Search Results

Sthlm, L. J. Hjerta, 1830. 8:o. (11,1 blank),390,(2) s. Elegant samtida rött halvsaffianbd med vacker guld- och blindpressad ryggdekor, mönsterpressat orange pärmpapper med bred fin guldtryckt ramdekor. Helt guldsnitt. Främre falsen sprucken några cm upptill. De övre pärmhörnen stötta. Liten fuktfläck i bakpärmens övre hörn. Ett fåtal småfläckar i inlagan. Exlibris Tarras-Wahlberg med mottot ”Trusty and true”. Praktfullt och vackert ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2056. Ludvig Hünersdorf var stallmästare i Kassel. Översättaren Otto Vilhelm Kuylenstierna (1793-1871) var militär och från 1821 understallmästare hos kungen och stallmästare och chef för hovstallets ekonomi från 1834 samt slutligen hovstallmästare 1843.

Sthlm, C. Deléen respektive C. F. Marquard, 1806-08. 8:o. (12),276,(1) + (8),LVIII,498,(2) s. Två ngt nötta marmorerade samtida hfrbd med sparsamt guldornerade ryggar, bruna titeletiketter och ovala gröna nummerskyltar. Gula snitt. Titeletiketterna med några ytliga repor och sprickor. Bakpärmens övre kant med mindre skada på andra volymen och den främre har en liten svart fläck nedtill. Sporadiska lagerfläckar. Bra ex. från Ericsberg. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1806:1 respektive 1808:1. Bibliotheca Walleriana 11075. En översättning i utdrag till engelska utkom 1813, ”A view of the progress and present state of animal chemistry”. Berzelius var en viktig pionjär inom den så kallade djurkemien, det vill säga de kemiska processer som äger rum i levande kroppar. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Till en början ägnade han sig företrädesvis åt den fysiologiska kemien. Redan 1806 hade han utgivit första delen av sina »Föreläsningar i djurkemien». Då emellertid de tidigare arbeten av andra, varpå han i förstone ville grunda sin framställning, befunnes vara både få och bristfälliga, fann han sig föranlåten att själv företaga ett stort antal analytiska undersökningar av olika animaliska ämnen. Resultaten av dessa undersökningar finnas nedlagda dels i senare delen av »Föreläsningar i djurkemien» (1808), dels i åtskilliga smärre avhandlingar, såsom »Om djurkemiens framsteg» (1810) m.fl. De representera ett värdefullt pioniärarbete på ett vanskligt och dittills föga bearbetat område. Så stort var i själva verket B:s intresse för djurkemien, att denna antagligen för all framtid hade förblivit hans huvudstudium, därest icke vid undervisningen även bristen på en användbar lärobok i den allmänna kemien gjort sig kännbar”.

Strängnäs, typis & impensis capituli, excudebat Z. Brockenius, 1644. 12:o. (23),132,(1) s. Något nött rosa pappbd från 1800-talets början med olivgrön titeletikett. Ryggen nött överst och nederst. Inlagan ganska bruntonad, lagerfläckig och med spridda starkare fläckar. Lagad reva p.g.a. tunt papper i yttermarginalen på s. 31-32 och liten pappersförlust i yttermarginalen på s. 46-47 samt liten reva i nästa blad. Utfluten samtida svårläslig namnteckning nederst på titelbladet. På det gamla medbundna försättsbladet en samtida anteckning och ”Ex libris AS Tayard” i bläck samt en liten 1700-talsanteckning att ”denna tractat blef förbuden genom et kgl. tryckt placat”. Namnteckning Carl Fredrik Hellman från 1850. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 590. En andra upplaga utkom 1661. Den lärda Johannes Matthiæ (1593-1670) var hovpredikant och följde Gustav II Adolf under fälttågen. Han fick efter kungens död ansvaret för den minderåriga drottning Kristinas uppfostran och blev efter fullgjort värv biskop i Strängnäs 1643. Matthiæs skrifter förbjöds genom tryckt förordning 1662 och han avsattes från sin tjänst 1664. Zacharias Brockenius var Strängnäs fjärde boktryckare och verksam 1644-71. Detta arbete är en utgåva av de böhmiska brödernas förslag till en ekumenisk kyrkoordning som Matthiæ publicerade i samband med att han tillträde biskopsstolen i Strängnäs. Arbetet var tänkt som en lösning av Europas svåra teologiska splittring och ett underlag för Kristinas kommande kyrkoreform. Enligt Lindroth innehöll boken ”många betänkliga inslag och en kärleksförklaring till den fornkyrkliga enkelheten”. Boken väckte stort misshag bland övriga prästerskapet som gick till angrepp mot de många främmande inslag de fann i Matthiæs kyrkoordning. Efter Kristinas konvertering till katolicismen ansåg många Matthiæ bära skulden. Andreas Simonis Taijard (1650-1708) var född i Fellingsbro i Västmanland, kyrkoherde i Ekerö och sedan Munktorp samt riksdagsman. Enligt eftermälet i Odéns ”Östgötars minne” (1902) ”var han af en högmodig och häftig karaktär och kunde ofta icke styra sina affekter, hvarigenom han ådrog sig processer och äfventyr”. Hans arkiv återfinns idag i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.

Växjö & Lund, J. P. Lönnegren respektive Berlingska boktryckeriet, 1844-46. 8:o. IX,(1 blank),596,(1) + XV,(1),597-979 + (2),412,(2) s. + (RYDÉN, A. J.) Bihang till Ny Smålands beskrifning af P. Wieselgren. Jönköping, J. Sandwall, 1847. 8:o. VI,(1,1 blank),172 s. Med en del runavbildningar i texten i del I. Tre samtida hfrbd med nötta guldornerade ryggar och sprängda snitt. Banden skiljer sig från varandra i så måtto att ryggarna till del II och III är betydligt mer nötta liksom även de yttre falsarna. Vidare är de sprängda snitten blåa i de två senare delarna, medan snitten till del I har en mer obestämbar färg. Med stötta pärmhörn och delvis med smärre sprickbildning i innerfalsarna. Första volymen med liten skada i pärmpappret på baksidan. En inklistrad maskinskriven anteckning på insidan av första delens främre pärm. Bra inlagor. I del II en liten solkfläck på försättsbladet och i den tredje delen en liten solkfläck i texten på s. 11-18 och även ett par mindre fuktfläckar i yttermarginalen på s. 76-81 och i nedre marginalen på s. 307-08. Med P. A. Bolins namnteckning och Gösta Bodmans exlibris. En senare gåvotillskrift daterad julen 1955 på insidan av främre pärmen till del I. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5914. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 114. Del I av ”Ny Smålands beskrifning” rör de gamla virdarna och landskapets olika fornminnen, del II beskriver Växjö och de omgivande häradena i Kronobergs län och del III har undertiteln ”Topographi: Wexiö stifts andel af Jönköpings län”. Bihanget redigerades av A. J. Rydén med bidrag av flera författare och innehåller ”Bidrag till Smålands naurbeskrifning” och ”Bidrag till småländska regementernas historia”. Peter Wieselgren (1800-77) är idag kanske mest känd som nykterhetsförespråkare, men han gjorde betydande insatser som levnadstecknare, litteraturhistoriker, topograf och översättare.

Sthlm, J. L. Horrn, 1718. 4:o. 20,1-60 s. Bra halvpergamentbd med elegant handtextad titel (Johanna Röjgård & Lars Laurentii). Fin inlaga med endast några sporadiska lagerfläckar. Nedre hörnet bortrivet på s. 17 i den andra pagineringsföljden och en gammal rättelse införd i texten på s. 33. Ej i Leijonhufvud & Brithelli. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7043. Almquist Svensk genealogisk litteratur 41. Utgiven av Johan Peringskiöld på Sparrefamiljens bekostnad. Anna Fickes dotter Bylou (död 1519) var abbedissa i Vadstena kloster och är med sin ”Chronicon” en av våra första genealogiska författare. Verket är en av huvudkällorna till svensk medeltida adelsgenealogi.

Sthlm, H. A. Nordström, 1826. 8:o. (8),111,(1) s. Häftad i samtida ngt nött gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Oskuren. Enstaka småfläckar. Samtida marginalförstrykningar på s. 19, 21-23, 33, 44-49, 59, 62, 98 och 103 samt förbockningar i marginalen av enskilda dikter. Bra ex. med dedikation från utgivaren till Atterbom. Utgivaren P. A. Sondén skriver i förordet att ”i vår vitterhets häfder, der medelmåttan mer än en gång vunnit ryktbarhet, tillkommer Frese ett utmärkt rum: och, med undantag af Stjernhjelm, finnes knappast, före Gustaf III:s tidehvarf, någon skald, med hvilken han icke kan uthärda en jemförelse.” Sondén (1792-1837) är idag förmodligen mest känd som utgivare av andra författares arbeten, t.ex. Bellmansupplagan i sex band 1835-36 samt den reviderade utgåvan av Hammarskölds ”Svenska vitterheten” 1833. Han var kusin till Atterbom och ingick liksom denne i Auroraförbundet och kretsen runt ”Phosphoros” och ”Poetisk kalender”. Atterbom inleder sin biografi av Frese i del II av ”Svenska siare och skalder” (1842) med orden: ”Jag uppslår i detta ögonblick, med tvåfaldig rörelse, en liten ’blå bok’, kallad ’Valda skrifter af Jacob Frese, samlade och ånyo utgifna af P. A. Sondén’. Den lilla boken, i alla afseenden väl ombesörjd, förvarar de ömma ljuden af en luta, hvars ägare bortgick från jorden i sin ålders vår, sedan han tillbragt nästan all denna vår på sjuksängen eller i en långsam aftyning. Utgifvaren åter, som, ungefär hundrade år efter Freses död, egnade honom denna välförtjenta minnesgärd, bortrycktes sjelf blott tio år senare – och föga längre framskriden i ålder, – från svenska kyrkan, från svenska vitterheten, från sina talrika vänner.” De stycken som klarast avspeglar Freses begåvning menar Atterbom att ”Sondén, med säker urskillning, utvalt och sammanställt.” Förbockningarna av enskilda dikter i föreliggande exemplar stämmer delvis med det urval av dikter som Atterbom lät infoga i ”Svenska siare och skalder”. Därutöver återfinns flera i bläck markerade passager, t.ex på s. 98 vid ”Du, som träder på min graf, spotskas icke åt mitt stoft; hvad du är, har jag varit; och hvad jag är, skall du ock blifva.”

Sthlm, 1931. XXVIII,126,(2),127-531 + (2),533-1028 s. + ALMQUIST, JOHAN AXEL. Frälsegodsen i Sverige under stormaktstiden. Med särskild hänsyn till proveniens och säteribildning. Andra delen. Nyköpings län och Livgedingets Södermanlandsdel. I-II. Sthlm, 1934-35. X,(1,1 blank),412 + (2),415-808 s. + HEDAR, SAM. Stormaktstidens frälsegods. Särtryck ur Historisk tidskrift 1948. Sthlm, 1948. s. (1),168-73. + Maskinskrivet, osignerat och odaterat manuskript med rubriken HARPSUND skattesäteri om 2 mantal. U.o., u.å. 6 blad. Fyra snarlika bruna hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerade ryggar, mönsterpressade pärmpapper, stänkta snitt och medbundna omslag (de två senare volymerna etikettsignerade Riksarkivets bokbinderi). En del mindre nötningar och småfläckar på ryggarna. En ljus fläck på det opaginerade bladet efter s. 126 i del I av första arbetet. En del för hand införda rättelser och kompletteringar. Det häftade särtrycket löst bilagt i fjärde volymen och med dedikation till Jan Eric Almquist. I denna volym återfinns också den maskinskrivna bilagan. Intressant exemplar på bättre papper ur författarens son Jan Eric Almquists bibliotek och med dennes anteckningar. Skrifter utgivna av Svenska Riksarkivet 1. ”Exemplar på bättre papper” angivet på bakre omslag till alla fyra volymer. Båda delarna består av en volym ”Inledning och tabeller” och en volym ”Säterier”. 1946-47 utkom en tredje del om Östergötland och 1976, i redaktion av Holger Wichman, en fjärde del om Småland. Ett centralt standardverk rörande adelsgodsen under svenskt 1500- och 1600-tal med många annars svårfunna uppgifter om både personer och platser. Jan Eric Almquist (1894-1976) var son till Johan Axel Almquist och professor i rättshistoria med en lång rad titlar rörande svenska gods- och ägandeförhållanden i sitt författarskap. Hedars särtryck är en recension av verkets tre första delar.

Sthlm, J. L. Horrn, 1731. Stor 4:o. Grav. porträtt,extra grav. titelblad,(16),270,(2) s. & 63 grav. plr, varav 2 utvikbara. Med talrika illustrationer i texten. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind och mörkbrunt infärgat titelfält. Ryggen blekt, torr och med lagning upptill. Bra inlaga med endast sporadiska småfläckar. Någon plansch aningen lagerfläckig. Fyra planscher hämtade ur ett annat exemplar. Med Ulric Celsings namnteckning. Från Biby. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7568. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0610a. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1375 för avsnittet ”Libellus [...] de scriptoribus rei nummariæ Svethicæ [...]”. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 109 för första upplagan från 1691. Elias Brenner (1647-1717), som brukar räknas som den svenska numismatikens fader, utgav redan 1691 den första upplagan av ”Thesaurus nummorum sueo-gothicorum”, här med en kortare historisk inledning. Arbetet är egentligen en illustrerad katalog över hans eget mynt- och medaljkabinett, vid denna tid det största i landet. Med egen övad hand (han var en skicklig miniatyrmålare), hade han ”efter sine veritable originaler” avritat 431 svenska mynt och medaljer, vilka sedan av honom själv och andra graverats eller skurits i trä. Brenner fördelade sina mynt kronologiskt, efter regenter. I och med detta uppkom en rad svåra misstag, särskilt i fråga om de tidiga, inskriftslösa medeltidsmynten. Brenners uppfattningar var ofta giltiga under de närmaste tvåhundra åren. Det förringar dock inte helhetsbilden av Brenners storartade arbete som vägröjare och pionjär inom svensk numismatik. Han fortsatte sitt samlande till sin död 1717, ivrigt planerande en andra upplaga av ”Thesaurus”, vilken också utkom tack vare Niklas Keder 1731. Denna upplaga är mer omfattande och återutger Brenners ypperliga kopparstick. Brenners myntsamling kom, sedan den utan framgång erbjudits till svenska staten, att säljas till den engelska köpmannen Thomas Grainger och vidare till en medlem av huset Demidoff i Ryssland. En senare Demidoff (eller Demidov) skänkte åren 1803 och 1806 Brenners svenska mynt till den numismatiska samlingen i Moskvas universitet. Dessa samlingar övergick efter revolutionen 1917 till Pusjkin-museet i Moskva.

Uppsala, Palmblad & comp., 1834 respektive Leffler & Sebell, 1840. 12:o. 239 s. Samtida svart hfrbd med guldornerad och blindpressad ryggdekor. Blåstänkta snitt. Hårt nött rygg där ytskinnet krackelerat och med litet nagg överst. Enstaka fläckar, dock en rejäl fuktrand i marginalerna i arket 17 med s. 193-204. Sidorna 13-84 tryckta på lätt blåtonat papper. På försättsbladet namnteckning J. F. Törnquist daterad Uppsala 1840. Bilagd handskriven förvärvslapp att boken köptes på Gumperts 1963 för 85 kr. Garrison-Morton 1993 4478.104: ”the foundation of modern gymnastics and therapeutic massage”. Hagelin Kinetic jottings s. 146-48 som uppger att boken trycktes i 1000 exemplar. De första 84 sidorna trycktes 1834, övriga delar av verket utgavs postumt av P. J. Liedbeck och C. A. Georgii. En andra upplaga trycktes i Lings samlade skrifter 1866. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”1839 uppdrog Ling ordnandet av sin litterära kvarlåtenskap åt G [Georgii] och sin svärson Jakob Liedbeck, G:s bäste vän och senare svärfar. De fullbordade 1840 den av Ling påbörjade utgivningen av Gymnastikens allmänna grunder.” Georgii var själv sjukgymnastiklärare och han gifte sig alltså med en dotter till Ledbeck som var dotterdotter till Ling. Johan Fredrik Törnquist framlade 1839 under Schröders presidium en del i en avhandlingsserie ”Legenda Svecana” vid Uppsala universitet.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1778. 8:o. (8),256,(11,5 blanka) s. & 1 stor utvikbar grav. plansch. Trevligt lätt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och gul titel- samt grön deltiteletikett i glättad papp. Stänkta snitt. Ryggen med några småfläckar och deltiteletiketten lite naggad. Inlagan delvis lagerfläckig. Med C. G. von Liewens grav. exlibris. En andra upplaga trycktes 1826. Samuel Thomasson Schultze (1698-1778) var kamrerare i Bergskollegium och medlem av Vetenskapsakademien. Han hyste ett stort intresse för lanthushållning, utarbetade ett stort hushållslexikon som aldrig trycktes, och dog samma år som denna första upplaga av ”Den swenske fiskaren” utkom. Ett fyrtiotal fiskarter beskrivs i kapitlet ”Om de mångahanda fisk-slag i synnerhet, som uti Swerige äro bekante”. Planschen som avbildar abborre, mört och löja samt fiskutrustning är graverad efter Gries arbete ”Beskrifning, at fånga swälg-fisk med ref och krok” som utkom 1757.Carl Gustaf von Liewen (1748-1809) var militär, bl.a. vid Royal Suédois och i amerikanska frihetskriget samt i 1788-90 års krig. Han stödde Gustav III under statskuppen 1772 och var även en period kammarherre hos Lovisa Ulrika under hennes tid som änkedrottning. Liewens vackra exlibris är graverat av J. F. Martin och har på ett litet språkband nederst i bild texten: ”för dig jag hela werlden glömmer”. Hans fina bibliotek köptes in av Gustaf Piper och förvarades länge på Hedensberg.

Sthlm, 1909-10. (8),74,(1) + (8),98,(1) + (12),109,(5),1-24 + (2 blanka,10,2 blanka),31 s. & 118 plr, varav några utvikbara. Fyra bruna hfrbd med upphöjda bind, guld- och blindlinjerade ryggar samt stänkta snitt. Banden lite ojämnt blekta och något nötta samt med några obetydliga småfläckar på ryggarna. En del av planschernas skyddspapper med veck. En liten bläckfläck ytterst i nedre marginalen på planscherna i första delen. Den första ritningen i del II med några små marginalveck. Ett vikt hörn i noterna i del III. Tryckt i 200 numrerade exemplar, varav detta är nr 65 (del I, III-IV) respektive 17 (handskrivet i del II). Verket är rikt illustrerat i texten och innehåller dessutom 108 numrerade planscher. I del II finns dessutom 10 onumrerade tryckta ritningar över skåpet. De avslutande 24 sidorna i del III består av tryckta notblad till ”Die Lieder auf den Spielkarten im Schranke, aus der Mensuralnotenschrift übertragen” av Karl Valentin. Det berömda Hainhoferska eller Augsburgska konstskåpet skapades av Philip Hainhofer (1578-1647) och skänktes av Augsburgs borgerskap vid Gustav II Adolfs intåg i staden den 24 april 1632. Fortfarande finns ungefär 1000 av föremålen som låg i detta kuriosakabinett och ingick i gåvan bevarade. Skåpet donerades av Karl XI 1694 till Uppsala universitet. Det är normalt sett utställt i Gustavianum mitt emot domkyrkan i Uppsala. Böttigers rikt illustrerade arbete är fortfarande standardverket om skåpets historia och innehåll.

Uppsala, J. F. Edman, 1797. 4:o. (6),36,(3) s. & 1 utvikbar tryckt tabell & 1 utvikbar gränskolorerad grav. karta. Enkelt lite solkigt modernt ljusblått pappbd med tryckt titeletikett på frampärmen. Oskuren inlaga. Enstaka obetydliga fläckar, t.ex. i nedre hörnet på s. 33-34. Invändigt ett fint och bredrandigt ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6626 med avvikande kollationering. Kartan är graverad av E. Åkerland. Kartan är i utvikt skick ca en och en halv meter lång och visar Strömsholms kanal som sträcker sig längs Kolbäcksåns flöde. Avslutas med en ”förteckning på herrar delägare uti Strömsholms slussverk”.

Åbo, Frenckellska boktryckeriet, 1798. 8:o. (4),150,(1) s. Bra ljusbrunt stänkdekorerat pappbd med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Med gamla rödstänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. En liten fläck i övre marginalen på s. 114-15. Den finska kemisten Johan Gadolin (1760-1852) studerade i Åbo under P. A. Gadd och senare framförallt under Torbern Bergman i Uppsala. Han samarbetade även med Gahn och Scheele. Gadolins viktiga ”Inledning”, som publicerades i samband med hans tillträde som kemiprofessor i Åbo, användes flitigt av studenterna vid universiteten i Norden och utgår från Fourcroy och Lavoisier. Den har kallats den första moderna textboken i kemi i Norden.

Kalmar, (L. Lindeblads änka), 1774. Liten 8:o. Extra grav. titelblad,(16),550 s. & 1 utvikbar grav. karta. Något nött stänkdekorerat samtida hfrbd med upphöjda bind och svartlinjerad rygg utan titel. Blåstänkta snitt. Delvis något avskavt pärmpapper och nötta pärmkanter och hörn. Det extra graverade titelbladet bruntonat med hörnfläckar. Sidorna (3-10) i början med stor fuktrand, i övrigt bra inlaga med enstaka fläckar, t.ex. en liten rostfläck på s. 116 och svagare dito på s. 392. Kartan är bunden vid s. 180 och har en marginalreva vid infästningen. Namnteckning Petr. Frigelius 1774 på det tryckta titelbladet respektive frampärmens insida. Trevligt ex. med intressant proveniens! Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 475. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5947. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 20. Det extra graverade titelbladet avbildar sex olika sigill och anger att verket skrevs 1772. Kartan, signerad And. Löfman, avbildar ”Hultsfreds slätt och planen deromkring”. Crælius framhäver i sitt förord att han med sitt arbete ”väckt den slummrande frågan om wattuminskningen”, en fråga som ”de enfaldige icke begripa, och de lärde gärna gå tyst förbi”. Petrus Frigelius (1708-91) var född utanför Kalmar och präst samt från 1755 verksam i Madesjö församling. Han är mest känd för sina många teckningar av kyrkor och andra historiska minnen i Kalmar stift, vilka finns bevarade i stifts- och gymnasiebiblioteket i Kalmar.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1851. 4:o. VIII,185,(1) s. & 5 utvikbara grav. plr, numrerade 1-2 och 11-13. Träsnitt i texten. Blått ohklbd med tryckt titeletikett. Bandet lätt nött och de övre hörnen något stukade. Ställvis lagerfläckig, mest i marginalerna. Planscherna med fler fläckar. En samling starkare fläckar vid nedre hörnet på s. 81-84. Samtida ägaranteckning ”Calmar Lots Contoir år 1852” i bläck på försättsbladet. Bra ex. Senare publicerade delar och nya upplagor kallades ”Svenske lotsen”. Andra bladet är en deltitel ”Beskrifning öfver sydvestra delen af Östersjön, från Öresund och Belterne till Kalmar på den svenska och Rixhöft på preussiska kusten, med tillhörande vägledningar. Under commendeur-capitainen och riddaren A. Almlöfs öfverinseende”, författad av August Olivecrona, vilken var kaptenslöjtnant vid flottan. De charmiga planscherna liksom de många träsnitten i texten avbildar kustsilhuetter sedda från havet.

Nürnberg, bei Jacob Sturm, 1823 & Leipzig, bei Friedrich Fleischer, 1827-31. 8:o. (12),CLIII,206,(1,1 blank,2) + (2),182,1-208 s. & 43 utvikbara handkolorerade grav. plr & 1 utvikbar tryckt tabell. Två utvikbara tryckta tabeller ingår i pagineringen i första delen. Två ganska nötta samtida hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor och oranga titeletiketter vilka är delvis avnötta. Blåstänkta snitt. Inlagan med enstaka fläckar och några smånaggar. Några anteckningar i texten. Samtida namnteckning C. G. Myrin och senare dito Bo Peterson. Planscherna är infästa på blått papper för att kunna vikas ut under läsningen. Planscherna är ritade av Jacob Sturm. Nissen Die Botanische Buchillustration 1439. Margadant Early Bryological Literature pp. 188-89. Claes Gustaf Myrin (1803-35), svensk botaniker. Mossläktet Myrinia är uppkallat efter honom.

Sthlm, C. F. Marquard, 1803. (4),LV,(1 blank),1-152,(2),153-393,(1) s. & 8 grav. plr. + ACHARIUS, ERIK. Supplementum species quamplures novas descriptas nec non observationes varias complectens, quod praeviae suae methodo lichenum adiunxit auctor. (Leipzig, 1803). IV,5-52 s. Fint samtida blått klistermarmorerat pappbd med röd titeletikett i saffian. Endast lätt putsade snitt. Frampärmen med ett ytligt litet maskangrepp och ett aningen knäckt hörn. Rostfläck på försättsbladet. Enstaka obetydliga lager- och småfläckar, supplementet med något fler fläckar. En bläckfläck på s. XXIX. På frampärmens insida en inköpsanteckning daterad Paris 1818 och i slutet senare franska bibliografiska anteckningar. Trevligt ex. med Nils Fries exlibris och hans diskreta inköpsanteckning i blyerts. Krok Bibliotheca botanica suecana 9. Utgiven på bokhandlaren F. D. D. Ulrichs förlag. Erik Acharius (1757-1819) var en av Linnés sista lärjungar och har kallats ”pater lichenologiæ”, ”likenologins fader”. Planscherna graverades av Fredrik Akrel och förekommer ibland kolorerade. Nils Fries (1912-1994), professor i botanik, särskilt fysiologi och anatomi, vid Uppsala universitet. Han studerade bland annat svampars fortplantning.

Sthlm respektive Uppsala, 1883-86-(87). (2),116,116a-b,117-253,(1) s. Bra brunt marmorerat hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, titeletiketter av brunt skinn, marmorerade pärmpapper och övre guldsnitt. De nedre pärmhörnen lite stötta. Minimal fläck mitt på titelbladet och lagad reva på s. 229. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 32. Allt som allt tryckt i 50 exemplar och endast i denna upplaga på skrivpapper. Med uppsatser om ”Guds verk och vila”, kopparsticken i ”Suecia antiqua et hodierna”, ”Dialogus creaturarum” m.m. samt med en utgåva av Bureus ”Sumlen” och andra anteckningar av denne, liksom en nyckel till J. G. Rothmans ”Philolalus Parrhesiastes eller den pratsjuke fritalaren”.

Sthlm, L. Wennberg, 1774. 4:o. (4),68 s. & 1 grav. plansch. Ljusbrunt hfrbd från 1900-talets första hälft med guldlinjerad rygg och brun titeletikett. Rödstänkta snitt. Ryggen med några mörka fläckar och främre falsen lätt nött. Spridda lagerfläckar. Titelbladet något lagerfläckigt och med lite solk. Lite trycksvärta i nedre marginalen på s. 6-7, några större fläckar på s. 21-22 och minimal rostfläck i texten på s. 51. På titelbladet J. E. Collin respektive Nils Englunds namnteckningar samt tillskrivet felaktigt Warmholtznummer ”1581”. Inklistrat katalogklipp och Gustaf Berndtssons exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 489. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6373. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 31: ”En i sitt slag enastående beskrivning av högt och oskattbart värde.” Planschen föreställer en man och en kvinna i folkdräkter. Arbetet, som tillskrivits Petrus och Johannes Gaslander, är utgivet av Linnélärjungen Frans Westerdahl och var tänkt som första delen av en serie liknande skildringar av Sverige. ”Beskrifning, om swenska allmogens sinnelag” bygger på uppteckningar från Västbo härad i Småland där Petrus Gaslander (1680-1758) var kyrkoherde och har sannolikt bearbetats av sonen Johannes Gaslander (1718-93). Denna något ostrukturerade samling av folkliga traditioner och vidskepelse var ett pionjärarbete som mötte frän kritik i samtiden. Wieselgren skriver att Växjöbiskopen O. Osander förebrått J. Gaslander bokens utgivande, varpå den senare blev ”så förtörnad, att han uppbrände alla exemplar, han kunde öfverkomma. Boken är derför rar.” Bokbränningen fanns länge bevarad i folkminnet i Bursaryd och traditionen menade att ”Beskrifning, om swenska allmogens sinnelag” var en svartkonstbok som kunde användas till att utöva trolldom. En recensent i ”Tidningar utgifne i Upsala” skrev att författaren tycktes ha ”sammanrafsat alt det sladder, som någonsin passeradt igenom gamla käringars mun emellan lappska fjällen och Öresund”. Arbetet blev en viktig inspirationskälla för senare folklivsskildrare som L. F. Rääf och G. O. Hyltén-Cavallius.

Göteborg, A. Grefwe, 1676. 12:o. (18),364,(5) s. Vackert stänkdekorerat skinnbd från 1700-talets mitt med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett. Pärmarna med blindpressad kantdekor och blå klistermarmorerade snitt. Falsarna lite nötta men hela och ryggen med ytliga sprickor. Enstaka fläckar. Hårt skuren i övre marginalen, tangerande några rubriktexter i första sidföljden. Titelbladet med delvis raderad namnteckning daterad 1685. På frampärmen i guldtryck Jöran Adlerbergs initialer ”* J * A *” (där stjärnorna är blommor i verkligheten). Läckert ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 459 med felaktig kollationering. Engström Amund Grefwe s. 128. Med de ovanliga erratabladen i slutet. Deltitelblad ”Appendix qvæstionum variarum” på s. 161. I boken ingår även författarens ”Processus criminalis” med eget titelblad på s. 239. De båda arbetena utkom första gången 1651, även då tryckta av Grefwe. Claudius Kloot (1612-90) var jurist och rådman i Göteborg från 1647 till 1655 då han avsattes för sedlighetsbrott. Möjligen hade en av hans älskarinnor fött ett barn som hon dränkte i ett träsk. Kloot blev tack vare sina juridiska kontakter frikänd, men kvinnan dömdes till döden och avrättades. ”Processus criminalis” anses vara det första försöket till en systematisering av den svenska kriminalprocessen. Kloot slutade sin karriär i Vänersborg där han 1660-76 var justitieborgmästare. Jöran Adlerberg (1732-94) var protokollssekreterare och statskommissarie. ”Han hade dels ärft och dels fått genom gifte, med Anna Elisabeth Löwenhielm, mycken rikedom” berättar Carlander.

Linköping, Petre och Abrahamsson, 1817. 8:o. 38,(2 blanka) s. Häftad i samtida gråpappomslag med en röd oskriven etikett på ryggen. Bakre inre falsen öppen och sannolikt har det suttit ytterligare ett litet tryck där. Bra inlaga med B. J. Odelstjernas överstrukna namnteckning och med noteringen ”Roman” nederst på titelsidan. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6290. Ett sällsynt arbete och en bra skildring av både den historiska bakgrunden och anläggningens dåvarande utseende. Äldre uppgifter attribuerar denna skrift till F. Odelstjerna, en uppgift som rättats i 1974 års upplaga av Bygdéns ”Anonym- och pseudonymlexikon”.

Wisingsborg, J. Kankel, 1675. 4:o. (2),60 s. Något nött svart hfrbd från 1900-talets mitt med rödmönstrade pärmsidor. Gamla stänkta snitt. Inlagan lagerfläckig och med fuktfläckar i nedre marginalen. En delvis överstruken äldre namnteckning i nedre marginalen på sista sidan, Gabriel Stenberg [?]. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 837-38. Almqvist Johann Kankel 27. Översatt av Ambrosius Nidelberg (d. 1689). Denne översatte ytterligare några resebeskrivningar vilka trycktes av Kankel. Johann Kankel (1614-87) var född i Pommern och kom till Sverige 1664. Från 1666 fram till sin död förestod han Pehr Brahe d.y:s tryckeri på Visingsö.

Lund, (mellan senast 1895 och tidigast 1909). (392) blad & 5 stora utvikbara plr. Elegant rikt dekorerat grått oklbd med röda snitt (P. Herzog & söner, Stockholm). Små stötskador i de övre pärmhörnen. Fint ex. På deltitelbladet till ”Infattningar” står det ”Utgifven 1895” och impressum med årtalet 1909 återfinns på baksidan av blad (359). Tryckt på ena sidan av bladen. Många blad tryckta som dubbelsidiga planscher. Fint utformat stilprov innehållande tusentals bokstäver, figurer och ornament. Består av avdelningarna ”Brödstilar. Fraktur, Antiqua, Mediæval, kursiv m.m.”, ”Accidensstilar. Diverste tecken m.m.”, ”Infattningar. Ornamenter m.m.”, ”Polytyper och vignetter” och ”Messingsliniefabrikater. Hörn, sirlinier etc.”. Varje avdelning med eget deltitelblad inom rikt dekorerat ramverk i flerfärg. Berlings boktryckeri och stilgjuteri ombildades till aktiebolag 1888, vilket årtal står i medaljongen på bandets baksida. På bandets framsida har Johannes Gutenbergs porträtt och vapen fått en framträdande plats.

Uppsala, typis Edmannianis, 1769. Folio. (2),XLVIII s.,1-176,175-330,329-588,587-746,743-44,749-1186 spalter + (2) s.,128,130-209,208-683,678-681,688-975,974-1099,2000-01,2003-40 spalter. Med inklistrad grav. titelvinjett i del I och med 1 inklistrad grav. vinjett på s. 1 i vardera delen. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett. Röda snitt. Ryggen torr och ganska nött. Främre ytterfalsen sprucken vid de två översta ryggfälten. Innerfalsarna med viss sprickbildning, men häftningen är intakt. Flera skrapmärken på bakpärmen och några smärre på frampärmen. Lagerfläckig, mest i marginalerna och ställvis med fler och lite starkare fläckar där. Liten hålskada med mindre textförluster i spalt 745-46 i del II. En numrering ”N:o 10” i bläck på försättsbladet och en gammal auktionsremsa på frampärmens insida med numret ”31”. Med Clas Livijns namnteckning med bara efternamnet. Från Augerum. Haugen A bibliography of Scandinavian dictionaries 258. Zaunmüller Bibliographisches Handbuch der Sprachwörterbücher spalt 343. Moll Sprichwörter-Bibliographie 5682. Fiske Catalogue of the Icelandic collection s. 265. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8997 som skriver: ”Et werk öfver mit beröm, och hvilket ingen kan vara förutan, som om vårt språk, våra lagar, antiquiteter m.m. vil förvärfva sig grundelig kunskap”. Vinjetterna graverade av Jacob Gillberg 1768-69. Ihre hade redan 1738 givits i uppdrag av Vetenskapssocieteten i Uppsala att utarbeta en svensk ordbok, men arbetet växte i omfång och försenades kraftigt. I ”Glossarium suiogothicum” söker sig Ihre, delvis inspirerad av Leibniz, genom etymologier tillbaka till ett skytiskt urspråk från vilket de europeiska språken härstammar. Detta var före upptäckten av släktskapet mellan sanskrit och de indoeuropeiska språken och intressant nog noterar Ihre likheter med persiskan, ett språk han antog hade påverkats av skytiskan. I ett slutkapitel förtecknas exempel på bokstavsväxlingar i de europeiska språken, en förteckning som anses i någon mån ha legat till grund för R. Rask och J. Grimms germanska ljudskridningslag. Ihres förteckning har dock senare visat sig bygga på otryckta anteckningar av Erik Benzelius d.y. ”Glossarium suiogothicum” markerade under alla omständigheter slutet på den rudbeckianska språkforskningen och visade att Sverige stod i jämnhöjd med det bästa som samtiden kunde prestera inom den etymologiska forskningen. Boken såldes 1845 på bokauktionen efter Clas Livijn som nummer 31 bland folianterna, vilket också står på den bevarade auktionslappen. Namnteckningens utformning tyder på att han hade haft boken sedan unga år.

Sthlm, B. G. Schneider, 1731. 8:o. (16),398,(2) + (2),88,1-64,1-80,79-90,1-72 s. Första delens titelblad tryckt i rött och svart. Samtida högst obetydligt nött marmorerat skinnbd med upphöjda bind, röd titeletikett och stilfullt guldornerad rygg. Blindpressad kantdekor och röd- och blåstänkta snitt. Enstaka spridda småfläckar. Med hål på s. 11 i andra delen med en knappt tioöringsstor textförlust som följd. Mindre lagning i nedre marginalen på s. 65 i andra delen. Fint ex. Den graverade frontespisen till del II som nämns i första delen blev aldrig utförd. På s. 342-98 i den första och de två första pagineringsföljderna i den andra delen behandlas Hollands handel, inte minst kolonialhandeln via de Ost- och Västindiska kompanierna. Författaren menar i förordet att kunskap om andra länders regeringssätt och handel är viktig att ta del av som ”efter de flitige biens exempel, så wäl ifrån närmare, som fiermare fälter söker att insuga och samla alt hwad han finner wara skåcken eller det allmänna bästa til nytta”. Han menar att Hollands ”kloka styrsel” och goda ekonomi gör landet särskilt värt att särskåda.