Search Results

Sthlm, I. Meurer, (1625)-1627. Folio. (50),952,(27) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Med en myntavbildning på s. 695. Samtida mörkt, ganska nött skinnbd med upphöjda bind och sparsamt blinddekorerad rygg. Blå snitt. Pärmarna med rik blindpressad dekor. Ryggskinnet hårdare nött upp- och nedtill, pärmhörnen stötta. Med spår av att volymen haft knytband. Den som helhet rena inlagan inledningsvis lätt solkig. Titelbladet med bortklippt namnteckning och lagning i marginalen. Liten reva i nedre marginalen på s. 335. Liten lagning i övre hörnet på s. 602 och 606. Mot slutet med en lite större bruntonad fuktrand nedtill, delvis i texten. En del samtida marginalnoteringar. Med J. O. Wedbergs exlibris och Börje Israelssons blåstpl på sista sidan. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 526-27. Schroderus förord är daterat den 1 februari 1627, impressum anger tryckåret till 1626 och kolofonen 1625. Enligt egen uppgift skulle förutom Schroderus även Ægidius Girs ha bidragit till översättningen. Detta är en av de första översättningarna av en klassisk författare till svenska.

Stockholm, Bröderna Lagerström, 1932. (69) s. Häftad och oskuren. Omslaget med några små nötningar men ovanligt fräscht. Inlagan med några minimala skador i översta marginalen uppkomna vid uppsprättningen av boken. Fint ex. Ekner 3201. Debuten, utgiven på Spektrums förlag. Med en frontespis av Otto G. Carlsund. Nummer 144 av 250 exemplar numrerade 1-250. Dessutom numrerades 50 exemplar I-L och 300 onumrerade exemplar gavs beteckningen ”andra upplagan”. Boken är ett fint exempel på svensk funkistypografi.

Jena, sumptibus Andreae Löffleri, Bibliopolae Dresdensis, litteris Georgi Sengenwaldi, 1663. Folio. Grav. extra titelblad,(2),828,1-66,(2 blanka,96,2 blanka,39) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Samtida lätt solkigt pergamentbd med handskriven ryggtitel. Inklistrade gråpappersremsor på pärmarnas insidor, vilket sannolikt är spår av ett gammalt skyddsomslag. Enstaka fläckar. Fyra ark med s. 49-98 lite fuktbuckliga med fuktrand i yttermarginalen. Äldre namnteckning eller gåvoanteckning på frampärmens insida daterad 1734. Namnteckning daterad 1877 på försättsbladet. VD17 32:676522Z. Den första utgåvan utkom 1657. Benedict Carpzov (1595-1666) var juridikprofessor i Leipzig. Genom sina arbeten i straff- och processrätt utövade han ett betydande inflytande på rättsskipningen även i Sverige.

Nyköping, J. P. Hammarin, 1795. 8:o. XVI,219,(1) s. Häftad i samtida gråpappomslag med en senare handskriven titel. Oskuren. Titelbladet med en svårläst samtida namnteckning, en delvis bortskrapad stpl med en lagning på baksidan och en lagad reva i övre marginalen. På s. 17 är en bit av nedre marginalen bortklippt. Med ett löst bilagt delvis handskrivet brev av Rolf Du Rietz. Du Rietz Bibliotheca Polynesiana 95. Ferguson Bibliography of Australia 216. Översatt av Carl Fredrik Landell. Den sista tredjedelen av resans första del, vilken innefattar det berömda myteriet på Bounty och efterföljande händelser, översattes och gavs ut 1792 i Uppsala. Det avsnittet - den i titeln till föreliggande skrift underförstådda ”andra delen” - är uteslutet här, i stället redogörs för Bountys färd från England till Tahiti och Blighs hemfärd från Timor via Batavia till England. Översättaren avslutar sitt förord: ”Så snart man ärhåller beskrifningarne öfver capitainerne Edvards och Bligh’s här omnämnde senare resor, hvarom redan är föranstalltat, skola de genast blifva utgifna, såsom i ett sammanhang med detta verk.” William Bligh (1754-1817) hade gjort karriär inom marinen och tjänat för kapten James Cook innan han fick befäl över skeppet Bounty 1787. Efter det bekanta myteriet 1789 sattes Bligh och de män som var lojala med honom på drift i en mindre båt. Efter åtskilliga umbäranden lyckades Bligh och hans män ta sig till ön Timor i nuvarande Indonesien.

Sthlm, R. Ecksteins tryckeri, 1819. 8:o. 135,(1),1-89 s. & 4 handkolorerade litograferade plr. + Förteckning på böcker och skrifter, som säljas på Ecksteinska boktryckeriet i Stockholm, Skom.-embetets hus wid Slottsbacken, n:o 7, 3:dje porten till wenster i Bollhusgränden, äfwensom, till en del, hos de fleste herrar bokhandels-kommissionärer i landsorterna. [=rubrik]. Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1820. 8:o. (8) s. Ljusbrunt hfrbd med guldornerad rygg och brun titeletikett (Nordiska kompaniets bokbinderi, 1940). Det tryckta gråpappomslaget medbundet. Ryggen med några helt obetydliga små nötningar. Inlagan oskuren och med enstaka obetydliga fläckar. Blyertsnoteringar på insidan av främre pärmen. Fint ex. Akrell Stockholmiana 882. En tidig svensk sf-roman som publicerades första gången 1817-19 som följetong i ”Allmänna journalen”. Detta är första bokupplagan. En tredje oillustrerad upplaga utkom 1832. Wallmark påstår själv, något ursäktande, att berättelsen är skriven ”på hållen”, det vill säga medan sättaren väntade på bladfyllning till nästa dag. Det är bara denna upplaga som är illustrerad och det är några av de äldsta litografiska bokillustrationerna i Sverige. Det tryckta omslaget med titeln: ”Fuselbrenner den yngres resa till Stockholm, år 1913. Med karrikaturer”. I den medbundna bokkatalogen annonseras bland annat årgångar av ”Allmänna journalen” och ”Journal för litteraturen och theatern”. ”Allmänna journalen” såldes även i lösnummer efter sitt innehåll, exempelvis ”Något om en tillkommande realisation af swenska bankosedlarne (3 n:r af Allm. journ. 1820) 3 s b:o”.

Lund, ex officina Berlingiana, 1827. Folio. VIII,39 s. & 10 grav. plr. Tagen ur band. Originalhäftningen dock bevarad och det tryckta omslaget likaså. Ryggen med spår av gammal blå ryggremsa. Omslaget lätt solkigt och det främre med en fläck och litet hål i övre marginalen. Inlagan med enstaka lagerfläckar. Liten fläck i texten på s. 23. Planscherna med fuktränder i hörnen. Bra stort ex. Nissen 2977. Allt som utkom. Dal skriver: ”Sven Nilsson var också en betydande paleontolog och geolog. Hans största paleontologiska arbete, ’Petrificata Suecana’, tryckt i Lund 1827, är en monografi över fossil i de svenska kritbildningarna. Som pionjärarbete är det grundläggande för kännedom om snäckor, musslor och brachiopoder i den svenska kritan. De 10 graverade planscherna är efter original av akademiträdgårdsmästaren Carl Joachim Lundberg, som var elev hos ritmästare Andersson.” A. Arvidsson graverade dem.

Uppsala, J. F. Edman, 1797. 4:o. (6),36,(3) s. & 1 utvikbar tryckt tabell & 1 utvikbar gränskolorerad grav. karta. Rött saffianband från 1800-talets mitt med guldlinjerad rygg och guldpressade dubbla ramlinjer samt förgyllda hörnstämplar på pärmarna som har en hertiglig krona i mitten. Ryggen hårt nött och med tråkiga skador. Små nötningsskador på pärmarna och kanterna. Bandet och inlagan av allt att döma sammanfogade på 1900-talet. Enstaka småfläckar. En fuktrand i övre marginalen på titelbladet och dedikationsbladen fortsätter genom volymen men svagare. Med Gustaf Berndtssons exlibris och ett inklistrat katalogurklipp. Bra och stor inlaga. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6626 med avvikande kollationering. Kartan är graverad av E. Åkerland. Kartan är i utvikt skick ca en och en halv meter lång och visar Strömsholms kanal som sträcker sig längs Kolbäcksåns flöde. Avslutas med en ”förteckning på herrar delägare uti Strömsholms slussverk”.

Sthlm, Burchardi, 1696. 12:o. 219,(9) s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Aningen nött marmorerat samtida skinnbd med upphöjda bind och rik men oxiderad ryggdekor. Helt guldsnitt. Ryggen mer nött överst och nederst. Pärmarna med lite veck och repor samt lätt stötta hörn. Inre främre falsen ytligt sprucken. Missfärgad i yttermarginalen och en bit in i texten fram till s. 6 och även på de sista sidorna p.g.a. skinnet. Sporadiska småfläckar, t.ex. på s. 192-93 i nedre marginalen. C. F. Militz namnteckning med sentensen ”Christus Fortunet Me” och C. J. Thamsteens namnteckning, båda nederst på titelbladet. Från Ericsberg. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 719. Gyberg Spanien i svensk litteratur 137. Översatt av Johan Gabriel Sparwenfeld. De opaginerade sidorna på slutet innehåller en hyllningstext av Gustav Peringer Lilieblad, rättelser och bokreklam från Burchardi. Salvador Jacinto Polo de Medina (1603-76) var spansk skald och präst från Murcia och originalet ”El gobierno moral a Lelio” trycktes där 1657. Johan Gabriel Sparwenfeld (1655-1727) var språkforskare och talade fjorton språk. Han vistades i Spanien från december 1689 till oktober 1690 och hopbragte där en stor samling böcker och handskrifter, däribland ”Codex aureus”. Böckerna och handskrifterna skänktes till stor del till Uppsala universitetsbibliotek och Kungliga biblioteket. En katalog över donationen till Kungliga biblioteket sammanställdes av bibliotekarien Gustav Peringer Lilieblad 1706. Utöver föreliggande översättning resulterade resan även i en översättning av Quarles ”Enchiridion”, även den tryckt 1696. Sparwenfelds många resor inkluderade även ett besök i Rom där han gav påven Innocentius XII ett exemplar av sitt ”Lexicon Slavonicum” och fick som tack fritt tillträde till Vatikanens bibliotek. De sista femton åren av sin levnad tillbringade han studerande och skrivande på sin gård Åbylund i Romfartuna socken i Västmanland.

(Haag, J. & D. Steucker), 1666. 12:o. (22),425,(52) s. Litet magnifikt rött marokängband med upphöjda bind, blindpressade rygglinjer och ramtryck på pärmarna, kantförgyllning och breda inre denteller i guldtryck samt helt guldsnitt med underliggande mrmorering (Duru, 1852). Det blå läsbandet ligger vid s. 255 där en liten röd understrykning finns i kapitelsammanfattningen. Guldtryckt exlibris ”Ex musæo Huthii” på röd marokäng. Thore Virgins guldpressade pärmexlibris och hans bibliografiska anteckningar och namnteckning från 1919. Ett fantastiskt fint ex. Jämför Berghman Catalogue des impressions Elzeviriennes 1489: ”Ce livre est l’un des plus curieux documents à consulter pour l’étude des moeurs, usages et de la vie privée de la société espagnole pendant le XVIIe siècle; la Relation de Madrid est particulièrement amusante”. Första upplagan trycktes i Paris 1665 och i utvidgad form 1666. Flera senare upplagor utkom 1666-67. I några av dem tycks det finnas ett rättelseblad på slutet. Något sådant finns inte i föreliggande exemplar och det är osäkert om ett sådant ska finnas. De opaginerade sidorna i slutet är register och en ”Relation de Madrid” av Robert d’Alcide de Bonnecasse. Kapitel 28 innehåller en beskrivning av orsakerna varför Spanien sände en ambassadör till drottning Kristina av Sverige och hur det påverkade hennes abdikation och konvertering. Texten rör Antonio Pimentel som var spansk ambassadör i Stockholm 1652-56. Spanien var den enda katolska makten som var representerad i den svenska stormaktens huvudstad vid denna tid och Pimentel blev Kristinas förtrogna, understödd av jesuiten Godofrido Franken. Henry Huth (1815-78) och sonen Alfred Henry Huth (1850-1910) byggde upp ett storartat bibliotek som såldes på en rad auktioner 1911-20.

Sthlm, A. J. Nordström, 1806-08. 8:o. (6),520 s. & 3 tryckta tabeller, varav 2 utvikbara & 5 utvikbara handskrivna förteckningar & 4 medbundna tidningsurklipp, varav 2 utvikbara & 1 utvikbar fint handkolorerad grav. karta + (2),521-1009,1110-1184 s. & 2 medbundna blåtonade blad med anteckningar + (2),346,247-258 s. & 2 medbundna tidningsnummer + (4),492,495-546,545-556 s. Fyra trevliga samtida alrotsmarmorerade hfrbd med guldornerade ryggar, orangeröda titeletiketter av glättad papp och grönstänkta snitt. Pärmsidorna något nötta. Inlagan med en del lagerfläckar. Del I med enstaka gamla marginalanteckningar, vilka är ganska talrika på s. 357. Av de medbundna tidningsurklippen är det vid s. 122-23 bläckfläckigt. Smärre solkfläckar i inre marginalen på s. 386-87. Del II och III har sporadiska marginalanteckningar, vilka delvis är beskurna. Sista delen med pappersförluster i nedre yttre hörnet på s. 353 och 369. Gamla namnteckningar, J. C. Wallensteen, en olöst namnteckning på grekiska daterad Norrköping 1869, Waldemar Danell och Josef Danell. Den medbundna kartan hör egentligen inte till verket. Det rör sig om Fredrik Akrells karta över Sverige och Finland utgiven av Daniel Djurberg 1803. Arbetet utgör fjärde delen av författarens ”Utförlig geografie”, men huvudtitelbladen med denna uppgift har aldrig varit medbundna i detta exemplar. Felpagineringar mot slutet i samtliga delar. Denna fjärde del, fördelad på fyra tjocka volymer, av Djurbergs ”Utförlig geografie” behandlar den svenska och finska geografin. Del I beskriver Sverige i allmänhet och Svealand, del II Götaland, del III Norrland och del IV Finland. Daniel Djurberg (1744-1834) utgav ett trettiotal kartor och skrev en rad geografiska uppslags- och läroböcker. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att Djurbergs ”geografiska läroböcker intogo årtiondena omkring 1800 en dominerande ställning vid undervisningen och utgingo i många upplagor”. Johan Christian Wallensteen (1774-1868) var präst och liksom sin far kyrkoherde i Kuddby i Östergötland. De medbundna anteckningarna och tidningsurklippen är nog sammanställda av fadern Johan Peter Wallensteen (1750-1820) och rör statistik av olika slag, bland annat en anteckning rörande Vallentuna och Danderyd. Två tidningsurklipp rör Elfdals porfyrverk.

Zürich, Orell, Fuessli et socc., 1813. 8:o. XCVIII,(2 blanka),128,125-40,145-200 s. & 1 utvikbar grav. karta & 2 utvikbara grav. plr & 1 utvikbar tryckt tabell. Brunt fint halvmarokängbd från 1900-talets andra hälft med guld- och svartpressade rygglinjer. Gamla bruntonade snitt. Delvis lagerfläckig. Aningen solkigt och bruntonat titelblad. Tabellen framför s. 1 är tillskrynklad. Krok Bibliotheca botanica suecana 15. Boken är ett resultat av författarens resor i Europa 1811-14. Året därpå utkom även ”Flora Carpatorum”. Botanikern Göran Wahlenberg (1780-1851) var den sista innehavaren av den linneanska lärostolen i Uppsala. Han undersökte sambanden mellan växternas förekomst, jordmånen, berggrunden och meteorologiska respektive hydrologiska faktorer. Hans studier förebådade den ekologiska växtgeografin och de var samtida, men självständiga från den internationella pionjären på detta område, Alexander von Humboldt.

Norrköping, (C. F. Broocman), 1736. 4:o. (24),192,179-80,195-208,109-12,213-16,1-168,167-228,(2 blanka),1-72,1-68,1-48,1-88 s. & 2 utvikbara grav. plr. Titelsidan tryckt i rött och svart. + CELSIUS, ANDERS. En underrettelse huru man efter solens ojämna rörelse bör rätt ställa ett uhrwärk, at thet hela åhret igenom behåller en jämn och oförändrad gång. Norrköping, (R. Broocman, 1727). 4:o. (8) s. Samtida ganska nött skinnbd med upphöjda bind, nästan helt oxiderad gulddekor på ryggen samt beige titeletikett vilken är lätt avnött och har en reva. Svagt stänkta snitt. Försättsbladet har hårt bruntonade marginaler och en avriven bit vid övre hörnet. Spridda småfläckar av olika slag. Tillskrifter i bläck övre marginalen om vilken avdelning (kapitel) man befinner sig på. Sidorna 1-24 i andra sidföljden skurna i något mindre format. De två planscherna i samma sidföljd med svaga fuktränder i övre marginalen. Namnteckning Jonas Schenström på titelbladet. En äldre lång tillskrift på försättsbladet undertecknad J. Allard att denne köpt boken ”af min älskade vän herr magister Bengt Ekbom” som i sin tur köpt den på auktion ”under dess vistande vid Upsala academie”. Exlibris Emanuel Cederström och från dennes Krusenbergs gård. Endast första delen! Du Rietz Gastronomisk spegel 20. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 138. Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 9. Schreber Svenska jaktens litteratur 43: ”Arbetet är svåråtkomligt”. En andra del utkom 1739. Reinerus Broocman (1677-1738) var kyrkoherde i Livland och senare i Hedvigs pastorat i Norrköping. Han grundade stadens första boktryckeri som övertogs av sonen Carl Fredrik Broocman. Denne var utgivare till den andra posthumt utgivna delen. Broocmans hushållsbok innehåller råd i lanthushållning, trädgårdsodling, skogsbruk m.m. och inte minst en intressant kokbok i vilken Broocman bland annat lovordar den i Sverige nyligen introducerade potatisen. Arbetet grundar sig dels på svenska och tyska skrifter, dels på Broocmans egna erfarenheter och vad han fått sig berättat av trovärdiga män. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Boken är sålunda en handbok i lantlevnadens konst och gömmer en rik fond av ekonomiskt-historiskt och kulturhistoriskt material, inklusive anekdoter (t.ex. om Karl XII:s älgjakt i Lais), skrock, huskurer och medicinska råd, ej sällan av säregen art (se t.ex. om harens medicinska bruk) osv. [...] B. har främst inspirerats av tyska och baltiska förebilder och representerar mera en strängt ordningssam, gammaldags hushållning än de nya tankar, som börjat arbeta sig fram i Västeuropa”. En förteckning över innehållet i första delen publicerades 1736 som en bokpuff i ”Stockholms post-tidningar”. Anders Celsius ”Underrettelse” återfinns ofta medbunden med Broocmans hushållsbok och är en instruktion i hur man tillverkar och använder ett solur. Möjligen är Jonas Schenström identisk med rådmannen i Västerås som levde 1717-92.

Sthlm, L. L. Grefing, 1759. 8:o. (22),379,(19,2 blanka) s. Fint samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och lejongul titeletikett. Rödstänkta snitt. Pärmarna med fläckvis avnött pärmpapper. Litet maskhål i skinnet på bakpärmen vid ryggen. Lätt bruntonad och med spridda svaga lagerfläckar. Fuktfläck i övre marginalen på s. 140-240. Fler lagerfläckar på s. 305-12. En skur små fläckar på bakpärmens insida och eftersättsbladet. Bra ex. Bibliotheca Walleriana 209 med varianten med annat titelblad med C. G. Ulff som förläggare. En andra omarbetad upplaga utkom 1775. Boken översattes till tyska och holländska. Med tryckt dedikation till Clas Ekeblad och Gabriel von Seth. Boken är en praktisk och efter verkliga fallstudier upplagd genomgång av Acrels kirurgiska verksamhet vid Serafimerlasarettet i Stockholm. Lindroth skriver att ”ett fantasieggande persongalleri från det frihetstida fattig-Sverige befolkar dessa Chirurgiska händelser, lidandet under operatörens kniv måste ofta ha varit fruktansvärt. Klart och pedagogiskt skriven blev boken en oumbärlig hjälpreda för följande generationer svenska fältskärer.” [...] ”Mer än någon annan bidrog Acrel till att ge kirurgin rang av vetenskap i Sverige”.

(Sthlm, Wankijfs änka, 1698 och 1701). Folio. 104,125-32 s. Med en grav. vinjett och två grav. begynnelsebokstäver, alla på s. 1. Oskuren i vikta ark i lite olika format och av olika papperssorter. Några obetydliga småfläckar. Första bladet aningen solkigt och med några revor i yttermarginalen, sista bladet med obetydlig pappersförlust i yttermarginalen. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 493-94. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 207. Allt som utkom av textdelen till Dahlbergs ”Suecia antiqua”, om man undantar ett titelblad som bara finns bevarat i ett par korrekturexemplar. Texten är skriven både på latin och svenska och tryckt i parallella spalter. Lagerlööf (1648-99) hade som rikshistoriograf fått i uppdrag att utarbeta en text till ”Suecia antiqua”. Tryckningen påbörjades 1698 och utgivningen övertogs vid Lagerlööfs död av Olof Hermelin. Enligt Klemmings anteckning i Kungliga bibliotekets exemplar låg restupplagan av arbetet i Riksarkivet till 1885, då några exemplar utdelades och övriga förstördes.

Visingsborg, J. Kankel, 1671. 8:o. (8),142,142-75 s. En liten illustration på s. 13. Ljusbrunt stänkdekorerat skinnbd med guldornerad rygg i 1700-talsstil och ljusare brun titeletikett (Sture Franssons bokbinderi, Stockholm). Blåstänkta snitt. Ryggen blekt och lite torr. Främre innerfalsen sprucken men håller ihop. Ställvis solkig i nedre delen efter bläddring. Titelbladet solkigt och uppfodrat i innermarginalen med ett par bokstävers förlust. Ett par fläckar på titeln och de följande två bladen. Sista sidan gråtonad. Svaga spår av bortblekta ägaranteckningar på de första opaginerade sidorna. Med Gustaf-Otto Adelborgs blyertskollationering på frampärmens insida. Exlibris Hilding Pleijel och Bibliotheca Pleijel antiqua samt Pleijels inköpsanteckning från Björck & Börjesson 1957 där han betalade 90 kr för boken. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 585 (som ej noterar hoppet i pagineringen). Almqvist Johann Kankel 11. Christian, eller Christianus, Matthiæ (1584-1655) var luthersk teolog och professor i Sorø, från 1639 bosatt i Holland. Texten är ett utdrag ur hans ”Theatrum historicum theoretico-practium” som utkom första gången 1656. Översättaren Eskil S. Fabricius var rektor på Braheskolan på Visingsö. Johann Kankel (1614-87) var född i Pommern och kom till Sverige 1664. Från 1666 fram till sin död förestod han Per Brahe d.y:s tryckeri på Visingsö.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1726. 4:o. (14),82,(14),1-174,(8) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind och svartlinjering runt binden, men ingen titel. Stänkta snitt. Något nött pärmpapper och lite nötta pärmkanter. Fuktfläckar och solk i titelbladets marginaler. Ställvisa marginalfläckar. Litet brännhål i nedre hörnet på s. 33-34 i första sidföljden. På försättsbladet en överkladdad men läslig namnteckning för Axel Luth Pettersson. Exlibris för Karl Åke Kärnell. Sympatiskt ex. Med hyllningsverser av bland andra I. Biörklund och S. Buschenfelt. Jacob Frese (1690-1729) var född i Viborg. Den vanligtvis bitske Hammarsköld skriver i ”Svenska vitterheten”: ”En innerlig, mild och varm religiositet utgjorde hufvuddraget i Freses charakter och ingaf honom under kroppsliga lidanden en christlig försakelse. Äfven sångmön tycktes ofta med välvilligt sinne hafva sänkt sig till den ädle sjuklingen och till tröst understundom lånat honom sin harpa. Knappt finner man i någon annan af hans samtidingars skrifter denna fromma värma, denna rena elegiska enkelhet, dessa rörande behag, som i Freses visserligen lågstämda, men i allmänhet rent hållna dikter”. Kyrkoherden i Flistad och senare Borås Axel P. Luth (1708-81) var sin tids mest aktiva tillfällesdiktare i Skara stift och, enligt en samtida källa, ”snäll i musik och ritning, särdeles i svenska skaldekonsten”.

Sthlm, A. J. Nordström, 1784. 8:o. 120 s. Tagen ur band. Titelbladet med liten fläck och liten pappersförlust i nedre inre hörnet. Pappersförlust i nedre yttre hörnet på s. 1-34. Lätt lagerfläckig och med reva överst på s. 91. Sista bladet delvis loss. Allt som utkom. Arbetet inleds med en dedikationsdikt till Gustav III. Innehåller vidare ett företal och uppsatserna ”Afhandling om näringstvånget i gemen, och skrån i synnerhet”, ”Förslag, til nybyggens anläggande i Indien, och på africanska kusten”, ”Förslag til grofva klädes-fabriquers inrättande å landet; afgifvit til kongl. maj:ts och riksens Commerce-collegium, af commerce-rådet herr Johan Jac. Westberg” och ”Om Marstrands frihamn”. Den sistnämnda upptar sidorna 89-120 och har inte uppmärksammats av Aberstén och Tiselius. Kellgren fick 1782 ett anslag ur manufakturfonden för utgivandet av detta arbete, som var tänkt som en fristående fortsättning på Eric Sefströms ”Handels-bibliothek”, som utkommit i fyra delar 1772-77. Det blev hårt angripet av Thorild i ”Den nye granskaren”.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1971. 134,(1) s. Häftad och ouppskuren. Med dedikation till ”Herbert Lindgren med stor beundran och ett varmt tack för ett i allo enastående omslag, tillgivnast Harry Martinson”. Bibliofilupplaga på bättre papper i 25 numrerade exemplar varav detta är nummer 8. Som framgår av dedikationen var det bokbindaren och formgivaren Herbert Lindgren som utformade bokens omslag.

Sthlm, J. G. Lange, 1769. 8:o. 32,1-526,(2 blanka) s. & 2 utvikbara grav. kartor & 5 utvikbara grav. plr + (2),531-1216 s. & 1 utvikbar grav. plansch. + CRANZ, DAVID. Fortsättning af historien om Grönland, i synnerhet af Evangeliska brödra-församlingens där warande missioners förrättningar i Ny-Herrnhut och Lichtenfels ifrån år 1763 til 1768, jemte betydeliga anmärkningar och tilökningar, rörande landets natural-historia. Sthlm, J. G. Lange, 1770. 8:o. (16),380,(18) s. Två samtida något nötta mörkbruna hfrbd med upphöjda bind, blindlinjerade ryggar och titeletiketter av beige glättad papp samt stänkta snitt. Trevliga röda klistermarmorerade pärmpapper. Några små maskhål i ytterfalsarna och några revor överst på ryggen i andra volymen. En gultonad fläck på första titelbladet. I övrigt enstaka fläckar. Lite bläckkludd på försättsbladet i första volymen. Fortsättningen kompletterad från annat håll och i ett ganska snarlikt samtida något nött mörkbrunt hfrbd med olivgrön titeletikett och rödstänkta snitt. Gulbruna klistermarmorerade pärmpapper. Pärmarnas insidor något solkiga. Enstaka småfläckar i början och slutet. Mindre maskhål i försättsbladet och titelbladet. Namnteckningar A. E. Lindblom daterad Lund 1830 och N. P. Osberg samt Frithiof Hanssons namnteckning. Bibliotheca danica III:642. Översatt av Magnus Orrelius. David Cranz (1723-77) flyttade efter en tids missionerande på Grönland tillbaka till Tyskland där han verkade som präst. Missionsarbetet bedömde han ur herrnhutisk ståndpunkt och var starkt kritisk till den påbörjade danska missionen med Hans Egede, sedermera biskop på Grönland, som förgrundsfigur. Del II med titeln ”Grönländska historiens sednare del, om brödra-församlingens missioner ifrån 1740 års början til 1762 års slut”.

Sthlm, 1884. (2),CX,(2),340 s. & 2 porträtt. Något nött halvpergamentbd med guldornerad rygg, två titeletiketter i skinn, marmorerade pärmar och röda snitt (K. S. Söderström, Stockholm). Främre omslaget medbundet. Bandet med en liten spricka överst i främre ytterfals och några små avskrapningar på titeletiketterna samt lätt nött längs kanterna. Enstaka småfläckar. Lätt solkiga marginaler på s. LXXX och en ljus fläck i övre marginal på s. 311. Med A. W. Anderbergs och Erik Anderbergs respektive exlibris samt en dedikation till den förre på främre omslaget. Sandqvist Litteratur om svenska industriföretag 42. Henriksson Litteratur om Alingsåsbygden Q 185. Enligt uppgift tryckt i 150 exemplar. Alingsås manufakturverk grundades 1724 av Jonas Alströmer, som också lyckades knyta flera inflytelserika personer till projektet, bland annat Gyllenborg, Tessin och Höpken. Företaget fick betydande förmåner vid 1726-27 års riksdag samt beviljades frikostiga lån ur den nystartade Manufakturfonden. Under följande riksdagar understöddes textilverket med tillverkningspremier, tullförhöjningar och införselförbud. Verkets omsättning fördubblades under de första 20 åren. Med hattpartiets fall 1765-66 drogs dock privilegierna in. Manufakturverket förde sedan en tynande tillvaro tills det slutligen lades ned 1847. Anders W. Anderberg (1858-1928) var verkmästare och sedermera kamrerare vid Rörstrands porslinsfabrik i Stockholm, vilken styrdes av Gustaf Holdo Stråle (1826-96) . Hans son Erik Anderberg (1892-1990) var sjömilitär och från 1945 chef för marinstaben.

Kalmar, (L. Lindeblads änka), 1774. 8:o. Extra grav. titelblad,(16),550,(2 blanka) s. & 1 utvikbar grav. karta. Nyare gult svartstänkt pappbd med röd titeletikett vilken är något skadad i högerkanten. Lätt knäckning i frampärmens övre hörn. Oskuren, samt ouppskuren i slutet från s. 529. Spridda fläckar och enstaka starkare fläckar. Småfläckar i marginalen på s. 4-5 samt små rostfläckar på s. 25-28 och en starkare dito på s. 348. Med Thore Virgins guldpressade exlibris på frampärmen och hans stpl ”Bibliotheca Qvarnforsiana” samt daterad den 10 april 1956. Stort fint ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 475. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5947. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 20. Det extra graverade titelbladet avbildar sex olika sigill och anger att verket skrevs 1772. Kartan, signerad And. Löfman, avbildar ”Hultsfreds slätt och planen deromkring”. Crælius framhäver i sitt förord att han med sitt arbete ”väckt den slummrande frågan om wattuminskningen”, en fråga som ”de enfaldige icke begripa, och de lärde gärna gå tyst förbi”. Ett sent förvärv av den legendariska bibliofilen Thore Virgin (1886-1957). I slutet av sin samlarkarriär intresserade han sig särskilt för böcker i häftat och oskuret skick.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1772. 8:o. 334 s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, svartlinjerad rygg och olivgrön titeletikett. Stänkta snitt. Delvis avnött ytskinn på binden och avnött pärmpapper. Hårt nötta pärmkanter och stukade hörn. Enstaka fläckar. Tilltagande liten brunfläck mitt på de fem sista bladen och eftersättsbladet. På försättsbladet namnteckning Joh. Carlmark satt inom parentes och namnteckningar av Carl och Samuel Landtmanson, den senare daterad 1901, samt densammes exlibris. Utmärkt provenienskedja! Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8995. Sallander Litteratur om Västergötland 411. Det första separata arbetet om västgötadialekten och enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” ”vår första vetenskapliga dialektmonografi” överhuvudtaget. Arbetet inleds med en utförlig grammatisk del som följs av en ordlista på sidorna 81-334. Ordlistan förtecknar de västgötska orden vilka översätts till uppsvenska och latin. Språkforskaren Adolf Noreen kallar ”Dialectus vestrogothica” ”ett arbete, som ej blott ojämförligt överglänste hela den föregående litteraturen i ämnet både i fråga om utförlighet och vetenskaplig hållning, utan som i båda dessa avseenden först i vår tid blivit överträffat”. Arbetet innehåller även en liten ordlista över västgötaknallarnas månsing. Sven Hof (1703-86) var lektor vid Skara gymnasium och gjorde viktiga insatser inom den svenska språkvetenskapen. Johan Carlmark (1779-1870) var en framstående boksamlare och verksam vid skolan och biblioteket i Skara. Han var även aktiv som fornforskare, bland annat i kretsen kring Västergötlands fornminnesförening. Hans fina boksamling såldes i Skara 1870 och auktionskatalogen omfattade drygt 2500 poster. Carl Landtmanson (1832-1923) doktorerade på en avhandling ”Undersökningar öfver språket i skriften Kununga ok höfdhinga styrilse” (1863), blev docent i fornnordiska språk 1865 och var lektor i Skara 1875-1903. Hans son Samuel Landtmanson (1876-1953) doktorerade på avhandlingen ”Studier över västgötamålets i- och r-ljud” (1905) och var sedan verksam som lärare och rektor i Västerås. Han utgav bland annat ”Folkmusik i Västergötland” (1911–16), en edition av Herweghrs ordbok över västmanlandsmålet (1925) och det av Johan Götlind påbörjade verket ”Västergötlands folkmål samt Västgötamålet” (1952).

Ulm, auf Kosten der Stettinischen Buchhandlung, 1788-91. 8:o. XI,(1),364 + (10),390 s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titeletikett och stänkta snitt. Ryggskinnet ytligt nött och delar av guldorneringen bortnött liksom även pärmpappret på främre pärmen. Bra inlaga med endast enstaka obetydliga småfläckar. Med Carl Joh. Fants namnteckning daterad Uppsala 1830 och J. O. Wedbergs exlibris.