Search Results

Berlin, G. Reimer, 1821. 8:o. LXXVIII,290 s. Häftad och oskuren i samtida lite solkigt gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Omslagets rygg nött och med revor. De första 32 sidorna delvis lösa i häftningen. Ngn enstaka småfläck, men fin inlaga. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Sembdner Kleist-Bibliographie 33. Första utgåvan av Kleists efterlämnade otryckta skrifter. Tiecks omfattande förord är en viktig källa till Kleists biografi.

London, T. Childe, 1720. 8:o. VIII,111 s. & 8 utvikbara grav. plr. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind och sparsamt blinddekorerad rygg. Stänkta snitt. Maskhål i övre marginalen på titelbladet. Bring Itineraria svecana 116. Andra upplagan utkom 1727. Innehåller i huvudsak uppgifter om Sveriges mineralogi och bergsbruk. Författaren besökte bland annat Skåne, Småland, Trollhättan och Bergslagen.

Sthlm, förr detta Grefingska tryck., 1772. 8:o. (8),120 s. Fint stänkdekorerat pappbd med guldtryckt titeletikett i nötbrun oasis (Hannah Morrissey, osignerat). Gamla stänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. Årtalet 1766 skrivet i bläck på titelbladet. Lite gammalt bläckkludd vid slutvinjetten på sista sidan. Bra ex. Du Rietz Bibliotheca Polynesiana 157. En upplaga trycktes även i Uppsala samma år. Utgiven på bokhandlaren D. Segerdahls förlag. Översatt av Daniel Djurberg och med flera fotnoter av denne. Han har även författat ett förord i vilket han översatt ”en berättelse om patagonske jättarne, efter den underrättelse, som en annan officerare på commendeuren Byrons skepp meddelt”. De tidiga upptäcksresandena i Patagonien hade beskrivit landets invånare som jättelika; Byrons något mera nyktra iakttagelser bidrog till att förpassa de patagoniska jättarna till myternas värld. John Byron (1723-86) var kapten på skeppet Dolphin och passade på sin världsomsegling bland annat på att hävda engelsk överhöghet över Falklandsöarna. Han var farfar till författaren George Gordon Byron.

Sthlm, C. Delén, 1813. 8:o. (8),85 s. Med boktryckarens spegelmonogram på titelsidan. Häftad och oskuren med synligt bindgarn och skadad samtida ryggremsa av gråpapper. Lätt fläckigt titelblad med understruket författarnamn. Sista bladet delvis loss, vikt och med en reva vid ryggen. Stpl från ett bibliotekl i finska Jyväskylä och dess utgallringsstpl på titelbladets baksida. Lonchamp L’œuvre imprimé de madame Germaine de Staël 108. Första upplagan. Med tryckt dedikation till kronprinsen Karl (XIV) Johan. Vid mitten av 1700-talet hade både Voltaire och Rousseau argumenterat för individens rätt att ta sitt eget liv och gått till angrepp mot samtidens officiella fördömande av självmordet. David Hume anslöt sig till de radikala leden med sin ”Essay on suicide” 1783, där han hävdade att självmord inte kunde vara ett brott mot den egna personen, då ingen människa skulle ta sitt liv om det fortfarande var värt att leva. Madame de Staël vände sig mot dessa idéer i denna skrift, som skrevs 1810, genom att hävda att då människan i huvudsak utvecklades genom smärta och motgångar förhindrade självmordet människans utveckling. de Staël, som hade varit gift med den svenske ambassadören i Paris, befann sig i landsflykt och vistades i Sverige mellan september 1812 och juni 1813. Arbetet utkom under hennes vistelse i Stockholm.

Sthlm, H. Käyser, 1636. 4:o. (4),116,(19) s. Titelbladet med typografiskt ramverk och Oxenstiernas vapen i träsnitt. Marmorerat pappbd från 1800-talets första hälft. Genomgående fuktfläckig och tämligen solkig i början. Gamla lagningar på s. (3), 3 och 6-7, den sista med viss textförlust. Titelbladet med handskriven dedikation till Andreas I. Bornaeus. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 670 och 947. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9183. Innehåller utom orationer, program etc. också tre föreläsningsförteckningar för perioden 1634-35, vilka tycks vara de äldsta tryckta från Uppsala universitet. Gabriel Gabrielsson Oxenstierna (1618-47) var rektor 1634. Andreas Jönsson Bornaeus (-1657) var huspredikant till Beata Oxenstierna på Herresäter i Östergötland från 1629, krigspräst i Stettin 1637 och kyrkoherde i Grebo från 1647. Beata Oxenstierna (1591-1652) var kusin med Gabriel Oxenstiernas far och hovmästarinna hos drottning Kristina 1639-47 efter att som ung varit kammarjungfru hos drottningens mamma. Beata, som i samtiden fick höga vitsord för sin tid vid hovet, gifte sig 1613 med Erik Ulfsparre (1577-1631).

Amsterdam, chez M. M. Rey, 1770. 8:o. (4),439 s. & 2 utvikbara grav. kartor & 7 grav. plr, varav 6 utvikbara. Med en grav. titelvinjett & ett nottryck på s. 157. + (4),492,(1) s. Med en grav. titelvinjett. Två samtida pergamentbd med blekta handskrivna ryggtitlar och rödstänkta snitt. Pärmarna något bågnade. Främre pärmen till del II lite solkig. Rena inlagor. Den första kartan har en liten reva vid häftningen. I del II är de nedre yttre hörnet på s. 9-11 felskurna och ouppskurna. Med Ulric Celsings namnteckning. Från Biby. Saknar 8 preliminärblad i del I. Sabin A dictionary of books relating to America 38304. Tredje franska upplagan, men den första fullständiga. Översättningen av föreliggande upplaga gjordes från det ryska originalet som utkom 1755, medan den första franska utgåvan från 1767 gjordes via en engelsk översättning från 1764. Den andra franska översättningen återfinns i den tredje volymen av Chappe D’Auteroche’s ”Voyage in Siberie” från 1768. Boken är uppdelad i fyra underavdelningar, två i varje del: ”I. Le mœurs & les coutumes des habitants du Kamtchatka. II. La géographie du Kamtchatka, & des pays circonvoisins” respektive ”III. Les avantages & les desavantages du Kamtchatka. IV. La réduction du Kamtchatka par les russes, les révoltes arrivées en différents temps, & l’état actuel des forts de la Russie dans ce pays”. Kracheninnikow deltog i Berings expedition 1725 och arbetet innehåller en av de första redogörelserna rörande Amerikas nordvästkust. Det är förläggarens 16-sidiga förord och innehållsförteckning som saknas i del I. De har aldrig varit medbundna i detta exemplar.

Leipzig respektive Grimma, bey G. J. Göschen, 1801. 8:o. Grav. front,(2),8,III-XII,1-467,(1 blank,1) s. + grav. front,(2),VIII,542,(3) s. & 1 utvikbar delvis handkolorerad grav. karta & 1 utvikbar grav. plansch + grav. front,(10),566,(1) s. + grav. front,(2),VIII,605,(1 blank,1,1 blank,1) s. & 2 utvikbara grav. plr. Med en del illustrationer i texten. Fyra bra samtida hfrbd med guldornerade ryggar, tegelröda titeletiketter och runda gröna nummerskyltar i glättad papp. Rödstänkta snitt. Ryggarna blekta och med några mörkare småfläckar. Inlagan med enstaka småfläckar. Spår av L. J. Sederholms borttagna exlibris. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bring Itineraria svecana 313. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 554a**. Aberstén Göteborg i utlandets litteratur s. 34. En andra upplaga utkom 1804. Läraren och reseskildraren Carl Gottlob Küttner (1755-1805) gjorde sin resa i sällskap med tre engelska lordsöner vilkas guvernant han varit. Den svenska delen av resan, som skildras i del II, går från Helsingborg över Göteborg, Trollhättan och Uddevalla till Oslo. På återresan besöks bl.a. Falun, Uppsala, Stockholm och Norrköping. För Sveriges naturskönhet har han en öppen blick: ”Många trakter i Sverige förtjäna långt mera att bli besökta än tusen utsikter i Europas mera besökta delar” (Aberstén). Kartan i andra delen är över Stockholm med omgivningar.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1785. 8:o. (16),132,(2),133-324,(2) s. & 6 utvikbara grav. plr & 1 utvikbar grav. karta. Med en inklistrad gravyr på s. 15. Elegant marmorerat och lackat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och blekblå titeletikett (Hedberg). Ramtryck på pärmarna med bladslingor, kantförgyllning och inre förgyllda denteller. Röda snitt. I skinnskodd och fodrad marmorerad pappkassett. Inlagan har en del lagerfläckar, vilka dock ger ett blekt intryck eftersom inlagan uppenbarligen blivit tvättad. Tre namn i landshövdingelistan tillagda med blyerts i marginalen på s. 148. Fredric Klingspors namnteckning. Ex. på stort och tjockt papper ur Bengt Bernströms bibliotek. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5827. Teijler Litteratur om Örebro län 4369. Harbe Litteratur om Västernärke s. 3. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 495. Planscherna, varav några är signerade Fr. Akrel, avbildar bland annat Örebro kyrka och slott samt planritningar över staden. J. F. Bagge (1744-1805) skriver i sitt förord att han arbetat i 15 år med sin Örebrobeskrivning. Han hade redan 1769 varit respondent för Johan Ihre vid en disputation betitlad ”Dissertatio hist. topogr. de arce regia Oerebroënsi”, eller i översättning ”Örebro slott, sådant som det nu är”, se Warmholtz 396. Detta är ett av de sällsynta exemplaren tryckt på extra tjockt papper, vilket gör volymen dubbelt så tjock som ett vanligt exemplar.

Sthlm, C. Reusnero, 1616. 8:o. (8),356,(4) s. Samtida nött skinnbd med upphöjda bind och fin riklig blindpressad dekor på pärmarna. Knytbanden saknas. Främre pärmen är delvis maskangripen och den bakre är fuktskadad. Ryggen med några små maskhål och skada nederst. Titelbladet med pappersförlust i nedre yttre hörnet. Genomgående med fuktränder och spridda småfläckar, främst i marginalerna. Några maskhål mot slutet. Sidorna 37-44 är delvis loss. Med gamla ägaranteckningar på för- och eftersättsbladen respektive titelbladet. Trevligt ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 335. E-arket har satts slarvigt och arksignerats fel vilket gör att pagineringen på s. 66-79 är mycket oregelbunden. Det spanska originalet ”Reloj de principes” utkom 1529. Författaren var bl.a. hovpredikant och rikshistoriograf hos Karl V. Boken var, enligt Henrik Schück i ”Den svenska förlagsbokhandelns historia”, ”en av tidens mest populära ’umgängesskolor’ och hade förmodligen god åtgång.” Den utkom i flera upplagor på spanska och översattes redan under 1500-talet till flera andra europeiska språk. Ericus Schroderus var lärare, tillsammans med brodern Johan Skytte, i läsning och skrivning åt prins Karl Filip och utsågs 1612 till korrektor över kronans tryck med tillägget att han skulle låta översätta sådant som kunde anses nödvändigt. Tyngdpunkten av dessa arbeten låg naturligt nog på furstespeglar och sedelärande berättelser. Schroderus agerade själv förläggare för flera av böckerna med hjälp av frikostiga anslag från statskassan, genom den s.k. ”bibeltryckstunnan”.

Sthlm, P. Momma, 1747 respektive Göteborg, L. Wahlström, 1776. 4:o. Grav. utvikbart porträtt,(6),274 s. & 5 utvikbara grav. plr + (14),202 s. & 1 utvikbar tryckt tabell & 1 utvikbar grav. karta. Med träsnittsillustrationer i texten i del I. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. Rygghuvudet med liten skinnskada och ytterfalsarna med obetydliga små sprickor. Pärmhörnen stötta. Första delen lätt bruntonad och andra delen ställvis lagerfläckig. Den tryckta tabellens yttermarginal sticker ut något och har små revor. Jacob Pontusson De la Gardies exlibris klistrat på första titelbladets baksida har skrynklat till detsamma en del. Typtryckt kataloghänvisning på frampärmens insida och typtryckt hyllplacering på inklistrad lapp överst på titelbladet. Från Löberöd och med Charlottenlunds exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 509. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5759 för del II. Molér Bidrag till en gotländsk bibliografi 316. Det sällsynta porträttet av Georg Wallin är graverat av Carl Bergqvist 1762 och hör inte till verket, men föreställer författaren. Del II utgiven av författarens son M. G. Wallenstråle. Innehåller bland annat. kapitel om Gotlands vapen och sigill, Visbys gamla kyrkor, Roma kloster och Solbergs nunnekloster samt förtecknar öns superintendenter, till vilkas skara även författaren själv kunde räkna sig åren 1736-45. Georg Wallin (1686-1760) hade tidigare varit verksam som universitetsbibliotekarie i Uppsala och slutade som biskop i Göteborg. G. Fritzell skriver apropå Wallin i en inledning till en nyutgåva: ”Han är utan tvekan bäst i de rent historiska kapitlen, där han har ett fast urkundsmaterial till sitt förfogande, medan hans teorier om de gotländska ortnamnen i en total avsaknad av vetenskaplig metod och kritik blir till ett allmänt resonemang där tyckandet satts i system. Även dessa partier som saknar vetenskapligt värde innehåller emellertid på grund av den rudbeckianska inställningen ofta roande och spexartade inslag”. Som ett utslag av denna anda får väl även den bifogade kartan över Gotland betraktas, som tjänar till att stärka författarens tes att Gotland är identiskt med Platons Atlantis. Fritzell understryker att ”Gothländska samlingar” under alla omständigheter bygger på ”ett stort primärmaterial från 1700-talet, som endast på detta sätt bevarats”.

Uppsala, typis Edmannianis, 1769. Folio. (2),XLVIII s.,1-176,175-330,329-588,587-746,743-44,749-1186 spalter + (2) s.,128,130-209,208-683,678-681,688-975,974-1099,2000-01,2003-40 spalter. Med inklistrad grav. titelvinjett i del I och med 1 inklistrad grav. vinjett på s. 1 i vardera delen. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett i glättad papp. Stänkta snitt. Ryggen med lite nagg upptill och spricka överst i främre ytterfalsen. Inlagan delvis något lagerfläckig, t.ex. inledningsvis i del II. Gamla lagningar i yttermarginalen i del I på s. 143, 431 och 756. Titelbladet med äldre tillskrifter i nedre marginalen av Johannes Petr. Tidén och Laur. Sparschuch, den senare daterad 1801. Med L. F. Rääfs exlibris. Trevligt ex. med intressanta östgötakopplingar! Fiske Catalogue of the Icelandic collection s. 265. Haugen A bibliography of Scandinavian dictionaries 258. Zaunmüller Bibliographisches Handbuch der Sprachwörterbücher spalt 343. Moll Sprichwörter-Bibliographie 5682. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8997 som skriver: ”Et werk öfver mit beröm, och hvilket ingen kan vara förutan, som om vårt språk, våra lagar, antiquiteter m.m. vil förvärfva sig grundelig kunskap”. Vinjetterna graverade av Jacob Gillberg 1768-69. Ihre hade redan 1738 givits i uppdrag av Vetenskapssocieteten i Uppsala att utarbeta en svensk ordbok men arbetet växte i omfång och försenades kraftigt. I ”Glossarium suiogothicum” söker sig Ihre, delvis inspirerad av Leibniz, genom etymologier tillbaka till ett skytiskt urspråk från vilket de europeiska språken härstammar. Detta var före upptäckten av släktskapet mellan sanskrit och de indoeuropeiska språken och intressant nog noterar Ihre likheter med persiskan, ett språk han antog hade påverkats av skytiskan. I ett slutkapitel förtecknas exempel på bokstavsväxlingar i de europeiska språken, en förteckning som anses i någon mån ha legat till grund för R. Rask och J. Grimms germanska ljudskridningslag. Ihres förteckning har dock senare visat sig bygga på otryckta anteckningar av Erik Benzelius d.y. ”Glossarium suiogothicum” markerade under alla omständigheter slutet på den rudbeckianska språkforskningen och visade att Sverige stod i jämnhöjd med det bästa som samtiden kunde prestera inom den etymologiska forskningen. Johan Petter Tidén (1763-1805) utnämndes till bibliotekarie vid Linköpings gymnasie- och stiftsbibliotek 1790 och erhöll professors namn 1800. Han hade enligt sin inskrift fått boken av sina föräldrar och sålde den senare till Lars Sparschuch (1738–1810) som var häradshövding och ägde Valla utanför Linköping. Denne vidarebefordrade enligt sin anteckning daterad 1801 boken till domkyrkosysslomannen Sven Collin (1764-1807). Leonhard Fredrik Rääf (1786-1872) var godsägare, politiker och forskare med Ydre härad som bas. Rääf hade sedan unga år ett stort språkvetenskapligt intresse och han hjälpte Rietz med dennes dialektlexikon. Andra delen av hans stora Ydrebeskrivning består av ”Ydre-målet eller folkdialekten i Ydre härad af Ostergöthland. Ordbok samt förteckning på alla oregelbundna och starka verber, som i Ydre begagnas, jemte gamla dopnamn” 1858 och ”i allmogens vardagstal, såg han också en möjlighet att studera det sv språkets historia” skriver ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Sthlm, L. Wall, (1687). 4:o. A4-N4 = (104) s. + COLUMBUS, SAMUEL. Bibliske werld/ sampt andre hans poetiske skriffter/ med flijt samblade/ och andre resan uplagde. Sthlm, J. G. Eberdt, 1687. 4:o. a4,A4-Q4 = (136) s. Med tryckta noter i texten. Samtida ngt nött skinnbd med upphöjda bind, blindpressad rygg och spår av gammal nummerlapp. Rödstänkta snitt. Ryggen defekt nedtill och pärmarna med några mindre maskangrepp. Titelbladet till första arbetet med samtida överstrukna anteckningar i nedre marginalen och bortklippt nedre hörn. Pappersförtunning i nedre hörnet på blad B3 med liten textförlust på baksidan. Några mindre fläckar, t.ex. på blad B2, E4 och K1. Det andra arbetet ngt bruntonat och dess titelblad med några fläckar; fläckar även på blad B3-4, F3-4, K1 och Q2. Reva i marginalerna på blad G2-4 och en mindre pappersförlust i yttre marginalen på blad K2. De avslutande tjugo bladen med en solkrand i yttre marginalen som på de sista bladen når in i texten. Lagad innermarginal på blad Q1 med två bokstävers förlust. Med Nicol. Casströms namnteckning daterad Stockholm 1743 och L. F. Rääfs exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 889 respektive 178. Davidsson Studier rörande svenskt musiktryck före år 1750, 74-75 för andra arbetet. Det första arbetet utkom första gången 1668. Den av Collijn beskrivna upplagan har en åtta tilltryckt över den normalt bortskrapade årtalsuppgiften 1687, vilket inte skett i detta exemplar. Arbetet avslutas med en liten hyllningsvers av O. Wexionius. Bengt Höök var främst egensinnig bokbindare på Kungsholmen i Stockholm, men drygade ut inkomsterna med viss förläggarverksamhet. Columbus ”Bibliske werld” i varianten med träsnittsvinjett och tryckt strof på titelbladet i stället för graverad titelvinjett. Denna den första samlade utgåvan av Columbus diktning utgavs av hans elev Jacob Reenstierna och innehåller bl.a. begravningsverser över Marcus Cronström, Ebba Brahe och Ludvig Pontus De la Gardie. Musiken komponerades av G. von Düben.

Sthlm, Central-tryckeriet, 1881. Tvär-folio. Extra färglitograferat titelblad,(4) s.,10,(2 blanka),1-18,(2 blanka),1-22,(2 blanka),1-24,1-16,1-14,(2 blanka),1-14,(2 blanka),1-32,1-28,1-16,1-12,1-12,1-14,(2 blanka),1-20,1-28,1-10,(2 blanka),1-34,(2 blanka),1-14,(2 blanka),1-22,(2 blanka),1-14,(2 blanka),1-16,1-20,1-8,1-8,1-24,1-6,(2 blanka),1-44,1-20,1-14,(2 blanka),1-10,(2 blanka),1-16,1-14,(2 blanka),1-22,(2 blanka),1-12,1-18,(2 blanka),1-14,(2 blanka),1-18,(2 blanka),1-34,(2 blanka),1-6,(2 blanka),1-28,1-18,(2 blanka),1-32,1-8,1-10,(2 blanka),1-14,(2 blanka),1-10,(2 blanka),1-26,(2 blanka),1-12,1-10,(2 blanka),1-26,(2 blanka),1-10,(2 blanka),1-12,1-6,(2 blanka),1-24,1-8,1-16,1-10,(2 blanka),1-36,1-14,(2 blanka),1-20 spalter,38 s. & 60 färglitografiska plr & 1 utvikbar tryckt genealogisk tabell. Titelsidan tryckt i rött och svart. Med ett fåtal illustrationer i texten. Gediget och ståtligt ljust rödbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind och rikt guldornerad rygg samt röda snitt (E. Hansson, Lund). I skinnskodd marmorerad pappkassett. Ryggen lätt blekt och med smärre nötningar och repor. Stor fuktfläck på planschen och textbladen till Vallstanäs. I övrigt ett fåtal småfläckar och några obetydliga lätta veck i några av textbladen. Marginalreva i sista textbladet till Görväln. Fint ex. Det ståtliga planschverket utgavs av F. & G. Beijers förlag. Beskriver sextio herrgårdar i bokstavordning från Aske till Österby. Även planscherna är tryckta på Centraltryckeriet. Den genealogiska tabellen rör Grillarvingarna på Söderfors. De sista 38 sidorna är rättelser och register. De gårdar som beskrivs är: Aske, Bogesund, Djursholm, Edsberg, Eka, Ekebyhof, Ekebyholm, Ekholmen, Ekolsund, Forsmark, Frötuna, Fånö, Gimo, Granhammar, Grönsö, Görveln, Haga, Hammarskog, Harg, Hesselby, Hjulsta, Hufvudsta, Håtunaholm, Kaggeholm, Krusenberg, Lennartsnäs, Löfsta, Linnés Hammarby, Margretelund, Marielund, Nybyholm, Näsby, Penningeby, Rungarn, Runsa, Rydboholm, Rånäs, Salsta, Signildsberg, Sjö, Skebo, Skokloster, Skånelaholm, Stafsund, Steninge, Strömsta, Stäket, Sundby, Sätuna, Söderfors, Torsåker, Ulfsunda, Wallstanäs, Vik, Väsby, Ådö, Åkeshof, Örbyhus, Östanå och Österby bruk.

Köpenhamn, N. Møller respektive H. C. Sander & J. F. Morthorst respektive H. C. Sander respektive H. C. Sander & H. C. Schröder, 1771-76. 8:o. (14),179,(1) s. & 1 grav. plansch + 192 s. & 1 grav. plansch + 191,(1) s. & 1 utvikbar gränskolorerad grav. karta + 178,(18) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (2),119,220-26,127-91,(1) s. & 1 grav. plansch + 192 s. & 2 grav. plr + 191,(1) s. & 1 grav. plansch + 179,(15) s. & 1 grav. plansch. Två nära samtida blå glättade pappbd med ljusbruna titeletiketter och röda snitt. Ryggar och pärmar med en hel del småskavanker. Bra inlagor, men flera av gravyrerna lite missfärgade. Första delen obetydligt lagerfläckig på sina håll, den andra delen har några fläckar på titelbladet och en rätt kraftig rostfläck i yttermarginalen på s. 27 i den andra pagineringsföljden. En svag fuktfläck nedtill i den inre och i den nedre marginalen på s. 58 i den tredje pagineringsföljden. Fläcken förekommer därefter sporadiskt fram till slutet av boken. Med Gustaf d’Albedyhlls grav. exlibris med monogrammet GDA och Carl Jedvard Bondes exlibris, i den första volymen är den senares klistrat över den förres. Trevligt ex. från Ericsberg. Bibliotheca danica III:6. Den gränskolorerade kartan föreställer gränsen mellan Sverige och Norge och hör till en översatt text av Nils Marelius. Innehåller totalt ett trettiotal texter, varav flera rörande medaljer vilka avbildas på planscherna, såsom ”Erklärung einer Medaille auf Sr. Maj. des Königs von Dänemark Reise nach England 1768” och ”Erklärung einer Medaille auf das Monument König Friedrich des Fünften”. Vidare en mängd andra historiska och geografiska texter såsom ”Des Dänischen Prinzen, herzog Johanns Renunciation, bey seiner Abreise nach Russland. Kopenhagen den 1 Aug 1602”, ”Excerpta ex archivo Vaticano de pristino statu Grönlandiae” och ”Beschreibung der ersten Dänischen Reise nach Ostindien durch Ove Giedde”. Johann Heinrich Schlegel (1726-80) var en tyskfödd dansk historiker och bibliotekarie vid det Kongelige bibliotek i Köpenhamn.

Antverpen, I. Bellerum, 1562. Liten 8:o. (8),64,67-74,73-192 blad. Den sista sidan blank. Med boktryckarmärke på titelsidan och 138 träsnittsillustrationer i texten. Hfrbd från 1800-talets första tredjedel med guldlinjerad rygg, blekt grön titeletikett och mörkblå snitt. Ryggen blekt och med några smårepor. Gamla bläcknoteringar på insidan av främre pärmen. Inlagan fuktfläckig och delvis något bruntonad samt snävt skuren i övre marginalen, ibland snuddande rubrikerna i sidhuvudet. Även enstaka beskurna rubriker i yttermarginalen. Några små hål med bokstavsförluster på blad 29 och 163. Ett ark felinbundet efter s. 152. Med Oldenburgs namnteckning och Ericsbergsbibliotekets exlibris. Collijn Sveriges bibliografi intill år 1600 II, s. 306-08. Rudbeck Skrifter till Sveriges historia 1097. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1414, noten. Detta är den femte upplagan av Olaus Magnus ”Historia” och efter Scribonius sammandrag samt tryckt av Johannes Bellerus. Den danska kammarherren Frederik Oldenburgs (1767-1848) boksamling präglades av hög kvalitet: ”skrivpapir, spejlbind eller originalt papirbind”. Hans efterlämnade bibliotek, som bestod av ungefär 10000 nummer, varav 108 handskrifter, såldes på auktion 1849.

Göteborg, J. E. Kallmeyer, 1739. 4:o. (8),231,(5) s. & 4 grav. plr & 1 utvikbar grav. karta. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och svart titeletikett. Stänkta snitt. Skadat rygghuvud. Lite tråkiga nötningsskador i båda pärmarnas nedre kant. Det ursprungliga försättsbladet nedklistrat mot främre pärmens insida och ett nytt försättsblad av gammalt papper insatt. Delvis lagerfläckig, framför allt i marginalerna, och fler fläckar i början. Arken bruntonade på s. 161-208. Planscherna som ofta bruntonade och Göteborgskartan ojämnt bruntonad. Sista bladet och eftersättsbladet hårdare fläckade. Inklistrat katalogurklipp om ett annat ex. Med Gustaf Berndtssons exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 527. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 2. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0650. Med hyllningsdikter av E. Poppelman, E. Wall och A. D. Leenberg. Några av planscherna är signerade Gudmund Svensson (1687-1744). Ett kapitel behandlar stadens handel och bland annat Ostindiska kompaniet. Eric Cederbourg (död 1758) var rådman i Göteborg. Boksamlaren från Göteborg Gustaf Berndtsson (1875-1964) beskrev sitt bibliotek i ”Allsvensk samling” 1947.

Sthlm, P. J. Nyström, 1737. Stor 4:o. (20),224,(4) s. & 1 stor grav. vy & 1 utvikbar träsnittskarta. Med flera träsnitt i texten. Något nött samtida skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titeletikett och ciselerat helt guldsnitt. Rygg och pärmar ganska torra och flammiga, ryggen något blekt. Några minimala maskhål överst på ryggen och upptill i den främre ytterfalsen. Eftersättsbladet och insidan av den bakre pärmen med en gul fuktfläck och några smärre maskangrepp. En i stort ren inlaga, men med smärre solkfläckar i yttermarginalen på s. 2-3. Träsnittskartan med en reva i vikningen och en del solkfläckar, dock mestadels i marginalerna. Med Gustaf d’Albedyhlls grav. exlibris, vilket blivit överklistrat med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Ex. på stort papper från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 411. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1337: ”Myntverket/ med myntavbildningar”. En andra upplaga trycktes som följetong i ”Arboga tidning” 1881-83. Arbogavyn är ur ”Suecia antiqua et hodierna” och graverad av J. v. d. Aveelen 1703. Med åtta tryckta dedikationsverser av författaren och hyllningsverser till honom av C. J. Posselt, C. E. Dillman, J. Ehrenström och L. Wendelius. Jacob Benjamin Lohman (1708-82) var född i Arboga och verksam som först rektor och sedan präst i staden. En av 1700-talets främsta stadsbeskrivningar. I föreliggande skick är boken mer än dubbelt så tjock som ett vanligt exemplar och har dessutom mycket breda marginaler. Det gjordes ett fåtal gåvoexemplar i detta uförande.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1847. 8:o. XVI,226,(1) s. & 1 utvikbar litograferad plansch. + GYNTHER, (SVEN) WILHELM. Bleking, ett historiskt-topografiskt försök. 1:a delen. Karlshamn, J. Cederström, 1821. 8:o. (4),135,(1) s. + Ett bifogat konvolut med 7 litograferade plr. Grönt hklbd från slutet av 1800-talet med rött och svart marmorerat pärmpapper. Det första arbetet ouppskuret och endast lätt putsat. Det andra oskuret och i mindre format. Bra inlagor med några enstaka fläckar, t.ex. på s. 128-29 i den övre marginalen i första arbetet. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Andra arbetet saknar ett extra litograferat titelblad. Ottervik Litteratur om Blekinge 958 respektive 957. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5668 respektive 5667. Allt som utkom av bägge arbetena. Konvolutet med planscherna har en handskriven text: ”Tillhör S. W. Gynthers, Blekings historia och beskrifning. 7 litografier ämnade att införas i de följande delarne af nämnda arbete, hvilka aldrig blefvo utgifna. Sällsynta.” Planscherna avbildar bland annat byggnader, medaljer och sigill. Sven Wilhelm Gynther (1796-1873) var född i Karlskrona och länge verksam som administratör inom flottan samt var landshövding i Västernorrlands län 1851-62. Han var en flitig skriftställare och gav vid sidan av sina topografiska arbeten ut en omfattande författningssamling för flottan 1851-70.

Stockholm, R. W. Statlanders boktryckeri, 1912. 10,(2 blanka) s. Klammerhäftad. Gott skick. Jfr Zetterlund VI:1430, som inte kände till denna separatutgåva. Artikeln trycktes ursprungligen i ”Socialdemokraten” på Strindbergs födelsedag den 22 januari 1912. Strindberg argumenterar här för avskaffande av hinder i befordringsgången inom statliga verk och militär. Han beklagar att tjänare, arbetare och hantverkare, oumbärliga för ”de övres” dagliga liv, inte får betalt efter förtjänst. ”’Om arbetet skulle betalas efter förtjänst, skulle industrin upphöra’ har någon sagt. Må den ramla då, när den är byggd på så orättfärdig grund eller på missbjudande, eller på missbruket av en medmänniskas nödställda belägenhet.”

Göteborg, S. Norberg, 1817-19. 8:o. XII,614,(2 blanka),615-27 + XIV,(2),384,375-470 + (4),476 s. Tre eleganta välbevarade bruna halvmarokängbd med upphöjda bind och gulddekorerade ryggar (Hedberg, 1943). Övre brunstänkta snitt, annars endast lätt putsade inlagor. Fyra små revlagningar i yttermarginalen på de första sidorna i del I. Enstaka småfläckar. Ställvis med något fler marginalfläckar, t.ex. i mitten av del II. Fin svit ur Bengt Bernströms bibliotek. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5789. Granlund Litteratur om Halland 2173. Krok Svensk botanisk litteratur 1 för kapitlet ”Hallands flora” i del I på sidorna 386-404, vilket bygger på anteckningar av P. Osbeck och L. Montin. Med de ovanliga sista sidorna 615-27 i första delen. Andra delen har ett företal av N. H. Sjöborg. Prosten och skriftställaren Sven Peter Bexell (1775-1864) var bland annat ledamot av Götiska förbundet. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Den beskrivning över Halland, som han 1817–19 utgav, vilar utom på omfattande litteraturstudier på material, som insamlats under resor i landskapet; bl.a. anlitade B. kyrko- och stadsarkiven samt Aschebergska papperen. Fornlämningarna äro utförligt beskrivna efter ett av N. H. Sjöborg framlagt schema”.

Sthlm, H. A. Nordström, 1808. Stor folio i tvärformat. (1) s. & 1 färgtryckt och handkolorerad grav. plansch som är tänkt att delas upp i två, numrerade 1 och 2. Oskuret ex. som är vikt en gång och lite nött i vecket. Planschen är ovikt. Plansch 1 är nygraverad och plansch 2 omgraverad jämfört med planscherna i författarens ”Kopporna kunna utrotas” från 1802.

”Londini Scanorum” [men sannolikt Amsterdam], ”sumtibus authoris”, 1682. 4:o. (10),565,(1 blank,32) s. Samtida pergamentbd med handskriven ryggtitel och ”duplet” i bläck på frampärmen. Rödstänkta snitt. Enstaka småfläckar på bandet och stor svag fuktfläck på bakpärmen. Enstaka fläckar. Två små maskhål i nedre hörnet från titelbladet fram till s. 98, därefter har endast den ena masken orkat gnaga vidare fram till s. 234. Några blad med oskuren nedermarginal. Fint ex. från Ericsberg med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. STCN 036345679. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 16.85. Detta är den tredje, omarbetade och utvidgade, upplagan av detta kontroversiella arbete om polygami. Den första tryckes i Danmark och omfattade 96 sidor, den andra 174 sidor. Båda dessa upplagor dömdes att brännas. Tryckorten för denna upplaga är omdebatterad, några attribuerar den till Lund, men fler till Amsterdam med stöd av vissa av stiltyperna och de typografiska vinjetterna. Den tyska prästen Johann Lyser (1631-84) förde en livslång kamp för att polygami skulle tillåtas och till och med upphöjas till norm i samhället då han ansåg det vara i enlighet med bibelns lära. För dessa tankar tvingades han föra en irrande tillvaro runt om i Europa till sin död. Under en tid vistades Lyser i Danmark, men utvisades av Christian V med hot om dödsstraff om han återvände och hans skrifter brändes av Köpenhamns bödel – vid bokbål som detta var tanken att bödelns stigma skulle smitta av sig på den brända skriften. Intressant nog besökte Lyser även Sverige, vilket framgår av ett utslag i Stockholms rådhus 1679, då Lyser anklagades för att ”här i staden utspridt en förargelig skrift de Polygamia”. Stockholms rådhus dom blev densamma som den danska: ”i anseende til sakens grofhet och den farliga efterfölgd som harpå tima torde, haft fog honom med lifs-straff belägga; dock emedan han sig på det högsta bedyrar, aldrig hafwa haft i sinnet höga öfwerheten offendera, altså pröfwar rätten skäligt, det bör han landet förwisas, och ofwanberörde hans förargeliga scriptum offenteligen på torget i hans åsyn af skarprättaren förbrännas” (avtryckt i del IV av Loenboms ”Handlingar til konung Carl XI:tes historia”, sidorna 167-71).