s. & 4 utvikbara grav. plr. Häftad, oskuren och till stora delar ouppskuren i samtida gråpappomslag med en handskriven titel på den blekta och lite solkiga ryggen. Delvis svaga inre falsar och aningen svag i häftningen, bl.a. vid s. 192-93. En liten pappersförorening i nedre marginalen på s. 135. Ovanligt ren inlaga. Med Sam. Wallners namnteckning. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 3596 respektive 1223. Planscherna är graverade av Olof Årre. Titelbladets baksida med en tryckt rekommendationsskrivelse av Linné själv, som med ”hjertans nöje” genomläst boken. ”Inledning til djur-riket” är tänkt för skolbruk och Retzius försökte införa ”stadgade ordasätt”, en svensk terminologi. Han satte svenska namn på djurens alla delar, och indelar till exempel fåglarnas fötter i spatser-, gång-, sim-, klif-, vad- och utklipte fötter. Fyra detaljerade planscher visar på alla dessa karaktärer avseende olika djurgrupper. Anders Jahan Retzius (1742-1821) läste som ung vid Lunds universitet, försörjde sig därefter en tid som apotekare, men återvände till Lunds universitet först som botanisk demonstrator och senare som professor i naturalhistoria med fortsatt ansvar för den botaniska trädgården. Samuel Wallner (1778-1865) disputerade under Thunbergs presidium 1800 respektive 1804. Han var sedan verksam som läkare i Hudiksvall.

Visingsborg, J. Kankel, (1673)-74. 4:o. (8),94 s. Nytt mörkrött halvmarokängbd med upphöjda bind och blank rygg. Ngt solkig och fuktfläckig, mest i marginalerna. Mer markanta fläckar framför allt på s. (3-8) men även på s. 44-45, 61-66 och 80-81. Pappersbrist i nedre hörnet på s. 85-86. Ur Anders Granaths bibliotek. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 373. Almqvist Johann Kankel 20. Michael Hemmersams ”West-Indianische Reissbeschreibung” utkom första gången i Nürnberg 1663. Johann Kankel (1614-87) var född i Pommern och kom till Sverige 1664. Från 1666 fram till sin död förestod han Per Brahe d.y:s privata tryckeri på Visingsö. 1674 var hans mest verksamma år och ”West-indianisk reese-beskriffning” är det enda större arbete i vilket Kankel även framträder som översättare, vilket framgår av ett förord undertecknat av honom.

Göteborg, A. Grefwe, 1675. 8:o. (12),858,(18) s. Titelsidan med ett typografiskt ramverk. Nött samtida skinnbd med upphöjda bind, oxiderade ryggdekorationer, pärmlinjer, hörn- och mittstämplar. Helt guldsnitt med diskret ciselering. Trasiga pärmspännen. Ryggen med reva nedtill. Några minimala maskhål i falsarna. Främre inre falsen lite sprucken. För- och eftersättsblad saknas. Titelbladet med obetydligt beskuren nedermarginal. Sporadiska småfläckar och en del understrykningar. Några kraftigare fläckar i nedre marginalen på s. 222-27, rostfläckar i texten på s. 261-62 och i yttermarginalen på s. 645-50. Mindre fuktfläck i övre yttre hörnet mot slutet. Med Margareta Ernanders namnteckning och anteckning samt Z. P. Erikssons namnteckning och förvärvsanteckning daterad den 15 augusti 1900. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 552. Engström Amund Grefwe s. 125. Med tryckt dedikation till Hedvig Eleonora från Grefwe, som även tryckte den första svenska översättningen 1662. Grefwe var Göteborgs första boktryckare. Preutz översatte även Thomas av Kempis ”Anderijke betrachtelse/ beskrefwen uthi fyra böcker åhr 1441 om Christi effterföllielse”. Margareta Ernanders anteckning lyder: ”Anno 1685 d. 29 augusti föddes iag Greta Ernandra klåckan 1 åm mårgån”. Hon gifte sig 1706 med Achatius Gåse (1659-1739) som var hennes styvfars bror. Hon dog först 1776.

Strängnäs, typis & impensis capituli, excudebat Z. Brockenius, 1644. 12:o. (23),132,(1) s. Något nött rosa pappbd från 1800-talets början med olivgrön titeletikett. Ryggen nött överst och nederst. Inlagan ganska bruntonad, lagerfläckig och med spridda starkare fläckar. Lagad reva p.g.a. tunt papper i yttermarginalen på s. 31-32 och liten pappersförlust i yttermarginalen på s. 46-47 samt liten reva i nästa blad. Utfluten samtida svårläslig namnteckning nederst på titelbladet. På det gamla medbundna försättsbladet en samtida anteckning och ”Ex libris AS Tayard” i bläck samt en liten 1700-talsanteckning att ”denna tractat blef förbuden genom et kgl. tryckt placat”. Namnteckning Carl Fredrik Hellman från 1850. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 590. En andra upplaga utkom 1661. Den lärda Johannes Matthiæ (1593-1670) var hovpredikant och följde Gustav II Adolf under fälttågen. Han fick efter kungens död ansvaret för den minderåriga drottning Kristinas uppfostran och blev efter fullgjort värv biskop i Strängnäs 1643. Matthiæs skrifter förbjöds genom tryckt förordning 1662 och han avsattes från sin tjänst 1664. Zacharias Brockenius var Strängnäs fjärde boktryckare och verksam 1644-71. Detta arbete är en utgåva av de böhmiska brödernas förslag till en ekumenisk kyrkoordning som Matthiæ publicerade i samband med att han tillträde biskopsstolen i Strängnäs. Arbetet var tänkt som en lösning av Europas svåra teologiska splittring och ett underlag för Kristinas kommande kyrkoreform. Enligt Lindroth innehöll boken ”många betänkliga inslag och en kärleksförklaring till den fornkyrkliga enkelheten”. Boken väckte stort misshag bland övriga prästerskapet som gick till angrepp mot de många främmande inslag de fann i Matthiæs kyrkoordning. Efter Kristinas konvertering till katolicismen ansåg många Matthiæ bära skulden. Andreas Simonis Taijard (1650-1708) var född i Fellingsbro i Västmanland, kyrkoherde i Ekerö och sedan Munktorp samt riksdagsman. Enligt eftermälet i Odéns ”Östgötars minne” (1902) ”var han af en högmodig och häftig karaktär och kunde ofta icke styra sina affekter, hvarigenom han ådrog sig processer och äfventyr”. Hans arkiv återfinns idag i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.

Växjö & Lund, J. P. Lönnegren respektive Berlingska boktryckeriet, 1844-46. 8:o. IX,(1 blank),596,(1) + XV,(1),597-979 + (2),412,(2) s. + (RYDÉN, A. J.) Bihang till Ny Smålands beskrifning af P. Wieselgren. Jönköping, J. Sandwall, 1847. 8:o. VI,(1,1 blank),172 s. Med en del runavbildningar i texten i del I. Tre samtida hfrbd med nötta guldornerade ryggar och sprängda snitt. Banden skiljer sig från varandra i så måtto att ryggarna till del II och III är betydligt mer nötta liksom även de yttre falsarna. Vidare är de sprängda snitten blåa i de två senare delarna, medan snitten till del I har en mer obestämbar färg. Med stötta pärmhörn och delvis med smärre sprickbildning i innerfalsarna. Första volymen med liten skada i pärmpappret på baksidan. En inklistrad maskinskriven anteckning på insidan av första delens främre pärm. Bra inlagor. I del II en liten solkfläck på försättsbladet och i den tredje delen en liten solkfläck i texten på s. 11-18 och även ett par mindre fuktfläckar i yttermarginalen på s. 76-81 och i nedre marginalen på s. 307-08. Med P. A. Bolins namnteckning och Gösta Bodmans exlibris. En senare gåvotillskrift daterad julen 1955 på insidan av främre pärmen till del I. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5914. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 114. Del I av ”Ny Smålands beskrifning” rör de gamla virdarna och landskapets olika fornminnen, del II beskriver Växjö och de omgivande häradena i Kronobergs län och del III har undertiteln ”Topographi: Wexiö stifts andel af Jönköpings län”. Bihanget redigerades av A. J. Rydén med bidrag av flera författare och innehåller ”Bidrag till Smålands naurbeskrifning” och ”Bidrag till småländska regementernas historia”. Peter Wieselgren (1800-77) är idag kanske mest känd som nykterhetsförespråkare, men han gjorde betydande insatser som levnadstecknare, litteraturhistoriker, topograf och översättare.

Sthlm, J. L. Horrn, 1718. 4:o. 20,1-60 s. Bra halvpergamentbd med elegant handtextad titel (Johanna Röjgård & Lars Laurentii). Fin inlaga med endast några sporadiska lagerfläckar. Nedre hörnet bortrivet på s. 17 i den andra pagineringsföljden och en gammal rättelse införd i texten på s. 33. Ej i Leijonhufvud & Brithelli. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7043. Almquist Svensk genealogisk litteratur 41. Utgiven av Johan Peringskiöld på Sparrefamiljens bekostnad. Anna Fickes dotter Bylou (död 1519) var abbedissa i Vadstena kloster och är med sin ”Chronicon” en av våra första genealogiska författare. Verket är en av huvudkällorna till svensk medeltida adelsgenealogi.

Sthlm, C. Deléen respektive C. F. Marquard, 1806-08. 8:o. (12),276,(1) + (8),LVIII,498,(2) s. Två ngt nötta marmorerade samtida hfrbd med sparsamt guldornerade ryggar, bruna titeletiketter och ovala gröna nummerskyltar. Gula snitt. Titeletiketterna med några ytliga repor och sprickor. Bakpärmens övre kant med mindre skada på andra volymen och den främre har en liten svart fläck nedtill. Sporadiska lagerfläckar. Bra ex. från Ericsberg. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1806:1 respektive 1808:1. Bibliotheca Walleriana 11075. En översättning i utdrag till engelska utkom 1813, ”A view of the progress and present state of animal chemistry”. Berzelius var en viktig pionjär inom den så kallade djurkemien, det vill säga de kemiska processer som äger rum i levande kroppar. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Till en början ägnade han sig företrädesvis åt den fysiologiska kemien. Redan 1806 hade han utgivit första delen av sina »Föreläsningar i djurkemien». Då emellertid de tidigare arbeten av andra, varpå han i förstone ville grunda sin framställning, befunnes vara både få och bristfälliga, fann han sig föranlåten att själv företaga ett stort antal analytiska undersökningar av olika animaliska ämnen. Resultaten av dessa undersökningar finnas nedlagda dels i senare delen av »Föreläsningar i djurkemien» (1808), dels i åtskilliga smärre avhandlingar, såsom »Om djurkemiens framsteg» (1810) m.fl. De representera ett värdefullt pioniärarbete på ett vanskligt och dittills föga bearbetat område. Så stort var i själva verket B:s intresse för djurkemien, att denna antagligen för all framtid hade förblivit hans huvudstudium, därest icke vid undervisningen även bristen på en användbar lärobok i den allmänna kemien gjort sig kännbar”.

Sthlm, J. L. Horrn, 1737. 8:o. XVI,528,527-918,(24) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind och mörkbrunt titelfält med knappt urskiljbar guldpräglad titeltext. Ryggskinnet delvis bortnött upptill och ryggen allmänt flammig. Pärmpappret fläckvis bortnött. Solkfläckar i yttermarginalen på s. 75-82 och mindre fuktfläckar i övre marginalen på s. 251-56 och sporadiskt därefter. Ett tumavtryck i nedre marginalen på s. 385 och några solkfläckar på s. 410-14, 566-70 och 813-15. Småfläckar med bokstavsförluster på s. 458. Nedre hörnet bortrivet på s. 595. Med en gammal signatur och Axel Mothanders namnteckning. Ett hyggligt exemplar av en ofta sönderbläddrad bok. Klingberg Barn- och ungdomslitteratur utgiven i Sverige 1737:1. Översatt av Peter Bliberg som enligt anteckning i Kungliga bibliotekets exempar var ”page-hofmästare”. Det tyska originalet ”Neue acerra philologica” utkom 1715-18; Matthias Fyhr skriver om Bliberg populariserat den svenska utgåvan ”genom att dela in den i små korta numrerade kapitel och ett sökbart index vilket originalet i hög grad saknar”. Arbetet innehåller sedelärande berättelser avsedda för barn och ungdom hämtade i huvudsak från antika författare. Även en del medeltida och nära samtida historier återfinns här, t.ex. en historia om den grymme Dracula (den första på svenska?), en lika grym historia om ”den förstockade juden”, samt en om ”det stockholmiska spöket”. Den sistnämnda är en berättelse om en slaktare som förälskar sig i sin piga och för att kunna gifta sig med henne klyver sin hustrus huvud med en slaktbila! Matthias Fyhr har identifierat berättelsen som en traditionell svensk sägen. Fyhr uppmärksammar också en passage om varulvar i Lappland som översättaren lagt till i kapitlet ”Om menniskior kunna förwandlas i wargar”. I arbetet ingår även en rad fabelartade beskrivningar av djur och växter.