Search Results

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1825. 8:o. 42,(1) s. & 1 utvikbar grav. tabell & 2 utvikbara tryckta tabeller & stor utvikbar grav. karta + ERICSON, NILS. Om sjön Wenerns sänkning. Vänersborg, Bagge och Pettersson, 1861. 8:o. 32 s. Gammalt brunt hårt nött hfrbd med senare guldlinjerad rygg. Bortfallen titeletikett och en lagning med rött guldlinjerat skinn i rygghuvudet. Inre falsarna till stor del lite spruckna, men häftningen håller ihop. Det första arbetet oskuret och i mindre format än det andra. En svag fuktfläck i övre marginalen på s. 18-29. Kartan med en liten smutsfläck liksom en reva till vänster vid infästningen. Med F. Vilh. Hansens exlibris och ur Bengt bernströms bibliotek. Dan Korns namnteckning daterad 2001 med upplysning att boken kommer ur Allan Johanssons i Broddetorp samling. Sallander Litteratur om Västergötland 360 för det första arbetet. Med den ovanliga kartan som oftast saknas. Den är tredelad och avbildar Göta älvs utlopp ur Vänern uppmätt av P. A. Hällström 1818, Vänerns utlopp samt Wassbotten och Carls grav samt Mossdraget mellan Vänern och Göta älv uppmätt av D. Carell och I. E. Hagström 1820. Eric Hagström (1760-1827) var bland annat övermekanikus vid Göta kanalbolaget. Han hade 1817 fått i uppdrag att undersöka möjligheterna att förebygga översvämningarna i Tidan och Vänern. Fredrik Vilhelm Hansen (1862-1929) var verksam vid Stockholms stads vattenverk, Trollhättans kanal och kraftverk och avslutade sin karriär som Vattenfalls första generaldirektör.

Sthlm, C. Delén, 1806-12. 8:o. Extra grav. titelblad,(19,1 blank),270 s. & 1 grav. porträtt + (8),341,(1) s. & 5 grav. plr + (8),375,(1) s. & 6 grav. plr + grav. front,(8),286 + (6),354 + (6),383,(3) s. Sex obetydligt nötta samtida hfrbd med rikt guldornerade ryggar, gröna titeletiketter och ovala gröna nummerskyltar, båda typerna i glättad papp, samt gröna glättade pärmpapper. Gula snitt. Volym två och tre är lite naggade överst på ryggarna. Ett mindre hål nedtill i andra volymens försättsblad. Enstaka lager- och småfläckar. Fler lagerfläckar i del II på s. 289-92 och några fläckar på de sista sidorna i del IV. Löst bifogad dubblett tryckt i blått av planschen föreställande Joh. Gyllenstjerna vid s. 257 i del II. Johan Schildts stpl på frampärmarnas insidor. Inklistrat katalogklipp ur en auktionskatalog från 1959 för detta exemplar på bakpärmens insida i del VI. Fin svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3313. Jämför även Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 238, noten. Utgiven av J. G. Oxenstierna. En fransk upplaga utkom redan 1803-05. Del IV-VI innehåller ett urval av kungens brevväxling. Med prenumerantförteckningarna i början av del I-IV. Kungens porträtt är graverat av A. U. Berndes efter Bredas förlaga, planscherna i del II är graverade av M. R. Heland efter C. J. Hjelm, liksom den första i del III. Den andra planschen i denna del är likaledes graverad av Heland men efter en förlaga av C. W. Svedman. Övriga planscher i del III är av F. Bolt från Berlin efter Sergel, Swedman respektive Hjelm samt av G. Ruckman efter Hjelm. Frontespisen i del IV föreställer Sergels staty av Gustav III graverad av Heland. Enligt katalogklippet saknas det blå varianttrycket i Kungliga bibliotekets praktsvit.

Nyköping, C. H. Des Réaux, 1845. 12:o. 160 s. & 4 litograferade plr, varav 3 utvikbara. + (SCHEUTZ, GEORG) Handbok för bleckarbeten, innehållande fullständiga underrättelser om sätten att bereda och bearbeta alla slags bleck af jern, stål, koppar, messing, bly, tenn, zink, silfver, guld och platina, samt att genom förgyllning, lackering m.m. försköna de frambragta arbetenas yta. Till tjenst för jernverksägare, guld- och silfverarbeten, bronsfabrikanter, bleckslagare, plåtslagare, kopparslagare, messingsslagare och andra metall-fabrikanter. Med figurer, föreställande de nyaste och bepröfvade redskap och verktyg för ofvannämnde arbeten. Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1849. 8:o. (2),129 s. & 3 utvikbara litograferade plr med en mängd figurer. + POPPE, J. H. M. von. Handbok för metallarbetare, eller de nyaste och nyttigaste, ända till sednaste tider gjorda, upptäckter och uppfinningar i konsten att förädla och förarbeta metaller. För alla fabricanter och handtverkare, som arbeta i jern, stål, guld, silfver, koppar, messing, tenn, zink, bly o.s.v., äfvensom för hvarje älskare af technologien. Med figurer. Öfversättning. Sthlm, Z. Hæggström, 1841. 8:o. 132,(2) s. & 1 utvikbar litograferad plansch. Samtida grönt hklbd med dekorativ guldornerad men oxiderad ryggdekor. De två första planscherna i första arbetet lite lagerfläckiga. Några små under- och förstrykningar i det tredje arbetet. Namnteckning Segerdahl på andra arbetets titelblad. Äldre ”syltburksetiketter” på frampärmens fram- och insida, båda numrerade ”Hv. P1”. På bakpärmens insida samtida anteckningar i bläck om ”Brittannica Metall” som framställdes av koppar, zink, antimon och tenn. Namnteckning Gustaf K. Kolthoff från november 1938 på försättsbladet. Fint och mycket trevligt samlingsband med tre ovanliga arbeten. ”Då smaken för den vackra konstfärdigheten att arbeta i papp och papper, som äfven blifvit omfattad af damerne, hvilka genom sina arbeten så i broderi som perl- och tapisseri-söm &c., i hvarje fall så hufvudsakligt bidraga till dess elegans, allt mera gör sig gällande, är en undervisande ledning så mycket mer behöflig” inleder utgivaren av första arbetet i sitt förord. Originalet, ”Der Papparbeiter”, har bearbetats av utgivaren ”som ständigt varit i tillfälle att följa fransmännens framsteg i denna konst och haft tillgång till de modernaste och nyaste af deras alster”. Det tredje arbetet var översatt av Clemens Ullgren (1811-68).

Sthlm, (Historiographi regni tryckeri) respektive P. Momma, 1741. 8:o. (6),24,1-56,1-76,(2) s. & 13 utvikbara grav. plr. Blågråmarmorerat pappbd från 1800-talets början. Rödstänkta snitt. På ryggen en vit och en blå pappersetikett, båda blanka. Pärmpappret avnött i falsar, hörn och delvis i pärmkanter. Lite svag i häftningen. Spridda svaga fuktfläckar och några fuktränder. Reva upptill i bladet s. 23-24 i första sidföljden. Planscherna delvis bruntonade och något fläckiga. Bläcknumrering 114 på frampärmens insida. Svårläst gammal namnteckning som börjar med ”C: G: von” på titelbladet. Första två avdelningarna är enligt det avslutande rättelsebladet tryckta av Historiographi regni tryckeri. Ett utbytesblad, första pagineringsföljdens s. 23-24, dock av Momma. En av planscherna är signerad av författaren. Det sista korta kapitlet § 240 handlar om åtgärder vid kapitulation. Augustin Ehrensvärd (1710-72) var militär och politiker. Han var ansvarig för uppförandet av Sveaborg där han även är begraven. ”Anledning til skiuta och kasta bomber” trycktes under hattarnas ryska krig i vilket Ehrensvärd själv deltog.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1856. 8:o. (6),237,(1 blank,2) + 239-513,(1) s. & 3 kartor, varav 1 utvikbar & 18 plr, varav 2 utvikbara. En illustration i texten på s. 312. Huvudtitelbladet med grav vinjett föreställande gubben som gräver och har devisen ”för efterkommande”. Elegant samtida ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, ljust brun titeletikett, mörkt blå deletikett och röda snitt. Bra inlaga med endast sporadiska småfläckar. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Thulin Bibliografi över Vetenskaps akademiens handlingar s. 123. Första delen innehåller bland annat uppsatserna ”Entomologiska anteckningar under en resa i södra Sverige år 1854” av A. E. Holmgren, ”Bidrag till Portobellos flora” av P. J. Beurling och ”Öfversigt af de arter inom familjen Dytisci, som blifvit anträffade på skandinaviska halfön” av C. G. Thomson. Andra delen innehåller ”Utö jernmalmsfält i Stockholms län” av A. Erdmann, ”Om sandåsen vid Köping i Westmanland” av H. von Post och ”Om arithmetisk quadratur” av C. J. D. Hill samt biografier över John Swartz, John Adolf Leyonmarck, Gustaf Trolle-Bonde och Jens Rathke.

Sthlm, H. C. Merckell, 1722. 4:o. 28 s. + DUHRE, AND. GAB. Förklaring öfwer des tilförende uthgifne wälmente tanckar angående huru han tillika med sin broder är sinnad at utan almenna bestas betungande uppå deras egit äfwentyr uprätta ett laboratorium mathematico-oeconomicum. Sthlm, H. C. Merckell, 1722. 4:o. 55 s. Häftad i ngt nött samtida turkmarmorerat omslag. Ryggen blekt och med några revor upptill. Bra inlaga med enstaka smärre lagerfläckar. Fint ex. från Ericsberg. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2190-91. Anders Gabriel Duhre (omkring 1680-1739) var auskultant i Bergskollegium och algebraist på Fortifikationens e.o. stat. Vid sidan av matematiken var hans stora intresse ekonomin. Denna Laboratorium mathematico-oeconomicum, d.v.s. en ekonomisk-teknisk skola baserad på lantbruksdrift, hade han redan, enligt egen utsago, framlagt för Karl XII 1707. Laboratoriets lärarstab skulle bilda en ”societet” och institutet således förena universitets- och akademielement. Undervisningen skulle omfatta hantverk såsom svarvning, snickeri, smideskonst, ur- och instrumentmakeri, glassliperi, väveri, skeppsbyggeri, vidare boskapsskötsel, åkerbruk med gödsling, ängs- och trädgårdsskötsel, sädeströskning o.s.v. Duhre hemställde om upplåtande av Ultuna kungsladugård på arrende för sitt laboratorium och sedan ständerna beslutat i enlighet med hans önskan, erhöll han genom kungligt brev 1723 Ultuna på arrende. Själva undervisningen förlade Duhre till Uppsala. Hans läroanstalt var välbesökt åren 1725-30 och bland lärarna märktes bl.a. Anders Celsius. Dock miste han såväl årsanslaget till föreläsningar som arrendet till Ultuna 1731. Den entusiastiske Duhre var en föregångsman för många moderna idéer, särskilt rörande den tekniska yrkesutbildningen och lantbrukets rationalisering och hans verk bidrog förmodligen till upprättandet av en professur i ekonomi vid Uppsala universitet 1740.

Sthlm, L. Salvius, 1749. 8:o. (4),93,96-98,97-106 s. Träsnitt i texten på s. 23. + (HÅRLEMAN, CARL. Resa 1750). Sthlm, L. Salvius, 1751. 8:o. (2),235,(1) s. & 6 utvikbara grav. plr & 1 utvikbar grav. karta. Träsnitt i texten på s. 20 och 170. + (HÅRLEMAN, CARL. Resa 1752). Sthlm, L. Salvius, 1753. 8:o. (10),34 s. & 2 utvikbara grav. kartor. Träsnitt i texten på s. 13, 20 och 21. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, oxiderad ryggdekor, infärgat titelfält och stänkta snitt. Något snedläst. Ryggen naggad upptill och färgen har flagat lite på titelfältet. Nedre pärmhörn stukade. Inlagan med äldre marginalanteckningar. Sporadiska fuktränder i övre marginalen. Med spår av gammal auktionsremsa på frampärmens insida. Från Ericsberg. En utvikbar grav. plansch i första arbetet saknas och likaså en i tredje delen. Bring Itineraria svecana 163, 167 respektive 171. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 265-67. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 54. Ottervik Litteratur om Blekinge 2064. Aberstén & Tiselius 201-02 för del I-II. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 167-167 1/2 för de två första arbetena. För 1750 års resa har Bring ej nämnt den sista opaginerade sidan med tryckort och tryckare. 1750 och 1752 års resor utgavs utan titelblad och inleds med de tryckta dedikationerna till C. F. Piper. 1752 års resa utgavs av H. H. von Liewen efter Hårlemans död 1753. Enligt Bring saknas ofta planschen i första delen eftersom den trycktes efter att boken släppts på marknaden. Likaså är planschen i tredje delen ovanlig. I första delen skildras bland annat Södertälje, Jönköping, Lund, Göteborg, Vänersborg, Lidköping, Mariestad, Örebro, Enköping, en besiktning av slussbyggandet vid Lilla Edet och en vidlyftig beskrivning över Trollhättan. I andra delen avhandlas bland annat Linköping, Kalmar, Karlskrona, Lund, Malmö och Arboga. Bland planscherna kan en plan över Ramlösa brunn signerad J. E. Rehn nämnas. Breven i del III är daterade på Maltesholm i Skåne och rör i huvudsak landskapet i fråga.

Kristianstad, F. F. Cedergréens boktryckeri, 1829. 8:o. (4),201,(1) s. & 3 utvikbara litograferade plr. Samtida hfrbd med hårt nött rygg och infärgade snitt. Pärmhörnen stukade och ryggskinnet skadat upp- och nedtill. Mindre fuktfläck i yttermarginalen fram till s. 10 och pappersförlust i nedre ytterhörnet på s. 147. För övrigt bra inlaga med endast enstaka småfläckar. Göran af Klercker (1798-43) avslutade sin karriär som kapten vid Vendes artilleriregemente och två av hans söner blev också artillerister. För att undvika olyckshändelser i samband med det tämligen vådliga arbetet att tillverka fyrverkerier, fastslås i några regler mot slutet, till exempel: ”Böra framför allt inga slurfaktiga eller druckna arbetare användas och den noggrannaste ordning iakttagas under arbetet, hvilket, då det sker i stort, bör verkställas efter en förut uppgjord plan, så att hvarje slags arbete göres på en gång [...] hvarigenom vinnes, utom tid och materialier, äfven enformighet i arbetet och lättnad uti tillsynen”.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1853. 4:o. XI,(1 blank),228 s. & 10 utvikbara plr numrerade III-VII, IX-XI, XV och XVa. Många träsnitt i texten. Samtida blått ohklbd med tryckt ryggetikett. Något solkigt gult pärmpapper vilket har en skada i frampärmens överkant. Pärmarna delvis bågnade. Bra inlaga som delvis är lätt bruntonad. Obetydliga småfläckar i yttermarginalen på s. 215-20. Planscherna i slutet är fästa så att de kan vikas ut under läsningen. Bra ex. Med huvudtitelblad och deltitelblad i början. Det senare med titeln ”Beskrifning öfver nordöstra delen af Östersjön, från Kalmar till Söderarms fyr med Öland och Gottland på den svenska samt från Rixehöfts fyr till Hangö-uddes fyr på den preussiska och ryska sidan, med tillhörande vägledningar. Under commendeur-capitainen och riddaren A. Almlöfs öfverinseende utgifven af kongl. svenska Sjökarte-kontoret. Författad af August Olivecrona”. En del av upplagan har ett huvudtitelblad med en titel som börjar ”Vägledning genom en del af de nordiska farvattnen”. En ny utgåva trycktes 1872, då tillsammans med femte delen. I föreliggande fjärde del behandlas bland annat Ölands och Gotlands farvatten liksom Stockholms skärgård. De charmiga planscherna är hämtade ur Klints äldre beskrivningar och avbildar kustsilhuetter sedda från havet vid olika hamnar. Plansch XV och XVa avbildar danska fyrbåkar. Vinjetterna i texten visar mindre delar av kuststräckorna.

Zürich, Orell, Fuessli et socc., 1813. 8:o. XCVIII,128,125-40,145-200 s. & 1 utvikbar grav. karta & 2 utvikbara grav. plr & 1 utvikbar tryckt tabell. Obetydligt nött samtida glättat mörkblått pappbd. Grönstänkta snitt. Delvis lagerfläckig, främst i marginalerna. Bra ex. Krok Bibliotheca botanica suecana 15. Boken är ett resultat av författarens resor i Europa 1811-14. Året därpå utkom även ”Flora Carpatorum”. Botanikern Göran Wahlenberg (1780-1851) var den sista innehavaren av den linneanska lärostolen i Uppsala. Han undersökte sambanden mellan växternas förekomst, jordmånen, berggrunden och meteorologiska respektive hydrologiska faktorer. Hans studier förebådade den ekologiska växtgeografin och de var samtida, men självständiga från den internationella pionjären på detta område, Alexander von Humboldt.

Örebro, J. P. Lindh, 1791. 8:o. (16),88 + 89-238,(3) s. Med en träsnittsfigur på s. 40. Häftad i samtida klistermarmorerat pappomslag med rödstänkta snitt. Ryggen blekt. Inlagan delvis något lagerfläckig. En smärre pappersförlust i yttermarginalen på s. 211. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Fint ex. från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6231. Teijler Litteratur om Örebro län 6459. Med det sällsynta tilläggsbladet ”Continuation af rättelserne”. Arbetet bygger delvis på föregångarna Nohrborgs och Hülphers beskrivningar av trakten. Kronofogden Pehr Mozelius (1708-94) avslutar förordet till sitt arbete med en i sammanhanget passande bön: ”Herren, som i högden bor, och af begynnelsen i bergen nedlagdt sin wälsignelse til folkens näring och fromma intil närwarande tid; han wälsigne yttermera wårt Norden med malmfyndige berg, til hyttors och andre inrättade wärks drift och närande gång, intil thess bergen aldeles wika, och högarne falla!”

Skara, F. I. Lewerentz, 1795. 8:o. 534,(2 blanka) s. Samtida nött hfrbd med upphöjda bind och ljusbrun titeletikett. Frampärmens ytterfals med sprickor och maskhål. Inlagan delvis lager- och småfläckig samt med fuktränder, t.ex. i övre hörnet fram till s. 88 och i yttre marginalen s. 380-534. Titelbladet hårt lagerfläckigt. Reva i yttre marginalen på s. 487 och in i texten på s. 513. Med Jonas Godhemius namnteckning daterad 1835. Krok Bibliotheca botanica suecana 2. Sammanskrevs ursprungligen som underlag för Hernquists elever vid Veterinärskolan i Skara och är en detaljrik sammanfattning av mineralogin, zoologin, botaniken och i viss mån astronomin. Arbetet är tänkt ”at sätta en upmärksam naturforskare uti förtjusning, då han lyfter sina uplysta tankar på bergens grundläggning, skogens fägring, frucktbare trän, skuggrike lundar, gräsens ymnoga slag”. Det är en av de omfångsrikaste naturalhistoriska läroböckerna i äldre tid i Sverige.

(Rostock), 1740. 8:o. (16),350,(2 blanka) s. Samtida lätt nött hfrbd med guldornerad rygg och upphöjda bind. Stänkta snitt. Ryggen med ytlig spricka i skinnet. Titelbladet med fuktfläck. Inlednings- och avslutningsvis med fuktfläck i inre marginalen. Fint ex. Erik Molin (1709-55) svärmade i unga år för pietistiska ideer och fick under 1730-talet möta mycket kritik från kyrkorådet för skrifter och predikningar. 1734 fråntogs han rätten att predika och en utdragen process mot honom påbörjades. Utan att något straff utdömdes fick ärendet vila till hösten 1735. Molin valde dock att under denna tid nonchalera predikoförbudet. Resultatet blev att han ombades att frivilligt lämna landet, vilket han vägrade. Han sattes i häktesförvar i fyra år och därefter dömdes han till landsförvisning. Han reste bl.a. till Rostock, Altona och Amsterdam och utgav under denna tid ett flertal skrifter, många av dem i försök att få landsförvisningen hävd. ”Die wahre und lebendige” är troligen den första skrift han utgav efter att landsförvisningen trätt i kraft.

Sthlm, J. G. Matthiæ, 1714-15. 4:o. (16),108,(20) + (16),112,109-180,1-96 s. Det andra titelbladet tryckt i rött och svart. Med nottryck i texten. Samtida skinnbd med upphöjda bind och guldornerad rygg där stora delar av guldet är avnött. Stänkta snitt. Fin inlaga med enstaka fläckar. Första titelbladet med lätt trycksvärtesolk och bortklippt namnteckning nedtill. Äldre överstruken namnteckning Aug. Linnström Carl Bergstedts namnteckning och exlibris för Oskar Bergstedt. Bra ex. Davidsson Svenskt musiktryck 104. Med hyllningsverser av J. Frese, O. Lindsten, C. J. Lohmann, O. Broms, Greta Giedda m.fl. Kort innan sin död 1713 hade Runius sammanställt sina skrifter till en samlad utgåva som P. Frisch efter författarens död lät trycka i två delar. En tredje del utgavs 1733 av Olof Lindsten i samband med andra upplagan av del I-II.

Stockholm, I. Marcus’ boktryckeri-aktiebolag, 1880-81. (2),216 + (2),32,1-94,1-52,1-174,1-74,(1) s. Något nött enkelt grönt hklbd. Häftesomslagen medbundna, dock med smärre skavanker och lagningar. Stycket ”Hermione” med fint lagad reva i marginalen på s. 13, och s. 33-50 ersatta från ett annat exemplar. Namnteckning ”Wrangel” på ett av omslagen och signatur i samma handstil på ett annat. Olof Lagercrantz namnteckning på försättsbladet. Zetterlund III:1. Innehåller bl.a. första trycken av ”Anno fyrtiåtta” och prosaversionen av ”Mäster Olof” samt första utgåvan i bokform av ”Den fredlöse”. De två titelbladen med titlarna ”I vårbrytningen. Ungdomsarbeten. I. Skizzer och uppsatser” och ”II. Dramatiska arbeten”. Omslagen med motiv av Carl Larsson, föreställande ett porträtt av Strindberg bland tussilago och vårblommande trädgrenar kommer liksom titelbladen från den ursprungliga häftesupplagan. Titelbladet och innehållsförteckningen, vilka är bundna sist i föreliggande exemplar, var tänkta att kombineras med en dekorerad klotpärm som fanns att beställa från förlaget. Ett par år senare försågs upplagan med nya omslag och titelblad, stuvades om lite grann och utgavs som separata böcker med ”I vårbrytningen” degraderat till serietitel. Den Wrangel som skrivit sitt namn på ett par av omslagen är förmodligen Olof Lagercrantz farmors bror Herman Wrangel, denne kom senare i kontakt med Strindberg i samband med en av de insamlingar som 1895 genomfördes efter att ryktet om Strindbergs fattigdom och miserabla situation i Paris nått hem till Norden. Ett upprop av Knut Hamsun uppfattades av en ursinnig Strindberg som ”moralisk misshandel” och ledde till en brytning mellan honom och den norska författarkollegan. En andra insamling, igångsatt av bl.a. Birger Mörner, Jonas Lie, Pehr Staaff och F. U. Wrangel, anslog en försiktigare ton och smög sig under Strindbergs stolthetsradar. F. U. Wrangels bror Herman som var legationssekreterare i Paris fick uppdraget att sköta överlämnandet av de ihopsamlade pengarna.

Köpenhamn, H. Gödiani, (1663). 4:o. (4),52 s. & 3 grav. plr. Tagen ur band och insatt i ngt nött gammalt gråpappomslag med trasig rygg. Svaga fuktfläckar i nedre marginalen. Småfläckar på titelbladet. Rester av en gammal etikett upptill på bakre omslaget. Bibliotheca danica I:774. Författaren var son till Simon Paulli, den tyskfödda danska anatomen och botanikern. Ett försök att genomföra en dissekering enligt Lodewijk de Bils metod. Bils, eller Bilsius (1624-71), var en holländsk adelsman och självlärd och okvalificerad anatom. Han väckte uppseende genom att publicera arbeten i vilka han påstod att han uppfunnit metoder att bevara kroppar i åratal och dissekera levande djur utan att spilla blod. Även hans uppsatser om lymfan väckte stark opposition.

Sthlm, P. Hesselberg, 1766. 4:o. 57,(1) s. & VI grav. plr. + Bihang, til beskrifningen om almogens bygnad. U.o., u.å. 4:o. (4) s. & 1 grav. plansch numrerad VII. Häftad i samtida gråpappomslag med trasig rygg. Maskangrepp i inre marginalen på s. 55-57 samt i bihanget. Ett trettiotal sidor med liten fläck upptill i inre marginalen. Planscherna V-VII med obetydlig fläck i övre marginalen. Med J. Sahlbergs blåstpl på baksidan av titelbladet. Ej i Hebbe. Bring Riksdagshandlingar s. 71. Planschen över gjutna slagghus, vilken såldes separat, saknas här som vanligt. Det sällsynta bihanget med sin plansch vänder sig till invånarna i Finland där ”rök-pörten merendels öfwer alt nyttjas til bonings-rum”.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1863-68. 8:o. (10),503,(1 blank),XIII,(1 blank,1) + (7,1 blank),466,(1,1 blank),LIX s. Med träsnittsillustrationer i texten. Två något nötta hfrbd med guldornerade ryggar, röda titel- och gröna deltiteletiketter (Hedberg). Marmorerade snitt. De aningen blekta ryggarna med några småfläckar och små repor. De tryckta omslagen till första häftet och andra delen medbundna. Enstaka blyertsanteckningar. Inlagan ibland lätt bruntonad. Fuktfläck i nedre marginalen på s. 93-112. Svag fuktrand på s. 239-73, 297-318 och 413-76. De inledande bladen i del II med en liten fuktfläck. Diskret inköpsanteckning i blyerts från 1868 i del II. Med Artur och Gunnar Hazelius namnteckningar, den förras på omslagen och den senares på försättsbladen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6404. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 42. ”Wärend och wirdarne” tillhör de klassiska svenska etnografiska arbetena. ”Svenskt biografiskt lexikon” menar att ”verket rymmer ett oändligt etnologiskt källstoff, vilket – utnyttjat med varsamhet – har ett bestående värde för all framtid”. Folklivsforskaren och museimannen Artur Hazelius (1833-1901) brevväxlade med Hyltén-Cavallius på 1870- och 1880-talet. I artikeln ”Första mötet för svensk folkkunskap” i ”Fataburen” 1908 sägs att det var ”Hyltén-Cavallius, som först väckte förslag om bildandet af ett svenskt folkmuseum, en tanke, som sedan af Artur Hazelius utfördes i de storslagna dimensioner, som Nordiska Museet nu ter”. Hazelius hade bland annat det av Hyltén-Cavallius grundade Växjö museum som förebild vid bildandet av det som skulle bli Nordiska museet. Hyltén-Cavallius bidrog även med artiklar till den av Hazelius utgivna ”Minnen från Nordiska museet. Afbildningar af föremål i museet jämte åtföljande text”.

Sthlm, A. Zetterberg, 1795. Liten 8:o. Grav. titelblad,(2),54 s. Med 26 grav. illustrationer i texten. Bra blått pappbd med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Äldre helt guldsnitt. Inlagan med en del sporadiska småfläckar. Ett charmigt ex. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 113. Utgiven av författarens make Jonas Carl Linnerhielms och med dennes utsökt söta illustrationer i texten. Exemplar utan det graverade dedikationsbladet med författarens silhuett och ordet ”Dig!”. Det lär ha utförts först efter hennes död. Helena Maria Linnerhielm (1760-1800), var dotter till översten Hans Ehrenstråle och Maria Elisabeth Uggla och gifte sig 1791 med kanslirådet och riksheraldikern Jonas Carl Linnerhielm.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1751. 4:o. (8),88,81-88,97-408 s. + Påminnelser wid Den wälmenande patriotens 33 ark. Sthlm, L. Salvius, (1751). 4:o. (8) s. + (BAGER, HAQVIN) Anmärkningar öfwer Then wälmenande patriotens åtskilliga sattser som befinnas uti hans åtta först utgifne ark. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1753. 8:o. 43 s. Häftad i något fläckigt samtida gråpappomslag med nästan helt bortnött rygg. Lätt bruntonad och med enstaka småfläckar. Några små rättelser i bläck. Lång nagg vid övre hörnet på s. 215-16 och de fyra sista sidorna i det första arbetet med fuktränder. Den sista följdskriften oskuren samt fukt- och lagerfläckig i marginalerna. På första titelbladet ägaranteckning med mottot ”Sincere & Moderate” i bläck. Bra ex. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 52: ”Af national-ekonomiskt innehåll”. Lundstedt anger tre följdskrifter varav den första finns medhäftad här. Den sista följdskriften av Bager upptas däremot inte av Lundstedt! Den är daterad Malmö den 1 mars 1753. I nummer XXIV finns avtryckt ett brev av J. O. Hagström där han förespråkar att skolorna ska undervisa i naturalhistoria. ”Om qwinokönets upfostran och lefnadssätt” skriver signaturen ”Martha H. C.” i nummer XLIII. Utgivaren Johan Fredrik Kryger (1707-77) var kommissarie i Manufakturkontoret och en stor del av innehållet ägnas ekonomiska frågor, stöd för hantverk och praktiska yrken, konkurrensen mellan stadsnäring och lantbruk etc. Vem boksamlaren är som döljer sig bakom devisen ”Sincere & Moderate” skulle vara intressant att få reda på.

Sthlm, uthgången och publicerat aff translatoris eghen typographia, 1635. Folio. (2),859,(1 blank,22,2 blanka) + (2),802,(16,2 blanka) + (2),64,64-67,69-384 + (2),293,292-93,296-372,(10) s. Titelsidorna tryckta i rött och svart. Ståtligt om än ngt nött samtida svart skinnbd med upphöjda bind och vacker blindpressad pärmdekor samt bevarade fint utarbetade metallspännen på skinnflikar. Infärgade snitt. Bandet med små skinnskador i frampärmens nederkant och i hörnen där träpärmarna tittar fram. Delvis lager- och småfläckig samt bruntonad, flera blad hårt bruntonade. Bläckfläckar i första delen på s. 87-90, 103, 146, 226, 255 och 428-29 samt en fläck med litet hål på s. 13. Rostfläck på s. 158, bortrivna hörn på s. 153, 361 och 385, det senare med lagning och liten textförlust. Reva i nedre marginalen på s. 253 och två registerblad skadade i övre marginalen. Första delens andra hälft fuktskadad i övre hörnet. I andra delen en reva på s. 399 och nämnvärda fläckar på s. 474-76, 494 och 575-98 samt de sista registerbladen, fuktrand i övre marginalen på s. 550-674 och de två registerbladen Zzz3-4 hämtade ur ett annat exemplar. Del III:1 lätt fuktskadad i övre marginalen och med lagerfläckar på s. 91-94 och 161-64. Marginalrevor på s. 121 och 381. Del III:2 med reva på s. 219, rostfläck på s. 304 och fuktfläck i övre hörnet från s. 351 till slutet. Christophorus Aurivillius namnteckning daterad ”Gevalia” 1692 och Peter Bolinders namnteckning med uppgiften att han köpt boken från Aurivillus stärbhus. Med tryckt gåvoexlibris ”Till Stockholms nations bibliothek af A. Wiborg” och stplr från Stockholms nationsbibliotek i början och slutet. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 667. Författaren som var hovpredikant i Würtenberg dog 1604 och kyrkohistorien är skriven fram till 1601. Ericus Schroderus (1575-1647) var, tillsammans med brodern Johan Skytte, lärare åt prins Karl Filip och utsågs 1612 till korrektor över kronans tryck med tillägget att han skulle låta översätta sådant som kunde anses nödvändigt, vilket 1622 befästes med titeln translator regius. Han grundade senast 1634 ett eget tryckeri och agerade själv förläggare för många av sina översättningar med hjälp av frikostiga anslag från statskassan, genom den så kallade ”bibeltryckstunnan”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att det är troligt att Schroderus ensam gav upphov till fler trycksidor än vad som sammanlagt hade tryckts i Sverige under hela 1500-talet! Christopher Aurivillius (1652-1709) prästvigdes 1680 och var rektor vid Gävle gymnasium innan han 1689 fick en kyrkoherdetjänst, först i Hille och från 1696 i Alfta.

Norrköping, J. B. Blume, 1768. 8:o. (12),112,(8) s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind och utan titeletikett. Rödstänkta snitt. Delvis avnött pärmpapper. En del lager- och småfläckar. På titelbladet har en namnteckning blivit stort och fult övertäckt med bläck, vilket orsakat två stora fläckar av vilka den ena även fläckat följande blad mitt i texten och den andra fortsätter fram till s. 12, men är mindre störande. En återkommande fuktfläck i övre marginalen. Lite gultonade fuktfläckar i texten på s. 9-12. Rostfläck i övre hörnet på s. 45 och små bläckfläckar på s. 97-100 och 111-12. På frampärmens insida en prisanteckning i blyerts från 1783 och en senare namnteckning för Emil Dahlgren. Detta intressanta och ovanliga varulexikon innehåller på de första 64 sidorna information om allt från agat till zinober, ofta med uppgifter om ursprungsländer, tillverkare etc. Därefter förljer ett bihang med uppgifter från ”angoriske getter”till ”åsnor” med många zoologiska uppgifter av ojämn kvalitet. Avslutas med ett ”Apendix. Kort berättelse, om de folkslag, som i de äldsta tiderna tilbaka idkat köpenskap och handel”.

Köpenhamn, H. G. Brill, 1833. 8:o. VIII,239 s. Titelbladet med träsnittsvinjett. Häftad och oskuren i samtida opappomslag med tryckta pärmar. Ryggen nött och ytligt sprucken samt defekt nederst. Liten fläck på frampärmen och bakpärmen delvis lite gulnad av sol. Lätt lagerfläckig. Stark liten rostfläck på s. 69-70. Anteckning på frampärmen ”Kjöbt til militair bibliotheket 1833”. Sabin A dictionary of books relating to America 4581. Första upplagan av den danska officeren Belmanns resor och vistelse i Brasilien 1825-31. Han var då verksam i brasiliansk krigstjänst. När han återvände till Danmark arbetade han som tolk i portugisiska och blev senare konsul för Spanien i Helsingör.