Search Results

Sthlm, Stolpiska tryckeriet, 1783. 8:o. 182 + 164 s. Med dekorativa träsnittsillustrationer efter varje kapitel. Hårt nött samtida hfrbd med guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Nött rygg med helt sprucken främre ytterfals, vilken dock håller ihop bra. Spridda fläckar, främst i första delen. Blyertsförstrykningar på s. 76-87 i andra delen. Det gemensamma huvudtitelbladet daterat 1782 saknas som ofta. Bibliotheca Walleriana 20043. Arbetet har tidigare tillskrivits både brodern August Nordenskiöld och Peter Fredell. ”Oneiromantien” – av grekiska ”oneiros”, dröm, och ”manteia”, spådom – är utformad som ett drömlexikon, vars innehåll Kellgren lär ha beskrivit som ”lutter swedenborgianism”. Harry Lenhammar har i ”Tolerans och bekännelsetvång” behandlat ”Oneiromantien”, som i själva verket var ett försök att kringgå censuren för att sprida swedenborgianismens tankar i en tid då originalarbeten av Swedenborg var omöjliga att trycka i Sverige. Carl Fredrik Nordenskiöld arbetade med boken på Drottningholm under våren 1782 och brodern August Nordenskiöld bidrog med att författa två artiklar och några tillägg. Arbetets syfte framgår bland annat av de för en drömbok något annorlunda uppslagsorden, till exempel ”Föras från naturs-ljuset”, ”Försyn” och ”Tiden”. Antalet tryckta exemplar var 1000. Arbetet väckte uppmärksamhet i samtiden och blev några år senare slagträ i debatten mellan Kellgren och swedenborgarna. En andra utgåva utannonserades i nr 45 av ”Swensk litteratur-tidning” 1814 och trycktes enligt SWIM kraftigt förkortad samma år i Karlskrona hos F. G. Bagge. Carl-Michael Edenborg skriver att arbetet ”at first sight appears to be merely a handbook of dream interpretation. A closer reading reveals that the brothers in their joint volume communicated their swedenborgian ideas and presented relatively advanced esoteric knowledge in areas such as numerology, magic, Kabbalah, and alchemy. Parts of the book were based on Dom Pernety’s Les fables égyptiennes et grecques dévoilées (1758), could be interpreted as a sort of swedenborgian correspondence system”.

Sthlm, H. Käyser, 1636. 4:o. (4),116,(19) s. Titelbladet med typografiskt ramverk och Oxenstiernas vapen i träsnitt. Marmorerat pappbd från 1800-talets första hälft. Genomgående fuktfläckig och tämligen solkig i början. Gamla lagningar på s. (3), 3 och 6-7, den sista med viss textförlust. Titelbladet med handskriven dedikation till Andreas I. Bornaeus. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 670 och 947. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9183. Innehåller utom orationer, program etc. också tre föreläsningsförteckningar för perioden 1634-35, vilka tycks vara de äldsta tryckta från Uppsala universitet. Gabriel Gabrielsson Oxenstierna (1618-47) var rektor 1634. Andreas Jönsson Bornaeus (-1657) var huspredikant till Beata Oxenstierna på Herresäter i Östergötland från 1629, krigspräst i Stettin 1637 och kyrkoherde i Grebo från 1647. Beata Oxenstierna (1591-1652) var kusin med Gabriel Oxenstiernas far och hovmästarinna hos drottning Kristina 1639-47 efter att som ung varit kammarjungfru hos drottningens mamma. Beata, som i samtiden fick höga vitsord för sin tid vid hovet, gifte sig 1613 med Erik Ulfsparre (1577-1631).

Amsterdam, chez M. M. Rey, 1770. 8:o. (4),439 s. & 2 utvikbara grav. kartor & 7 grav. plr, varav 6 utvikbara. Med en grav. titelvinjett & ett nottryck på s. 157. + (4),492,(1) s. Med en grav. titelvinjett. Två samtida pergamentbd med blekta handskrivna ryggtitlar och rödstänkta snitt. Pärmarna något bågnade. Främre pärmen till del II lite solkig. Rena inlagor. Den första kartan har en liten reva vid häftningen. I del II är de nedre yttre hörnet på s. 9-11 felskurna och ouppskurna. Med Ulric Celsings namnteckning. Från Biby. Saknar 8 preliminärblad i del I. Sabin A dictionary of books relating to America 38304. Tredje franska upplagan, men den första fullständiga. Översättningen av föreliggande upplaga gjordes från det ryska originalet som utkom 1755, medan den första franska utgåvan från 1767 gjordes via en engelsk översättning från 1764. Den andra franska översättningen återfinns i den tredje volymen av Chappe D’Auteroche’s ”Voyage in Siberie” från 1768. Boken är uppdelad i fyra underavdelningar, två i varje del: ”I. Le mœurs & les coutumes des habitants du Kamtchatka. II. La géographie du Kamtchatka, & des pays circonvoisins” respektive ”III. Les avantages & les desavantages du Kamtchatka. IV. La réduction du Kamtchatka par les russes, les révoltes arrivées en différents temps, & l’état actuel des forts de la Russie dans ce pays”. Kracheninnikow deltog i Berings expedition 1725 och arbetet innehåller en av de första redogörelserna rörande Amerikas nordvästkust. Det är förläggarens 16-sidiga förord och innehållsförteckning som saknas i del I. De har aldrig varit medbundna i detta exemplar.

Leipzig respektive Grimma, bey G. J. Göschen, 1801. 8:o. Grav. front,(2),8,III-XII,1-467,(1 blank,1) s. + grav. front,(2),VIII,542,(3) s. & 1 utvikbar delvis handkolorerad grav. karta & 1 utvikbar grav. plansch + grav. front,(10),566,(1) s. + grav. front,(2),VIII,605,(1 blank,1,1 blank,1) s. & 2 utvikbara grav. plr. Med en del illustrationer i texten. Fyra bra samtida hfrbd med guldornerade ryggar, tegelröda titeletiketter och runda gröna nummerskyltar i glättad papp. Rödstänkta snitt. Ryggarna blekta och med några mörkare småfläckar. Inlagan med enstaka småfläckar. Spår av L. J. Sederholms borttagna exlibris. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bring Itineraria svecana 313. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 554a**. Aberstén Göteborg i utlandets litteratur s. 34. En andra upplaga utkom 1804. Läraren och reseskildraren Carl Gottlob Küttner (1755-1805) gjorde sin resa i sällskap med tre engelska lordsöner vilkas guvernant han varit. Den svenska delen av resan, som skildras i del II, går från Helsingborg över Göteborg, Trollhättan och Uddevalla till Oslo. På återresan besöks bl.a. Falun, Uppsala, Stockholm och Norrköping. För Sveriges naturskönhet har han en öppen blick: ”Många trakter i Sverige förtjäna långt mera att bli besökta än tusen utsikter i Europas mera besökta delar” (Aberstén). Kartan i andra delen är över Stockholm med omgivningar.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1785. 8:o. (16),132,(2),133-324,(2) s. & 6 utvikbara grav. plr & 1 utvikbar grav. karta. Med en inklistrad gravyr på s. 15. Elegant marmorerat och lackat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och blekblå titeletikett (Hedberg). Ramtryck på pärmarna med bladslingor, kantförgyllning och inre förgyllda denteller. Röda snitt. I skinnskodd och fodrad marmorerad pappkassett. Inlagan har en del lagerfläckar, vilka dock ger ett blekt intryck eftersom inlagan uppenbarligen blivit tvättad. Tre namn i landshövdingelistan tillagda med blyerts i marginalen på s. 148. Fredric Klingspors namnteckning. Ex. på stort och tjockt papper ur Bengt Bernströms bibliotek. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5827. Teijler Litteratur om Örebro län 4369. Harbe Litteratur om Västernärke s. 3. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 495. Planscherna, varav några är signerade Fr. Akrel, avbildar bland annat Örebro kyrka och slott samt planritningar över staden. J. F. Bagge (1744-1805) skriver i sitt förord att han arbetat i 15 år med sin Örebrobeskrivning. Han hade redan 1769 varit respondent för Johan Ihre vid en disputation betitlad ”Dissertatio hist. topogr. de arce regia Oerebroënsi”, eller i översättning ”Örebro slott, sådant som det nu är”, se Warmholtz 396. Detta är ett av de sällsynta exemplaren tryckt på extra tjockt papper, vilket gör volymen dubbelt så tjock som ett vanligt exemplar.

Sthlm, C. Reusnero, 1616. 8:o. (8),356,(4) s. Samtida nött skinnbd med upphöjda bind och fin riklig blindpressad dekor på pärmarna. Knytbanden saknas. Främre pärmen är delvis maskangripen och den bakre är fuktskadad. Ryggen med några små maskhål och skada nederst. Titelbladet med pappersförlust i nedre yttre hörnet. Genomgående med fuktränder och spridda småfläckar, främst i marginalerna. Några maskhål mot slutet. Sidorna 37-44 är delvis loss. Med gamla ägaranteckningar på för- och eftersättsbladen respektive titelbladet. Trevligt ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 335. E-arket har satts slarvigt och arksignerats fel vilket gör att pagineringen på s. 66-79 är mycket oregelbunden. Det spanska originalet ”Reloj de principes” utkom 1529. Författaren var bl.a. hovpredikant och rikshistoriograf hos Karl V. Boken var, enligt Henrik Schück i ”Den svenska förlagsbokhandelns historia”, ”en av tidens mest populära ’umgängesskolor’ och hade förmodligen god åtgång.” Den utkom i flera upplagor på spanska och översattes redan under 1500-talet till flera andra europeiska språk. Ericus Schroderus var lärare, tillsammans med brodern Johan Skytte, i läsning och skrivning åt prins Karl Filip och utsågs 1612 till korrektor över kronans tryck med tillägget att han skulle låta översätta sådant som kunde anses nödvändigt. Tyngdpunkten av dessa arbeten låg naturligt nog på furstespeglar och sedelärande berättelser. Schroderus agerade själv förläggare för flera av böckerna med hjälp av frikostiga anslag från statskassan, genom den s.k. ”bibeltryckstunnan”.

Sthlm, P. Momma, 1747 respektive Göteborg, L. Wahlström, 1776. 4:o. Grav. utvikbart porträtt,(6),274 s. & 5 utvikbara grav. plr + (14),202 s. & 1 utvikbar tryckt tabell & 1 utvikbar grav. karta. Med träsnittsillustrationer i texten i del I. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. Rygghuvudet med liten skinnskada och ytterfalsarna med obetydliga små sprickor. Pärmhörnen stötta. Första delen lätt bruntonad och andra delen ställvis lagerfläckig. Den tryckta tabellens yttermarginal sticker ut något och har små revor. Jacob Pontusson De la Gardies exlibris klistrat på första titelbladets baksida har skrynklat till detsamma en del. Typtryckt kataloghänvisning på frampärmens insida och typtryckt hyllplacering på inklistrad lapp överst på titelbladet. Från Löberöd och med Charlottenlunds exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 509. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5759 för del II. Molér Bidrag till en gotländsk bibliografi 316. Det sällsynta porträttet av Georg Wallin är graverat av Carl Bergqvist 1762 och hör inte till verket, men föreställer författaren. Del II utgiven av författarens son M. G. Wallenstråle. Innehåller bland annat. kapitel om Gotlands vapen och sigill, Visbys gamla kyrkor, Roma kloster och Solbergs nunnekloster samt förtecknar öns superintendenter, till vilkas skara även författaren själv kunde räkna sig åren 1736-45. Georg Wallin (1686-1760) hade tidigare varit verksam som universitetsbibliotekarie i Uppsala och slutade som biskop i Göteborg. G. Fritzell skriver apropå Wallin i en inledning till en nyutgåva: ”Han är utan tvekan bäst i de rent historiska kapitlen, där han har ett fast urkundsmaterial till sitt förfogande, medan hans teorier om de gotländska ortnamnen i en total avsaknad av vetenskaplig metod och kritik blir till ett allmänt resonemang där tyckandet satts i system. Även dessa partier som saknar vetenskapligt värde innehåller emellertid på grund av den rudbeckianska inställningen ofta roande och spexartade inslag”. Som ett utslag av denna anda får väl även den bifogade kartan över Gotland betraktas, som tjänar till att stärka författarens tes att Gotland är identiskt med Platons Atlantis. Fritzell understryker att ”Gothländska samlingar” under alla omständigheter bygger på ”ett stort primärmaterial från 1700-talet, som endast på detta sätt bevarats”.

Uppsala, typis Edmannianis, 1769. Folio. (2),XLVIII s.,1-176,175-330,329-588,587-746,743-44,749-1186 spalter + (2) s.,128,130-209,208-683,678-681,688-975,974-1099,2000-01,2003-40 spalter. Med inklistrad grav. titelvinjett i del I och med 1 inklistrad grav. vinjett på s. 1 i vardera delen. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett i glättad papp. Stänkta snitt. Ryggen med lite nagg upptill och spricka överst i främre ytterfalsen. Inlagan delvis något lagerfläckig, t.ex. inledningsvis i del II. Gamla lagningar i yttermarginalen i del I på s. 143, 431 och 756. Titelbladet med äldre tillskrifter i nedre marginalen av Johannes Petr. Tidén och Laur. Sparschuch, den senare daterad 1801. Med L. F. Rääfs exlibris. Trevligt ex. med intressanta östgötakopplingar! Fiske Catalogue of the Icelandic collection s. 265. Haugen A bibliography of Scandinavian dictionaries 258. Zaunmüller Bibliographisches Handbuch der Sprachwörterbücher spalt 343. Moll Sprichwörter-Bibliographie 5682. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8997 som skriver: ”Et werk öfver mit beröm, och hvilket ingen kan vara förutan, som om vårt språk, våra lagar, antiquiteter m.m. vil förvärfva sig grundelig kunskap”. Vinjetterna graverade av Jacob Gillberg 1768-69. Ihre hade redan 1738 givits i uppdrag av Vetenskapssocieteten i Uppsala att utarbeta en svensk ordbok men arbetet växte i omfång och försenades kraftigt. I ”Glossarium suiogothicum” söker sig Ihre, delvis inspirerad av Leibniz, genom etymologier tillbaka till ett skytiskt urspråk från vilket de europeiska språken härstammar. Detta var före upptäckten av släktskapet mellan sanskrit och de indoeuropeiska språken och intressant nog noterar Ihre likheter med persiskan, ett språk han antog hade påverkats av skytiskan. I ett slutkapitel förtecknas exempel på bokstavsväxlingar i de europeiska språken, en förteckning som anses i någon mån ha legat till grund för R. Rask och J. Grimms germanska ljudskridningslag. Ihres förteckning har dock senare visat sig bygga på otryckta anteckningar av Erik Benzelius d.y. ”Glossarium suiogothicum” markerade under alla omständigheter slutet på den rudbeckianska språkforskningen och visade att Sverige stod i jämnhöjd med det bästa som samtiden kunde prestera inom den etymologiska forskningen. Johan Petter Tidén (1763-1805) utnämndes till bibliotekarie vid Linköpings gymnasie- och stiftsbibliotek 1790 och erhöll professors namn 1800. Han hade enligt sin inskrift fått boken av sina föräldrar och sålde den senare till Lars Sparschuch (1738–1810) som var häradshövding och ägde Valla utanför Linköping. Denne vidarebefordrade enligt sin anteckning daterad 1801 boken till domkyrkosysslomannen Sven Collin (1764-1807). Leonhard Fredrik Rääf (1786-1872) var godsägare, politiker och forskare med Ydre härad som bas. Rääf hade sedan unga år ett stort språkvetenskapligt intresse och han hjälpte Rietz med dennes dialektlexikon. Andra delen av hans stora Ydrebeskrivning består av ”Ydre-målet eller folkdialekten i Ydre härad af Ostergöthland. Ordbok samt förteckning på alla oregelbundna och starka verber, som i Ydre begagnas, jemte gamla dopnamn” 1858 och ”i allmogens vardagstal, såg han också en möjlighet att studera det sv språkets historia” skriver ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Sthlm, L. Wall, (1687). 4:o. A4-N4 = (104) s. + COLUMBUS, SAMUEL. Bibliske werld/ sampt andre hans poetiske skriffter/ med flijt samblade/ och andre resan uplagde. Sthlm, J. G. Eberdt, 1687. 4:o. a4,A4-Q4 = (136) s. Med tryckta noter i texten. Samtida ngt nött skinnbd med upphöjda bind, blindpressad rygg och spår av gammal nummerlapp. Rödstänkta snitt. Ryggen defekt nedtill och pärmarna med några mindre maskangrepp. Titelbladet till första arbetet med samtida överstrukna anteckningar i nedre marginalen och bortklippt nedre hörn. Pappersförtunning i nedre hörnet på blad B3 med liten textförlust på baksidan. Några mindre fläckar, t.ex. på blad B2, E4 och K1. Det andra arbetet ngt bruntonat och dess titelblad med några fläckar; fläckar även på blad B3-4, F3-4, K1 och Q2. Reva i marginalerna på blad G2-4 och en mindre pappersförlust i yttre marginalen på blad K2. De avslutande tjugo bladen med en solkrand i yttre marginalen som på de sista bladen når in i texten. Lagad innermarginal på blad Q1 med två bokstävers förlust. Med Nicol. Casströms namnteckning daterad Stockholm 1743 och L. F. Rääfs exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 889 respektive 178. Davidsson Studier rörande svenskt musiktryck före år 1750, 74-75 för andra arbetet. Det första arbetet utkom första gången 1668. Den av Collijn beskrivna upplagan har en åtta tilltryckt över den normalt bortskrapade årtalsuppgiften 1687, vilket inte skett i detta exemplar. Arbetet avslutas med en liten hyllningsvers av O. Wexionius. Bengt Höök var främst egensinnig bokbindare på Kungsholmen i Stockholm, men drygade ut inkomsterna med viss förläggarverksamhet. Columbus ”Bibliske werld” i varianten med träsnittsvinjett och tryckt strof på titelbladet i stället för graverad titelvinjett. Denna den första samlade utgåvan av Columbus diktning utgavs av hans elev Jacob Reenstierna och innehåller bl.a. begravningsverser över Marcus Cronström, Ebba Brahe och Ludvig Pontus De la Gardie. Musiken komponerades av G. von Düben.

Sthlm, Central-tryckeriet, 1881. Tvär-folio. Extra färglitograferat titelblad,(4) s.,10,(2 blanka),1-18,(2 blanka),1-22,(2 blanka),1-24,1-16,1-14,(2 blanka),1-14,(2 blanka),1-32,1-28,1-16,1-12,1-12,1-14,(2 blanka),1-20,1-28,1-10,(2 blanka),1-34,(2 blanka),1-14,(2 blanka),1-22,(2 blanka),1-14,(2 blanka),1-16,1-20,1-8,1-8,1-24,1-6,(2 blanka),1-44,1-20,1-14,(2 blanka),1-10,(2 blanka),1-16,1-14,(2 blanka),1-22,(2 blanka),1-12,1-18,(2 blanka),1-14,(2 blanka),1-18,(2 blanka),1-34,(2 blanka),1-6,(2 blanka),1-28,1-18,(2 blanka),1-32,1-8,1-10,(2 blanka),1-14,(2 blanka),1-10,(2 blanka),1-26,(2 blanka),1-12,1-10,(2 blanka),1-26,(2 blanka),1-10,(2 blanka),1-12,1-6,(2 blanka),1-24,1-8,1-16,1-10,(2 blanka),1-36,1-14,(2 blanka),1-20 spalter,38 s. & 60 färglitografiska plr & 1 utvikbar tryckt genealogisk tabell. Titelsidan tryckt i rött och svart. Med ett fåtal illustrationer i texten. Gediget och ståtligt ljust rödbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind och rikt guldornerad rygg samt röda snitt (E. Hansson, Lund). I skinnskodd marmorerad pappkassett. Ryggen lätt blekt och med smärre nötningar och repor. Stor fuktfläck på planschen och textbladen till Vallstanäs. I övrigt ett fåtal småfläckar och några obetydliga lätta veck i några av textbladen. Marginalreva i sista textbladet till Görväln. Fint ex. Det ståtliga planschverket utgavs av F. & G. Beijers förlag. Beskriver sextio herrgårdar i bokstavordning från Aske till Österby. Även planscherna är tryckta på Centraltryckeriet. Den genealogiska tabellen rör Grillarvingarna på Söderfors. De sista 38 sidorna är rättelser och register. De gårdar som beskrivs är: Aske, Bogesund, Djursholm, Edsberg, Eka, Ekebyhof, Ekebyholm, Ekholmen, Ekolsund, Forsmark, Frötuna, Fånö, Gimo, Granhammar, Grönsö, Görveln, Haga, Hammarskog, Harg, Hesselby, Hjulsta, Hufvudsta, Håtunaholm, Kaggeholm, Krusenberg, Lennartsnäs, Löfsta, Linnés Hammarby, Margretelund, Marielund, Nybyholm, Näsby, Penningeby, Rungarn, Runsa, Rydboholm, Rånäs, Salsta, Signildsberg, Sjö, Skebo, Skokloster, Skånelaholm, Stafsund, Steninge, Strömsta, Stäket, Sundby, Sätuna, Söderfors, Torsåker, Ulfsunda, Wallstanäs, Vik, Väsby, Ådö, Åkeshof, Örbyhus, Östanå och Österby bruk.

Köpenhamn, N. Møller respektive H. C. Sander & J. F. Morthorst respektive H. C. Sander respektive H. C. Sander & H. C. Schröder, 1771-76. 8:o. (14),179,(1) s. & 1 grav. plansch + 192 s. & 1 grav. plansch + 191,(1) s. & 1 utvikbar gränskolorerad grav. karta + 178,(18) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (2),119,220-26,127-91,(1) s. & 1 grav. plansch + 192 s. & 2 grav. plr + 191,(1) s. & 1 grav. plansch + 179,(15) s. & 1 grav. plansch. Två nära samtida blå glättade pappbd med ljusbruna titeletiketter och röda snitt. Ryggar och pärmar med en hel del småskavanker. Bra inlagor, men flera av gravyrerna lite missfärgade. Första delen obetydligt lagerfläckig på sina håll, den andra delen har några fläckar på titelbladet och en rätt kraftig rostfläck i yttermarginalen på s. 27 i den andra pagineringsföljden. En svag fuktfläck nedtill i den inre och i den nedre marginalen på s. 58 i den tredje pagineringsföljden. Fläcken förekommer därefter sporadiskt fram till slutet av boken. Med Gustaf d’Albedyhlls grav. exlibris med monogrammet GDA och Carl Jedvard Bondes exlibris, i den första volymen är den senares klistrat över den förres. Trevligt ex. från Ericsberg. Bibliotheca danica III:6. Den gränskolorerade kartan föreställer gränsen mellan Sverige och Norge och hör till en översatt text av Nils Marelius. Innehåller totalt ett trettiotal texter, varav flera rörande medaljer vilka avbildas på planscherna, såsom ”Erklärung einer Medaille auf Sr. Maj. des Königs von Dänemark Reise nach England 1768” och ”Erklärung einer Medaille auf das Monument König Friedrich des Fünften”. Vidare en mängd andra historiska och geografiska texter såsom ”Des Dänischen Prinzen, herzog Johanns Renunciation, bey seiner Abreise nach Russland. Kopenhagen den 1 Aug 1602”, ”Excerpta ex archivo Vaticano de pristino statu Grönlandiae” och ”Beschreibung der ersten Dänischen Reise nach Ostindien durch Ove Giedde”. Johann Heinrich Schlegel (1726-80) var en tyskfödd dansk historiker och bibliotekarie vid det Kongelige bibliotek i Köpenhamn.

Skara, F. I. Lewerentz, 1795. 8:o. 534,(2 blanka) s. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, svartlinjering runt binden och ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. Något stötta pärmhörn. Ställvisa lager- och fuktfläckar. Titelbladet lagerfläckigt och fler fläckar i första arket, s. 1-16. Jonas Beronius överstrukna namnteckning och namnteckning för Joh. Axelsson. S. A. Smith på titelbladet. Samma namnteckning på försättsbladet jämte namnteckning av en annan Smith daterad 1857. Krok Bibliotheca botanica suecana 2. Sammanskrevs ursprungligen som underlag för Hernquists elever vid Veterinärskolan i Skara och är en detaljrik sammanfattning av mineralogin, zoologin, botaniken och i viss mån astronomin. Arbetet är tänkt ”at sätta en upmärksam naturforskare uti förtjusning, då han lyfter sina uplysta tankar på bergens grundläggning, skogens fägring, frucktbare trän, skuggrike lundar, gräsens ymnoga slag”. Det är en av de omfångsrikaste naturalhistoriska läroböckerna i äldre tid i Sverige. Linnélärjungen Peter Hernquist (1726-1808) genomdrev grundandet av Veterinärinrättningen i Skara 1775 som han ledde till sin död.

Sthlm, J. L. Horrn, 1739. 8:o. (16),176 s. Ett samtida hfrbd med upphöjda bind, blindlinjerad rygg och stänkta snitt. Ryggen något blekt och lite torr. Ett annat arbete har skurits ut baktill så att inlagan har ”en för stor kostym”. Bra inlaga med sporadiska lager- och småfläckar. Med biblioteksmarkering ”A.4” på frampärmens insida. Från Ericsberg. Schreber Svenska jaktens litteratur 413. Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 5. ”Collectio rerum curiosarum” utkom i sin första upplaga 1738, då med Olof Assarssons initialer på titelbladet. Senare upplagor utkom 1747, 1759 och 1788. På sidan 93 börjar en ”Tilökning af collecio rerum curiosarum, som innehåller nyttige saker/ hwarjom och enom til tienst sammanletad utur åtskilliga lärda mäns skrifter. Tryckt åhr M.D.C.C.XXXIX”. Författare till tillägget, som ingår i pagineringen, var Anders Ehrenström. Boken innehåller en mängd nyttigheter, såsom: ”At giöra järn hwitt som silfwer”, ”at giöra stora pärlor af små”, ”at fördrifwa elack lucht ifrån förderfwat win”, ”at skrifwa med guld och silfwer”, ”goda raqueter”, ”at bringa tilsamman en myckenhet harar”, ”at fånga kråkor”, ”at fånga fisk med händerna”, ”at giöra en bedröfwad menniska glad”, ”at giöra en swart som en morian” och ”at färga en häst röd” samt att konstruera en camera obscura. Vinberedning upptar sidorna 23-43. Tillägget fortsätter på samma vis med allt från cirkuskonster och trolleri till fiske och jakt, bland annat hur man ska ”förjaga leopard- eller panther-diur ifrån sig”.

Sthlm, P. Momma, 1743. 8:o. 144 s. & 1 utvikbar grav. karta. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind och blåstänkta snitt men utan titel. Ryggen torr och med småskador upp- och nedtill. Främre ytterfalsen sprucken allra nederst. Pärmpapperet ytligt bortnött och en överstruken numrering med rödkrita och en annan med bläck på främre pärmen. Bra inlaga med enstaka lager- och småfläckar. Kartan med en liten reva. En äldre svårläst namnteckning och samtida kludd på insidan av främre pärmen. Från Ericsberg. Bring Itineraria svecana 146. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 401. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 284. Carli Ångermanlands bibliografi 1119. Marklund Övre Norrland i litteraturen 4234. Kartan ritades av Sam. Heusler och graverades av Carl Bergquist. Arvid Ehrenmalm (1720-45) blev redan 1740 notarie vid Vetenskapsakademien. På akademiens program stod bland annat att understödja resor i Sverige för att kartlägga landets tillgångar. Ehrenmalms resa var den första som företogs i detta syfte och på akademiens bekostnad. En av de pådrivande krafterna var Jacob Faggot, som även undertecknat den tryckta rekommendationsskrivelsen på titelbladets baksida. Med på resan var även C. W. Cederhielm, en av Vetenskapsakademiens stiftare och tillika Ehrenmalms kusin. Reseskildringen översattes senare både till tyska, franska och engelska.

Regensburg, in Verlegung J. Z. Seidels, 1707. 8:o. Grav. porträtt,(8),576,579-658 + 320,(60) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Något nött samtida skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad, delvis oxiderad ryggdekor, guldpräglad titeltext och stänkta snitt. Guldpräglade pärmkanter. Ryggen torr och med ytliga sprickor. En del småfläckar på snitten. Försättsbladet har en reva och en pappersförlust överst. En bra inlaga med en del bruksspår, t.ex. en smärre solkfläck i yttermarginalen i del I på s. 211 och några lagerfläckar på sina håll. Med J. von Waldaus namnteckning, J. G. Psilanderhielms överstrukna namnteckning och Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 209. En andra upplaga utkom året därpå utökad med 20 planscher. Porträttet, graverat av G. H. Schifflen, föreställer Karl XII och planschen Drottningholms slott. Johann Georg Goelgel (1669-1732) var jurist och medlem av rådet i Regensburg.

Amsterdam, for J. Ter Beek, 1744. 8:o. (4),165,(6) s. & 5 grav. plr & 1 utvikbar tryckt tabell. Nära samtida senare bemålat solkigt och ngt nött pappbd med röd titeletikett. Röda snitt. Ngt hårdare nött överst på ryggen och i ytterfalsarna. Några enstaka småfläckar. Bring Itineraria svecana 98. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 252-53. ESTC T110214. Första upplagan trycktes 1688. Nya upplagor utkom 1691, 1693 (två olika), 1695, 1725, 1733 och 1739 samt möjligen även 1690, 1697 och 1727. Detta tycks vara den sista. Författaren var engelsk konsul i Amsterdam. Möjligen är namnformen Ker riktigare (se Warmholtz 252) eller kanske bättre Ker of Kersland. Författaren skriver bl.a. om Skåne: ”It was formerly very dangerous to travel in this province of Schonen, because of the snaphances, who were a kind of bloody robbers, now utterly destroyed by the king; so that it is safe enough travelling there. Entering into Schonen I saw 29 of these rogues upon wheels, and elsewhere in the country, ten and twenty at several places.” Bring noterar att det dock torde vara osäkert om Carr någonsin besökte Sverige.

Sthlm, P. J. Nyström, 1737. Stor 4:o. (20),224,(4) s. & 1 stor grav. vy & 1 utvikbar träsnittskarta. Med flera träsnitt i texten. Något nött samtida skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titeletikett och ciselerat helt guldsnitt. Rygg och pärmar ganska torra och flammiga, ryggen något blekt. Några minimala maskhål överst på ryggen och upptill i den främre ytterfalsen. Eftersättsbladet och insidan av den bakre pärmen med en gul fuktfläck och några smärre maskangrepp. En i stort ren inlaga, men med smärre solkfläckar i yttermarginalen på s. 2-3. Träsnittskartan med en reva i vikningen och en del solkfläckar, dock mestadels i marginalerna. Med Gustaf d’Albedyhlls grav. exlibris, vilket blivit överklistrat med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Ex. på stort papper från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 411. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1337: ”Myntverket/ med myntavbildningar”. En andra upplaga trycktes som följetong i ”Arboga tidning” 1881-83. Arbogavyn är ur ”Suecia antiqua et hodierna” och graverad av J. v. d. Aveelen 1703. Med åtta tryckta dedikationsverser av författaren och hyllningsverser till honom av C. J. Posselt, C. E. Dillman, J. Ehrenström och L. Wendelius. Jacob Benjamin Lohman (1708-82) var född i Arboga och verksam som först rektor och sedan präst i staden. En av 1700-talets främsta stadsbeskrivningar. I föreliggande skick är boken mer än dubbelt så tjock som ett vanligt exemplar och har dessutom mycket breda marginaler. Det gjordes ett fåtal gåvoexemplar i detta uförande.

Stockholm, R. W. Statlanders boktryckeri, 1912. 10,(2 blanka) s. Klammerhäftad. Gott skick. Jfr Zetterlund VI:1430, som inte kände till denna separatutgåva. Artikeln trycktes ursprungligen i ”Socialdemokraten” på Strindbergs födelsedag den 22 januari 1912. Strindberg argumenterar här för avskaffande av hinder i befordringsgången inom statliga verk och militär. Han beklagar att tjänare, arbetare och hantverkare, oumbärliga för ”de övres” dagliga liv, inte får betalt efter förtjänst. ”’Om arbetet skulle betalas efter förtjänst, skulle industrin upphöra’ har någon sagt. Må den ramla då, när den är byggd på så orättfärdig grund eller på missbjudande, eller på missbruket av en medmänniskas nödställda belägenhet.”

Strängnäs, Z. Brockenius, 1669. 8:o. A8-T8 = (304) s. + [TERSERUS, JOHANNES ELIA. Förklaring öfwer catechismum, eller the sex wår christlige läras hufwudstycken. Thet wyrdiga ministerio vthi Åboo stifft til ähra och tiänst förfärdigat, och til en lijten nyåhrs gåfwo förährat. Åbo, P. Hansonius, 1662]. 8:o. A8-M8,N2,O8-Z8,Aa8-Kk8 = (516) s. Samtida mörkbrunt karduansbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och stänkta snitt. Blindpressade ramverk på pärmarna med hörn- och mittstämplar. Sannolikt är för- och eftersättsblad, liksom pärmarnas innerspeglar förnyade kring år 1800. Guldlinjerna på ryggen är troligen tillagda kanske 100 år senare. Enstaka småfläckar. Första arbetet med den gamla bläckinskriften ”In Christo Wivo”, bakom vilken kanske en ägare med samma begynnelsebokstäver döljer sig. Inledningen till det andra arbetet med en del marginalanteckningar och understrykningar och blad P1 med ett bortrivet nedre hörn. Med A. H. Stenholms namnteckning daterad den 16 oktober 1815. Andra arbetet saknar titelblad. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 227 respektive 917-18. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 16.65 respektive 16.54. Terserus i varianten där andra bladet i N-arket är omtryckt samt tredje och fjärde bladet i samma ark borttagna. N-arket omfattade i ursprungsversionen endast fyra blad. Båda dessa katekeser förbjöds och har länge varit begärliga samlarobjekt. Emporagrius är dock lika vanlig som Terserus är sällsynt. Titelbladet saknas oftast till den senare. Det första arbetet förbjöds av änkedrottning Hedvig Eleonora eftersom författaren i förklaringen av det tionde budet räknat hustrun till mannens lösöre: ”thet är hans löösören/ eller rörlige egendom/ ehwad nampn han hafwer/ aff hwilken hustrun är thet förnämsta stycket”. Om det andra arbetet skriver ”Biografiskt lexikon över Finland”: ”ett av katekesens mål var att minska motsättningen mellan lutherdom och kalvinism så att övergången till den lutherska läran skulle kunna ske smidigt. Metoden baserade sig på den Helmstedtska teologins princip att skilja oförytterliga och mindre oförytterliga trossatser från varandra. Terserus mål var alltså inte en synkretistisk union av den typ som förfäktades av Johannes Matthiae. Biskopen framlade delar av katekesen till diskussion redan innan den blev färdig i december 1662”. Terserus (1605-78) anklagades för att katekesen inte var lutherskt renlärig och den förbjöds samtidigt som han förlorade sin biskopstjänst i Åbo 1664.

Sthlm, sal. Wankijfs änckia, 1694. 4:o. (24) s. + MERRET, CHRISTOPHER. Engländaren Christopher Merrets beskrifning om pottaske-siuderiet, med Joh. Kunckels anmärkningar; innehållande sättet at siuda och calcinera pottaskan på wisza orter i Tyskland och annorstädes efter kongl. maj:ts och riksens Commercie-collegii befalning till almän nytta af tyskan öfwersatt åhr 1742. Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1742). 4:o. (20) s. & 1 grav. plansch. + DUHRE, ANDERS GABRIEL. Utdrag af Anders Gabriel Duhres oeconomiske tractat, kallad Sweriges högsta wälstånd, hwarutinnan sammanhanget så wäl som sakens höga wigt och angelägenhet/ til alla wälsinte patrioters widare ompröfwande/ warder kort och tydeligen å daga lagd. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1738. 4:o. (4),76 s. + Thens stormächtigeste och höghborne herres och konungz/ her Gustaf Adolfs/ Sweiges/ Göthes och Wendes konungz/ storförstes til Finland/ hertigs uthi Estland och Carelen/ herres uthöfwer Ingermannaland/ konungzlige breff på the jorde-godzen och kyrckiotijenderna/ som k. m:tt til Upsala konglige academia nådigst gifwit hafwer. Uppsala, E. Matzson, 1624. 4:o. (16) s. Med ett träsnitt på titelsidan. Hfrbd från mitten av 1700-talet med upphöjda bind, blindlinjerad rygg och stänkta snitt. Ryggen lite blekt. Första arbetet något lagerfläckigt och det sista snävt skuret i nedre marginalen på titelbladet med förlust av delar av tryckåret. Från Ericsberg. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 392 och Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 982 för det första arbetet. En upplaga i oktav och en tysk översättning utkom även. Den som tog sig an Hiärnes frågor på allvar hade många timmars arbete framför sig. Svaren samlades i ”Den korta anledningen/ til åthskillige malm och bergarters/ mineraliers och jordeslags &c. efterspörjande och angifwande/ beswarad och förklarad” som utgavs 1702-06. Anders Gabriel Duhre (omkring 1680-1739) var bland annat privatlärare i matematik och en tidig företrädare för utilitarismen i Sverige. Mot slutet av sitt liv ägnade han sig åt att sammanställa sina tankar om ekonomin. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”som obotlig optimist och sangviniker fortsatte D. att bygga allt större luftslott. Hans 1738 utgivna ’Sweriges högsta wälmåga etc.’ upptog på nytt förslag till en Oeconomisk societet på ett fantastiskt och förfluget sätt. Denna societet skulle vara ett ämbetsverk, som å kronans vägnar drev all näring i landet – en utopi, som i viss mån återspeglar platonska idéer och förebådar modern kommunism. Societetens ledamöter (151 föreståndare, 302 medhjälpare, 60 övermästare och 5000 pådrivare) borde vara gudfruktiga män, som ej finge äga fast egendom. När D:s naiva förslag, dedicerat till ständerna 1738, avvisades i riksdagens justitiedeputation 13 mars 1739 anmäldes, att D. med döden avgått”. Warmholtz 9152 för det sista arbetet. I syfte att stärka bildningen i riket och göra landets enda universitet självförsörjande donerade Gustav II Adolf en mängd gods i Uppland och Västmanland till Uppsala universitet. Den årliga avkastningen var vid denna tid 10350 daler till vilka tillkom kyrkotiondena från åtta socknar. Dessa medel finansierade huvuddelen av universitetets verksamhet långt in på 1800-talet och fortfarande är denna donation en viktig inkomstkälla för universitetet.

Sthlm, H. A. respektive A. J. Nordström, 1797-1801. 8:o. (4),102 + (2),182 + (2),107 + (2),157,(1) + (2),176,(4) + (4),138,(2) + (2),205,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (2),188,(1) + (2),190 + (2),89,(4) + (4),135,(1) + (2),116,(1) + (2),157 + (2),120 + (2),151 s. & 1 utvikbar grav. karta + (2),215 s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (2),131,(5),(10) + (2),207 + (2),183,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (2),218 + (2),144,(4) + (6),449,(1) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller & 3 utvikbara grav. plr. Nio något nötta samtida hfrbd med guldlinjerade ryggar, beige titeletiketter och runda olivgröna nummerskyltar, varav de två volymerna med årgång IV med mörkare titeletiketter. Rödstänkta snitt. Ryggarna delvis något flammiga och med några småfläckar. Andra och fjärde volymerna med minimala maskhål i främre falsen. Enstaka fläckar. Bläckfläckar i innermarginalen på titelbladet till årgång V. Exlibris för Stellan & Martha Vennersten. Komplett och trevlig svit. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 330 b. Register med (10) sidor över det dittills utkomna samt över ”Läsning för landtmän” i sjätte volymen, slutet av tredje årgången. Föregicks av Adlersparres ”Läsning för landtmän” 1795-96. Ryktbar tidskrift där innehållet är en blandning av vitterhet, lanthushållning, ekonomi, juridik, filosofi och politik. Den lär ha kallats ”Läsning i brännbara ämnen” i samtiden. Bland medarbetarna fanns Adlerbeth, Franzén, Gyllenborg, Järta, Oxenstierna och Leopold, som var den flitigaste bidragsgivaren vid sidan av redaktören. Här finns texter av och om Kant, Gibbon, De Lolme och inte minst Adam Smith, som genom denna tidskrift blev bekant för den svenska allmänheten. Sammanlagt finns nio översatta texter av Smith i tidskriften. Utförligt och illustrerat med en karta presenteras Rutger Macklean och hans omdaningsarbeten på Svaneholm.

Lund, A. Habereger, 1712. 4:o. (34),619,(1) s. Samtida ngt nött stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind och sparsamt blinddekorerad rygg samt infärgat svart titelfält. Stänkta snitt. Ryggen med spår av äldre handskriven pappersetikett. Interfolierad. Fuktfläck i nedre hörnet på s. 555-64. Några enstaka samtida tillägg på de interfolierade bladen och eftersättsbladet. Med Samuel S. Loenboms överstrukna namnteckning daterad i Uppsala 1752 och Ulric Celsings namnteckning. Från Biby. The Hannås collection 616. På sidorna 583-602 återfinns en ”förtekning på några fransöska ord som äro nu inblandade uti swenskan/ och kan hende af allom icke rätt förstås”. Sten Lindroth kallar Spegels lexikon ”ett pionjärverk, det första i sitt slag. Redan i instruktionen för antikvarierna 1630 ingick åliggandet att utarbeta ett svenskt lexikon, och Bureus, Stiernhielm och andra grep sig an med saken, men det skedde i götisk-antikvarisk anda och resultatet blev som vi sett magra. Spegels Glossarium meddelar väl också fornnordiska ordprov liksom i jämförande syfte tyska, engelska, latinska osv., men är främst en inventering av det samtida ordförrådet”. Denna karaktärisering, som ytterst går tillbaka på språkforskaren Adolf Noreens uppfattning, har ifrågasatts och omformulerats i modern tid. Bo Ralph exempelvis skriver att ”när man undersöker Spegels ordbok från 1712 slås man i första hand av hur underlig den är, sedd med våra ögon. Den innehåller vitt skilda typer av artiklar, alltifrån vad vi nu uppfattar som helt vanliga ordboksartiklar till långa utredningar av närmast encyklopedisk karaktär. Till många ord fogas oändliga rader med ekvivalenter eller på annat sätt liknande ord hämtade från andra språk. Syftet med ordboken uppges vara att underlätta för de nya sydsvenskarna, som före Roskildefreden 1658 hade varit danskar, att läsa den heliga skrift på svenska. Hur väl lämpad för denna uppgift den har varit är det svårt att avgöra [...]. Däremot finns det åtskilligt hämtat från dialekternas ordförråd och – framför allt – ålderdomliga ord och uttryck från de fornsvenska texterna samt antagligen för de flesta samtida svenskar tämligen obegripliga norröna ord”. Ralph sammanfattar att det är riktigt att ”Spegels ordbok är den första svenska ordbok som inte på något tydligt sätt ansluter till latintraditionen. Men det är ändå missvisande att betrakta den som den första ’moderna’ svenska ordboken”. Exemplaret har tillhört den flitiga urkundsutgivaren och historikern Samuel Loenbom (1725-76), amanuens hos rikshistoriografen, och Ulric Celsing (1731-1805), diplomat i bl.a. Konstantinopel, vars boksamling utgjorde grunden för fideikommissbiblioteket på Biby.

(Basel, T. Guarin), 1570. 8:o. (28),164,163-282 s. Samtida mjukt pergamentbd med präntad titeltext och några pappersetiketter med bläcknumreringar på ryggen. Genomgående ngt dammig på snitten och pärmkanter. Svaga inre falsar. Lite lagerfläckig på sina håll. En fuktfläck i övre yttre hörnet på s. 113-63. Från Biby. VD16 V 503. Franciscus Sonnius (1506-76) var teolog under tiden för motreformationen. Han var rådgivare till påven Paul IV och blev sedermera biskop i Antwerpen.

Göttingen & Gotha, impensis Dieterichianis, 1770. 8:o. (8),119 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Ryggen med några småskador. Några vikta hörn. Genomgående lätt lagerfläckig och dammig samt med spridda äldre marginalnoteringar i blyerts. Från Biby. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1263 för den fjärde uppsatsen, ”de Hyperboreis”. Johann Eberhard Fischer (1697-1771) var född i Schwaben men verksam främst som historiker i S:t Petersburg. 1740 efterträdde han Gerhard Friedrich Müller som forskare i den så kallade Andra Kamtjatka-expeditionen, som under ledning av Vitus Bering utforskade Sibirien under åren 1733-43. Med hjälp av Müllers anteckningar och egen forskning utgav han 1768 sin ”Geschichte von Sibirien”. Utgivaren av föreliggande publikation, August Ludwig von Schlözer (1735-1809), var en viktig företrädare för den tyska upplysningen och verksam bland annat som historiker och filolog. Han tillbringade tid både i Sverige och S:t Petersburg innan han blev professor i Göttingen. Framförallt är han känd för sina insatser för rysk historieforskning och för sin utgåva av Nestorskrönikan. På senare tid har det också uppmärksammats att han var den som lanserade forskningsmetoden ”etnografi” i dess moderna mening. Särskilt intressant är att den första att utveckla denna metod var just Müller i sina instruktioner till Fischer under Kamtjatka-expeditionen. Schlözer hade träffat både Fischer och Müller under sin tid i S:t Petersburg. Uppsatserna i denna skrift är daterade 1756 (den första) och 1754 (den fjärde). De behandlar olika frågeställningar kring folkens historia i de norra delarna av Europa och Asien, med referenser till bland andra Strahlenberg. Den första delen behandlar det ungerska folkets härkomst, som var hett omdebatterad just kring 1770 i svallvågorna efter Maximilian Hells ”Demonstratio idioma Ungarorum et Lapponum idem esse”. Fischer hade studerat detta i en större sibirisk kontext, och exemplifierar bland annat med en tabell med jämförelser över ord på finska, ungerska och olika sibiriska språk. Den andra delen tar upp tartarerna och mongolerna och deras språk och den tredje behandlar olika benämningar på Kinas härskare. Den fjärde delen om ”hyperboreerna” är skriven på tyska, till skillnad från de övriga som är på latin. Warmholtz noterar att Fischer ”stannar i den mening, at intet särskilt folkslag gifvits, som burit namn af hyperboreer, utan at grækerne, som i anseende til belägenheten kallat thraserne för boreaner, hafva med namnet hyperboreaner velat utmärka de folkslag, som bodde utöfver Thracien”.

Kalmar, C. F. Berg, 1818. 4:o. 79 s. Med 38 stora träsnittsillustrationer i texten. Häftad i nött och solkigt samtida gråpappersomslag. Ngt lagerfläckig och med några spridda bläckstänk. Titelsidan med en del bläckkludd. Med D. Dahlqvists namnteckning. Originalet med titeln ”Det menneskelige livs flugt, eller døde-dands” trycktes första gången i Köpenhamn 1762. Bibliotheca danica nämner inte de svenska översättningarna. Den första svenska upplagan trycktes i Stockholm 1777 och den sista i Falun 1822. Märkligt illustrerad dödsdans med samtal emellan döden och domaren, döden och jägaren, döden och turken, döden och barnen etc.