Search Results

Sthlm, 1867-84. (4),995,(1) + (4),996 s. + Svensk bok-katalog för åren 1866–1895. Sthlm, 1878-1900. (8),331 + (8),437,(2) s. & medbunden rättelselapp + (8),520 s. Fem mörkbruna hfrbd där Linnströms två tjocka volymer har upphöjda bind, guldornerade ryggar, marmorerade pärmpapper, röda snitt och första främre respektive sista bakre häftesomslagen medbundna (Hedberg) och Svensk bok-katalog med guld- och blindornerade ryggar, marmorerade pärmpapper och stänkta snitt. Omslagen till 1876-1885 respektivel 1886-1895 medbundna. Samtliga band med visst bruksslitage, ryggen till Svensk bok-katalog 1866-1875 lite mer nött och den sista volymen med en liten spricka nedtill i bakre ytterfalsen. Några småfläckar. Markeringar och anteckningar med blyerts, enstaka med bläck och s. 84-85 i Svensk bok-katalog 1876-85 missfärgade av bilagt tidningsurklipp. Med Johannes Rudbecks guldpräglade vapenstämpel på ryggarna på de fem volymerna och dennes namnteckning i de fyra första volymerna samt Bengt Åhléns exlibris i samtliga. Alla delarna tillhör upplagorna tryckta på bättre papper. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 140 för Linnström och 143-45 för de tre första volymerna av ”Svensk bok-katalog”. Bland redaktörerna för ”Svensk bok-katalog” märks Carl Broberg, Arvid Thelin och Alfred Victorin. Denna Sveriges nationalbibliografi utkom i tryckt form för perioden 1830-1985.

Sthlm, J. Janssonii, 1656. Liten 8:o. (16),144,143-74,177-327,(9) s. + SCHEFFERUS, JOHANNES. De antiquorum torquibus. Syntagma. Sthlm, J. Janssonii, 1656. Liten 8:o. (4),62 s. Fint samtida pergamentband med handskriven ryggtitel och pärmar med blindpressad ramlinje. Stänkta snitt. Delvis lätt bruntonad. Små rostfläckar på s. 61, 64 och 104. Oskuren yttermarginal på s. 289-96. Äldre bibliotekssignum på frampärmens insida. På frampärmen de svartpressade initialerna ”BFVL”. Titelbladets baksida med en gammal vapenstpl med initialerna ”BFHVL” överst. Fint ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 329 respektive 825. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1585, noten, för det andra arbetet. Emund Gripenhielm (1622-75) hette Figrelius innan han adlades 1660. Han utnämndes efter en lång bildningsresa i Europa till professor i historia vid Uppsala universitet 1650 och blev riksråd 1673. Han var dessutom Karl XI:s lärare. Föreliggande verk behandlar den romerska skulpturen och är Sveriges första tryckta konstvetenskapliga arbete. Enligt Sten Lindroth är den ”typisk för genren, imponerande främst som lärdomsprov. Figrelius har gått igenom hela den tillgängliga antika litteraturen, textställen från grekiska och romerska författare flödar, också inskriftsmaterial använder han. Här stod allt att inhämta i ämnet, systematiskt ordnat: de olika slagen av romersk skulptur, hur guda- och kejsarbilder dyrkades, vilka enskilda personer som hedrades med statyer och formella ting om känslornas uttryck i höjda händer (gestuosa manus). Utblickar ges mot Grekland och Orienten, religionshistoriska problem antyds. Plinius var en guldgruva, liksom Strabon, Suetonius och Plutarchos; bara sporadiskt öppnar Figrelius diskussion med moderna forskare. Fastän den antika skulpturen för tidens klassicism framstod som högsta norm, undviker han estetiska värderingar”. Schefferus arbete behandlar ”de gamles halsringar” enligt Lindroth.

(1845?). 7,2 x 10,5 cm. (1) s. Spår av tidigare montering i hörnen på den blanka baksidan. Jacob Seib (1812-83) var daguerreotypist i Frankfurt am Main. Han är känd för sina fina porträtt av Arthur Schopenhauer och de porträttdaguerreotypier han tog av många av medlemmarna i Frankfurterparlamentet 1848-49. Den 25 juni 1845 annonserar han i ”Frankfurter Ober-Post-Amts-Zeitung” om sitt nya ”Daguerreotyp-Cabinet” på Bockenheimer strasse. 1852 var han verksam på Hochstrasse i Frankfurt.

Sthlm, H. A. respektive A. J. Nordström, 1797-1801. 8:o. (4),102 + (2),182 + (2),107 + (2),157,(1) + (2),176,(4) + (4),138,(2) + (2),205,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (2),188,(1) + (2),190 + (2),89,(4) + (4),135,(1) + (2),116,(1) + (2),157 + (2),120 + (2),151 s. & 1 utvikbar grav. karta + (2),215 s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (2),131,(5),(10) + (2),207 + (2),183,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (2),218 + (2),144,(4) + (6),449,(1) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller & 3 utvikbara grav. plr. Nio något nötta samtida hfrbd med guldlinjerade ryggar, beige titeletiketter och runda olivgröna nummerskyltar, varav de två volymerna med årgång IV med mörkare titeletiketter. Rödstänkta snitt. Ryggarna delvis något flammiga och med några småfläckar. Andra och fjärde volymerna med minimala maskhål i främre falsen. Enstaka fläckar. Bläckfläckar i innermarginalen på titelbladet till årgång V. Exlibris för Stellan & Martha Vennersten. Komplett och trevlig svit. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 330 b. Register med (10) sidor över det dittills utkomna samt över ”Läsning för landtmän” i sjätte volymen, slutet av tredje årgången. Föregicks av Adlersparres ”Läsning för landtmän” 1795-96. Ryktbar tidskrift där innehållet är en blandning av vitterhet, lanthushållning, ekonomi, juridik, filosofi och politik. Den lär ha kallats ”Läsning i brännbara ämnen” i samtiden. Bland medarbetarna fanns Adlerbeth, Franzén, Gyllenborg, Järta, Oxenstierna och Leopold, som var den flitigaste bidragsgivaren vid sidan av redaktören. Här finns texter av och om Kant, Gibbon, De Lolme och inte minst Adam Smith, som genom denna tidskrift blev bekant för den svenska allmänheten. Sammanlagt finns nio översatta texter av Smith i tidskriften. Utförligt och illustrerat med en karta presenteras Rutger Macklean och hans omdaningsarbeten på Svaneholm.

Amsterdam, for J. Ter Beek, 1744. 8:o. (4),165,(6) s. & 5 grav. plr & 1 utvikbar tryckt tabell. Nära samtida senare bemålat solkigt och ngt nött pappbd med röd titeletikett. Röda snitt. Ngt hårdare nött överst på ryggen och i ytterfalsarna. Några enstaka småfläckar. Bring Itineraria svecana 98. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 252-53. ESTC T110214. Första upplagan trycktes 1688. Nya upplagor utkom 1691, 1693 (två olika), 1695, 1725, 1733 och 1739 samt möjligen även 1690, 1697 och 1727. Detta tycks vara den sista. Författaren var engelsk konsul i Amsterdam. Möjligen är namnformen Ker riktigare (se Warmholtz 252) eller kanske bättre Ker of Kersland. Författaren skriver bl.a. om Skåne: ”It was formerly very dangerous to travel in this province of Schonen, because of the snaphances, who were a kind of bloody robbers, now utterly destroyed by the king; so that it is safe enough travelling there. Entering into Schonen I saw 29 of these rogues upon wheels, and elsewhere in the country, ten and twenty at several places.” Bring noterar att det dock torde vara osäkert om Carr någonsin besökte Sverige.

Linköping, C. Günter, 1644. 4:o. (62),604 s. Titeln inom typografisk ram. Samtida mycket skadat och solkigt pergamentbd med blåstänkta snitt. Stora bortrivna bitar av ryggens pergament. På frampärmen har pergamentet släppt upptill. Bakpärmen saknar den yttre hälften av pergamentet med pappärmen väl synlig. Båda innerfalsarna med sprickor och maskangrepp. Inlagan är i betydligt bättre skick än vad bokens yttre låter ana och har endast spridda fläckar och enstaka små marginalnoteringar i bläck. Erratalistan i slutet är överkorsad och rättelserna införda i texten. I titelbladets nedre marginal ägaranteckning av Gudmund Laurentius [?] daterad Linköping den 20 juni 1645. Bortklippt namnteckning nedtill på ett av försättsbladen och strax bredvid namnteckning Friderich Chourlingh [?]. På bakpärmens insida anonym förvärvsanteckning daterad Stockholm den 22 maj 1728. Collijn Svensk biobliografi 1600-talet 159. Predikningar nedtecknade av Melchior Neukirchen och översatta till svenska av Arvidus Olavi Scheningensis (1609-1663). På arken a-c i början finns också ”Jesu Christi lefwernes historia” av Claudius Botvidi (1573-1646). Med lång tryckt dedikation av Olavi till ”fröken Christina Augusta” och fjorton andra högättade kvinnor, bland dem Ebba Brahe, följt av ett hyllningsepigram på latin av Samuel Enander. Martin Chemnitz (1522-86) var född i Brandenburg och utbildade sig först till vävare, varefter han under en tid hjälpte till i familjens klädeshandel. Han påbörjade därefter universitetsstudier i Frankfurt an der Oder och när han av ekonomiska skäl fick avbryta dessa försörjde han sig som lärare. 1545 började han studera i Wittenberg under Martin Luther, vars föreläsningar han enligt egen utsago inte uppmärksammade tillräckligt, och Philipp Melanchthon, vilken blev hans första teologiska läromästare. Efter en tids studier vid universitetet i Königsberg fick han en tjänst som hovbibliotekarie hos hertig Albert av Preussen och därmed också tillgång till vad som ansågs vara ett av dåtidens finaste bibliotek. Chemnitz bibehöll samtidigt vänskapen med Melanchthon och flyttade 1553 tillbaka till Wittenberg där han från 1554 blev medlem av universitetsfakulteten. Han prästvigdes samma år och fick sedan anställning som medhjälpare åt superintendenten i Braunschweig, vars tjänst han övertog 1567 och bibehöll livet ut. Chemnitz var drivande i genomförandet av reformationen i Braunschweig-Wolfenbüttel och även ledande i arbetet bakom Konkordieboken 1580 - den enande bekännelsetext som de flesta reformerade tyska kyrkorna ställde sig bakom. Han var även ett av de främsta namnen i den polemiska stridslinjen gentemot katolicismen och motreformationen, framförallt genom sina stora undersökning i fyra delar (1565-73) om kyrkomötet i Trient. Teologiskt anses Chemnitz tankegångar utgöra en övergång mellan reformationens ursprungliga inriktning och den kommande lutherska ortodoxin. Chemnitz sonson Bogislaus Philipp von Chemnitz (1605-78) skulle senare hamna i Sverige där han 1644 blev rikshistoriograf. Fredricus Chourling (1659-1708) var verksam som präst i Linköpings stift.

Strängnäs, Z. Brockenius, 1669. 8:o. A8-T8 = (304) s. + [TERSERUS, JOHANNES ELIA. Förklaring öfwer catechismum, eller the sex wår christlige läras hufwudstycken. Thet wyrdiga ministerio vthi Åboo stifft til ähra och tiänst förfärdigat, och til en lijten nyåhrs gåfwo förährat. Åbo, P. Hansonius, 1662]. 8:o. A8-M8,N2,O8-Z8,Aa8-Kk8 = (516) s. Samtida mörkbrunt karduansbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och stänkta snitt. Blindpressade ramverk på pärmarna med hörn- och mittstämplar. Sannolikt är för- och eftersättsblad, liksom pärmarnas innerspeglar förnyade kring år 1800. Guldlinjerna på ryggen är troligen tillagda kanske 100 år senare. Enstaka småfläckar. Första arbetet med den gamla bläckinskriften ”In Christo Wivo”, bakom vilken kanske en ägare med samma begynnelsebokstäver döljer sig. Inledningen till det andra arbetet med en del marginalanteckningar och understrykningar och blad P1 med ett bortrivet nedre hörn. Med A. H. Stenholms namnteckning daterad den 16 oktober 1815. Andra arbetet saknar titelblad. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 227 respektive 917-18. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 16.65 respektive 16.54. Terserus i varianten där andra bladet i N-arket är omtryckt samt tredje och fjärde bladet i samma ark borttagna. N-arket omfattade i ursprungsversionen endast fyra blad. Båda dessa katekeser förbjöds och har länge varit begärliga samlarobjekt. Emporagrius är dock lika vanlig som Terserus är sällsynt. Titelbladet saknas oftast till den senare. Det första arbetet förbjöds av änkedrottning Hedvig Eleonora eftersom författaren i förklaringen av det tionde budet räknat hustrun till mannens lösöre: ”thet är hans löösören/ eller rörlige egendom/ ehwad nampn han hafwer/ aff hwilken hustrun är thet förnämsta stycket”. Om det andra arbetet skriver ”Biografiskt lexikon över Finland”: ”ett av katekesens mål var att minska motsättningen mellan lutherdom och kalvinism så att övergången till den lutherska läran skulle kunna ske smidigt. Metoden baserade sig på den Helmstedtska teologins princip att skilja oförytterliga och mindre oförytterliga trossatser från varandra. Terserus mål var alltså inte en synkretistisk union av den typ som förfäktades av Johannes Matthiae. Biskopen framlade delar av katekesen till diskussion redan innan den blev färdig i december 1662”. Terserus (1605-78) anklagades för att katekesen inte var lutherskt renlärig och den förbjöds samtidigt som han förlorade sin biskopstjänst i Åbo 1664.

Skara, F. I. Lewerentz, 1795. 8:o. 534,(2 blanka) s. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, svartlinjering runt binden och ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. Något stötta pärmhörn. Ställvisa lager- och fuktfläckar. Titelbladet lagerfläckigt och fler fläckar i första arket, s. 1-16. Jonas Beronius överstrukna namnteckning och namnteckning för Joh. Axelsson. S. A. Smith på titelbladet. Samma namnteckning på försättsbladet jämte namnteckning av en annan Smith daterad 1857. Krok Bibliotheca botanica suecana 2. Sammanskrevs ursprungligen som underlag för Hernquists elever vid Veterinärskolan i Skara och är en detaljrik sammanfattning av mineralogin, zoologin, botaniken och i viss mån astronomin. Arbetet är tänkt ”at sätta en upmärksam naturforskare uti förtjusning, då han lyfter sina uplysta tankar på bergens grundläggning, skogens fägring, frucktbare trän, skuggrike lundar, gräsens ymnoga slag”. Det är en av de omfångsrikaste naturalhistoriska läroböckerna i äldre tid i Sverige. Linnélärjungen Peter Hernquist (1726-1808) genomdrev grundandet av Veterinärinrättningen i Skara 1775 som han ledde till sin död.

Hamburg, G. Schultzen, 1678. 8:o. (60),65,62-290,(1) s. + MICHAELIS, GREGORIUS. Notæ in Jacobi Gaffarelli Curiositates. Hamburg, G. Schultzen, 1676. 8:o. 303,(1 blank),304-498,(1 blank,1,3 blanka,44) s. & 11 utvikbara träsnittsplr. Samtida ngt nött pergamentbd med handskriven ryggtitel. Rödstänkta snitt. Lite svag i frampärmens innerfals och frampärmens insida med spår efter bortskrapat exlibris. Inlagan med någon enstaka småfläck och blyertsförstrykning. I den första pagineringsföljden har bladen vid s. 105-08 varit vikta vid tryckningen, vilket resulterat i att en del bokstäver fallit bort på de nedersta raderna på sidan. Med J. G. Sparwenfelds namnteckning på titelbladet. Det första arbetet saknar ett grav. titelblad och två plr, det andra ett ”Index notarum” om (4) s. VD17 23:320426A respektive 1:640603P. Caillet Manuel bibliographique des sciences psychiques ou occultes 4293 för första upplagan av Gaffarel från 1629, och 7508 för Michaelis. Denna utgåva av ”Curiositez inouyes” är ett omtryck av 1676 års upplaga. Med tryckt dedikation till Fredrik IV av Danmark. Gregorius Michaelis förord är daterat i Flensburg. Jacques Gaffarel (1601-81) var präst och astrolog, detta är hans mest kända arbete. Han räknas som en viktig företrädare för den kristna kabbalan. Johan Gabriel Sparwenfeld (1655-1727) var svensk språkforskare och upptäcktsresande. Han samlade under sina resor en värdefull boksamling som till stora delar fördelats mellan offentliga svenska bibliotek.

Rostock & Wismar, bey Berger und Boedner, 1756-60. 8:o. (8),174,(2) + (4),175-330 + (4),331-510 + 511-680,(4) + 681-862,(2) s. Bra hfrbd från början av 1800-talet med guldornerad rygg, brun titeletikett av glättad papp och rödstänkta snitt. Ryggen något blekt och med ett par obetydliga fläckar. Delvis ouppskuren inlaga som bara ställvis är lätt lagerfläckig. Smärre pappersföroreningar på s. 643-47. Trevligt ex. från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9114. Soulsby Catalogue of the works of Linnæus 1087 respektive Add 2587aa. Den tryckta dedikationen är undertecknad med författarens initialer ”A. L. S.”. August Ludvig Schlözer (1735-1809) var informator, student i Uppsala och sedan handelskorrespondent hos grosshandlaren C. W. Seele i Stockholm. Senare utnämndes han till professor, först i St. Petersburg och sedan i Göttingen, och kom att betyda mycket för de kulturella kontakterna mellan Sverige och Tyskland. 1767 utnämndes han till ledamot av Vetenskapsakademien. I föreliggande verk behandlas bland mycket annat Linnés verk om Adolf Fredriks naturaliekabinett inklusive en översättning av förordet, liksom dennes ”Systema naturæ”, striden om vattuminskningsteorin, Gjörwells tidskrifter och forskningsresorna av Hasselquist, Löfling och Osbeck.

Sthlm, J. L. Horrn, 1739. 8:o. (16),176 s. Ett samtida hfrbd med upphöjda bind, blindlinjerad rygg och stänkta snitt. Ryggen något blekt och lite torr. Ett annat arbete har skurits ut baktill så att inlagan har ”en för stor kostym”. Bra inlaga med sporadiska lager- och småfläckar. Med biblioteksmarkering ”A.4” på frampärmens insida. Från Ericsberg. Schreber Svenska jaktens litteratur 413. Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 5. ”Collectio rerum curiosarum” utkom i sin första upplaga 1738, då med Olof Assarssons initialer på titelbladet. Senare upplagor utkom 1747, 1759 och 1788. På sidan 93 börjar en ”Tilökning af collecio rerum curiosarum, som innehåller nyttige saker/ hwarjom och enom til tienst sammanletad utur åtskilliga lärda mäns skrifter. Tryckt åhr M.D.C.C.XXXIX”. Författare till tillägget, som ingår i pagineringen, var Anders Ehrenström. Boken innehåller en mängd nyttigheter, såsom: ”At giöra järn hwitt som silfwer”, ”at giöra stora pärlor af små”, ”at fördrifwa elack lucht ifrån förderfwat win”, ”at skrifwa med guld och silfwer”, ”goda raqueter”, ”at bringa tilsamman en myckenhet harar”, ”at fånga kråkor”, ”at fånga fisk med händerna”, ”at giöra en bedröfwad menniska glad”, ”at giöra en swart som en morian” och ”at färga en häst röd” samt att konstruera en camera obscura. Vinberedning upptar sidorna 23-43. Tillägget fortsätter på samma vis med allt från cirkuskonster och trolleri till fiske och jakt, bland annat hur man ska ”förjaga leopard- eller panther-diur ifrån sig”.

Sthlm, P. Momma, 1743. 8:o. 144 s. & 1 utvikbar grav. karta. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind och blåstänkta snitt men utan titel. Ryggen torr och med småskador upp- och nedtill. Främre ytterfalsen sprucken allra nederst. Pärmpapperet ytligt bortnött och en överstruken numrering med rödkrita och en annan med bläck på främre pärmen. Bra inlaga med enstaka lager- och småfläckar. Kartan med en liten reva. En äldre svårläst namnteckning och samtida kludd på insidan av främre pärmen. Från Ericsberg. Bring Itineraria svecana 146. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 401. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 284. Carli Ångermanlands bibliografi 1119. Marklund Övre Norrland i litteraturen 4234. Kartan ritades av Sam. Heusler och graverades av Carl Bergquist. Arvid Ehrenmalm (1720-45) blev redan 1740 notarie vid Vetenskapsakademien. På akademiens program stod bland annat att understödja resor i Sverige för att kartlägga landets tillgångar. Ehrenmalms resa var den första som företogs i detta syfte och på akademiens bekostnad. En av de pådrivande krafterna var Jacob Faggot, som även undertecknat den tryckta rekommendationsskrivelsen på titelbladets baksida. Med på resan var även C. W. Cederhielm, en av Vetenskapsakademiens stiftare och tillika Ehrenmalms kusin. Reseskildringen översattes senare både till tyska, franska och engelska.

Regensburg, in Verlegung J. Z. Seidels, 1707. 8:o. Grav. porträtt,(8),576,579-658 + 320,(60) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Något nött samtida skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad, delvis oxiderad ryggdekor, guldpräglad titeltext och stänkta snitt. Guldpräglade pärmkanter. Ryggen torr och med ytliga sprickor. En del småfläckar på snitten. Försättsbladet har en reva och en pappersförlust överst. En bra inlaga med en del bruksspår, t.ex. en smärre solkfläck i yttermarginalen i del I på s. 211 och några lagerfläckar på sina håll. Med J. von Waldaus namnteckning, J. G. Psilanderhielms överstrukna namnteckning och Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 209. En andra upplaga utkom året därpå utökad med 20 planscher. Porträttet, graverat av G. H. Schifflen, föreställer Karl XII och planschen Drottningholms slott. Johann Georg Goelgel (1669-1732) var jurist och medlem av rådet i Regensburg.

Sthlm, C. Reusner, 1622. Folio. (12),324,(14,2 blanka) + (6),415,(9,2 blanka) s. Titelbladen tryckta i rött och svart samt med stora riksvapnet i träsnitt. Med en träsnittsavbildning av Tegels vapen i slutet av andra delen. Samtida nött men stiligt svart karduansbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och röd titeletikett i marokäng. Pärmarna har förgyllda ramverk, hörnstämplar och arabesk i mitten. Rödstänkta snitt. Liten spricka överst i främre ytterfalsen. Flera småskador i bakpärmens skinn. Spår av knytband. Småskador i hörnen. Spridda fläckar och småskavanker av olika slag. En del revor och nagg i marginalerna. Enstaka små blyertsmarkeringar. Några blad i början delvis loss. Titelbladet har bortklippt namnteckning i övre marginalen, vilket delvis skadat de övre staplarna i titelns första rad och avrivet och lagat nedre ytterhörn med förlust av några bokstäver i tryckarens namn. Reva vid nedre hörnet på s. 87-88 i del I. Lite blyertskludd på titelbladet och anteckning samt utsmetad bläckfläck i yttermarginalen på s. 233 i del II. Förvärvsanteckning från bokauktion i Stockholm den 31 maj 1743 på försättsbladet. Namnteckning Olof Malmerfeldt på första titelbladet. Johan Sederholms namnteckning daterad Uppsala 1831 på frampärmens insida. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 913-14. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 3041. En ny upplaga utkom 1671. Med tryckta dedikationer till Gustav II Adolf och Maria Eleonora samt hyllningsskrifter av S. J. Phrygius, J. Dieterus, J. Lehus och två av J. Salvius. Historiken skrevs på Karl IX:s befallning för att vederlägga uppgifter om Gustav Vasa i Huitfeldts krönika om Kristian III. Tegel hämtade mycket stoff ur Peder Swarts krönika. Arbetet har fortsatt ett värde genom de där publicerade brev, riksdagsbeslut och andra handlingar, vilka annars hade varit förlorade. Olof Malmerfeldt (1763-1829) var stallmästare vid Uppsala universitet från 1793. Hans boksamling värderades i bouppteckningen 1830 till 33 rdr 16 skilling.

Haas, chez J. J. Thourneyse, fils, 1784. 8:o. XXX,(2),384,(2) s. & 4 utvikbara grav. plr. Med grav. vinjetter i texten. Charmigt mönstrat samtida pappbd med rödstänkta snitt. Ryggen aningen mörknad. Genomgående bra inlaga men med en liten solkfläck i texten på s. 21-25 och några små fuktfläckar i övre marginalen på s. 165-96 och 229-52. Trevligt ex. från Biby. Utkom först på tyska 1783. Christian von Mechel (1737-1817) var förutom gravör även konsthandlare och förläggare. Han är bl.a. känd för sitt gravyrverk över Hedlingers medaljer. Samlingen, som ordnades av Mechel efter skolor och länder, omfattade 1300 olika verk. Förvärvades av Ulric Celsing när han var svensk diplomat i Wien 1787-89.

Sthlm, förr detta Grefingska tryck., 1772. 8:o. (8),120 s. Fint stänkdekorerat pappbd med guldtryckt titeletikett i nötbrun oasis (Hannah Morrissey, osignerat). Gamla stänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. Årtalet 1766 skrivet i bläck på titelbladet. Lite gammalt bläckkludd vid slutvinjetten på sista sidan. Bra ex. Du Rietz Bibliotheca Polynesiana 157. En upplaga trycktes även i Uppsala samma år. Utgiven på bokhandlaren D. Segerdahls förlag. Översatt av Daniel Djurberg och med flera fotnoter av denne. Han har även författat ett förord i vilket han översatt ”en berättelse om patagonske jättarne, efter den underrättelse, som en annan officerare på commendeuren Byrons skepp meddelt”. De tidiga upptäcksresandena i Patagonien hade beskrivit landets invånare som jättelika; Byrons något mera nyktra iakttagelser bidrog till att förpassa de patagoniska jättarna till myternas värld. John Byron (1723-86) var kapten på skeppet Dolphin och passade på sin världsomsegling bland annat på att hävda engelsk överhöghet över Falklandsöarna. Han var farfar till författaren George Gordon Byron.

Heidelberg ex typographeio Samuelis Broun, 1659. 12:o. (72),159,(9) s. & 4 grav. plr. Titelsidan med typografiskt ramverk. Hebreiska och arabiska tecken i texten. Nyare pergamentbd. Oskuren inlaga, där dock titelbladet är klippt till mindre format och med utbättrade marginaler. Titelsidan med gråsolk, mest i yttermarginalen. Fin inlaga på tjockt papper. Enstaka mindre bläckfläckar, t.ex. två utsmetade fläckar i den opaginerade sidföljden. Planscherna är bundna innan s. 1 och hör ihop parvis. VD17 12:118913A. En andra upplaga trycktes 1662. Översatt från hebreiska av Johann Heinrich Hottinger som även skrivit förordet. En Cippus är enligt Lindbloms latinska lexikon ”Wårdsten, grafsten som uppreses till åminnelse av en afliden”. Planscherna har sidhänvisningar till texten. De två första visar ett trettiotal gravbyggnader och de två sista ett tjogtal mynt. Samuel Browne var engelsk boktryckare i Heidelberg.

Sthlm, N. Wankijff, 1683-86. 4:o. (6),394,(20,2 blanka) + (8),396,(16) s. Titel- och kalenderbladen tryckta i rött och svart. Del I bunden i ett samtida ganska nött marmorerat skinnbd med upphöjda bind, blinddekorerad rygg och pärmar. Ryggen med en lagad reva upptill. Rödstänkta snitt. Några småfläckar och bitvis med mycket svag fuktrand. Del II bunden i ett samtida hårt nött mörkt skinnbd med upphöjda bind och spår av blinddekor, liksom av ciselerade guldsnitt. Eftersättsbladet med gamla blomsterteckningar. Genomgående nött och solkig inlaga där ett antal blad är hämtade från ett annat exemplar. Titelbladet solkigt, med pappersförlust i yttermarginalen och lagad reva. Gammal notering i del I i nedre marginalen på s. 151: ”denna bock behöfver förrbättras af mag. Tengbom”. I denna del också N. Billingschiöldhs namnteckning daterad 1705 och Daniel Sundstedts, den senare i två olika varianter skrivna av olika händer. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 175. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 9. Du Rietz Gastronomisk spegel 11. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 259. Reitersjö Hundens bibliografi 0007. Müntzing Svensk jaktlitteratur I, 38. Allt som utkom. Detta är troligen den variant av del I som Collijn skriver om. Den har ett omtryckt register på endast 20 sidor mot vanliga 26. En andra upplaga utkom 1694. Del I har undertiteln: ”för 40 åhr sedan förswänskat/ och i många rum uthaf andra authoribus amplificerat och förbättrat af Isaaco Erici, pastore Stenbyense i Östergötland”, del II har undertiteln: ”som handlar om allehanda boskaps/ nembl. fääboskaps/ bijs/ fårs/ getters och bockars/ hundars/ gäss och hönses/ kalkoners/ ankers/ swijns och hästars/ natur och skiötszel/ och huru man dhem uthi siukdommar kan hielpa och curera. För 40 åhr sedan förswenskat/ som och i månge rum af andre authoribus, amplificerat och förbättratt/ utaf Isaco Erici”. Utgivare var översättarens son slottsfogden Samuel Stehn som undertecknat de tryckta dedikationerna till E. Lindskiöld och O. Thegner. Översättaren har bearbetat boken och anpassat den för svenska förhållanden. Björn Dal skriver om arbetet i ”Sveriges zoologiska litteratur”: ”Första delen är upplagd i kalenderform med innehållsrika texter för varje månad. Där återfinns avsnitt som ganska utförligt beskriver ett femtiotal däggdjur, fåglar, fiskar, ormar och insekter, ofta med inriktning på jakt och fiske. Den andra delen avhandlar till stor del husdjuren, varav hela 50 sidor om bin och biskötsel.” Gunnar Brusewitz skriver om verket i ”Solvarvets tecken”: ”Med sina många årstidsbetonade råd och regler för lantmannen ger den en god bild av det strävsamma livet i 1600-talets bondesamhälle.”

Sthlm, A. J. Nordström, 1782-83. 8:o. Grav. porträtt,(2),XVI,16,33-150,(2),151-362 + (2),360,(2) s. & 2 grav. plr. Med 4 inklistrade grav. vinjetter i texten. Två vackra nära samtida hfrbd med mycket rikt guldornerade ryggar, tegelröda titeletiketter och mörkbruna nummerskyltar. Gula snitt. Första delens titeletikett med en liten fläck. Pappersfel i marginalen på s. 71 och reva i marginalen på s. 223 samt obetydligt mörknad i marginalen på s. 221 i första delen. Andra delen med svaga fuktränder på s. 17-24 och pappersförlust i nedre hörnet på s. 167. Ett mycket fint ex. med Andreas Bernströms exlibris och Gustaf Bernströms guldpressade pärmexlibris samt den senares katalogiseringsnoteringar på bifogade lösa kataloglappar. Utgavs av P. Rudin. Levnadsteckningen är skriven av C. F. Scheffer. Porträttet och en av planscherna graverade av J. Gillberg. Den andra planschen och de inklistrade vinjettillustrationerna graverades av J. F. Martin efter Elias Martins förlagor. En av vinjetterna, ”Den sanna critiquen”, inklistrad på s. 175 i del II saknas i vissa exemplar. I flertalet finns den dock på plats och är alltså inte den stora sällsynthet, som ibland gjorts gällande. Andreas Bernström var far till Gustaf.

Sthlm, H. A. respektive A. J. Nordström, 1797-1801. 8:o. (4),102 + (2),182 + (2),107 + (2),157,(1) + (2),176,(4) + (4),138,(2) + (2),205,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (2),188,(1) + (2),190 + (2),89,(4) + (4),135,(1) + (2),116,(1) + (2),157 + (2),120 + (2),151,(1 blank,10) s. & 1 utvikbar grav. karta + (2),215 s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (2),131,(5) + (4),207 + (2),183,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (2),218 + (2),144,(4) + (6),449,(1) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller & 3 utvikbara grav. plr. + (ADLERSPARRE, GEORG) Fyra oförgripeliga erinringar vid den i Läsning i blandade ämnen, förekommande afhandlingen om svenska adelns bestämmelse. Af WälMent. Sockholm (sic), A. J. Sylvenius, 1801. 8:o. 24 s. + (ADLERSPARRE, GEORG) Til herr WälMent, som utgifvit de fyra erinringarne vid Afhandlingen om svenska adelns bestämmelse. Sockholm (sic), A. J. Sylvenius, 1802. 8:o. 36 s. Nio aningen nötta men trevliga glättade blå pappbd med ljusröda titeletiketter och ryggnumrering ”23” i bläck på alla ryggarna. Rödstänkta snitt. Ställvisa lagerfläckar, främst på de första och sista sidorna i volymerna. Sjätte volymen med stor bläckfläck på yttre snittet och starkare fuktfläckar i slutet där även bläcket trängt in i yttermarginalen på sista bladet. Med Gustaf Rudbecks namnteckning i första volymen med delvis bortskrapad datering. Utförliga blyertsanteckningar om de medverkade författarna på alla frampärmarnas insidor, samt även vid de flesta textbidragen. Bra svit och intressant på grund av de många anteckningarna. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 330 b. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 18.8 för det andra arbetet. Samtliga nummer ovanligt nog i första upplagan. Föregicks av Adlersparres ”Läsning för landtmän” 1795-96. Ryktbar tidskrift där innehållet är en blandning av vitterhet, lanthushållning, ekonomi, juridik, filosofi och politik. Den lär ha kallats ”Läsning i brännbara ämnen” i samtiden. Bland medarbetarna fanns Adlerbeth, Franzén, Gyllenborg, Järta, Oxenstierna och Leopold, som var den flitigaste bidragsgivaren vid sidan av redaktören. Här finns texter av och om Kant, Gibbon, De Lolme och inte minst Adam Smith, som genom denna tidskrift blev bekant för den svenska allmänheten. Sammanlagt finns nio översatta texter av Smith i tidskriften. Utförligt och illustrerat med en karta presenteras Rutger Macklean och hans omdaningsarbeten på Svaneholm.För det medbundna andra arbetet se Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 18.8. Impressum anger tryckorten till ”Sockholm”! Lundstedt förtecknar inte denna ovanliga följdskrift till författarens ”Läsning i blandade ämnen”. När skriften utkom väckte den boktryckeriombudsmannen J. S. Ekmanssons förtrytelse och han krävde att få veta namnet på författaren. När boktryckaren Sylvenius inte ville uppge detta följde en lång process där Adlersparre anonymt författade inlagor till boktryckarens försvar. Detta hade dock ingen effekt, Sylvenius dömdes till böter och förlorade sitt boktryckeriprivilegium. Den andra föjdskriften är anonym i Libris men även den författad av Adlersparre enligt blyertsanteckning här, vilklet stämmer överens med Kerstin Anérs uppfattning i sin avhandling ”Läsning i blandade ämnen”.

London, printed for L. Davis and C. Reymers, 1766. 8:o. (4),VIII,(4),267,(1 blank),273-307,380-456 s. & 1 utvikbar grav. karta. Renoverat samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, knappt urskiljbar titeletikett och rödstänkta snitt. Smala guldornerade pärmbårder och blindpressningar på pärmkanterna. Ryggen hårt nött och flagig. Inlagan har några småfläckar på sina håll, men är genomgående i bra skick. Sista bladet och eftersättsbladet har ett mindre nagg i nedre marginalen. Med en samtida anteckning på försättsbladet. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 3582. Cox A reference guide to travel literature I:230. Pritzel Thesaurus of botanical literature 3841, noten. Företalet är skrivet av utgivaren Linné. Hasselquists naturaliesamlingar och arabiska manuskript förvärvades av Lovisa Ulrika till Drottningholmssamlingarna efter att han dött av tuberkulos i Smyrna 1752, endast 30 år gammal. Arbetet är en av de första naturalhistoriska beskrivningarna över Palestina och översattes till tyska 1766, franska 1768 och 1769 och holländska 1771. I ett inledande företal sägs att arbetet är översatt av en ”gentleman” som spenderat tid i Sverige, varit lärjunge till Linné och ej engelsman till börden. På sidan 297 har denna anonyma översättare i en fotnot omnämnt ett brev som Linné skrivit till John Ellis 1765.

Wien, l’imprimerie de Gay, 1788. 4:o. (8),198,(2 blanka) s. & 21 utvikbara grav. plr. Svart hfrbd från mitten av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg och svagt rödstänkta snitt. Främre pärmen lite blekt upptill. Bra inlaga med endast några enstaka obetydliga småfläckar. Från Biby. Catalogue of the Goldsmiths’ library 13555. Översatt från ”Über das Anquicken der gold- und silberhältigen Erze Rohsteine, Schwarzkupfer und Hüttenspeise” 1786. Planscherna graverade av J. Ziegler. Verket beskriver Borns (1742-91) nya betydelsefulla amalgeringsmetod. ”Dictionary of scientific biography” skriver: ”Born invented an amalgamation process for removing gold and silver from various ores. [...] The process was adopted in copper mines throughout Hungary, and Born was given a share of the savings occasioned by its use.”

Sthlm, I. Meurer, 1624. Folio. (8),407,(1 blank,15) s. Titelsidan tryckt i rött och svart samt med det svenska riksvapnet. Samtida marokängbd med upphöjda bind och oxiderade ryggdekorationer, mitt- och hörnstämplar samt ramlinjer på pärmarna. Stänkta snitt. Liten skada nederst på ryggen. En del smärre maskangrepp på pärmar, falsar och insidan av främre pärmen samt försättsbladet. Genomgående bra inlaga. Enstaka marginalanteckningar. Några bläckfläckar i yttermarginalen på s. 205 och 219. Fuktfläckar i nedre yttre hörnet på s. 347-74 och sporadiskt därefter. Fint ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 183. Översättaren Ericus Schroderus (1575-1647) var tillsammans med brodern Johan Skytte lärare åt prins Karl Filip och utsågs 1612 till korrektor över kronans tryck med tillägget att han skulle låta översätta sådant som kunde anses nödvändigt och nyttigt, vilket 1622 befästes med titeln translator regius. Han grundade senast 1634 ett eget tryckeri och agerade själv förläggare för många av sina översättningar med hjälp av frikostiga anslag från statskassan, genom den så kallade ”bibeltryckstunnan”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att det är troligt att Schroderus ensam gav upphov till fler trycksidor än vad som sammanlagt hade tryckts i Sverige under hela 1500-talet! Commines krönikor, som första gången trycktes tillsammans 1540, har, vilket Hierta menar, givit författaren rangen av ”den nyare tidens förste verklige historieskrifvare”.

Uppsala, J. Edman, 1790-91, respektive J. Edmans enka 1791. 8:o. (6),376 + (6),378 + (4),LXVIII,312 + (4),380 + (4),VIII,392 s. Fem samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerade ryggar, benfärgade titeletiketter och mörkt blå deltiteletiketter. Röda snitt. Bandet till del I med lite smånagg upp- och nedtill på ryggen, båda etiketterna med små skador, ytliga sprickor i främre ytterfals och ett litet maskhål i bakre ytterfalsen samt lite nött pärmpapper. Liten hörndefekt på deltiteletiketten till del II. Bra inlagor med några få obetydliga lager- och småfläckar samt enstaka marginalanteckningar i blyerts. Några gamla lagningar i övre marginalen på s. 15, 161 och 163 i del I och i del III in i texten på s. 147 samt i yttermarginalen på s. 147, 279 och 295. En liten reva i yttermarginalen på s. 263 i del III. Trevlig svit med några diskreta blyertstillskrifter till J. A. Lindblom och Bo Sture Wikings exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6996. Viktig urkundssamling rörande den svenska reformationstiden. Både handskrivna och på 1500-talet tryckta handlingar och skrifter är återgivna, delvis efter original i utgivarens eget rika bibliotek. Uno von Troil (1746-1803) hade varit biskop i Linköping innan han 1786 utsågs till ärkebiskop. Jacob Axelsson Lindblom (1746-1819) efterträdde Troil både som biskop i Linköping och sedan som ärkebiskop. Han prästvigdes 1786 av Troil och var dennes vikarie vid undertecknandet av ”Förenings- och säkerhetsakten” 1789, då Troil anmält sig sjuk för att slippa skriva på.