Search Results

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1841. 8:o. (2),XVI,582 s. + SUNDEVALL, C. J. Årsberättelse om zoologiens framsteg under åren 1840-1842 till kongl. Vetenskaps-akademien afgifven af zoologiæ intendenterna vid Rikets naturhistoriska museum. Första delen (anim. vertebrata.) af C. J. Sundevall. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1844. 8:o. XIV,322 s. + SUNDEVALL, C. J. Årsberättelse om zoologiens framsteg under åren 1843 och 1844 till kongl. Vetenskaps-akademien afgifven af zoologiæ intendenterna vid Rikets naturhistoriska museum. Första delen (anim. vertebrata.) af C. J. Sundevall. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1847. 8:o. X,(1,1 blank),222,(2 blanka) s. Tre samtida ngt nötta marmorerade pappomslag med titeletiketter med svart text. Med enstaka fläckar. Första volymen inledningsvis med en fuktfläck. Med Carl J. Sundevalls namnteckning och dennes talrika marginalkommentarer och rättelser samt ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Årsberättelserna, sammanställda av C. J. Sundevall (1804-75), innehåller detaljerade redogörelser för de senaste rönen inom zoologi och etnografi samt recensioner av den nyaste litteraturen på området. Gunnar Brusewitz hade bl.a. markerat passagen: ”En korp af 70 år, skjuten på en ö i Mälaren 1840, och bärande en uti underkäken fastnaglad kopparplåt, märkt 1770, omtalades af ref. vid mötet i Köpenhamn 1840”.

Sthlm, L. Salvius respektive H. Fougt respektive Kongl. tryckeriet, 1755-88. 8:o. 257 s. Sidorna 69-70 är en utvikbar tryckt tabell. + (4),264 + (10),250,451-56,257-351 + (4),506,(2) s. & 3 tryckta tabeller, varav 2 utvikbara. Med 1 inklistrad grav. myntillustration på s. 23. + (6),371 s. & 1 grav. medaljplansch. Titelbladen med graverade vinjetter. Fem prydliga om än lätt nötta ljusbruna hfrbd från 1830-talet med guld- och blindpressad ryggdekor. Gula snitt av något skiftande färg. De aningen blekta ryggarna lite mer nötta allra överst. Lätt stötta pärmhörn. Första volymen saknar försättsblad. Del I med spridda lager- och småfläckar samt återkommande fuktrand i övre marginalen. Lagning i yttermarginalen på s. 133 och nedtill på s. 135 med bokstavsförluster och småhål samt litet hål i texten på s. 169-70. Liten fläck på s. 3, solkstråk i yttermarginalen på s. 143 och några små bläckfläckar på de följande sidorna. Andra delen med ett fåtal fläckar, i gott skick på blåtonat papper. Tredje delen med en gultonad fläck i texten på s. 101-04. Fjärde delen med lagerfläckigt titelblad och en del spridda lagerfläckar samt en liten rostfläck i texten på s. 3. Medaljplanschen i femte delen gråtonad, sannolikt på grund av dåligt rengjord plåt. Första titelbladet med en beskuren samtida namnteckning. Otto Hson Adelborgs namnteckning i alla volymerna. Ställvis något fläckig men bra svit. Allt som utkom av denna första serie. En ny serie ”Kongl. Vitterhets historie och antiquitets academiens handlingar” utkom med början 1789. Titelvinjetten är graverad av Olof Årre. Medaljplanschen i del V föreställer Voltaire och är graverad av J. F. Martin. Denna första serie handlingar är det som utkom från Lovisa Ulrikas illustra Vitterhetsakademi. 1786 ombildades den till Vitterhets historie och antikvitets akademien av sonen Gustav III när han gav denna akademi delvis ny inriktning för att skilja dess verksamhetsfält från den nybildade Svenska akademien. Första delen innehåller akademiens stadgar, en inledning av Olof von Dalin, ”Tankar öfver Folkungarnas härkomst” av Eric Tuneld, ”Poema in serenissimi & potentissimi svecorum regis Caroli Gustavi transitum maris Balthici die 7 februar. 1658” av Bolle Willum Luxdorph, ”Försök att igenfinna den finska nationens och språkets härkomst” av Gustaf Bonde, ”Korta påminnelser vid svenska skaldekonsten i vår tid” av Olof von Dalin, ”Historisk undersökning om krigs-konstens tilstånd i Sverige, i konung Gustaf den förstes tid” av Jacob Röding, ”En hjeltes beskrifning” av Jacob Mörk och ett avslutande tillstånd om ”censur-frihet” för handlingarna utfärdat av Adolf Fredrik samt inträdestal av Anders Johan von Höpken, Gustaf Bonde och Carl Reinhold Berch. Andra delen innehåller flera tal och svar av Carl Fredric Scheffer, ”Anmärkningar öfver svenska språket” av Eric af Sotberg ”Försök til fri öfversättning af Plinii den yngres låf-tal til kejs. Tranajanus” av Axel G. Leyonhufvud, Äre-minne öfver [...] Gustaf Bonde” av Carl Reinhold Berch, ”Märkvärdigheter om konung Gustaf I. Des person och regering” av Anders af Botin, ”Mina tårar. Skalde-quäde” av Johan Elers och ”Deviser på femton minnes-penningar” av Anders Lanærus och Samuel S. Loenbom samt inträdestal av J. W. Liliestråle, Axel G. Leyonhufvud, G. F. Gyllenborg, Johan Elers, C. Manderström, Sten Abraham Piper, Anders Schönberg och Berge Frondin. Tredje delen innehåller ”Ode, öfver et godt samvete” av Adolph Fredric Ristell, ”Försök, til deviser på spel-penningar” av Anders Gedda, ”Försök til [...] deviser och inscriptioner” av Anders Lanærus, ”Öfversätningar, utur Ovidius och Horatius” av Gustaf Regnér, ”Ode, öfver en stadig man” av Johan Henric Kellgren, ”Svar, uppå den af hennes kongl. maj:t enkedrotningen upgifna frågan: om de menniskor, som antingen gynnas af en besynnerlig lycka, eller äro mindre samvetsgranne hvad medel de bruka til stora värfs utförande, förtiena namn af stora män?” av A. Schönberg, ”Fabler, författade på svensk vers” av G. F. Gyllenborg, ”Afhandling om danska konungen Eric Ericsons tilnamn Menved” av Johan Ihre, ”En ynglings inträde i verlden. Skaldestycke” av J. H. Kellgren, ”Anonymt svar, uppå den frågan: hvad värde seder kunna hafva, när de icke äro blandade med belefvenhet?”, ”Svar, uppå kongl. Vitterhets academiens fråga: hvad qvinnokönets upfostran har verkat, och kan verka, på de almänna sederna i samhällen” av Fredric Mozelius, ”Stycken af Tacitus. Öfversättningar flocktals, och tid efter annan, inlemnade” av S. A. Piper, ”Äreminne öfver [...] Clas Ekeblad” av A. J. von Höpken, ”Herr Carl Reinh. Berchs lefverne” med en förteckning över hans tryckta skrifter av E. af Sotberg och ”Åminnelse-tal öfver [...] Olof von Dalin” [på vers med avslutande prosabiografi 1780] av J. W. Liliestråle. Fjerde delen innehåller ”Svar, uppå den af kongl. Vitterhets academien framstälde fråga: vore menniskan lyckligare om hon förutsåge sit öde i verlden” av J. H. Kellgren, ”Beskrifning på en gammal penning, som förvaras uti myntsamlingen vid universitetet i Lund” av Sven Lagerbring, ”Svarm, på kongl. Vitterhets academiens fråga: i hvad mon runstenarne uplysa forntidens historia” av Jonas Apelblad, ”Historisk afhandling om svenska siö-magten i äldre tider och i synnerhet under konung Erich XIV” av Jacob Tengström, ”Afhandling om svenska folkets lärdom och vitterhet, under drotning Christinas regering, jemnförde med deras kunskaper i de föregående åldrar” av B. Frondin, ”Fabler, författade på svensk vers [...] Andra flocken” av G. F. Gyllenborg, ”Johan Ihres lefverne” av E. af Sotberg och ”Eric af Sotbergs lefvernesbesskrifning” av Nils von Rosenstein. Femte delen innehåller förord av N. von Rosenstein, ”Svar, på den af kongl. Vitterhets academien framstäldte fråga: om intet folkslag härtils gjort, är det väl troligt at någon nation hädanefter gör några lyckeliga framsteg i vitterhets öfningar, utan at känna de gamla grekers och romares original-skrifter? av J. Tengström, ”Tal” av Daniel Melanderhielm, ”Försök, til målning af carl Gustafs egenskaper” av F. Mozelius, ”Äreminne öfver riks-rådet Johan Skytte” av Clas Gartz, ”Afhandling om de fordna adeliga värdigheter, jarlar, med flera, i Sverige” av Fredric Conrad Broman, ”Stockholms försvar af Christina Gyllenstjerna år MDXX” av N. Lorentz Sjöberg, ”Lefvernes beskrifning öfver [...] Carl Rudenschöld” av G. Adlerbeth, ”Birger Frondins lefverne” av N. von Rosenstein, ”Medalj öfver Voltaire” och ”Lefvernes-beskrifning öfver [...] Jean le Rond d’Alembert” av N. von Rosenstein. Juristen och personhistorikern Otto Adelborg (1883-1982) var född på Södertuna och hjälpte bland annat Gustaf Elgenstierna med ”Svenska adelns ättartavlor”.

Uppsala, literis Wernerianis, (1725). Liten 8:o. (2),48 s. Häftad med lite trasig samtida ryggremsa av guldbrokadpapper. Första och sista sidan småfläckiga i nedre marginalen. En samtida marginalanteckning på s. 35. Fint ex. från Ericsberg. Lidén Catalogus disputationum 112. Sabin A dictionary of books relating to America 100961: ”on the evidences of visits of the norsemen to America”. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1531: ”Författarens göromål är att bevisa, det scandianerne icke allenast haft kundskap om America, utan också verkeligen gjort resor til denna verldenes del, i synnerhet till norra America; hvarjemte han framställer någre americanske folkslags seder och bruk, som äga likhet med sådane som fordom i vår nord varit vedertagne.” Avslutas med en jämförelse mellan svenska och grönländska ord som författaren inhämtat från Olof Rudbeck.

Sthlm, L. Salvius, 1747. 8:o. (38),479 s. & 1 utvikbar grav. plansch. Titelsidan tryckt i rött och svart. Nött samtida skinnbd med med upphöjda bind och brun titeletikett av marokäng samt spegeldekor på pärmarna. Klistermarmorerade snitt. Pärmdekoren oxiderad. Ryggen ngt skadad upptill och främre pärmen med mindre nagg i den övre kanten. Pärmarna lite bågnade. En del kludd på försättsbladet. Inre falsar lite svaga. Det inledande opaginerade registret försett med prydliga gamla sidhänvisningar i bläck. Sporadiska småfläckar, t.ex. några bläckfläckar i yttermarginalen på s. 76-77. Planschen har några fläckar i nedre marginalen och även en liten bit in över plåtkanten. Med en gammal namnteckning på titelbladet, ”Geisler”. Bibliotheca Walleriana 12190. Genom ”Mineralogia” blev Wallerius känd över hela Europa och hans arbete översattes till tyska, franska och ryska. Wallerius använde sin egen stora mineralsamling omfattande ”öfwer 4000 specimina, utom petrificater och concreta” som källa. Vidare var samarbetet med Daniel Tilas fruktbart. Mineralerna är indelade i fyra klasser eller ”flockar”: jordarter, stenarter, malmarter och ”stenhårdningar”. Namnteckningen är troligen av Erik Geisler (1720-73). Denne var markscheider vid Falu gruva och ritade 1753 en ny karta över Stora Kopparberget. Han var morfar till E. G. Geijer.

Sthlm, L. Salvius, 1755. 4:o. (16),50 + (10),51-106 s. Med två runstensavbildningar i träsnitt på s. 60. Häftad i senare gråpappomslag med mörkgrön titeletikett av skinn. Enstaka fläckar. Främre pärmens insida samt titelbladet med några äldre anteckningar, bl.a. en datering den 28 november 1780. John Papes i Helsingborg exlibris på främre pärmens insida jämte en blyertsnumrering 3456/360 för Björck & Börjessons katalog 360 där exemplaret såldes för 40:-. Bra ex. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 61. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 590. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 138. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 538 respektive 542 för artiklarna av Berch, vilka sedan omtrycktes i Gjörwells ”Nya svenska biblioteket”. Allt som utkom. Utgiven av Nils Wessman. Med bidrag av C. R. Berch om ”mynte-friheter” och ”mynt-hus”. Behandlar i övrigt bland annat kung Valdemars jordebok och den så kallade ”palteboken” samt ”Scanör och Falsterboda, samt det sillfiske som där fordom tid warit”.

Uppsala, 1920. 62,(3) s. & 6 plr. + SCHREBER von SCHREEB, TOR. Svenska jaktens litteratur intill år 1900. Tillägg och kommentarer. Sthlm, 1958. 30 s. Det första arbetet i ett brunt hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och övre guldsnitt (A.-B. Nordiska bokhandeln, Stockholm). Främre omslaget medbundet. Ryggen blekt och lite nött samt med en liten fläck överst. Inlagan med många intressanta blyertsanteckningar. Det senare arbetet häftat. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Kjellberg Den svenska jakten i litteraturen 920.18 respektive 958.27. Första delen är tryckt i 200 numrerade exemplar, varav detta är nummer 177. Den andra är tryckt i 100 exemplar och är en av den svenska bibliografiska litteraturens riktigt svårfunna titlar. Arbetet är fortfarande standardverket vad gäller den äldre svenska jaktlitteraturen och har tillförlitliga kollationeringar etc. Tilläggsvolymen innehåller även många uppgifter om sällsynthetsgrad, vilka är hämtade ur en lång samlarerfarenhet. Anteckningarna i detta exemplar ger en bild av hur Gunnar Brusewitz byggde upp sitt eget jaktbibliotek.

Visingborg, J. Kankel, 1674. 4:o. (4),162,(2 blanka) s. Med en illustration i texten på s. 150. Lätt solkigt pergamentbd från början av 1900-talet med mörkröd titeletikett och sparsam guldornering på ryggen. Pärmarna lite bågnade. Urklippt katalogisering av denna bok från en antikvariatskatalog infäst på bakre pärmens insida. Ganska lager- och fuktfläckig inlaga. Gammal bläckfläck i texten på s. 45-46 och lite kompletterande gammal bläckdekor i den avslutande typografiska vinjetten på s. 162. Med Per Wahlströms respektive Curt Wallins exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 583. Almqvist Johann Kankel 21. Martinus Martinius (1614-61) ”De bello Tartarico” utkom första gången på latin i Rom 1654 och författaren var bland annat ansvarig för den katolska missionen i Kina. Almqvist skriver i sin Kankelbiografi att en ”affskrift om kongerijket China” som omnämns av Per Brahe 1666 med all sannolikhet är identisk med en avskrift av Martinius arbete. Översättaren Ambrosius Svenonis Nidelberg (död 1689) översatte ytterligare några resebeskrivningar, vilka trycktes av Kankel. Johann Kankel (1614-87) var född i Pommern och kom till Sverige 1664. Från 1666 fram till sin död förestod han Per Brahe d.y:s privata tryckeri på Visingsö. 1674 var hans mest verksamma år och sammanlagt förtecknar Almqvist sju tryck från det året omfattande ungefär 640 trycksidor. Bokförläggaren Per Wahlströms (1860-1932) exlibris är utformat av Arthur Sjögren och boken såldes i Björck och Börjessons katalog 305 för 75 kronor.

Sthlm, typis H. C. Merkelii, 1721. 8:o. (20),286,(2) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, blindlinjerad rygg och stänkta snitt, men utan titel. Läckert guldbrokadpapper med grönt bladmönster på pärmarna. Ryggen lite torr och flammig samt med en gammal bläcknumrering ”52”. Bra inlaga på skrivpapper med enstaka obetydliga fläckar. Med Gustaf Helands namnteckning daterad 1721 och Germund Carl Cederhielms initialer från Säby. Fint ex. från Ericsberg. Michael von Strokirch (1649-1723) var ekonomiståthållare i Livland, men var tvungen att fly från ryssarna över till Sverige. I Stockholm utgav han ”Veritatis studiosi de motu solis et terræ lucubratiuncula” år 1717. Vid samma tid inköpte Strokirch egendomen Sundby vid Mälaren som givit namn åt föreliggande filosofiskt moraliska arbete, vilket recenserades i ”Acta literaria” med kritik över inkonsekvenser i behandlingen av viljans begrepp. Gustaf Heland (1680-1759), adlad von Heland 1726, var bland annat registrator vid Inrikes civilexpeditionen. Germund Carl Cederhielm (1717-89) var president i Åbo hovrätt och framstående boksamlare. Han byggde vidare på ett bibliotek som grundlades av hans farfar Germund Cederhielm och fortsattes av hans far Eric Germund Cederhielm. Den sista ägaren i familjen Cederhielm, Germund Ludvig, lät i början av 1800-talet flytta hela boksamlingen till Säby utanför Linköping. Den omfångsrika manuskriptsamlingen donerades med tiden till Uppsala universitetsbibliotek medan boksamlingen 1841 gick i arv till Cederhielms hushållerska. Hennes efterlevande lät sälja böckerna på auktioner i Stockholm 1878, 1880 och 1882. Biblioteket var då starkt reducerat på grund av en omfattande misskötsel under de föregående trettio åren, men dessa bokauktioner var trots detta bland 1800-talets viktigaste och mest intressanta.

(Stockholm, 1924). 15 x 21,5 cm. I passepartout och inramat i enkel guldfärgad ram. Reva i övre vänstra hörnet och liten reva i vänstra kanten. Fotografiet föreställer klass 1 i Margaretaskolan i Stockholm 1924. ”Sittande längst bak till vänster”, upplyser en papplapp fäst på ramens baksida, ”Ingmar Bergman, den blivande världsberömde filmskaparen – här ännu en tankfull liten gosse.”

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1758. 4:o. 20 s. Häftad i pappomslag från 1900-talets början ovanligt mönster i form av ljusblå hjärtan, röda små ovaler och violett bakgrund. Titeletikett av svart skinn på framsidan. Flera smårevor, naggar och pappersförluster i omslagets kanter. Titelbladet med lätt gråtonade marginaler och liten reva i yttermarginalen samt några nagg och hörnveck. Sista sidans marginaler lite bruntonade och med några små fläckar. Stort ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 401. Björck & Börjesson Katalog 190:7051: ”ytterst sällsynt”, vilket bevisas av att något exemplar av arbetet inte dök upp igen i de två följande topografikatalogerna 300 och 360! Bygger på Olof Graus ”Beskrifning öfwer Westmanland” som utkom 1754. Palmquist uppställning i tabellform avviker på flera punkter från den information som lämnats i Graus arbete. Exempelvis anger Palmquist att antalet socknar i Västmanland uppgår till 68 medan Grau räknar till 76 stycken.

Sthlm, L. Salvius, 1762. 8:o. (10),112 s. + SCHULTZ, DAVID. Inträdes-tal om barns skötsel i gemen, hållet för kongl. Vetensk. academien den 16 april år 1760. Sthlm, L. Salvius, 1760. 8:o. (2),48 s. Med grav. titelvinjett. + SCHEFFER, HENRIC THEOPH. Tal, om mynt, hållit för kongl. svenska Vetenskaps academien, [...] då han lade af sit derstädes förda præsidium, den 6 febr. 1753. Sthlm, L. Salvius, (1753). 8:o. (2),21,(3) s. Med grav. titelvinjett. + LÖWENHIELM, CARL G. Tal om ungdomens upfostran i et välbestäldt regemente; hållet för kongl. Vetenskaps academien, vid præsidii nedläggande, den 21 januarii 1767. Sthlm, L. Salvius, 1767. 8:o. (2),50 s. Med grav. titelvinjett. + BERGIUS, PETER JONAS. Tal, om kalla bad i gemen, och Loka badningar i synnerhet, hållet för kongl. Vetenskaps academien, vid præsidii nedläggande, den 2 november 1763. Sthlm, L. Salvius, 1764. 8:o. (2),112 s. Med grav. titelvinjett. + ACREL, OLOF. Genaste sättet at inrätta och underhålla et lazaret eller sjukhus, så att det innom få år måtte ärnå en ansenlig tilväxt. Sthlm, L. Salvius, 1746. 8:o. (2),18 s. Med grav. titelvinjett. + (BURMAN, ARVID) Anmärkningar, vid de utkomna svaren på kongl. Vetenskaps academiens fråga för år 1763, angående bästa sättet at förekomma maskar på frukt-trän, samt försök til samma frågas besvarande. Sthlm, P. Hesselberg, 1764. 8:o. 47 s. & 1 utvikbar grav. plansch. + (BERGMAN, T. & LINNÉ, C. von) Bref til kongl. Vetenskaps academiens secreterare, angående anmärkningarna, som utkommit öfver det svar på frågan om skadeliga frukt-träds-maskar, hvilket vunnit den af kongl. academien utlåfvada belöningen. Sthlm, L. L. Grefing, 1764. 8:o. 16 s. + BERGIUS, PETER JONAS. Tal, om frukt-trägårdar och deras främjande i vårt rike; hållet för kongl. Vetenskaps academien, vid præsidii nedläggande, d. 9 febr. 1780. Sthlm, J. G. Lange, 1780. 8:o. 118 s. Med grav. titelvinjett. Stänkdekorerat samtida brunt hfrbd med upphöjda bind, beige titeletikett och stänkta snitt. Lätt nött och obetydligt blekt rygg. Några små ytliga maskangrepp på frampärmen. Schultz arbete något bruntonat. Acrels arbete med flera understrykningar och marginalförbockningar samt fula fläckar på s. 9-12. Några av titelbladen lätt bruntonade. Första, andra, sjunde och åttonde arbetet är i något mindre format och bundna med bladen omlott. Trevligt samlingsband ur biblioteket på Biby. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1167 för Burman och 1168 för Bergman och Linné, vars verk också beskrivs i Soulsby Catalogue of the works of Linnæus 1200 och Moström Torbern Bergman. A bibliography of his works 26. I svaret på Arvid Burmans anonymt utgivna anmärkningar mot Bergman och Linné upptar Linnés bidrag de två sista sidorna.

Lund, C. G. Berling, (1752). 8:o. (8),28 s. Häftad med synliga bindgarn. Med fuktränder. Titelbladet något solkigt och fläckigt. Sista sidan med ett par småfläckar. Med Gabriel Marklins monogramstpl ”GM” nedtill på titelsidan. Lidén Catalogus disputationum 42. Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 22. En kortare latinsk version ”Specimen artis tinctoriæ svecanæ” med 8 sidor trycktes samma år. Aretin har i skriften bland annat inventerat Skånes olika färgeväxter. Innehåller även många referenser till Lindestolpe och Linné.

Sthlm, C. Delén, 1806-12. 8:o. Extra grav. titelblad,(17,1 blank),270 s. & 1 grav. porträtt + (8),341,(1) s. & 5 grav. plr + (8),375,(1) s. & 6 grav. plr + grav. front,(8),286 + (6),354 + (6),383,(3) s. Sex charmiga samtida ljusbruna hfrbd med guldornerade ryggar som har ovala sköldar i fälten, ljusbruna titeletiketter i glättad papp och gröna deltitelfält som har infällda ovala bruna nummerskyltar i skinn. Marmorerade pärmpapper och blekta gula snitt. Första delen stämpelsignerad G. Lysén i Jönköping. En del spridda lager- och småfläckar. Femte delens titelblad mer fläckigt. Gammal namnteckning, Emma Elfström, i andra volymen. Exlibris Ernst Schoug. Ur Arne Nilssons bibliotek. Det tryckta titelbladet till första delen saknas, men det extra graverade finns på plats. Bra svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3313. Jämför även Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 238, noten. Utgiven av J. G. Oxenstierna. En fransk upplaga utkom redan 1803-05. Del IV-VI innehåller ett urval av kungens brevväxling. Med prenumerantförteckningarna i början av del I-IV. Kungens porträtt är graverat av A. U. Berndes efter Bredas förlaga, planscherna i del II är graverade av M. R. Heland efter C. J. Hjelm, liksom den första i del III. Den andra planschen i denna del är likaledes graverad av Heland men efter en förlaga av C. W. Svedman. Övriga planscher i del III är av F. Bolt från Berlin efter Sergel, Swedman respektive Hjelm samt av G. Ruckman efter Hjelm. Frontespisen i del IV föreställer Sergels staty av Gustav III graverad av Heland. Bokbindaren Leonard Gabriel Lysén (1775-1844) var bokbindarson från Jönköping och lärde sig yrket hos sin far och i Stockholm hos Richter. Han var verksam som bokbindare i Jönköping 1803-44. Ernst Schoug (1838-1930) var veterinär och veterinärhistoriker.

Sthlm, L. L. Grefing, 1747. 8:o. (12),610,(18),1-8 s. & 25 utvikbara grav. plr & 1 utvikbar grav. karta. Några illustrationer i texten. Lätt nött samtida pergamentband utan ryggtitel och med lite solkiga pärmar. Innerfalsarna med några små maskangrepp. Pärmarnas insidor har flera små röda lackplumpar med pappersrester. Yttre snittet med ett par mindre bläckfläckar. Enstaka lager- och småfläckar. Några små rättelser i bläck. Planscherna delvis lätt lagerfläckiga. Mindre bläckfläck på plansch I. Fuktrand i övre marginalen på plansch VII. Bläckfläckar i övre marginalen på plansch XX. Plansch XXI bruntonad och naggad i övre marginalen. Plansch XXV sticker ut lite från bokblocket. Kartan är plansch IX och är bunden i slutet, lätt tillskrynklad och med en liten reva vid infästningen. Namnteckning på försättsbladet J. Palin daterad den 2 december 1800. Översatt av J. Apelblad, P. Tidén och P. Lehnberg. Innehåller även kompletteringar av författaren gjorda direkt för denna översättning. Den sista pagineringsföljden är bokreklam från Kiesewetter. Lindroth menar att det allra största värdet ligger i Klingenstiernas självständigt hållna anmärkningar. Från Klingenstiernas förord till detta verk kan man läsa: ”Jag är försäkrad, at herr Musschenbroek intet tar mig til misstyckes, at jag i några af mina anmärkningar til detta wackra werk är af en annan tanka än han. Såsom jag ansedt hans Physica som en hufwud-bok i sitt slägte, af hwilkens swenska öfwersättning intet allenast fäderneslandets ungdom utan ock mognare personer, af alla stånd och omständigheter, kunde hafwa en besynnerlig nytta och underwisning”. Den stora kartan är gjord efter Edmund Halley och visar kompassens variationer och den fullständiga titeln lyder: ”Tabula totius orbis terrarum exhibens declinationes magneticas, ad annum 1700 composita ab Edmundo Halleyo simul cum inclinationibus a poundio observatis et ventis universalibus”. Kartan är cirka 20 x 48 cm. Kalifornien visas som en ö, Nova Hollandia, d.v.s. Australien, är endast delvis kartograferad, Nya Zeeland inte alls. Av Sverige är endast Götaland synligt.

Sthlm, H. C. Merckell, 1722. 4:o. 28 s. + DUHRE, AND. GAB. Förklaring öfwer des tilförende uthgifne wälmente tanckar angående huru han tillika med sin broder är sinnad at utan almenna bestas betungande uppå deras egit äfwentyr uprätta ett laboratorium mathematico-oeconomicum. Sthlm, H. C. Merckell, 1722. 4:o. 55 s. Häftad i ngt nött samtida turkmarmorerat omslag. Ryggen blekt och med några revor upptill. Bra inlaga med enstaka smärre lagerfläckar. Fint ex. från Ericsberg. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2190-91. Anders Gabriel Duhre (omkring 1680-1739) var auskultant i Bergskollegium och algebraist på Fortifikationens e.o. stat. Vid sidan av matematiken var hans stora intresse ekonomin. Denna Laboratorium mathematico-oeconomicum, d.v.s. en ekonomisk-teknisk skola baserad på lantbruksdrift, hade han redan, enligt egen utsago, framlagt för Karl XII 1707. Laboratoriets lärarstab skulle bilda en ”societet” och institutet således förena universitets- och akademielement. Undervisningen skulle omfatta hantverk såsom svarvning, snickeri, smideskonst, ur- och instrumentmakeri, glassliperi, väveri, skeppsbyggeri, vidare boskapsskötsel, åkerbruk med gödsling, ängs- och trädgårdsskötsel, sädeströskning o.s.v. Duhre hemställde om upplåtande av Ultuna kungsladugård på arrende för sitt laboratorium och sedan ständerna beslutat i enlighet med hans önskan, erhöll han genom kungligt brev 1723 Ultuna på arrende. Själva undervisningen förlade Duhre till Uppsala. Hans läroanstalt var välbesökt åren 1725-30 och bland lärarna märktes bl.a. Anders Celsius. Dock miste han såväl årsanslaget till föreläsningar som arrendet till Ultuna 1731. Den entusiastiske Duhre var en föregångsman för många moderna idéer, särskilt rörande den tekniska yrkesutbildningen och lantbrukets rationalisering och hans verk bidrog förmodligen till upprättandet av en professur i ekonomi vid Uppsala universitet 1740.

Sthlm, A. Zetterberg, 1795. Liten 8:o. Grav. titelblad,(2),54 s. Med 26 grav. illustrationer i texten. Bra blått pappbd med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Äldre helt guldsnitt. Inlagan med en del sporadiska småfläckar. Ett charmigt ex. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 113. Utgiven av författarens make Jonas Carl Linnerhielms och med dennes utsökt söta illustrationer i texten. Exemplar utan det graverade dedikationsbladet med författarens silhuett och ordet ”Dig!”. Det lär ha utförts först efter hennes död. Helena Maria Linnerhielm (1760-1800), var dotter till översten Hans Ehrenstråle och Maria Elisabeth Uggla och gifte sig 1791 med kanslirådet och riksheraldikern Jonas Carl Linnerhielm.

Sthlm, L. Salvius, 1755. 4:o. (16),50 + (10),51-106 s. Med två runstensavbildningar i träsnitt på s. 60. Marmorerat glättat pappbd från 1800-talets första tredjedel utan titel. Rödstänkta snitt. Fin inlaga med breda marginaler och delvis ouppskuren mot slutet. Felbunden, då de tio opaginerade sidorna i andra delen är placerade sist. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 61. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 590. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 138. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 538 respektive 542 för artiklarna av Berch, vilka sedan omtrycktes i Gjörwells ”Nya svenska biblioteket”. Allt som utkom. Utgiven av Nils Wessman. Med bidrag av C. R. Berch om ”mynte-friheter” och ”mynt-hus”. Behandlar i övrigt bland annat kung Valdemars jordebok, den så kallade ”palteboken” och ”Scanör och Falsterboda, samt det sillfiske som där fordom tid warit”.

Uppsala, J. Edman, 1772. 8:o. Front,XVIII,411 s. & 7 utvikbara grav. plr. + BERGMAN, TORBERN. Physisk beskrifning öfver jord-klotet, på Cosmographiska sällskapets vägnar författad. Andra uplagan, tilökt och förbätrad. I-II. Uppsala, J. Edman, 1773-74. 8:o. Front,XVIII,470 s. & 4 utvikbara grav. plr + (2),528,(1),532-35,(1) s. & 3 utvikbara grav. plr. + INSULIN, STEPHAN. Verlds-beskrifningens III:dje del om folkslagens seder och lynne. På Cosmographiska sällskapets åstundan författad. Strängnäs, L. A. Collin, 1772. 8:o. Front,(10),438 s. Fyra samtida ganska nötta skinnbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, röda titeletiketter och delvis infärgade deltitelfält. Röda snitt. Dubbla ramtryck i guld på pärmarna. Nötta falsar. Spricka överst i främre falsen på andra volymen och nedtill i bakre falsen på tredje volymen. Småskador i rygghuvudena förutom på första volymen. Liten ytskada i skinnet på första volymens frampärm. Enstaka fläckar. Namnteckning J. N. Hård på försättsbladen och med Nils C. Bonde av Björnös exlibris. Trevlig svit om än något medfaren till det yttre. Moström 88 för Bergman. Komplett uppsättning av Cosmographiska sällskapets ”Werlds beskrifning” med de fina av Årre graverade frontespiserna. Bland planscherna återfinns bland annat en liten karta över Lofoten och en ”Utsickt af den så kallade Jättevägen i Irland”. Mallet hade 1762 anonymt publicerat ”Kort beskrifning om globers nytta och bruk”, ett resultat av hans samarbete med gravören Anders Åkerman, tillverkare av de första svenska globerna. Första arbetet i denna svit är en fullständigt omarbetad version av denna. Bergmans arbete utkom första gången 1766 i en volym, men är mycket utökad i andra upplagan och enligt Sten Lindroth ”ett mästerverk” och ”med viss rätt har den betraktats som den första moderna fysiska geografin över huvud”. Den översattes till danska, tyska och ryska. Den mångsidiga Torbern Bergman, mest känd som kemist, var en av Cosmographiska sällskapets stiftare. Insulins arbete är inte bara en etnografisk beskrivning av världen utan beskriver även de olika ländernas politiska geografi.

Stockholm, O. L. Svanbäcks boktryckeri, 1927. 80 s. Häftad och lätt nött. Bra ex. Första upplagan, som drogs in och makulerades av författaren. Om de olika upplagorna av denna bok skriver Gustaf-Otto Adelborg att ”Conradson, som var till ytterlighet självkritisk och noga övervägde varje faktum, ord och formulering, tyckte emellertid, att denna första upplaga hade vissa brister, och lät inom kort draga in den i och för makulering. En andra ’ny, översedd och något tillökad upplaga’, omfattande 90 sidor trycktes 1928, men makulerades omedelbart. Mot slutet av 1928 trycktes så (i 500 ex.) ’ny, översedd och ytterligare tillökad upplaga’, som med sina 110 sidor tillsvidare blev den slutgiltiga.” Boken är en moraliserande genomgång av djurs egenskaper. Framförallt behandlas katten, som beskrivs med ett oreserverat äckel och ett till det psykotiska gränsande hat. ”Hur den ser ut! En blandning av sliskighet och rovlystnad, ett ohyggligare uttryck än den vilda mordlusten. [...] Ett inställsamt, sliskigt pinoredskap [...] en blick med endast ondskans liv. Hur lömsk den ter sig.” ”Hur vederstygglig den är skapad. Vilken vidrig eld i ögonen, de brinna, där den färdas tyst som en skugga”. ”Och vad är det för slags känsloliv som trivs med katten? Det är för lågt känsloliv.” En av sina få tillskyndare fann boken i ovan nämnda Adelborg, själv katthatare av rang. Han skrev långt och välvilligt om boken i ”Social-demokraten” 1927, och sedan ännu längre när den tredje upplagan kommit ut, en artikel som publicerades först i hans bok ”Redogörelser och utredningar” 1952. ”Man behöver inte läsa många rader i den skrift, som här refereras till”, menar Adelborg där, ”för att finna, hur fri från fördomar dess författare är, hur höjd över fåfänga spekulationer och blöt sentimentalitet. Författaren är saklig utan att vara torr, han är skarpsinnig och tydlig, men tillika så uppenbart varmhjärtad och så livlig, frisk och naturlig i sin skildringskonst, att framställningen blir sällsynt gripande och övertygande.” Adelborgs djupa sympati för Conradssons bok kom också att leda till en slutgiltig brytning mellan honom och kattägaren Vilhelm Ekelund. ”Det är egentligen blott två svenska moderna författare som djupt fängslat mig” skriver han i ”BLM” 1952, ”Vilhelm Ekelund och Ivar Conradson. Redan från början skattade jag dock Conradson högre [...]. Det stod genast klart för mig, att detta var en märklig skrift, av största betydelse för en klar, rättvis uppfattning av livets fenomen”. Adelborg sände boken och sin recension till Ekelund och ansåg sig ”ha all rätt att vänta, att han skulle tydligt visa sig förstå och erkänna vad boken gällde och betydde.” Istället skickade Ekelund en månad senare en kort lustifikation. ”En förolämpning utan gräns” enligt Adelborg, och därmed var bollen satt i rullning som skulle leda till slutet för deras vänskap.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1832. 4:o. 13,(1) s. & 1 utvikbar litograferad karta & 2 utvikbara litograferade plr. Tagen ur band. Enstaka lagerfläckar. Kartan skuren med förlust av första ordet i rubriken. Bra ex. Schéeles beskrivning upptar s. 3-10 och därefter följer på s. 11-13 ett erbjudande att teckna aktier i bolaget undertecknat av dåvarande ägaren L. Nordmarck P:son, handlande i Örebro samt avslutas broschyren med ett sammandrag av räkenskaperna 1825-31. Mycket ovanligt aktieprospekt!

Berlin, C. G. Nicolai, 1751. 8:o. (32),182,1-48 s. & 1 utvikbar grav. plansch. Hårt nött samtida klistermarmorerat pappbd med rödstänkta snitt. Ryggen defekt. Inlagan genomgående lager- och fuktfläckig. Gammal marginalanteckning på s. 157. En samtida oläslig namnteckning och en förvärvsanteckning daterad 1755. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Bibliotheca Walleriana 12189. Första svenska upplagan utkom 1748. Wallerius översände rättelser och kompletteringar till denna den första tyska översättningen. I detta arbete försöker Wallerius utöka naturens tre riken med ett fjärde, vatturiket, som delas in efter samma mönster som tidigare tillämpats på djur-, växt- och mineralriket. Man lär sig bl.a. att i släktet ”stående jordvatten” skilja mellan arterna pussvatten och träskvatten, att släktet is kan indelas i våris och höstis etc. Året före publiceringen av ”Hydrologia” hade Wallerius utgivit sin ”Mineralogia, eller mineralriket”, som räknas som ”den första kompletta, strängt systematiska mineralogin över huvud” enligt Lindroth. Även ”Hydrologia” får väl anses som ett pionjärarbete i sitt slag, men till skillnad från ”Mineralogia” har den inte fått några efterföljare. Den står ensam som ett monument över hur det kunde se ut när det wolffianska och linneanska systematiseringstvånget drevs in absurdum. Den sista pagineringsföljden har eget titelblad men utan impressum: ”Wohlgemeynte Gedanken über den Dannemarks-Gesundbrunnen” och är en översättning av Wallerius 1737 utgivna ”Wälmente tanckar om Dannemarcks hälsso-brunn”. Hälsobrunnen låg öster om Uppsala i Danmarks socken.

Sthlm, trykkt hos P. Hesselberg, 1760. Liten 8:o. 94,(2) + (2),99-190,(2) + (2),195-302,(2) s. Häftad i samtida Något nött rött klistermarmorerat pappomslag. Ryggen mörknad och med senare men gammal handskriven oval titeletikett. Lite sprickbildning i häftningen i början och mot slutet, men den hänger samman. Ställvisa lagerfläckar och smärre solkigheter. Enstaka starkare fläckar. Lagad reva i första titelbladet. Maskhål i övre marginalen på s. 17-48. På frampärmens insida ett blått litet lacksigill med pappersrester, sannolikt efter en auktionsetikett. Äldre namnteckning G. R. Ahlman (?) och Adelborgs kollationering i blyerts. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8892. Innehåller en rad intressanta historiska texter, varav flera om det svenska språket, till exempel Ekholms svar till Hof rörande den svenska ortografin. I övrigt kan nämnas texter som ”Berättelse om staden Visbys ok ön Gottlands forna öden intill 1570” och ”Hwadan staden Köping fordom blifit kallad Laglösa Köping” samt flera om landhöjningsfrågan. Auktionskommissarien, publicisten och Gjörwellmedarbetaren Erik Ekholm (1716-84) karaktäriseras av Lindroth som ”närmast reaktionär i sina stavningsprinciper”.