Search Results

London, J. G., 1650. Liten 8:o. (4),155,(9) s. Ngt nött ljusbrunt skinnbd från 1700-talets början med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, röd titeletikett av marokäng och röda snitt. Kantförgyllning och inre denteller. Ryggen obetydligt naggad överst. Genomgående nära skuren i övre marginalen. Ett maskhål i yttermarginalen från titelbladet till s. 74. Bläckfläckar i yttermarginalen på s. 38-40 och några svaga, men knappast störande, fuktfläckar i nedre marginalen på sina håll. Med Charles Henry Hoyms guldpräglade pärmexlibris. Från Biby. ESTC R202413. Variant med omtryckt titelblad med förlängd titel och åtta opaginerade sidor med ett register. Bakom boktryckarens initialer döljer sig John Grismond. Behandlar rättegången mot Englands kung Karl I, som avrättades i januari 1649. Charles Henry Hoym (1694-1736) var Saxens och Polens ambassadör i Frankrike. Hans magnifika boksamling såldes 1738.

Sthlm, C. Reusner, 1622. Folio. (12),324,(14) + (6),415,(9) s. Titelbladen tryckta i rött och svart. Med en träsnittsavbildning av Tegels vapen i slutet av andra delen. Trevligt ngt nött hfrbd från mitten av 1700-talet med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, svart infärgat titelfält och stänkta snitt. Pärmsidorna tämligen nötta. Inlagan ställvis småfläckig och med en del smärre revor i marginalerna, t.ex. på titelbladet till del I. En hel del äldre lagade revor, hål och hörn: i del I på s. (10)-3, 7-14, 19, 43-44 och 253; i del II på s. 313, 357 och 369 samt på s. 335-36 med mindre textförluster. De sista 25 sidorna i del II med eskalerande fuktfläckar och en tillplattad gråsugga i övre marginalen på det näst sista registerbladet. Ur Carl Gustaf Warmholtz bibliotek och med dennes anteckningar på försättsbladet. Med Skottorps exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 913-14. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 3041. En ny upplaga utkom 1671. Med tryckta dedikationer till Gustav II Adolf och Maria Eleonora samt hyllningsskrifter av S. J. Phrygius, J. Dieterus, J. Lehus och två av J. Salvius. Historiken skrevs på Karl IX:s befallning för att vederlägga uppgifter om Gustav Vasa i Huitfeldts krönika om Kristian III. Tegel hämtade mycket stoff ur Peder Swarts krönika. Arbetet har fortsatt ett värde genom de där publicerade brev, riksdagsbeslut och andra handlingar, vilka annars hade varit förlorade. Carl Gustaf Warmholtz (1713-85) var hessiskt hovråd och bosatt på sin gård Christineholm i Södermanland. Han är en av sin tids främsta boksamlare och sammanfattade sina stora kunskaper rörande den svenska historiska litteraturen i bibliografin ”Bibliotheca historica Sueo-Gothica” utgiven i 15 delar 1782-1817. Han sålde sitt historiska bibliotek till sin förläggare C. C. Gjörwell.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1788-89. 4:o. Grav. titelblad,(12),568,(2),569-1096 s. Med 1 grav. vinjett på s. 1. + grav. titelblad,(2),480,(2),481-1248,(26) s. + 34 grav. plr i tvärfolio. Två häftade, oskurna och ouppskurna volymer i samtida gråpappomslag. Stämplade numreringar på ryggarna som har några små revor. Det separata planschdelen i tvärfolio likaledes i samtida gråpappomslag med något skadad rygg. Inlagorna lätt lagerfläckiga, något mer i del I. Denna del har några tråkiga fläckar i yttermarginalen på de första opaginerade sidorna och även fuktfläckar i början, sporadiskt fram till s. 116 och på deltitelbladet mellan s. 568-69. Även delvis med svaga fuktfläckar i yttermarginalen i del II, t.ex. på s. 33-36. Planschdelen har svaga fuktfläckar i yttermarginalen, dock utanför plåtkanterna, och enstaka småfläckar. Pappersförlust i yttermarginalen på den sista planschen. Häftningen av detta exemplar är utförd i enlighet med de bokbindaranvisningar som återfinns på sista sidan. Titelbladen med författarens porträtt efter Sergels medaljong är graverade av J. Gillberg. En av planscherna är signerad [Johan] Grandel. En tysk översättning utkom 1808-09. Rinman hade utgått från ett efterlämnat manuskript av A. R. Bellander som han totalt omarbetade och väsentligt utvidgade. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Bergwerks lexicon är en huvudkälla för vår kunskap om den äldre järnhanteringen, och som sådan har den en ovärderlig betydelse för förståelsen av olika arbetsprocesser och arbetsoperationer inom så gott som alla järn- och metallhanteringens områden innan modernare metoder började införas från 1820-talet och framåt”.

Köpenhamn, J. F. Schultz, (1786). 8:o. Grav. porträtt,102,(2 blanka),1-212,113-16,217-34,233-40,141-45,(1) s. Häftad i ngt nött samtida bronserat omslag med bakre nedre hörn bortrivet. Pärmar och snitt solkiga och ryggen ngt mörknad. Bra inlaga med enbart några enstaka mindre fläckar och ett litet hål i yttermarginalen på s. 141. Bibliotheca danica IV:572. Den första pagineringsföljden innehåller vetenskapliga instrument, kartor och grafik och den andra böcker. Med ett förord av Frederik Ekkard. Johann Samuel Augustin (1715-85) var född i Slesvig och dansk ämbetsman. Sedan ungdomsårens studier intresserade han sig för matematik, astronomi och geografi, vilket biblioteket bär vittne om. Han studerade bl.a. Tycho Brahes observationsanteckningar. På auktionen gjorde bl.a. P. F. Suhm många inköp.

Sthlm, N. Wankijff, 1675. 8:o. Grav. front,(22),300,(3) s. Mycket vackert hfrbd från 1800-talets början med rikt guldornerad rygg och titeletikett i glättad papp. Gula snitt. Ryggen med en liten svag fläck. Lagad reva i yttermarginalen på s. 9. Lagning i s. 15-16 med textförlust i marginalkommentaren. Med Ericsbergs biblioteks exlibris. Saknar sju sidor på slutet som utgörs av en biografi över författaren. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 335. Första svenska upplagan utkom 1629. Den fina frontespisen, signerad H. Padt-Brugge, visar två herremän som sirligt bugar inför varandra mot bakgrund av en pastoral scen med åkrar och plöjande bönder samt ett slott. Franciskanern Antonio de Guevara (ca 1480-1545) var spansk biskop och Karl V:s hovpredikant. Den saknade biografin som skrevs av Widekindi har aldrig varit inbunden i detta band och saknas t.ex. även i Linköpings stiftsbiblioteks exemplar, liksom i Hiertas, som dessutom saknade ett antal preliminärblad. Denne undrade också varför denna bok är så rar!

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1905. 122,(2),123-69,(2) s. Lätt solkigt och delvis lite blekt dekorerat oklbd. Lite lös i häftningen och sprucken i innerfalsen mellan s. 2 och 3. Med Björn Mattséns ägarstämpel och med hans inköpsnotering i blyerts som antecknar att det är ”överläkare Carl Gentz ex.” Zetterlund I:94. Illustrerad och typografiskt redigerad av Arthur Sjögren. Komplett med både tredje sången i ”Holländarn” och det dekorativa blad som var tänkt att ersätta den. Strindberg hade uppvaktat förläggare med idén att ge ut dikterna ur ”Fagervik och Skamsund” med några tillägg i en billighetsutgåva, men utan att vinna gehör. Det var inte förrän bokkonstnären Arthur Sjögren, som vid det här laget hade samarbetat med Strindberg i ett flertal projekt, tog sig an verserna som Bonniers nappade. Sjögrens plan var naturligtvis inte någon billighetsutgåva, utan tvärtom en praktfullt illustrerad presentbok. Resultatet blev synnerligen lyckat och Georg Svensson beskriver den i sin bok ”Modern svensk bokkonst” som ”ett självständigt, nationellt färgat arbete som måste räknas till de vackraste svenska böckerna”. I ”Fagervik och Skamsund” hade det ingått en dikt med titeln ”Holländaren”. Till den nya samlingen hade dikten utökats med två verser. De nya verserna var, som Karl Otto Bonnier berättar ”uttryck för hans kvinnodyrkan och hans kvinnohat. – Hatet hade emellertid lagt sig följande sommar, då dikterna voro under tryckning. – Den 18 juli 1905 skrev han från Furusund: ’Broder Bonnier. Om ej det är för sent, så ber jag få stryka 1:a och 3:e satsen (avdelningen) i ’Holländarn’ i dikterna. Dessa stå ej i ton med bokens fridfulla omgivning och äro icke synnerligen av värde.’ Det var emellertid för sent. Hela boken var, då detta brev inträffade, färdigtryckt. Jag förstod naturligtvis varför Strindberg nu ville, om möjligt, ha bort dessa dikter, i synnerhet den tredje sången. – Trots svårigheterna sökte jag tillmötesgå Strindberg: ur de färdigtryckta exemplaren skuro vi ut de fyra sidorna 123-126, som innehöllo den tredje sången och ersatte dessa med ett blad, som pryddes med Sjögrens för sången avsedda vignett. Och så gick boken ut. – Jag tror ej att det finns mer än ett enda exemplar (i mitt privatbibliotek) där ’tredje sången’ finnes kvar!” Några fler exemplar än Karl Otto Bonniers privata förefaller ha läckt ut, men ”ocensurerade” exemplar är ändå mycket sällsynta. Carl Gentz böcker såldes på Stockholms bokauktionskammare den 27 november 1978.

Sthlm, L. Salvius, 1746. 8:o. (8),304,1-14,(2) s. Med flera träsnitt i texten. Lätt nött alrotsmarmorerat hfrbd från 1900-talets början med guldornerad rygg och mörkgrön titeletikett samt försättsblad av Lessebopapper med vattenmärke från 1910. Ursprungligt klotförstärkta inre falsar. Ryggen ngt blekt. Oskuren inlaga som genomgående är lite lätt dammig. Första opaginerade sidorna med fuktränder, vilka sporadiskt återkommer i den nedre marginalen. Enstaka marginalnoteringar i bläck och blyerts. Reva i nedre marginalen på s. 231 och i det nedre ytterhörnet på s. 11 i den avslutande pagineringsföljden. Titelbladets yttermarginal med samtida bokbindaranteckning: ”bl. papper”. Med Nils Roséns grav. exlibris och en etikett från J. F. Hallmans bokhandel i Uppsala. Bring Itineraria svecana 150. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 278. Sallander Litteratur om Västergötland 484. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län 198. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 163. Bördh Dalslandslitteratur 1511. Teijler Litteratur om Örebro län 6594a. Krok Bibliotheca botanica suecana 3. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 334. Linnélärjungen Pehr Kalms (1716-79) klassiska arbete innehåller förutom en resebeskrivning även en mängd uppgifter om botanik och lanthushållning. Resan företogs på uppdrag av Kalms mecenat Sten Carl Bielke. Nils Rosén (1866-1929) var specerihandlare i Malmö och samlade på allt som hade med Linné att göra, såväl böcker och manuskript som medaljer och föremål.

Skara, A. Kiellberg, 1709. 8:o. (24),578,(30) s. Titelsidan tryckt i rött och svart. + SWEDBERG, JESPER. Parentis optimi, canticum Svecicum, ungdoms regel och ålderdoms spegel/ ex. ecclesiast: c. XII latino carmine exhibitum ab Emanuele Swedbergio, filio. Skara, typis Kielbergianis, 1709. 8:o. (8) s. Samtida något nött mörkbrunt mönsterpressat karduansbd med upphöjda bind, guld- och blindlinjerad rygg samt mörkröd titeletikett i skinn. Titeletiketten med litet nagg i övre vänstra hörnet. Smärre sprickor och maskhål i bakre falsen. Fuktfläckar på övre och främre snittet har trängt in i marginalerna med små och knappast störande fuktfläckar som följd. En kraftig rostfläck i texten på s. 573-76. Sista bladet delvis loss och lite naggat i marginalen. Frampärmens insida med träsnitt föreställande Palmskiöldska vapnet. Frampärmen med de pressade initialerna ”W*S*” och försättsbladet med Wilhelm Mauritz Schwartz namnteckning daterad Arboga den 12 juni 1728 samt Sven Månsson Billströms namnteckning daterad den 30 mars 1859. Tryckpappersexemplar med prisuppgiften ”en och half carolin”. Skrivpappersexemplar har prisuppgiften ”2 caroliner” på titelbladet. Med en hyllningsvers av P. Hesselius. I sin ”Lefwernes beskrifning” skriver Swedberg: ”Åhr 1703 sammansatte jag Salomos predikares tolffte kapitel i songwis. Wisan begynnes så: Så gläd tig tu yngling i ungdomen tin. Then förklarade jag i twå fredags predikningar i Upsala bondakyrkio. (: Storkyrkian war förderfwad af wådelden :) Then jag ock sedan här i Skara af trycket lät utgå [...] och hafwer dedicerat eller tilskrifwit bokena then studerande ungdomen i Upsala.” Hyde A bibliography of the works of Emanuel Swedenborg 9 respektive Stroh & Ekelöf Kronologisk förteckning öfver Emanuel Swedenborgs skrifter 6 för det andra arbetet som är översatt till latin av sonen Emanuel Swedberg, senare adlad Swedenborg. Den svenska originaltexten återfinns i början av ”Ungdoms regel och ålderdoms spegel”. Uppgifterna i Hyde 8 om att den latinska översättningen även är avtryckt i det första arbetet är med all sannolikhet ett missförstånd, då föreliggande tryck, som här, emellanåt är medbundet i detta verk. Wilhelm Mauritz Schwardz (1708-71) hade enligt anteckning fått boken av sin mor. Billsten, som titulerar sig bomullsvävargesäll, köpte boken på auktion i Stockholm. Sven Månsson Billsten (1797-1870-talet) var född i Skåne och bomullsvävaregesäll. Han sålde i början av 1870-talet sina böcker till bokauktionskommissarie Claes Gartz och en del fanns bland de böcker som denne sålde 1894. Dessa uppgifter kommer från Carlander som sedan nämner att Billsten hade ovanan att klippa ut vapensköldar ur heraldiska verk och klistra in som ett slags exlibris i sina böcker, som i denna volym. Detta hade förvillat Carlander som tagit upp några av dessa vapensköldar som exempel på olika exlibris i första upplagan av ”Svenska bibliotek och ex-libris”. På Carlanders fråga svarade Gartz: ”Billsten gick på bokauktionerna i slutet av 1860-talet, såg ut som en halfbonde, men hade bra reda på böcker”. Han är ett mycket ovanligt historiskt exempel på en samlare av äldre böcker som tillhörde arbetarklassen.

Sthlm, O. Enæo, 1705. 4:o. Grav. front,(16),259,(1) s. & 10 utvikbara grav. plr. Trevligt lätt nött hfrbd från 1700-talets mitt med upphöjda bind, svartlinjerad rygg och beige titeletikett i glättad papp. Röd- och blåstänkta snitt. Enstaka spridda fläckar. En stor fuktrand börjar på titelbladet och fortsätter sedan i skiftande styrka fram till s. 25. Några små rostfläckar på s. 129-36 och ett rosthål på s. 147-48 med bokstavsförlust. Liten fuktrand i övre hörnet på s. 169-76. Från s. 241 tilltagande fuktrand först i nedre och sedan i övre hörnet, och de sista fyra sidorna med starkt fläckade hörn. Trots fläckarna ett trevligt ex. från Trolleholm och ur Tommy Hellmans bibliotek. Detta är det äldsta och noggrannaste svenska verket i ämnet före 1794. Den tekniska inriktningen syns inte minst på de trevliga planscherna där kanonerna och dess manskap avbildas i detalj.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1772. 8:o. (16),67,(1) s. Häftad i samtida gråpappomslag med handskriven ryggtitel. En skur små bläckfläckar på främre omslaget och mindre maskhål nedtill i främre falsen samt i bakre omslagets ytterkant. Enstaka lager- och småfläckar. Ett hål i ryggmarginalen på s. (15-16) s. och lite lös i häftningen där. Titelbladet med liten fuktrand. Bra ex. från Biby med Ulric Celsings namnteckning. Marklund Övre Norrland i litteraturen 2677. Schreber Svenska jaktens litteratur tillägg 388a. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 703: ”Näppeligen lärer någon förmodat, at denna berättelse, efter förlopp af et seculum, skulle få skåda dagsljuset”. Tornæus arbete inleds med en sextonsidig kommenterad bibliografi över skrifter om samer, vilken är sammanställd av utgivaren Samuel Loenbom. Tornæus (död 1681) var kyrkoherde i Nedertorneå socken och lät översätta flera skrifter till samiska. Detta arbete innehåller kapitel om samernas historia, seder och bruk, klädedräkt, jakt och fiske m.m. Stort utrymme lämnas åt samernas ursprungliga religion, missionsarbetet i Lappmarken och kristendomens närvarande tillstånd bland samerna. Kemi lappmark ligger idag i nuvarande Finland och Torneå lappmark är uppdelad mellan Sverige, Norge och Finland.

Sthlm, J. L. Horrn, (1734)-38. 8:o. (6),344,(2),353-744 + (4),592 + (4),723 s. Tre samtida trevliga men ganska nötta marmorerade skinnbd med upphöjda, bind, rikt guldornerade ryggar, bruna titel- och gröna deltiteletiketter. Vackra blå klistermarmorerade snitt. Ryggarna med en del nagg upp- och nedtill. Fin inlaga. Med Charlotta C. Hillbergs och M. Stålbergs namnteckningar samt Bernhard Kempes röda namnstpl. Första och enda svenska översättning av Steeles ”The ladies library”. Översättningen gjordes av Johan Ihre, J. Steuchius och J. von Düben på drottning Ulrika Eleonoras anmodan. Det var i och med att han övertog detta översättningsarbete som Johan Ihre kom in på den germanska språkvetenskapens bana, där han sedan skulle komma att göra sin största insats som forskare.

Sthlm, C. Delén, 1804. 8:o. 31 s. & 2 grav. plr, varav den ena handkolorerad. Häftad i ett för litet samtida gråpappomslag. Ryggen sprucken och med en rosafärgad blank etikett högst upp. Ngt solkig och fläckig i marginalerna på titelbladet. Med Ulrica Christina Nordins namnteckning. Trevligt ex. Planscherna tecknade av Palmstruch och graverade av C. W. Venus. Det tryckta omslaget, som saknas här, hade den utökade titeln ”samt något till upplysning om det längesedan utdöda mammot- eller behemotdjuret.” Med anledning av att man i allmänhet hade felaktiga föreställningar om elefanten, författade Quensel denna skrift i samband med att den första elefanten besökte Sverige. Den kom med båt från Åbo till Stockholm 1804 och hörde till Gautiers och Agazzis menageri, som utöver elefanten förevisade en babian och ”flere sorter wackra djur och foglar”. I nästan två år stannade menageriet i Stockholm, med dagliga visningar i de särskilt uppförda barackerna på Brunkebergstorg. Klimatet var hårt för de exotiska djuren och elefanten led av kölden ”ehuru rummet, der han med en kedja och rem om foten, förvaras, eldas och hålles varmt. Af det tvungna lefnadssättet under resan, stillaståendet, klimatet och andra omständigheter, är han styf i lederna, har tvungen ställning och hvilar mest på remmar, som gå under buken och äro fästade upp i väggarna på sidorna om djuret”. Elefanten kunde ändå utföra några konster, hälsa genom att falla på knä, bära ett brinnande ljus, dra korken ur en butelj samt därefter konsumera innehållet. I november 1804 inställdes visningarna, eftersom djuret efter flera månaders vaka hade fallit i sömn.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1858. Imperialfolio. Grav. titelblad,(2) tryckta blad med graverade ramverk & 86 grav. plr med medaljer och text inom grav. ramverk. Häftad i samtida gråpappomslag med ursprunglig röd klotryggremsa, vilken är lite skadad nederst. Omslagssidorna med enstaka fläckar. Planscherna oskurna. Enstaka marginella fukt- och småfläckar. Plansch 14 och 70 med obetydlig liten fläck mittpå, plansch 64 med liten bläckfläck i översta marginalen. Några fuktfläckar i nedre innerhörnet och delvis innanför plåtranden på plansch 23. Några fuktfläckar i övre marginalen på planscherna 56, 58-59, 67 och 74 samt i nedre inre hörnet på plansch 75. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5090. Hesse Svensk numismatisk litteratur 0437. Planscherna graverade av J. Gillberg och M. R. Heland. Verket hade G. J. Adlerbeth som redaktör. Allt utgivet av detta ståtliga fragment som var tänkt att bli en exposé över den ambitiösa historia i medaljer som Gustav III lät påbörja över sin egen regeringstid. Arbetet på planschverket pågick mellan 1779 och slutet av 1790-talet. Ytterligare 24 planscher var planerade och först 1858 blev de färdigställda planscherna utgivna på Vitterhetsakademiens uppdrag av Hildebrand i en liten upplaga på fint papper, vilket delvis är äldre. 26 av de avbildade medaljerna blev aldrig utförda i verkligheten.

Sthlm, A. Gadelius, 1817. 12:o. 98 s. Gråpappbd från början av 1900-talet med guldlinjer och titel på ryggen. Det tryckta omslaget medbundet. Bandet med en liten skada upptill. Omslaget med några små lagningar och det främre med en samtida numrering. Bra inlaga. Bandet inlagt i en elegant nutida kassett med guldornerad markokängrygg och röd titeletikett. Med Ellen S. Westers och Svante Svedlins namnteckningar samt den senares förgyllda pärmexlibris på kassetten. Almquistiana 202. Ferguson Bibliography of Australia Addenda 691a. Almquist ”Parjumouf” är förmodligen det första svenska skönlitterära verk vars handling är förlagd till Australien. Den nya kontinenten kallas förutom Nya Holland även ”Ulimaroa”, ett namn Almquist säkerligen funnit i geografen Daniel Djurbergs skrifter. Både Cook och Banks hade hört ordet användas på Nya Zeeland som beteckning för Australien. Ellen S. Wester (1873-1930), eller mer känd under signaturen E. Weer, var en av de framträdande översättarna under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal.

Sthlm, f.d. Kongl. tryckeriet, 1773. 8:o. 64 s. + (TUDERUS, GABRIEL & WESTEN, THOMAS von) Twå berättelser om lapparnes omwändelse ifrån deras fordna widskeppelser, och afguderi. Sthlm, Kongl. Finska boktryckeriet på J. A. Carlbohms bekostnad, 1773. 8:o. 72 s. Häftad i samtida gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Fuktränder på omslaget. Det andra arbetet har några små lagerfläckar på de första sidorna. Sista bladet ofullständigt skuret i yttermarginalen så ett litet stycke sticker ut. Bra ex. av två ovanliga verk. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 754, noten, för originalet ”Memoire sur les samojedes et les lappons” som utkom i Königsberg 1762. Översatt av Samuel Loenbom. T. M. von Klingstedt (1730-86) var ryskt statsråd och hans arbete rör huvudsakligen samer och samojeder på ryskt territorium. Klingstedt argumenterar bland annat för att samerna härstammar från finnarna, medan samojederna är ett tartariskt folkslag.Setterwall Svensk historisk bibliografi 7028 och Marklund Övre Norrland i litteraturen 378 för det andra arbetet. Samuel Loenbom utgav och sammanställde de två berättelserna och har även skrivit förordet. Den första berättelsen är skriven av Gabriel Tuderus (1638-1705), ”de finska lapparnas apostel”, som var verksam i Enare och Kemi lappmark i Finland samt sedermera som kyrkoherde i Nedertorneå. Här återfinns bland annat en nedteckning av den så kallade björnsången. Den andra berättelsen är författad av Thomas von Westen (1682-1727) som missionerade i de norska lappmarkerna. Han gjorde bland annat några uppmärksammade resor 1716-23 och grundade såväl kyrka som sameskola i Mo i Rana.

Sthlm, Kongl. ordens-boktryckeriet, 1828. 8:o. (6),218,1-27,(1) s. & 3 utvikbara tryckta tabeller. + (EKSTRÖM, C. U.) Teckningar till beskrifningen öfver Mörkö socken. Sthlm, 1828. Tvär-folio. Litograferat titelblad & 24 litograferade plr, varav 1 handkolorerad & 2 utvikbara litograferade kartor. Textdelen oskuren i samtida gråpappomslag. Spridda lagerfläckar men fler fläckar på titelbladet och s. 21-25. Ett litet hål i första textraden på s. 119-20. Naggar i övre hörnet på s. 17-24 i sista sidföljden. Planschdelen i samtida brungrått hfrbd med blekt, nött och torr rygg med svagt upphöjda bind och guldlinjer. Gula snitt och marmorerade pärmpapper. Vacker orange guldtryckt titeletikett på frampärmen. Titelbladet och de två kartorna något lagerfläckiga. Marginalfläckar på plansch 13-17. Plansch 25 med fuktrand och fler fläckar. Essén Sörmländsk bibliografi s. 83. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 1. Lundberg Sveriges ichthylogiska literatur s. 8-9. Müntzing Svensk jaktlitteratur I, 48. Planscherna, som är litograferade av Scheele, i varianten på tjockt papper beskriven av Göran Martling i ”Biblis” 2005:1. Björn Dal skriver i ”Sveriges zoologiska litteratur” om Ekström och hans mecenat Nils Bonde: ”Ett första stort uppdrag för greve Bonde fick Ekström med att författa en beskrivning över Mörkö socken. Allt skulle beskrivas, berg mätas och klipphålor granskas. Beskrifning öfver Mörkö socken utkom 1828 och är originell såtillvida att beskrivningen av öns naturalhistoria upptar två tredjedelar av volymen. Den omfattande beskrivningen av öns insekter är vår första betydande lokala insektsfauna”. Ekströms naturintresse inskränker sig inte till enbart de vetenskapliga aspekterna: om tordyveln skriver han exempelvis: ”Den första torndyfvel, som bonden träffar om våren, granskas alltid under buken. Är den fullkrupen med ohyra (Acarus coleoptrator L.) spår han sig häraf en god och ymnig skörd; är den åter fri från denna inqvartering, skall årsväxten blifva knapp. Då torndyfveln är uppe, är kälan ur jorden, säger allmogen, hvilken äfven tror sig få 10 synder förlåtna, om den torndyfvel ställes på fötterna, som finnes liggande på rygg”. Gunnar Brusewitz har skrivit om Ekström och hans sockenbeskrivning i ”Björnjägare och fjärilsmålare”. Där redovisar Brusewitz Ekströms något blandade känslor inför Nils Bondes uppdrag, men tillägger: ”Tvärs emot Ekströms dystra aningar blev ’Beskrifning öfver Mörkö socken’ en stor framgång både bland kritiker och allmänhet när den utkom 1828. Genom sin rikedom på daggfriska iakttagelser, behagligt tryfferade med anekdoter och folklore, blev den verkligen den alldeles unika sockenhistoria som uppdragsgivaren hoppats på. Det var en bok som kunde läsas av humanisten och naturvetaren med lika stor behållning och frågan är väl om någon författare kommit närmare det linneanska idealet för en topografisk skildring än pastorn på Mörkö. Ändå kan man med bästa vilja i världen inte blunda för att boken som helhet blivit en aning trögläst. Eller, för att nyttja en formulering av Voltaire: konsten att vara tråkig är att säga alltsamman”.

Uppsala, typis Wernerianis, 1709. 8:o. Grav. front,(16),1-22,24-28,28-144 s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Med ett flertal träsnittsillustrationer i texten. Nytt trevligt halvpergamentbd (Johanna Röjgård). Gamla brunstänkta snitt. Några enstaka lagerfläckar. Gammal understrykning och marginalanteckning på s. 81 och 94. Carl Nyréns namnteckning och L. von Horns stpl på titelbladet. Bra ex. Bibliotheca Walleriana 4878. Varianten med en vers av J. Upmark på baksidan av titelbladet. Frontespisen utförd av J. Spiegelberg. Med en hyllningsvers av J. Linder, adlad Lindestolpe. Utgiven med Lars Robergs hjälp efter de anatomiska föreläsningar över människans reproduktion som Hoorn höll på Södra stadshuset i Stockholm. Ett ibland förekommande porträtt saknas här liksom två extra dedikationsblad.

Sthlm, A. Gutterwitz, 1607. 4:o. A4-Zzz4 = (551) s. Nöra samtida svart skinnbd med upphöjda bind och fint guldornerad rygg utan titel. Dubbla ramlinjer i guld på pärmarna. Röd- och blåstänkta snitt. Några små maskhål på bandet, ytligt krackelerade pärmar och några småskador på frampärmen. Eftersättsbladet sitter fast i bakpärmens insida i en punkt. Enstaka fläckar och delvis något bruntonad, ca 20 sidor hårdare. Några små marginella maskhål. Blad Fff2 lagat i nedre marginalen. Flera samtida marginalanteckningar. Bläckmonogram NB på det sista eftersättsbladet. Med Carl Bernhard Ulrik von Dübens exlibris och från Vegeholm. Fint ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 162. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 3299 som berättar att Chesnecopherus, enligt uppgift från Messenius, förföljt en viss Erik Pampineus efter att denne påstått att arbetet var både oriktigt och enfaldigt. Även Karl IX var missnöjd med Chesnecopherus resultat och åtog sig att själv överse och förbättra texten inför den andra upplagan som utkom 1609. Denna översattes till latin av Messenius och utgavs 1610. Skriften är en förklaring över varför Sigismund blev avsatt.

Västerås, J. L. Horrn, 1771-97. 8:o. Grav. titelblad,(12),129,(3),1-30,(2) s. & 1 utvikbar gränskolorerad grav. karta + grav. titelblad,(12),272,1-33,(3) s. & 1 utvikbar gränskolorerad grav. karta + grav. titelblad,(12),124,1-8 s. + grav. titelblad,(16),392,1-72 s. & 1 utvikbar gränskolorerad grav. karta + grav. titelblad,(16),344,1-64 s. & 1 utvikbar gränskolorerad grav. karta + grav. titelblad,(16),160 s. + HÜLPHERS, ABRAH. ABR:SON. Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland. Femte samlingen. 3 bandet. Om lappmarken. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1922. (2),227,(1 blank),1-24,1-34 s. Del I-V:1 bundna i tre samtida trevliga men ngt nötta hfrbd med guldornerade ryggar och gröna titel- samt tegelröda deltiteletiketter i glättad papp. Gula snitt. Med författarnamnet stavat ”Hylphers”. Ryggarna ngt hårdare nötta upptill och första bandet med skrapmärken och ytlig sprickbildning. Det tredje bandet med lackad rygg och därför lite mörkare i tonen samt med ny deltiteletikett. Del V:2-3 bundna i två fint eftergjorda och snarlika hfrbd, stämpelsignerade Nordiska Kompaniet och N. B. Andersson, 1925. Stänkta snitt. Den sista delen med medbundna omslag. Några av delarna ngt småfläckiga. Del I-III med svag fuktrand på yttre snittet och delvis i yttermarginalen. Titelbladet till Härjedalsdelen med stor fuktrand. Kartan över Medelpad bruntonad och den över Jämtland delvis missfärgad. Del V:2 med en inklistrad tryckt etikett på sista sidan: ”Säljas i Björnståhls bokhandel”. Tredje volymen med en raderad namnteckning daterad 1800. Med Aug. W. Stjernstedts namnteckning daterad 1852, A. J. Zetterstedts stpl och Gottfrid Östemans lilla blåstpl i övre och nedre marginalen på titelbladet till den första, fjärde och femte delen. Komplett och trevlig svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5636. Carli Ångermanlands bibliografi 1065. Forsbom Litteratur om Hälsingland s. 39. Hasselberg Bibliografiska anteckningar rörande Jämtland och Härjedalen s. 122. Marklund Övre Norrland i litteraturen 2391. Fiske Runic literature s. 33 för beskrivningen av Jämtland. Med hyllningar av bland andra J. M. och E. M. Fant, G. A. Boudrie, J. Schedvin, P. Svedelius, O. Bergklint, N. J. Funck, J. A. Lindblom, O. Strandberg, L. Hydrén, J. H. Lidén, G. A. Tayarden och P. N. Christiernin. Årtalet på det graverade titelbladet till del IV är enligt Kungliga bibliotekets katalog ändrat för hand på alla påträffade exemplar, liksom här. Komplett svit av Hülphers Norrlandsbeskrivningar med del V:3 som utkom först 1922. De behandlar i tur och ordning Medelpad, Jämtland, Härjedalen, Ångermanland, Västerbotten inklusive en särskild del om städerna och Lappland. 1793 påbörjade Hülphers en separat serie där endast Gästrikland beskrevs, vilken inte ingår här. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) är en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet. Hans topografiska arbeten tillkom enligt en fast arbetsordning. Väl hemkommen från en resa sammanställde Hülphers sina intryck grundade på anteckningarna ur sin resedagbok. Detta utkast sändes till kyrkoherdar och ståndspersoner i den berörda trakten med en begäran om kompletteringar och rättelser av utkastet. Hülphers bifogade även en omfångsrik frågelista som var inspirerad av den som J. Faggot hade presenterat i sin uppsats ”Tankar om fäderneslandets känning och beskrifwande”, tryckt i ”Vetenskapsakademiens handlingar” 1741. I ett nära samarbete med sina informanter och genom en omfångsrik brevväxling växte så småningom en färdig text fram. I beskrivningen av Ångermanland återfinns självfallet ett surströmmingsrecept från Härnösand!

Sthlm, B. G. Schneiders encka, 1738. 8:o. (8),143,184-344 s. & 8 grav. utvikbara plr. Vackert samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, grå titeletikett av pergament och röda snitt. Lätt blekt rygg. Inlagan med enstaka små lager- och småfläckar samt små blyertsnoteringar. Fläck i yttermarginalen på s. 231-56. Planscherna III-VI med små bläckstänk i marginalerna. Planscherna III och VI med reva i inre marginalen. På frampärmens insida överkluddad gammal namnteckning med avfärgning i bläck på försättsbladet. Nyare namnteckning i blyerts av Karl-Axel Lagergren. Bra ex. Bibliotheca Walleriana 8178. Första upplagan trycktes 1736, denna andra upplaga är väsentligt utvidgad och omarbetad. ”Compendium anatomicum” är en lärobok i anatomi och var författarens första större arbete. Det är försett med kopparstick av Jonas Silfverling. De första sex planscherna är daterade 1736 och ingick redan i första upplagan, de sista två tillkom till denna upplaga. Lindroth skriver: ”Förut fanns på svenska bara Robergs föga användbara Lijkrevningstaflor; Rosensteins kompendium är långt fylligare. Han bemödar sig om att ge de anatomiska termerna på svenska. Först redogör han för människokroppens konstruktion av fasta och flytande delar, dvs. dess ’rör’ och de vätskor som flyter fram i dem, och ger därefter en noggrann topografisk beskrivning av organsystemen: skelettet, musklerna, ådrorna, nerverna, inälvorna och sinnesorganen (här om hjärnan); könsorganen vågar han sig inte på. [...] Hans ledstjärnor är moderna anatomer som Ruysch och Winslow jämte de båda oundvikliga: Boerhave och Hoffmann”.

Paris, chez P. F. Didot le jeune, 1771. 8:o. (4),XXXVI,389,(3) s. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, röd titeletikett och marmorerade snitt. Ryggskinnet bortnött allra överst. Bakre yttre falsen med liten spricka nedtill. Spår av vaxning och infärgningar över en del ytliga nötningar på bakre pärmen. Smärre pappersförlust i yttermarginalen på försättsbladet. En i stort sett bra inlaga. Liten, men kraftig, rostfläck upptill i texten på s. 281-82. På s. 293 ett större nagg med vidhängande reva i yttermarginalen, en lite tråkig pappersförorening i texten och ett hål med mindre textförlust. Bra ex. Sista opaginerade sidan utgörs av bokannonser för böcker rörande metallurgi och mineralogi. Första svenska upplagan utkom 1758 och inledde enligt Lindroth ”det nya skedet i mineralogins historia”. Den översattes förutom till franska även till tyska, engelska, ryska och italienska. Detta är den första franska utgåvan.

Basel, 1776. Folio. Grav. titelblad, grav. dedikationsblad & 40 grav. plr. + MECHEL, CHRETIEN de. Explication historique et critique des médailles de l’œuvre du chevalier Hedlinger précédée de l’éloge historique de ce célèbre artiste. Basel, J. Schweighauser, 1778. Folio. XXXIV,(2),64 s. Med grav. vinjetter i texten. Samtida skinnbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och oxblodsröd titeletikett i marokäng . Gulddekoren är fortfarande vacker men nästan helt oxiderad. Marmorerade pärmar med svaga blindpressade linjeramar. Röda snitt. Liten fint gjord lagning i rygghuvudet. Planscherna med enstaka svaga marginalfläckar och tunna skyddspapper framför varje plansch. Texten har enstaka småfläckar vilka är något fler mot slutet. Monogramstpl ”CF” för Carl Gustaf Fehrman på titelbladet. Bra ex. Cohen Livres a gravures du XVIIIe siècle 477. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0321-22. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9444(a), noten. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5061. Den svenska produktionen upptar större delen av förteckningen. Inleds med ett graverat dedikationsblad till Gustav III. Medaljgravören Carl Gustaf Fehrman (1746-98) hade ett fint bibliotek. Hans far medaljgravören Daniel Fehrman var elev och sedan medhjälpare till Hedlinger amt senare dennes efterträdare. Sonen Carl Gustaf Fehrman utbildades av sin fader.