Search Results

Uppsala, Palmblad & c., 1828-31. Liten 8:o. 179,(1 blank,1) + 240,239-274 + 3-265,(1 blank,2) s. Tre samtida ljusbruna hfrbd med guldlinjerade ryggar. Brunstänkta snitt. Ryggarna nötta och torra samt lite blekta. Första delen med skadat rygghuvud och spruckna falsar upptill. Tredje volymen med skinnskada överst på ryggen. Litet hål i andra titelbladet. Tredje delens titelblad och andra blad lagerfläckiga, en fuktrand i övre hörnet på s. 40-100, reva i övre marginalen på s. 101-02 och bortrivna bitar av övre marginalen på s. 125-26 och 171-72. I övrigt en bra inlaga med enstaka fläckar. Med Gustafva W. Wahlgrens samtida namnteckning i alla volymerna. Smutstitelbladet till tredje delen saknas som vanligt. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 38. Komplett med alla delar i första upplagan, inte minst den sällsynta debutdelen. Innehåller de smärre berättelserna ”Axel och Anna”, ”Tvillingarne”, ”Förhoppningar”, ”Bref öfver Stockholms soupéer” och ”Den ensamma” samt romanen ”Famillen H***”. Tredje delen avslutas med ett rättelseblad till alla tre delarna. Rättelsebladet hänvisar dock till andra upplagorna av de två första delarna, vilka trycktes 1831.

Åbo, A. Hjelt, 1850. 8:o. 103 s. + MÆXMONTAN, J. J. Orrjagt med bullvan samt orrskytte om vintern ifrån släda, under åkning. Åbo, J. W. Lillja & co., 1852. 8:o. 20 s. + MÆXMONTAN, J. J. Stussaren med perkussionsantändning, dess beskrifning, vård och rengöring; samt i sammanhang dermed om skjutkonst med kula. Åbo, J. W. Lillja & co., 1855. 8:o. (4),VIII,5-144 s. + MÆXMONTAN, J. J. Dubbelbössan med perkussionsantändning, dess beskrifning, vård, rengöring och skottställning, samt i sammanhang dermed om skjutkonsten jemte anteckningar om krut, hagel, förladdningar och knallhattar; samt andra underrättelser, hvilka för jägaren kunna vara af värde. Åbo, J. W. Lillja & co., 1852. 8:o. 114,(2) s. Lätt nött samtida mörkgrönt hfrbd med upphöjda bind och sparsamt guldornerad rygg. Samtliga de blå tryckta omslagen medbundna. Pärmhörnen lite stötta. De inledande bladen i det fjärde arbetet lätt lagerfläckiga. Bra ex. med O. Sundelius namnteckning och Gunnar Brusewitz exlibris. Borgström Finlands jaktlitteratur under kvartsseklet 1850-1874 s. 13-17. Reitersjö 82 för det första arbetet. På de tryckta omslagen anges att arbetena utgavs som del I-IV i ”Handbibliotek för jägare och jagtvänner”. En femte fristående del utkom 1865. Jacob Johan Mæxmontan (1796-1884), ”Finlands jaktkung” kallad, beskrivs av Borgström som ”Finlands första egentliga jaktförfattare”.

Sthlm, J. L. Horrn, 1737. 8:o. XVI,528,527-918,(24) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind och mörkbrunt titelfält med knappt urskiljbar guldpräglad titeltext. Ryggskinnet delvis bortnött upptill och ryggen allmänt flammig. Pärmpappret fläckvis bortnött. Solkfläckar i yttermarginalen på s. 75-82 och mindre fuktfläckar i övre marginalen på s. 251-56 och sporadiskt därefter. Ett tumavtryck i nedre marginalen på s. 385 och några solkfläckar på s. 410-14, 566-70 och 813-15. Småfläckar med bokstavsförluster på s. 458. Nedre hörnet bortrivet på s. 595. Med en gammal signatur och Axel Mothanders namnteckning. Ett hyggligt exemplar av en ofta sönderbläddrad bok. Klingberg Barn- och ungdomslitteratur utgiven i Sverige 1737:1. Översatt av Peter Bliberg som enligt anteckning i Kungliga bibliotekets exempar var ”page-hofmästare”. Det tyska originalet ”Neue acerra philologica” utkom 1715-18; Matthias Fyhr skriver om Bliberg populariserat den svenska utgåvan ”genom att dela in den i små korta numrerade kapitel och ett sökbart index vilket originalet i hög grad saknar”. Arbetet innehåller sedelärande berättelser avsedda för barn och ungdom hämtade i huvudsak från antika författare. Även en del medeltida och nära samtida historier återfinns här, t.ex. en historia om den grymme Dracula (den första på svenska?), en lika grym historia om ”den förstockade juden”, samt en om ”det stockholmiska spöket”. Den sistnämnda är en berättelse om en slaktare som förälskar sig i sin piga och för att kunna gifta sig med henne klyver sin hustrus huvud med en slaktbila! Matthias Fyhr har identifierat berättelsen som en traditionell svensk sägen. Fyhr uppmärksammar också en passage om varulvar i Lappland som översättaren lagt till i kapitlet ”Om menniskior kunna förwandlas i wargar”. I arbetet ingår även en rad fabelartade beskrivningar av djur och växter.

Edinburgh, A. Balfour and co., 1831. 12:o. XVI,240 s. & 2 utvikbara grav. kartor & 1 utvikbar grav. plansch. Ngt nött grönt samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg och svagt rödstänkta snitt. Ryggen aningen blekt och flammig. Främre falsen med spricka i nedre delen. Inlagan har några sporadiska småfläckar, t.ex. i yttermarginalen på s. 24. Planschen och kartorna har en del lager- och rostfläckar samt även några mindre revor i vecken. Med Paul Öhlins runda stpl på insidan av främre pärmen. Ett faksimil utkom 1970. Oliver var en av stadsarkitekterna bakom Newcastle.

Sthlm, P. Sohm, 1818-19. 8:o. (24),702 + (20),462,(10) s. Två nötta men rustika samtida hfrbd med upphöjda bind, ljusbruna titeletiketter och blåstänkta snitt. Första delen har några maskhål på rygg och nedtill i främre falsen. Ett klipp i yttermarginalen på s. (25-27), några mindre fuktfläckar på s. 570-71 och 600-01 samt några småfläckar på s. 658 och 695 i del I. Del II har endast några enstaka obetydliga fläckar. Dedikationsbladet i denna del är hämtat från ett annat exemplar. Med en gammal överstruken och oidentifierad namnteckning och Constantin Richters namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4337. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 691. Som bilagor meddelas utdrag ur ett antal dagböcker och levernesbeskrivningar. Fortfarande ett användbart referensverk.

Paris, L. B. Thomassin et compagnie, 1839. Tall 8vo. (4),16 pp.,139 ff. With half-title and title page in red and black, and numerous woodcut illustrations, some full-page. Late 19th-century half brown morocco over red marbled boards, spine in compartments with raised bands, decorated and lettered in gilt. Top edge gilt. Head and tail of spine a little rubbed, with some light scuffing to morocco, extremities lightly rubbed and bumped. Occasional browning and minor foxing throughout, more noticeable in second half of gathering O. With some neat pencil annotations in a contemporary hand, old bookseller’s description tipped onto front pastedown. From the library of Gunnar Brusewitz and with his bookplate. Schwerdt Hunting, hawking, shooting II:32. Thiébaud Bibliographie des ouvrages français sur la chasse 400 attributing the work to Henri de Ferrières. Souhart Bibliographie générale des ouvrages sur la chasse 630. Harting Bibliotheca accipitraria 65. An edition of the famous 14th-century hunting manuscript, which was first published in 1486. It was the first printed book in French on hunting, hawking, shooting and bird-catching, except for the translation of the Latin work of Peter Crescentius, which had been printed in the previous year. Copies of the early editions are excessively rare. The identity of the original author is uncertain, and many prominent scholars have tried to solve the riddle of the anagram found in two of the existing manuscripts. This ”rosace” containing 27 letters in two concentric circles is reproduced here and is supposed to reveal the name and surname of the author. Most libraries today attributes the work to Henri de Ferrières, but uncertainty prevails. Harting writes on the present edition: ”This edition, carefully collated with the MSS. in the Bibliotheque Royale, is, in the opinion of Baron Pichon, the learned Président des Bibliophiles Français, much better than any of the preceding editions, now so rare and costly; and is, moreover, the only one that can now be procured at a moderate price (£ 5 or 6). The editor found on examining the MSS. that in former editions of the work whole paragraphs, and even entire chapters, had been omitted, and these he has restored.” He fails to mention that Pichon also had some severe reservations against the gothic type ”tout-à-fait de fantaisie” and almost illegible, and the many errors.

Strängnäs, typis & impensis capituli, excudebat Z. Brockenius, 1644. 12:o. (23),132,(1) s. Något nött rosa pappbd från 1800-talets början med olivgrön titeletikett. Ryggen nött överst och nederst. Inlagan ganska bruntonad, lagerfläckig och med spridda starkare fläckar. Lagad reva p.g.a. tunt papper i yttermarginalen på s. 31-32 och liten pappersförlust i yttermarginalen på s. 46-47 samt liten reva i nästa blad. Utfluten samtida svårläslig namnteckning nederst på titelbladet. På det gamla medbundna försättsbladet en samtida anteckning och ”Ex libris AS Tayard” i bläck samt en liten 1700-talsanteckning att ”denna tractat blef förbuden genom et kgl. tryckt placat”. Namnteckning Carl Fredrik Hellman från 1850. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 590. En andra upplaga utkom 1661. Den lärda Johannes Matthiæ (1593-1670) var hovpredikant och följde Gustav II Adolf under fälttågen. Han fick efter kungens död ansvaret för den minderåriga drottning Kristinas uppfostran och blev efter fullgjort värv biskop i Strängnäs 1643. Matthiæs skrifter förbjöds genom tryckt förordning 1662 och han avsattes från sin tjänst 1664. Zacharias Brockenius var Strängnäs fjärde boktryckare och verksam 1644-71. Detta arbete är en utgåva av de böhmiska brödernas förslag till en ekumenisk kyrkoordning som Matthiæ publicerade i samband med att han tillträde biskopsstolen i Strängnäs. Arbetet var tänkt som en lösning av Europas svåra teologiska splittring och ett underlag för Kristinas kommande kyrkoreform. Enligt Lindroth innehöll boken ”många betänkliga inslag och en kärleksförklaring till den fornkyrkliga enkelheten”. Boken väckte stort misshag bland övriga prästerskapet som gick till angrepp mot de många främmande inslag de fann i Matthiæs kyrkoordning. Efter Kristinas konvertering till katolicismen ansåg många Matthiæ bära skulden. Andreas Simonis Taijard (1650-1708) var född i Fellingsbro i Västmanland, kyrkoherde i Ekerö och sedan Munktorp samt riksdagsman. Enligt eftermälet i Odéns ”Östgötars minne” (1902) ”var han af en högmodig och häftig karaktär och kunde ofta icke styra sina affekter, hvarigenom han ådrog sig processer och äfventyr”. Hans arkiv återfinns idag i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.

Sthlm, 1931. XXVIII,126,(2),127-531 + (2),533-1028 s. + ALMQUIST, JOHAN AXEL. Frälsegodsen i Sverige under stormaktstiden. Med särskild hänsyn till proveniens och säteribildning. Andra delen. Nyköpings län och Livgedingets Södermanlandsdel. I-II. Sthlm, 1934-35. X,(1,1 blank),412 + (2),415-808 s. + HEDAR, SAM. Stormaktstidens frälsegods. Särtryck ur Historisk tidskrift 1948. Sthlm, 1948. s. (1),168-73. + Maskinskrivet, osignerat och odaterat manuskript med rubriken HARPSUND skattesäteri om 2 mantal. U.o., u.å. 6 blad. Fyra snarlika bruna hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerade ryggar, mönsterpressade pärmpapper, stänkta snitt och medbundna omslag (de två senare volymerna etikettsignerade Riksarkivets bokbinderi). En del mindre nötningar och småfläckar på ryggarna. En ljus fläck på det opaginerade bladet efter s. 126 i del I av första arbetet. En del för hand införda rättelser och kompletteringar. Det häftade särtrycket löst bilagt i fjärde volymen och med dedikation till Jan Eric Almquist. I denna volym återfinns också den maskinskrivna bilagan. Intressant exemplar på bättre papper ur författarens son Jan Eric Almquists bibliotek och med dennes anteckningar. Skrifter utgivna av Svenska Riksarkivet 1. ”Exemplar på bättre papper” angivet på bakre omslag till alla fyra volymer. Båda delarna består av en volym ”Inledning och tabeller” och en volym ”Säterier”. 1946-47 utkom en tredje del om Östergötland och 1976, i redaktion av Holger Wichman, en fjärde del om Småland. Ett centralt standardverk rörande adelsgodsen under svenskt 1500- och 1600-tal med många annars svårfunna uppgifter om både personer och platser. Jan Eric Almquist (1894-1976) var son till Johan Axel Almquist och professor i rättshistoria med en lång rad titlar rörande svenska gods- och ägandeförhållanden i sitt författarskap. Hedars särtryck är en recension av verkets tre första delar.

Växjö & Lund, J. P. Lönnegren respektive Berlingska boktryckeriet, 1844-46. 8:o. IX,(1 blank),596,(1) + XV,(1),597-979 + (2),412,(2) s. + (RYDÉN, A. J.) Bihang till Ny Smålands beskrifning af P. Wieselgren. Jönköping, J. Sandwall, 1847. 8:o. VI,(1,1 blank),172 s. Med en del runavbildningar i texten i del I. Tre samtida hfrbd med nötta guldornerade ryggar och sprängda snitt. Banden skiljer sig från varandra i så måtto att ryggarna till del II och III är betydligt mer nötta liksom även de yttre falsarna. Vidare är de sprängda snitten blåa i de två senare delarna, medan snitten till del I har en mer obestämbar färg. Med stötta pärmhörn och delvis med smärre sprickbildning i innerfalsarna. Första volymen med liten skada i pärmpappret på baksidan. En inklistrad maskinskriven anteckning på insidan av första delens främre pärm. Bra inlagor. I del II en liten solkfläck på försättsbladet och i den tredje delen en liten solkfläck i texten på s. 11-18 och även ett par mindre fuktfläckar i yttermarginalen på s. 76-81 och i nedre marginalen på s. 307-08. Med P. A. Bolins namnteckning och Gösta Bodmans exlibris. En senare gåvotillskrift daterad julen 1955 på insidan av främre pärmen till del I. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5914. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 114. Del I av ”Ny Smålands beskrifning” rör de gamla virdarna och landskapets olika fornminnen, del II beskriver Växjö och de omgivande häradena i Kronobergs län och del III har undertiteln ”Topographi: Wexiö stifts andel af Jönköpings län”. Bihanget redigerades av A. J. Rydén med bidrag av flera författare och innehåller ”Bidrag till Smålands naurbeskrifning” och ”Bidrag till småländska regementernas historia”. Peter Wieselgren (1800-77) är idag kanske mest känd som nykterhetsförespråkare, men han gjorde betydande insatser som levnadstecknare, litteraturhistoriker, topograf och översättare.

Sthlm, J. L. Horrn, 1718. 4:o. 20,1-60 s. Bra halvpergamentbd med elegant handtextad titel (Johanna Röjgård & Lars Laurentii). Fin inlaga med endast några sporadiska lagerfläckar. Nedre hörnet bortrivet på s. 17 i den andra pagineringsföljden och en gammal rättelse införd i texten på s. 33. Ej i Leijonhufvud & Brithelli. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7043. Almquist Svensk genealogisk litteratur 41. Utgiven av Johan Peringskiöld på Sparrefamiljens bekostnad. Anna Fickes dotter Bylou (död 1519) var abbedissa i Vadstena kloster och är med sin ”Chronicon” en av våra första genealogiska författare. Verket är en av huvudkällorna till svensk medeltida adelsgenealogi.

Stettin, G. Rhete, 1645. 8:o. (8),80,90-406,405-07,410-752 s. Inlagan inom typografiskt ramverk. Gammalt nött och svårdaterat skinnryggbd med upphöjda bind. Ryggen med ett par maskhål. Titelbladet solkigt och småfläckigt. Inlagan med enstaka lagerfläckar och även några sporadiska, men knappast störande, fuktfläckar i nedre marginalen. Avskurna övre hörn på s. 100-05 med obetydlig textförlust. En reva i övre marginalen på s. 392 och pappersförluster i nedre marginalen på s. 440. Med Axel Sjöstens och ytterligare en svårtydd namnteckning samt Joseph Zandhers ovala stpl. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 458. VD17 23:674454V. Zacharias Laurentius Klingius studerade vid denna tid i Tyskland och Stettin var svenskt territorium. Han blev senare hovpredikant hos Kristina och slutade sina dagar som den första biskopen i Göteborg.

U.o., (1912). 16 s. + Englische Stempel und ihre Anwendungen zusammengestellt von Paul Kersten, Berlin. [=omslagstitel]. U.o., u.å. (8) s. + Empire-Stempel und ihre Anwendungen herausgegeben von E. Andersen, Rom. [=omslagstitel]. U.o., u.å. 16 s. + Combinations-Stempel und ihre Anwendungen entworfen von Emil Stierli, Zürich. [=omslagstitel]. U.o., u.å. (8) s. + Fileten und Rollen. [=omslagstitel]. U.o., u.å. 20 s. + 2 löst bilagda tryckta reklamblad. Svart halvmarokängbd med guldlinjerad rygg och titeltryck i guld (Arne Nilsson, 1996). Häftesomslagen genomgående lite solkiga och med småfläckar. Det avslutande häftets omslag med svaga fuktfläckar, en liten reva och en vikning av det övre ytterhörnet. I samma häftes inlaga har s. 5-16 en liten fuktfläck i det övre ytterhörnet och s. 8-12 en röd färgfläck i övre marginalen. Samtliga omslag med stämpel från den svenska återförsäljaren Vilhelm Johnsen, Stockholm. Ur Arne Nilssons bibliotek. Omslagen medräknade i pagineringen. En samling av fem mycket fint utformade produktkataloger från 1910-talet över bokbinderimaterial från den tyska firman Dornemann & co. i Magdeburg. De delvis färgtryckta inlagorna är rikt illustrerade med bokbandsstämplar och bokbandskompositioner. Stämplar och bokbandskompositioner som ingår i de fyra första häftena har sammanställts av bokbindarna Josef Galamb, Paul Kersten, Enrico Andersen och Emil Stierli.

Wien, A. Pichler, 1820. 8:o. Front,(2)VIII,I-VIII,9-149 s. Trevligt men ganska nött tryckt opappbd. Några lagerfläckar och inledningsvis med en fuktfläck i inre marginalen. Titelbladet delvis loss och med spricka i häftningen efter detta. Med J. N. Milows namnteckning. Enligt bakre pärm förlagd av Anton Pichler. Enligt titelbladet såldes översättningen i kommission hos Liebeskind i Leipzig. Det engelska originalet, ”The corsair”, utkom 1814. Arbetet översattes till svenska 1826 under titeln ”Korsaren”.

Berlin, Joachim Pauli, 1771-74 & 1781. 8:o. Grav. front,grav. titelblad,5-304,(2) s. & 2 grav. plr & 2 utvikbara grav. kartor + (2),346,(4) s. + grav. front,(2),338,(1) + (2),313,(5) s. + grav. front,(2),339,(1) + (2),334 s. & 6 grav. plr + XII,285,(1) s. Del II-VII med grav. titelvinjetter. Sju obetydligt nötta men trevliga samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerade ryggar och svarta titeletiketter. Stänkdekorerade pärmpapper och röd- och blåstänkta snitt. Lätt blekta ryggar. Bra inlaga med ett fåtal småfläckar. Lätt veck i övre hörnet på s. 263-70 i del VI. Fin svit. Del IV saknar 7 och del V 2 plr. Nissen Die zoologische Buchillustration 710. Första utgåvan av den tyska översättningen utförd av Friedrich Heinrich Wilhelm Martini (1729-78). Fjärde delen i andra upplagan 1781. Omfattande avslutande register från sidan 174 i sjunde delen. Kartorna i första delen är över ”alten Welt” det vill säga Europa, Afrika och Asien respektive ”neuen Welt” det vill säga Nord- och Sydamerika. De är ritade av Robert de Vaugondy. Australien finns inte med. Del VI handlar om olika sorters människor och planscherna föreställer långa bröst på grönländska och hottentottkvinnor, en människa med svans, en man från Nya Zeeland med målat ansikte, en hårig hand av en engelsman, en krigisk brittanier hållande ett avhugget huvud och en målad brittanisk flicka med spjut.

Paris, Lemercier (& Frey), 1834. Folio. 29 litograferade plr. Rött halvmarokängbd från 1900-talets andra hälft på vars rygg delar av en ursprunglig samtida rygg har applicerats. Stänkta snitt. Ett litograferat blått främre häftesomslag medbundet. En del planscher med småfläckar i marginalen och fingeravtryck på några skyddspapper. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 94-95. Akrell Stockholmiana 17. Allt som utkom. Utgavs enligt Bygdén i fem häften. Något särskilt titelblad trycktes ej, men häftesomslag tryckta av Gjöthström & Magnusson i Stockholm medföljde varje häfte. En av planscherna litograferades ej av Lemercier utan av Frey i Paris och skiljer sig något i färgton från de övriga. Målaren, tecknaren och litografen Carl Johan Billmark (1804-70) lät utgiva flera arbeten med landskapsvyer. ”Svenskt konstnärslexikon” skriver om Billmarks studier i Paris: ”Han studerade hos Isidors-Laurent Deroy, och man kan i litografierna från den tiden se, hur snabbt han förfinar sin teknik. Bland hans förstlingsarbeten i Paris märks ’Stockholms pittoreska omgivningar, I, Djurgården’.” En text av J. E. Rydqvist ”Djurgården förr och nu”, tänkt för detta verk, utkom i stället separat 1833.

Sthlm, A. J. Nordström respektive J. C. Holmberg, 1792-98. 8:o. 128 + 129-224 + 225-589,(1),541-42 + 593-800 + 801-1064 + (12),1065-1455 s. & 8 utvikbara tryckta tabeller på sju blad. Fyra samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerade ryggar och grårosa titeletiketter som har lite varierande titeltext. Röd- och blåstänkta snitt. Ryggarna lite blekta och torra samt med enstaka fläckar samt två av dem med smärre nagg. Enstaka fläckar, bl.a. några små fuktfläckar i yttersta marginalerna. Tredje delen lätt bruntonad i slutet och lagerfläckig på de sista sidorna. Fläck på s. 703-04 i fjärde delen. Femte delen mer lagerfläckad. Den stora tabellen i slutet av sjätte delen med reva vid infästningen. Bra svit. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1877. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1049. Originaltrycket av s. 541-42 i del III har en inledande rad som hamnat fel i sättningen; ”genomträngande strålar, på det vi ej”. Felet nämns ej i erratalistan, men är korrigerat på utbytesbladet. Christian Ludvig Jöranson (1738-1820) var affärsman i Stockholm och deltog aktivt i den ekonomiska debatten. Han utgav ytterligare bland annat ”De oekonomiska orsakerne till svenska folkets nu varande vanmakt” och ”Alle redlige svenskars valspråk: nationen måste frälsas”. ”Försök til et systeme” är hans huvudarbete och det mest omfattande nationalekonomiska arbetet i Sverige intill dess.

Göteborg, S. Wahlström, 1830. 8:o. Litograferat titelblad,191,(1) s. & 3 litograferade notblad. + WADMAN, J. A. Sednare samlingar. 2. Lekochalfwar. Göteborg, C. Backman, 1835. 8:o. Litograferat titelblad,188,(4) s. & 3 litograferade notblad. Två samtida mörkblå glättade pappbd. I synnerhet första bandet nött vid falsar och med skada upptill på ryggen. Den första delen tryckt på blåtonat papper. Ett bokmärke har lämnat avtryck på första delens titelblad och överst på detta kan man även ana en bortskrapad gammal namnteckning. På sina håll omfattande samtida kompletteringar i del I. Med J. A. Bredbergs respektive Elin och Carl Blidbergs stplr. J. Viktor Johanssons ex. Johan Anders Wadman (1777-1837) vistades några terminer i Lund och blev 1800 student i Åbo. Några år senare hade han hunnit med en längre utlandsresa och att förskingra hela sitt fadersarv. Han bosatte sig i Göteborg och hankade sig där fram till sin död med tillfälliga arbeten under beskydd av professor C. F. Weltzin. Som diktare är han mest känd för sina i bellmansk anda kvicka tillfällighetsverser. Hans samlade arbeten utgavs, om än delvis censurerade, av Herman Bjursten 1855 och ånyo 1869 och 1877 av J. G. Carlén och C. H. Rydberg samt 1946 av bokens tidigare ägare J. V. Johansson. Som exempel på Wadmans kvickheter kan anföras: ”Ack! Visst är det skönt, att stolt och modigt strida/ För den goda saken, för sitt fosterland;/ Till belöning sen, på knä vid kungens sida,/ Att få stryk och stjerna af hans hjelte-hand;/ Men att lemna bålen, innan den blir slut?/ Åh nej, äran väntar tills vi druckit ut.” Kompletteringarna i del I består av de ursprungliga lydelserna i dikter som omarbetats av anständighetsskäl inför tryckningen.

Greifswald, H. J. Struck, (1757). 4:o. (8),383,(5) s. Med träsnittsvinjett på titelsidan och grav. vinjett på s. (3). Ganska nött men vackert samtidamarmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett i marokäng. Röda snitt. Enstaka fläckar. Bläckmonogram daterat 1794 på titelbladet. Exlibris för Joh. Henr. Schröder. Bra ex. från Ericsberg. Dedikationen daterad den 10 september 1757 är riktad till Adolf Fredrik med en stor vacker graverad vinjett av J. E. Rehn. I detta verk har bibliotekarien och historikern Johann Carl Dähnert (1719-85) sammanställt ett stort antal handlingar och tal rörande jubiléet och universitetets historia. Det grundades 1456 och var på denna tid Sveriges äldsta universitet. Johan Henrik Schröder (1791-1857) var universitetsbibliotekarie och professor i Uppsala samt en framstående boksamlare. Hans böcker såldes på auktion i februari 1866. Enligt G. E. Klemming rådde på auktionsdagen sådant snöoväder att många bud och köpare blev försenade till auktionen. Därför blev priserna ofta låga. Carl Jedvard Bonde på Ericsberg var dock uppenbarligen där i tid då Ericsbergsbiblioteket innehöll många volymer ur Schröders bibliotek.

Lund, J. Lundblad respektive Swanborg & comp. respektive Agardh & comp., 1801-14. 8:o. 112 + (8),113-232 + (2),233-394 s. + 227,(1) s. & 1 utvikbar grav. karta. Med en träsnittsillustration i första häftet på s. 22. Två trevliga nära samtida glättade marmorerade pappbd med rödbruna titeletiketter och blåstänkta snitt. Små nagg på titeletiketten till första volymen och upptill på ryggen till det andra. Första delens andra häfte har några ouppskurna sidor. En rätt kraftig tryckfärgsplump har medfört en smärre textförlust på s. 291 i första delens tredje häfte, där det även finns en diskret marginalanteckning i blyerts på s. 356. Titelbladet till del III har en del småfläckar och en gammal lagning, på s. 3 mindre bläckkludd och slutligen en ganska tråkig fläck i övre marginalen på s. 227. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5846. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 112. Heintze & Johanson Litteratur om Malmö K 82 med felaktig kollationering. Kartan graverad av A. Arvidsson efter en ritning av C. v. Angell. Sammanlagt utkom dessa fyra häften av det stort anlagda verket. Det tredje häftet har titeln ”Första delen af Skånes historia och beskrifning, innehållande samlingar”. De inledande 40 sidorna i häfte två förtecknar tryckt och otryckt material rörande Skåne. Därefter följer Magnus Sellanders rättelser och tillägg till Tunelds geografi, ett avtryck av Malmö recess, översättningar och utdrag ur Skånelagen samt rättelser till föregående häften. Tredje häftet innehåller ett utdrag ur ”Skånska palte boken”. Tredje delens första häfte handlar om Malmö. Historikern Nils Henric Sjöborg (1767-1838) blev professor i Lund 1799. Genom L. von Engeströms förordnande utnämndes han till antikvitetsintendent för hela riket, vilket resulterade i många och långa resor i syfte att uppspåra och beskriva landets fornminnen.

Skara, F. J. Leverentz, 1810. 8:o. 95,(2) + 96 s. + (HAMMARSKÖLD, LORENZO) Kritiska bref rörande herr canzli-rådet, C. G. af Leopolds samlade skrifter. Kristianstad, F. F. Cedergréen, 1810. 8:o. (2),156,(2 blanka,3) s. + HAMMARSKÖLD, L. Försök till en kritik öfver Friedrich Schiller, betraktad som poet, häfdatecknare och filosof. Sthlm, A. J. Nordström, 1808. 8:o. 84 s. Nött men trevligt samtida mörkgrönt hfrbd med guldornerad rygg, mörkröd titeletikett och oval nummerskylt. Rödstänkta snitt. Ryggen repig och skinnet ytligt nött vid ytterfalsarna. Inlagorna med bruksspår och allmänt lite småfläckiga och solkiga. En del marginalnoteringar och understrykningar i blyerts och bläck. Delvis med råkanter i nedre marginalen. En liten bläckplump på s. 45-46 i det första arbetet. Det andra arbetet delvis ouppskuret. Titelbladet till det tredje arbetet delvis loss. Ett litet hål med bokstavsförlust på s. 79. Mindre pappersförorening i yttermarginalen och en bit in i texten på s. 67 i det sista arbetet. Med Otto von Feilitzens namnteckning daterad den 23 maj 1863. Bra samlingsband. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 384 för det första arbetet. Allt som utkom. Andra häftets titel avslutas med texten ”utgifven af sällskapet Pro joco”. Även detta häfte är dock utgivet av Lorenzo Hammarsköld. Han var vid denna tid livligt engagerad som publicist, inte minst sporrad av den nya tryckfrihetsförordningen och de nya strömningar inom litteraturen som började göra sig gällande i Sverige vid denna tid. Första häftet innehåller bl.a. Hammarskölds viktiga sonettcykel ”Svenska skalder”. Bland översättningarna återfinns ”Några ord öfver resultaterne af fransosernes expedition till Egypten” (där bl.a. Åkerblads hieroglyfforskning refereras) och texter av t.ex. Goethe, Lukianos och Petrarca. I andra häftet publiceras bl.a. en omarbetad version av Lings ”Kärleken” och en översättning av ”Francesca och Paolo” ur Dantes ”Inferno”. Med sin hårda kritik av den i samtiden så högt skattade Leopold kastade sig Hammarsköld in i den litterära debatten och bröt samtidigt väg för den nya skolan.

Örebro, N. M. Lindh, 1820-34. 8:o. (8),300,(8) + (4),300,(8) + (4),264,(7) + (4),238,(5) + (4),258,(5) + (4),248,(4) + (4),216,(4) + (4),283,(6) + (4),213,(3) + (4),246,(3) + (4),224,(4) + (4),290,(6) + (4),283,(5) + (4),305,(5) + (4),342,(4) + (4),282 s. Åtta trevliga gröna mönsterpressade klbd från 1830-talet med dekorativt guldornerade ryggar. Rödstänkta snitt. Obetydligt blekta ryggar och några enstaka smärre solkfläckar på pärmarna. Liten reva överst i främre ytterfalsen på första volymen. Liten stötskada i frampärmens överkant på sista volymen. Några ställvisa lagerfläckar i första delen. Liten reva i s. 211-12 i del VII och i övre marginalen på s. 139-40 i del XVI. Mycket fin svit. Enda kompletta översättningen till svenska av Gibbons klassiska ”The decline and fall of the Roman empire” som utkom första gången 1776 i sex kvartovolymer. Slutstycket i denna svit är dock daterat Lausanne den 27 juni 1787: ”Det var ibland Capitolii ruiner, som den första tanken inom mig uppstod på ett arbete, som under tjugu förflutna lefnadsår utgjort mitt nöje och min sysselsättning, och hvilket jag, utan att det motsvarar mina egna önskningar, slutligen öfverlemnar till allmänhetens vettgirighet och billiga omdöme”.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1926. 170 s. Häftad. Lätt snedläst och med minimal reva överst i ryggen. Dedikation till ”Henry Nilsson från Päta 1926”. Henry Nilsson var medarbetare på ”Helsingborgs-postens” redaktion där Birger Sjöberg arbetade från 1907. ”Päta” var Birger Sjöbergs smeknamn.

Sthlm, J. & A. Riis, 1857. 8:o. 16 s. + WITTROCK, VEIT BRECHER. Försök till en monographi öfver algslägtet Monostroma. Med fyra taflor. A.a. Sthlm, J. & A. Riis, 1866. 8:o. 66 s. & 1 utvikbar tryckt tabell & 4 litograferade plr. + WITTROCK, VEIT BRECHER. Algologiska studier. I och II. Med tvenne taflor. Uppsala, Edquist & Berglund, 1867. 8:o. (2),46 s. & 2 litograferade plr. + ARESCHOUG, J. E. Slägtena Fucus (L.) Decaisne & Thuret och Pyenophycus Kütz jemte tillhörande arter. (Aftryck ur Botaniska notiser. 1868). [=rubrik]. Uppsala, W. Schultz’ boktryckeri, 1868. 8:o. 17 s. + NORDSTEDT, O. Bidrag till kännedomen om Sveriges Desmidieæ. (Aftryck ur Botaniska notiser 1868 n:o 1). [=rubrik]. Uppsala, W. Schultz’ boktryckeri, 1868. 8:o. 38-43 s. + WITTROCK, VEIT BRECHER. Bidrag till kännedomen om Sveriges Zygnemacéer och Mesocapacéer. (Aftryck ur Botaniska notiser för 1868 4:de häftet). [=rubrik]. Uppsala, Akademiska boktryckeriet, Ed. Berling, 1869. 8:o. 187-90 s. + KROK, Th. O. B. N. Bidrag till kännedomen om alg-floran i inre Östersjön och Bottniska viken. Öfversigt af kongl. Vetenskaps-akademiens förhandlingar 1869. N:o 1. [=rubrik]. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1869. 8:o. 67-92 s. + LAGERSTEDT, NILS GERH. WILH. Om algslägtet Prasiola. Försök till en monographi. A.a. Uppsala, W. Schultz’ boktryckeri, 1869. 8:o. (4),42,(1 blank,1) s. & 1 litograferad plansch. + WARMING, EUG. Symbolæ ad floram Brasiliæ centralis cognoscendam, edit. Eug. Warming. Particula quinta. (Societati tradita die 21 jan. 1870.) (Aftryck af Vidensk. medd. fra den Naturhist. forening i Kbhvn. 1869, nr. 14-15, pag. 195-234). [=rubrik]. U.o., u.å. 8:o. 157-96 s. & 3 grav. plr. + WITTROCK, VEIT BRECHER. Disposito Oedogoniacearum suecicarum. Cum tabula I. Öfversigt af kongl. Vetenskaps-akademiens förhandlingar, 1870. N:o 3. Stockholm. [=rubrik]. U.o., u.å. 8:o. 119-44 s. & 1 litograferad plansch. + WITTROCK, VEIT BRECHER. Oedogiaceæ novæ, in Suecia lectæ, quas descripsit. Cum tabula I. (Aftryck ur Botaniska notiser 1872, n:o 1.) [=rubrik]. Lund, Berlingska boktryckeriet, 1872. 8:o. 8 s. & 1 litograferad plansch. + WITTROCK, VEIT BRECHER. Om Gotlands och Ölands sötvatten-alger. Med 4 taflor. Meddeladt den 10 januari 1872. Bihang till k. svenska Vet. akad. handlingar. Band 1. N:o 1. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1872. 8:o. 72 s. & 4 litograferade plr, varav 2 utvikbara. + NORDSTEDT O. Desmidiaceæ ex insulis Spetsbergensibus et Beeren Eiland in expeditionibus annorum 1868 et 1870 suecanis collectæ. Cum tab. VI et VII. Öfversigt af kongl. Vetenskaps-akademiens förhandlingar. 1872. N:o 6. [=rubrik]. U.o., u.å. 8:o. 23-42 s. & 2 litograferade plr. + AULIN, FREDRIK RUTGER. Anteckningar öfver hafsalgernas geografiska utbredning i Atlantiska hafvet norr om Eqvatorn, i Medelhafvet och Östersjön. A.a. Sthlm, C. M. Thimgren, 1872. 8:o. (4),44 s. + KJELLMAN, FRANS REINHOLD. Bidrag till kännedomen om Skandinaviens Ectocarpeer och Tilopterider. Med två taflor. A.a. Sthlm, K. L. Beckman, 1872. 8:o. (2),112 s. & 2 litograferade plr, varav 1 utvikbar. Samtida hfrbd med guldornerad rygg och den förgyllda titeltexten: ”Afhandlingar i algologi af svenska författare 1857-72”. Svagt stänkta snitt. Ryggen hårt blekt och med några ytliga repor och småstänk. Nedre snittet har en fläck. Genomgående bra inlagor med enstaka tidningsbevillningsstplr och sporadiska småfläckar. Något nära skuren i övre marginalen på sina håll. Aulins arbete har en handskriven dedikation till P. T. Cleve, som sannolikt sammanställt samlingsbandet. Krok Bibliotheca botanica suecana 1 & Josephson Avhandlingar ock program s. 57 för Ekman. Krok 1-3, 5a-b & 6 för Wittrock. Krok 26 för Areschoug. Krok 28 & 30 för Nordstedt. Krok 5 för Krok. Krok 1 & Josephson s. 125 för Lagerstedt. Krok 1 för Aulin. Krok 1 & Josephson s. 118 för Kjellman. Per Teodor Cleve (1840-1905), som Aulin har dedicerat sitt arbete till, var kemist och mineralog samt professor i kemi vid Uppsala universitet. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Från och med början av 1890-talet mattades C:s intresse för egna experimentella forskningar i kemi. All den tid, undervisningen lämnade fri, liksom ferierna ägnade han nu åt fullföljandet av ungdomstidens biologiska arbeten. Redan 1863 hade han författat en monografi över de svenska arterna av släktet Vaucheria, och de följande åren bearbetade han andra sötvattensalger såsom desmidiacéer och diatomacéer. De senare eller de s.k. kiselalgerna, vilka i stor utsträckning förekomma som plankton, fritt svävande i floder, sjöar och hav, tilldrogo sig mer och mer hans intresse. Efter hand utvecklade han sig till en av samtidens främste kännare av plankton i allmänhet och speciellt av diatomacéerna. I det stort anlagda arbetet »Synopsis of the Naviculoid diatoms», vilket utkom i tvenne delar i början av 1890-talet, gav han en sammanfattning av denna grupps olika former. Beundransvärd är den snabbhet och säkerhet, varmed han här uppfattat det karakteristiska hos en art och kunnat återgiva det i ett karakteristiskt namn, en kort beskrivning eller en ofta blott skisserad avbildning.” [...] ”kommer hans huvudarbete, »The seasonal distribution of Atlantic plankton organisms» (1901), att för all framtid stå som det grundläggande arbetet över Atlantens planktongeografi”.

Hamburg, sumtibus G. Liebezeit, 1699. 8:o. (12),128,131-50,(1,1 blank),151-466,(2 blanka,2),50,(19,1 blank),3-80 s. + SCHEFFERUS, JOHANNES. Svecia literata seu de scriptis et scriptoribus gentis Sveciæ. Opus postumum, Holmiæ initio anno MDCLXXX, excusum, nunc autem denuo emendatius editium, & hypomnematis historicis illustratum, a Johanne Mollero. Hamburg, sumtibus G. Liebezeit, 1698. 8:o. (16),346,(28),347-475 s. Samtida skinnbd med upphöjda bind, oxiderad rik ryggdekor och stänkta snitt. Ryggen torr och flammig samt med smärre maskhål nedtill. Enstaka understrykningar i början och en hel del mycket diskreta bläckmarkeringar. I första arbetet en rostfläck med bokstavsförlust och en del smärre textförluster på grund av pappersförtunning på s. 1 och 11 i sista pagineringsföljden, som liksom den föregående felaktigt är bunden sist i denna volym. Det andra arbetet med några rostfläckar i nedre marginalen på s. 225-27 och i yttermarginalen på s. 329-30. Det sista arbetet Med C. F. Pipers förvärvsanteckning som lyder: ”Kiöpt på Hildebrands auction Stockholm d. 12 martii 1740 för 12 dlr 8 kmt”. Från Engsöbiblioteket. Ulric Celsings signatur och priset 7 skilling. Från Biby. VD17 12:131059Z respektive VD17 12:131076Q. Bibliotheca danica IV:548 och Thesaurus librorum danicorum 331 för det första arbetet. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 830 och Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 20 för det andra. Första upplagan av Bartholin utkom i Köpenhamn 1666. Bröderna Albert och Thomas Bartholin var söner till den berömde danska polyhistorn Caspar Bartholin. Arbetet färdigställdes av den äldre brodern Thomas då Albert avled 1663. Mollerus kompletteringar är mycket omfattande. Första upplagan av Schefferus utkom 1680. Den avslutande delen av pagineringsföljden med Mollerus kompletteringar. Med en tryckt dedikation till Magnus Gabriel De la Gardie från Schefferus änka och ättlingar. Sveriges äldsta egentliga bibliografi. Den är uppställd kronologiskt och förteckningen börjar med de medeltida landskapslagarna. Även förtecknas i Sverige verksamma utlänningars svenska verk, bl.a. författarens egna, och finländares tryckta skrifter från Michael Agricola till Johannes Paulinus. Vad gäller personhistoriska tryck och akademiska avhandlingar försvarade utanför Sverige och Finland är bibliografin fortfarande inte till fullo ersatt. Enligt Gustaf Benzelstiernas ”Censorsjournal” trycktes bokauktionskatalogerna över Jacob Henrik Hildebrands bibliotek i januari 1740 men inga exemplar tycks vara bevarade. Hildebrand (1669-1719) tillhörde den förmögna köpmanssläkten och han var en tid verksam i Riksarkivet. Hans böcker såldes först en tid efter hans hustrus död. C. F. Pipers (1700-70) stora bibliotek splittrades på Engsöauktionen 1803, där Ulric Celsing gjorde fina förvärv.