Search Results

Paris, P. Didot l’ainé, 1817. 8:o. (7,1 blank),III-LXXXVI,(2),212,212bis-212ter,213-298 + (5,1 blank),20,21/22-23/24,25-452 s. Två samtida ngt nötta hfrbd med guldornerade ryggar, röda titel- respektive gröna författaretiketter i mönstrad papp samt mindre röda nummeretiketter. Gula snitt. Ryggen med några småfläckar och några minimala maskhål. Inlagan bitvis ngt lagerfläckig. Titelbladet med infäst gammalt stämplad hyllplacering ”V 3.” och katalognumrering ”T.1. PAG:509” på smutstitelbladet. Med Jacob De la Gardies grav. exlibris fäst på baksidan av titelbladet och hans förgyllda monogram överst på ryggen. Från Charlottenlund. Cordier Bibliographie Stendhalienne 18.–1. Varianten utan utsatt författarnamn på titelbladen, vilket trycktes till på 100 exemplar några år senare och som vanligt utan dedikationsbladet till Alexander I, vilket bara tycks ha bifogats exemplar som såldes i Ryssland. Restupplagan försökte säljas med nya titelblad 1825 respektive 1831. Stendhals berömda arbete om italienskt måleri baserades på hans egna vistelser och studier i landet. Många senare upplagor och översättningar har utkommit. Verket påbörjades 1811 men slutfördes först 1817 och Stendhal hade hunnit publicera en bok om Haydn däremellan. Föreliggande verks stil och form förebådar på många sätt hans skönlitterära verk. Exemplaret har tillhört militären, diplomaten och politikern Jacob De la Gardie (1768-1842) som använde sig av flera exlibris för sina böcker, varav detta är det tredje av de sju som förtecknas av Carlander. Hans ryggmonogram upptas som nummer sju. Han byggde upp det stora De la Gardieska biblioteket på Löberöd, varav en del ärvdes till Charlottenlund.

Frankfurt, N. Bassæi, 1595. 4:o. (8),256,259-330,327-66,363-65,(25) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Med 67 träsnittsillustrationer i texten. Solkigt samtida pergamentbd. Pärmarna ngt bågnade och främre ytterfalsen ytligt sprucken nedtill. Spår av knytband. Sporadiska småfläckar och små brännhål, några med enstaka bokstavsförluster, t.ex. på s. 47-54, 193 och 197-203. Enstaka samtida eller nära samtida marginalanteckningar på latin. Guldpräglade initialer och årtal ”M W” upptill respektive ”1595” nedtill på frampärmen. Med Thore Virgins pärmexlibris i guld och hans namnteckning daterad den 18 november 1929. VD16 R 3024. Adams Catalogue of books printed on the continent of Europe, 1501-1600 in Cambridge libraries R694. Sabin Biblioteca Americana 73000. En andra upplaga trycktes i Frankfurt 1608. Adriaan van Roomen (latiniserat Adrianus Romanus, 1561-1615) var flamländsk präst och framstående matematiker. ”Parvum theatrum” är dock en beskrivning av världens städer och länder – både i den gamla och nya världen – med ett stort antal stadsplaner i träsnitt. På s. 247-50 omnämns några svenska städer. Verserna på latin på s. (7-8) är skrivna av den engelska poeten Thomas Edwards, om vilken litet är känt. Den tidigare ägaren Thore Virgin har på en löst bilagd lapp noterat: ”1500-talets Bædeker”.

London, 1928-37. XXIV,324 + III-XVI,359,(1) + (4 blanka,10),256 + XX,260 s. & 2 grav. exlibris & 266 + 116 plr, alla med tunna skyddande pergamynblad. Titelsidorna med inklistrade vinjetter. Med illustrationer och vinjetter i texten. Fyra röda omarokängbd med upphöjda bind och titeltryck i guld på både rygg och främre pärm samt inre förgyllda denteller (Kelly & sons, London). Övre guldsnitt, övriga snitt oskurna. Banden ojämnt blekta, flammiga och delvis fläckiga samt något nötta, den första volymen mer. Delvis med stötta pärmhörn. Bifogat är en fotokopia av Kurt Lindners biografiska förord om Schwerdt ur en nyutgåva från 1985. Den är rikt annoterad av Brusewitz. Med G.-O. Adelborgs blyertsanteckningar på det första försättsbladet. Med Gunnar Brusewitz namnteckning och exlibris. Tryckt i 300 exemplar, varav detta är nummer 12, och signerad av författaren i del I. Mycket påkostat arbete i stort format och på fint papper samt med förstklassiga reproduktioner i svartvitt och färg av bokband, illustrationer, titelsidor etc. Katalogiseringarna är mycket detaljerade och innehållsrika. Schwerdts samling är oöverträffad i såväl djup som bredd och hans katalog har ett bestående värde som referensverk.Här finns även en del svenska saker, till exempel flera upplagor av Wulfschmidts ”Bondestolpe”.

Sthlm, C. Delén, 1806-(25). 6:o. (6),VIII,112 + 9,(1 blank),9-59,(1 blank),91-103 + 15,(1 blank),15-52,95-111 + 66 + 108 + 56,79-115,(4) s. & 72 handkolorerade grav. plr. Två lätt nötta samtida ljusbruna hfrbd med rikt guldornerade ryggar. Grönstänkta snitt. Lite ytligt krackelerade ryggar och småskador i de båda ryggsluten. Spridda småfläckar av olika slag. Planscherna lätt bruntonade och delvis obetydligt missfärgade av motstående textsida. Plansch 36 med pärlmusslan har färgat av sig något på sin första textsida. Planscherna 66 (Dynt-kräket) och 72 (Klock-djuret) blekta och mer bruntonade. En rostfläck i nedre marginalen på planschen med tumlaren nr 43 och dess första textsida. Trevligt och bra exemplar. Nissen Die zoologische Buchillustration 3259. Allt som utkom. De 72 avsnitten av ”Svensk zoologi” är bundna i nummerordning medan pagineringen följer de tänkta sex avdelningarna, som för övrigt var: ”ett däggdjur, en fågel, ett kräldjur, en fisk, en insekt och ett ’mask-kräk’”. Kollationerigen som anges här är för enkelhetens skull sammanställd efter dessa avdelningar. Notera att det ändå förekommer hopp och oregelbundenheter i pagineringsföljderna, sannolikt till följd av den långa utgivningstiden och missförstånd vid sättningen. Även vissa planscher och enstaka avsnitt är felaktigt numrerade. Arbetet med ”Svensk zoologi” hade påbörjats av G. J. Billberg och utgavs i häften på samma sätt som den tidigare påbörjade ”Svensk botanik”. Under Palmstruchs ledning utkom de första nio häftena, fram till dennes död 1811. Häfte 10, 11 och 12 utkom 1813, 1818 respektive 1825. På andra delens titelblad står dock 1809. Conrad Quensel skrev de första texterna men avled under utgivningens första år och uppgiften övertogs av Olof Swartz. En tredje volym planerades men utkom aldrig.

Sthlm, literis Wankiwianis, 1697. Folio. (24),830 s. Graverad titelvinjett ”Nil obstat virtuti”. + SNORRE STURLASSON. Heims kringlans eller Snorre Sturlusons andra band/ innehållandes historierna om konung Magnus then gode/ och the följande nordländska konungar. Sive historiarum regum septentrionalium tomus secundus, continens res præcipue gestas Magni cognomento boni, Haraldi Hardradii, Olavi Kyrres seu placidi, Magni Barfots seu nudipedis, Sigurdi Jorsalafares seu peregrinatoris Hierosolymitani, ejusque fratrum Osteni atque Olavi regum; ut & Magni Blindes seu coeci, ac Haraldi Gilles/ Sigurdi, Ingvonis atque Osteni filiorum Haraldi, Haquini vulgo Hårdabredz seu latis humeris cognominati; ac Magni Erlingi filii: ex Sturlonidæ contextu antiquo, versione gemina illustratus a Johanne Peringskiold. U.o., (1700). Folio. (2),486,(128) s. Första delen i samtida lätt solkigt pergamentband med handskriven ryggtitel. Rödstänkta snitt. Ett fåtal fläckar. Solkfläck i övre marginalen på s. (4-5). Några fläckar i yttermarginalen på s. 13-24, däribland en vaxljusfläck på s. 15. Större fläck nedtill på s. 24. Utsmetad bläckfläck i yttermarginalen på s. 559-60 och en bläckfläck därstädes på s. 607-08. På frampärmens insida bortskrapad namnteckning samt datering ”Stockholm d: 7 octobrij 1723”. Gammal namnteckning L. Ehrenstam på titelbladet. Bra ex. med ovanligt ren inlaga på tjockt bra papper. Andra delen i samtida nött halvpergamentband med präntad titel på den solkiga ryggen. Rödstänkta snitt. Avnötta pärmkanter och hörn. Bakpärmens nedre hörn skadat. En mindre skärskada i frampärmens nedre hörn. Genomgående lagerfläckig och ställvis hårt bruntonad. Avrivet övre ytterhörn på bladet s. 157-58. I registret är mittuppslaget i U-arket tryckt uppochned. Det sista arket Jj helt bundet uppochned. Ihopplockad svit. Printing and the mind of man 168. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 368 för första delen. Fiske Icelandic collection 535. Afzelius Svenska skrifter rörande Island s. 48. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2627: ”Translatoren Gudmund Olofsson, en isländare, öfversatte detta verk på svenska; men som han icke aldeles var språket mäktig, ty nödgades Peringskiöld hans arbete til större delen förändra, då han det tillika emot trenne särskildte, i det gamla språket handskrifne exemplar jämförde, och sedan efter kongl. befalning, med en latinsk version til de utländskas tjenst förökade”. Detta är den första fullständiga utgåvan av ”Heimskringla”. Den är utgiven av Johan Peringskiöld med både originalets text och i latinsk samt svensk översättning. Förutom en krönika över de norska kungarnas historia ger ”Heimskringla” intressanta och unika inblickar i nordiska förhållanden under vikingatiden. Lars Ehrenstam (1681-1744) adlades 1719 och var hovrättsråd i Svea hovrätt.

Köpenhamn, L. Benedictus, 1590. 4:o. (*6),A4-O4 = (62) blad. Marmorerat pappbd från mitten av 1800-talet med handskriven titeletikett. Blåfärgade snitt, vars färg delvis trängt in lite i marginalerna. Med enstaka anteckningar och rättelser i bläck. Med spår av raderad namnteckning på titelbladet och lätt solkig inledningsvis. Fint ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Nielsen Dansk bibliografi 1061. Thesaurus librorum Danicorum 182. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8140. Utgiven av historikern Arild Huitfeldt. Då arbetet var sällsynt redan på 1700-talet trycktes det om 1745 i Joachim von Westphalens ”Monumenta inedita”. Warmholtz kallar arbetet en översättning av Skånelagen, men egentligen rör det sig om en bearbetning av skånsk rätt författad på latin, möjligen avfattad efter samma källskrift som Skånelagen. Författaren, som oftast går under sin danska namnform Andreas Sunesen, var ärkebiskop i Lund i början av 1200-talet.

Rom, V. Luchini (respektive F. Mediolanensem de Ferrariis), (1557)-1560. Folio. (16),179 s. Med en mängd fina initialer i träsnitt. Två inklistrade tryckta rättelselappar i texten på s. 12. Nött och fläckigt gammalt pergamentomslag med röd titeletikett i marokäng. Pergamentet med gamla lagningar, mest i yttermarginalerna. Enstaka småfläckar och mindre fuktränder samt några smårevor i marginalerna. De fyra första bladen med maskhål i yttre marginalen och några små maskhål på de följande. De två sista bladen med maskhål med små textförluster. Litet hål i texten på s. 29-30 och 81-82 med små bokstavsförluter samt i marginalen på s. 173. Lagad reva i texten på s. 67-68 och i yttermarginalen på s. 147-48. Med gammal vapenstpl nederst på titelsidan, antikvariatet C. E. Rappaports lilla etikett, Ivar Morssings exlibris och Thore Virgins stpl samt Rolf Wistrands lilla exlibrisetikett. Ur Kurt Winbergs bibliotek. Bra ex. Collijn Sveriges bibliografi II, s. 269-70 (denne nämner inte de inklistrade rättelselapparna). Rudbeck Skrifter till Sveriges historia tryckta före år 1600, nr 1091. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1885: ”räknas ibland de sälsyntaste svenska böcker”. Andra editionen där titelblad och tre andra blad är omtryckta. I övrigt är 1557 års upplaga återanvänd, vilken efter Olaus Magnus död samma år uppenbarligen till största delen blivit liggande. Den trycktes i Birgittas hus i Rom. Detta ex. är av varianten med felaktig initial på s. 163. Arbetet skrevs i Danzig 1536 som ett inlägg i reformationsstriden och behandlar Uppsala ärkestifts historia med en biografisk förteckning över stiftets biskopar och många avtryckta dokument. Den katolska kyrkans välgörande insatser för Sverige beskrivs i detalj. Författaren är som vanligt mycket fantasifull, men Collijn menar att ”detta arbete ur historisk synpunkt är värdefullare än hans Historia de regibus”.

Sthlm, I. Meurer, 1626. 4:o. A4-M4,N2 = (99) s. Halvpergamentbd med ngt blekt rött titelfält (Hedberg, osignerat). Bra inlaga med endast en smärre reva i övre marginalen på blad E4. Trevligt ex. med Arvid och Rosa Hernmarcks guldpräglade pärmexlibris och ur Gustaf Bernströms bibliotek med hans blyertsnotering ”coll. cat.” på insidan av främre pärmen. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 954. Sabin A dictionary of books relating to America 98211. Den holländska köpmannen och ekonomiska skriftställaren Willem Usselinx (1567-1647) förvärvade som ung ingående kunskaper om handels- och kolonisationsmöjligheter i Amerika. Sedan han 1623 utmanövrerats från det holländska västindiska kompani han själv varit med om att bygga upp, erbjöd han sina tjänster till Sverige och Danmark. Han argumenterade för att Östersjöländerna skulle utvidga sin handel med Amerika. Usselinx idéer fick snabbt framgång i Sverige och Gustav II Adolf lät grunda ett svenskt kompani för handel med Västindien och Nordamerika redan 1626. Det fick namnet Söderkompaniet och i planen för detta ingick även den koloni som Sverige skaffade sig i Delaware. Finansieringen av kompaniet gick dock trögt och Usselinx försökte ihärdigt finna finansiärer utomlands, framförallt i Tyskland. Arvid Hernmarck (1876-1940) var industriledare och ägde 1916-24 tillsammans med hustrun Rosa (1875-1942), född Nisser, Hässelbyholms slott och gods på Fogdön i Södermanland, där Albert Engström och Verner von Heidenstam tillhörde gästerna. Arvid var en mycket aktiv boksamlare och en viktig kund hos Gustaf Hedbergs bokbinderi, där han beställde många påkostade bokband. Vid Hernmarcks konkurs 1923 kom stora delar av boksamlingen att skingras och paret skilde sig 1924. Ett litet urval rariteter fanns kvar i Arvids ägo och såldes efter hans död genom Thulins antikvariat 1940. Bland dessa märktes Bureus ”Nymäre wijsor” 1637 och Lucidors ”Gilliare kwaal” 1669.

Strasbourg, apud I. Schottum, 1546-48. Folio. (8),755,(12) s. Med Kristian III:s vapensköld i helsides träsnitt på s. (8) och mindre vapensköldar vid början av texten för respektive land. + KRANTZ, ALBERT. Ecclesiastica historia, sive metropolis, d. Alberti Crantzii hamburgensis, nunc primum in lucem edita, in qua author docet, quomodo inde uscq à Carolo Magno primum religio christiania in Saxonia invecta & propagata, & optimo consilio piissimorum principium, duodecim episcopi constituti sint, quorum vitam, mores studia, & facta, uscq ad hæc tempora diligenter describit, ac simul etiam aliarum nationum, regum, & principum res gestas copiosè recenset, ad quas author in aliis suis operibus, ubi obiter eas tantum attingit, lectorem sæpenumero remittit, ut absque reliqua eius opera inutilia atque manca esse videantur. Eiusdem d. Alberti Krantzii Confutatio legendæ fabulosae, de Benedicto papa quarto, martyrio coronato Hamburgi, cui multis aliis principibus, episcopis & nobilibus, & de reliquiis martyrum in Ebbeckstorp monasterio virginium, ordinis s. Benedicti, sito inter Luneburgum & Brunsuvicum, vera historia. Cum prefatione ad serenissimum & illustrissimum principem ac dominum, dominum Christianum Danorum regem. Accessit quoque multiplex rerum ac verborum toto hoc opere memorabilium index. Cum cæs. m. gratia & privilegio ad quinquennium. Basel, (J. Oporinus, 1548). Folio. (6,2 blanka),394,(9) s. Ståtligt och gediget samtida brunt skinnbd smakfullt renoverat med ny rygg med upphöjda bind, rikt blindpressad pärmdekor, delvis renoverade pärmkanter och ett nytt nedre ytterhörn på bakpärmen. Bevarade mässingsknäppen och läderspännen vilka verkar vara de ursprungliga. De marmorerade för- och eftersättspapperen förnyade under 1900-talet. Lätta solkigheter på det första titelbladet och volymens sista registerblad. Enstaka fläckar. Småskador p.g.a. tunt papper i yttermarginalen på s. 509-10 i första arbetet. Andra arbetet med marginallagning i andra bladet. En del samtida marginalanteckningar på latin i första arbetet och på dess titelblad en samtida latinsk anteckning om Krantz i övre marginalen. I den inre spegelramen på frampärmen återfinns ägarinitialerna ”N B” respektive årtalet 1555. Titelbladet med överstruken namnteckning för Andreae Georgii Rodoandi [?] daterad den 12 februari 1606 och Petrus Sparres namnteckning, även den överstruken och med svårläsbar datering. Säfstaholmsbibliotekets exlibris. Fint ex. där dock det andra arbetet saknar ett avslutande register om arton sidor, liksom ett blad med impressum. 1. VD16 K 2233. Rudbeck Skrifter till Sveriges historia tryckta före år 1600 1067. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2497, som ägnar verket över två sidor. Arbetet trycktes först i tysk översättning 1545 från författarens latinska original och föreliggande upplaga är den första på latin. Den har en inledande tryckt dedikation till Kristian III från Heinrich von Eppendorff. Krönikan trycktes sedan om ett flertal gånger. Albert Krantz (1448-1517) var född i Hamburg och verksam vid katedralen där. Han skrev en rad historiska översiktsverk, varav flertalet med fokus på de germanska folkens historia. Krönikan bygger på flera olika källor och förs fram till 1504. Den består av tre delar rörande Danmark, Sverige respektive Norge. Det påstås att Shakespeare ska ha använt avsnittet om Ambletus som inspirationskälla till ”Hamlet”. Krönikan var en viktig källa för inte minst bröderna Johannes och Olaus Magnus och inspirerade den göticistiska historieforskningen. Historikern Matti Klinge har visat hur Krantz uppfattning att antikens vandaler och Sveriges vender var samma folk påverkade Gustav Vasa att för att stärka sin historiska legitimitet lägga till vendernas och vandalernas konung i sin titel. 2. VD16 K 2248. Rudbeck 1069. Warmholtz 1641 för 1574 års upplaga, men nämner föreliggande första upplaga, vilken han aldrig lyckats skaffa sig. Detta exemplar har färre preliminärblad än vad som omnämns i VD16, men det rör sig uppenbart om ett varianttryck med en endast tvåsidig biografi över Krantz av Joachim Möller och därefter källförteckningen och epitafiet över Krantz omsatt på två sidor i stället för en. Möjligen kan det röra sig om en tidig variantupplaga där inte heller det här saknade registret återfanns. Rudbeck nämner för övrigt inte heller registret. Arbetet berör även svenska förhållanden och personer som Ansgar och den heliga Birgitta. Bandets pärmar har kristliga bildmotiv i en av ramlisterna med texter såsom ”Ecce agnus” - se lammet. Vad gäller namnteckningen Petrus Sparre så tycks det röra sig om Per Sparre (1628-92) som studerade i Uppsala och var kammarherre hos drottning Kristina samt parallellt med en militär karriär utförde åtskilliga diplomatiska uppdrag i Europa. Han var gift med en syster till Magnus Gabriel De la Gardie.

Sthlm, Kongl. boktr. hos sal. Wankijfs änckia, (1695). 4:o. (24),103,(1) s. & 5 plr med träsnittsillustrationer på båda sidor. Något nött samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, oxiderade orneringar på ryggen och dubbla ramlinjer på pärmarna samt helt guldsnitt. Bandet aningen snedläst. Ett litet maskangrepp nedtill i främre ytterfalsen. En ren inlaga tryckt på tjockt papper. Planscherna lösa i häftningen och de två första, vid s. 36 och 62 helt loss och med spår av gamla fastklistringsförsök. Med Karl XI:s oxiderade pressade pärm- och ryggexlibris, Johan Jägers samtida namnteckning och Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 80. Bring Itineraria svecana 104. Marklund Övre Norrland i litteraturen 7345. Sjögren Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken nr 10, figur 70 för pärmstämpeln respektive nr 28, figur 88 för ryggstämpeln. Med latinsk parallelltitel med texten ”Refractio solis in occidui, in septemtrionalibus oris”. Även innehållet i boken är tvåspråkigt. Innehåller även en hyllningsvers på båda språken av Petrus Lagerlööf. En engelsk översättning utkom 1698. Karl XI önskade efter ett besök i Torneå 1694 vetenskapliga förklaringar angående midnattssolens natur. Bilberg, Spole och Olof Rudbeck d.y. reste 1695 på kunglig befallning till Lappland för att utföra astronomiska observationer och mätningar, vars resultat de två förstnämnda lämnade muntlig rapport om till kungen och Bilberg sammanfattade i denna bok. De geodetiska mätningar de båda astronomerna hade hoppats genomföra blev först utförda av Maupertuis och Celsius. Resan har av Fries kallats den första svenska naturvetenskapliga forskningsfärden. Boken bekostades av Karl XI och ett antal exemplar bands in som föreliggande och delades ut som gåva. Johan Jäger (1640-1715), adlad Jegerhjelm 1713, var kamrer i Statskontoret innan han 1712 utnämndes till extra ordinarie assessor i Kammarrevisionen och 1714 till ordinarie assessor där.

Sthlm, C. Delén, 1805-(09). 8:o. (4),XV,(1 blank),32 s. & 4 handkolorerade grav. plr + 48 s. & 3 handkolorerade grav. plr + 49-108 s. & 3 handkolorerade grav. plr + 109-60 s. & 3 handkolorerade grav. plr + 161-204 s. & 3 handkolorerade grav. plr + 205-60 s. & 3 handkolorerade grav. plr + 261-93,(1 blank),1-23 s. & 3 handkolorerade grav. plr + 295-338,1-11,(1 blank),VIII,(1) s. & 3 handkolorerade grav. plr. Åtta häften i tryckta gråpappersomslag med smärre nagg på ryggarna och enstaka lagerfläckar. Några av de främre omslagen med diskret raderade samtida tillskrifter nederst. Inlagorna med ett fåtal småfläckar. Småveck i övre hörnet i första häftet, där också sista planschen jämte bakre omslaget är loss i ryggen. En lätt solkrand i övre marginalen på första planschen numrerad 10 och första textsida, s. 109, i fjärde häftet. Några småfläckar på främre omslaget till sjätte häftet. Små brunfläckar i övre hörnet och översta marginalen på s. 13-23 i sjunde häftet. I åttonde häftet lite lagerfläckiga snitt samt en stor svag fuktrand i yttre delen i häftets andra hälft från s. 327 och framåt. Bra svit. I en fin blå modern klotlåda med havsgrön ryggtiteletikett i skinn och på framsidan 14 guldinramade små rektangulära skinnapplikationer i olika färger som är inspirerade av planschernas handkolorerade färgkodning (Hannah Morrissey). Krok Bibliotheca botanica suecana 2 b. Pritzel Thesaurus of botanical literature 10207, med felaktig kollationering. Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 84. Publicerades i åtta häften, allt som utkom. Tre delar om totalt 24 häften var planerade. De sista 23 sidorna i häfte 7 är ”Svar på recensionen af Svenska lafvarnes-färghistoria i Ekonomiska annalerna för december månad 1807” och de 11 sidorna i häfte 8 är ”Tillägg med svar på anmärkningar”. Planscherna är graverade av C. Venus, J. W. Palmstruch och S. Andersson efter förlagor av F. Acharius och J. W. Palmstruch. Johan Peter Westring (1753-1833) var lärjunge till Linné, kunglig livmedikus och forskare inom flera vetenskaper. Lavarna och deras kemiska egenskaper tilldrog sig emellertid hans största intresse och fick honom att företa flera resor i framförallt norra Sverige.

Uppsala, J. H. Werner, 1716-17. 4:o. (8),23 s. & 3 utvikbara grav. plr, numrerade 1-3 + (2),25-40 s. & 1 tryckt tabell & 1 stor utvikbar grav. plansch + 41-64 s. & 2 grav. plr, varav 1 är utvikbar + 65-99 + (1),100-38 s. Del I-IV bundna i ett fint pergamentbd med rödbrun titeletikett i skinn och täta rödstänkta snitt (Bernard Middleton, osignerat). Pärmarna något solkiga och etiketten lite missfärgad. Första delen lätt lagerfläckig, mest i marginalerna. Liten fläck nederst på s. (7-8) och 69-71. Första planschen i andra delen med delvis lagade revor. Del II-IV på tjockt skrivpapper. Del V bundet i ett elegant marmorerat pappbd med rödbrun titeletikett i skinn och stänkta snitt (Hedberg, 1929, osignerat). Ryggen lite blekt. De inledande och avslutande bladen med lagningar i marginalen. Delvis något fukt- och lagerfläckig. Del V ur Carl Sahlins bibliotek. Exemplaret saknar tre planscher och som vanligt det avslutande häfte VI. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 11. Hyde A bibliography of the works of Emanuel Swedenborg 58-62. Stroh & Ekelöf Emanuel Swedenborgs skrifter 15. Bibliotheca Walleriana 10782a har bara 8 planscher och saknar liksom här det avslutande häfte VI. Detta sjätte häfte trycktes i Skara 1718 och är extremt sällsynt. Titelbladet och förordet i del I finns i flera varianter. Detta har ett samlingstitelblad som ersatte de tidigare och har ett citat som börjar ”Dædalus en auras carpit” samt är försett med ett register till de första fyra delarna. Dessa delar är skrivna på svenska medan den femte delen har svensk och latinsk parallelltext. Utgavs av Vetenskapssocietetens föregångare sällskapet Collegium curiosorum genom Emanuel Swedberg, adlad Swedenborg, som också skrivit det mesta i publikationen, ofta med utgångspunkt i hans läromästare Polhems uppfinningar, rön och försök. Bland Swedenborgs egna uppsatser märks hans ”Utkast til en machine at flyga i wädret” på sidorna 80-83. Även Lars Roberg och Johan Vallerius bidrog med varsin uppsats. Det intressanta och sällsynta arbetet, som av Lindroth betecknas som ”vårt lands första vetenskapliga tidskrift” lades ned i brist på prenumeranter. Den utgavs i faksimil i Vetenskapssocietetens minnesskrift vid tvåhundraårsjubileet 1910. Vetenskapssocieteten återupptog utgivningen av en periodisk skrift med sina ”Acta” som började utkomma 1720 och skrevs på latin.

Gävle, E. P. Sundqvist, 1783. Folio. (20) s. & 11 dubbelsidiga handkolorerade planschblad inklusive omslaget. Med författarens handskrivna kommentarer till illustrationerna. Brunt hklbd från tidigt 1900-tal med tryckt lite skadad pappersetikett. Första omslagsbladet med marginalnagg samt några fläckar. Kungliga bibliotekets blindstpl överstämplat med liten prydlig stpl ”Duplum” i nedre marginalen på första bladet. Spridda fläckar, bl.a. trycksvärtefläckar på de två näst sista planschbladen. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2011a. Bernström Jacob Pontus von Wulfschmidts Bondestolpe 14. Schreber Svenska jaktens litteratur 415, noten. Müntzing Svensk jaktlitteratur (1928) nr 247. Den sista upplagan av detta charmiga arbete med presentationer i text och bild av författarens egenhändiga uppfinningar och förbättringar av redskap för jordbruket m.m. Bland annat beskrivs och avbildas ett björnspjut, en vargsax, en stående räv- och örnsax, en harsnara och ett abborrfiskedon med lysande agn samt simdynor. Denna upplaga är den vanligaste av de totalt åtta upplagorna som utkom mellan åren 1771 och 1783, men ändock en sällsynthet. Jacob Pontus von Wulfschmidt (1730-89) var furir vid Bohusläns dragoner innan han blev verksam som jordbruksreformator och uppfinnare. Planscherna med vattenmärken ”C H” (Carl Hultman) och ”L B” under Upplands vapen för Lingonbacka pappersbruk.

Paris, Imprimerie de A. Henry, 1829. 8:o. (4),100 s. & 4 utvikbara grav. plr. Tagen ur band och insatt i gammalt gråpappersomslag. Gamla brunstänkta snitt. Lagerfläckig, mest på smutstitelbladet, titelbladet och de följande tio sidorna. De sista sidorna bruntonade och fläckade i nedre marginalen samt med en tonad fuktfläck på sista sidan. Planscherna delvis lite lagerfläckiga och med en fuktrand i ryggmarginalen. De har dessutom visst spegeltryck. Liten reva i smutstitelbladet och mindre pappersfel i övre hörnet på s. 89-90. Förlagd av Vincent et C. Chevalier, opticiens. En andra upplaga utkom 1833. Planscherna är ritade av Silbermann och graverade av Hocquart j:ne. Principen för en camera obscura beskrevs redan av Aristoteles. Charles-Louis Chevalier (1804-59) var ”ingénieur opticien” och tillsammans med sin far tillverkare av vetenskapliga instrument i Paris. De utvecklade med nya linser camera obscuratekniken, vilket i sin tur var viktiga steg i riktning mot fotografiet. Chevalier samarbetade med Daguerre och flera andra av fotografikonstens pionjärer samt kom att tillverka kameror och annan kamerateknik. Chevalier skrev 1844 ”Melanges photographiques. Complement des nouvelles instructions sur l’usage du daguerreotype” och flera andra fototekniska texter 1847-59.

Sthlm, C. Delén, 1806-(25). 6:o. (8),VIII,112 + 9,(1 blank),9-59,(1 blank),91-103 + 15,(1 blank),15-52,95-111 + 66 + 108 + 56,79-115,(4) s. & 72 handkolorerade grav. plr. Två stiliga och välbevarade marmorerade mörkbruna skinnbd från 1900-talets slut med rikt guldornerade ryggar och mellanbruna titeletiketter i marokäng. Pärmarna med ramlinje i guld och blindpressad kantdekor. Gula snitt. Ytliga skrapningar på första volymens bakpärm. Enstaka fläckar. Några planscher lätt bruntonade. Plansch 21 ”Gråbrun fjällorm” och dess första textsida med fuktfläckar. Planscher och texter nr 3-6 omkastade vid inbindningen. Svårläst namnteckning i första volymen. Praktex. Nissen Die zoologische Buchillustration 3259. Allt som utkom. De 72 avsnitten av ”Svensk zoologi” är bundna i nummerordning medan pagineringen följer de tänkta sex avdelningarna, som för övrigt var: ”ett däggdjur, en fågel, ett kräldjur, en fisk, en insekt och ett ’mask-kräk’”. Kollationerigen som anges här är för enkelhetens skull sammanställd efter dessa avdelningar. Notera att det ändå förekommer hopp och oregelbundenheter i pagineringsföljderna, sannolikt till följd av den långa utgivningstiden och missförstånd vid sättningen. Även vissa planscher och enstaka avsnitt är felaktigt numrerade. Arbetet med ”Svensk zoologi” hade påbörjats av G. J. Billberg och utgavs i häften på samma sätt som den tidigare påbörjade ”Svensk botanik”. Under Palmstruchs ledning utkom de första nio häftena, fram till dennes död 1811. Häfte 10, 11 och 12 utkom 1813, 1818 respektive 1825. På andra delens titelblad står dock 1809. Conrad Quensel skrev de första texterna men avled under utgivningens första år och uppgiften övertogs av Olof Swartz. En tredje volym planerades men utkom aldrig.

Karlskrona, J. Winqwist, (1752). Folio. (6),372,(6) s. Med 115 grav. plr, varav 1 utvikbar, vilka alla ingår i pagineringen. Nött mörkbrunt hfrbd från mitten av 1800-talet med guldornerad rygg och svagt stänkta snitt. Ryggen med lite repor och en begynnande spricka överst i främre ytterfalsen. Bra inlaga med några enstaka smärre fläckar, varav en fläck innanför plåtkanten på planschen på s. 181. Från Biby. Det franska originalet, ”L’art des armées navales ou traité des evolutions navales” utkom första gången 1696. En andra upplaga trycktes 1727. Översatt av Christoffer Falkengréen. De fina planscherna är graverade av Daniel Petersson Milander, som var anställd vid Amiralitetet i Karlskrona. I förordet framgår att Falkengréen tillsammans med sjöofficerarna Abraham Falkengréen, Eric Sparre, Claus von Stauden och Jöran Strandh ”uteslöto en dehl, som fants mehra curieust än nödigt, samt tillade mycket, som sedan den tiden blifwit förbättradt och upfunnit”. Paul Hoste (1642-1700) var professor i matematik i Toulon. Han hade tillbringat tolv år till sjöss i franska flottan och hans arbete om taktik vid krigsföring till sjöss var standardverket på området under större delen av 1700-talet. Christopher Falkengréen (1722-89), som sedermera blev riksråd och viceamiral, hade under några år på 1740-talet varit i fransk tjänst och bland annat haft befälet över fregatten ”Le Volage”.

Naples, per L. Scoriggio, 1626. 4to. Engraved title page,(54),635 pp. With 21 full-page copper engravings included in the pagination. 18th-century full vellum, covers with tooled gilt border, spine in compartments with raised bands, lettered and elaborately tooled in gilt. Head and tail of spine a little worn, covers slightly soiled and stained, corners a little bumped, endpapers renewed. Title page rather browned with faint dampstain, old, partially obscured library stamp and evidence of previous repairs on verso with insignificant loss, and previous manuscript note also partially removed at tail, old annotation in ink on dedication first leaf. Light browning and dust-soiling throughout, with occasional very faint traces of dampstaining, small paper flaw with loss of page number at p. 273, small marginal repairs at pp. 609, 619 and 635. With the signature and bookplate of Gunnar Brusewitz. Schwerdt Hunting, hawking, shooting II:123, a variant with imprimatur, colophon and printer’s device on final page. Souhart Bibliographie générale des ouvrages sur la chasse 394. Ceresoli Bibliografia delle opere italiane latine e greche su la caccia 441 calls for 20 engravings only. Harting Bibliotheca accipitraria 277. The present copy is dedicated to ”Mauritio Cardinale di Savoia”. Variant issues exist with a dedication to Fabrizio Caraffa. A handsome copy of this second edition of one of the most noted Italian books on hunting, and here expanded to include 21 charming full-sized copper engravings, as opposed to the seven full-page woodcuts found in the first edition of 1621, printed in Brescia. A third edition appeared in 1630, a fourth in 1675, and a fifth one at Venice in 1785. Very much a compilation, Raimondi has drawn heavily upon the work of previous writers and he includes in this edition a table opposite the first page of the eighty-four authors from whom he has borrowed. The engravings are larger and quite different to those of the first edition, though of the 21 engravings, 8 are duplicates. Schwerdt notes that ”The plates are certainly inspired by Stradanus’s ’Venationes Ferarum,’ but well executed”. On pp. 41-137 is found a description of the different kinds of falcons and hawks, ”as well as the method of training and flying the Goshawk and Sparrow-hawk, the former of which was much used in Italy in the seventeenth century for taking partridges and pheasants [...] the qualities of a good falconer are noted, the mode of training falcons, making them to hood, &c., and general advice as to feeding and moulting.” (Harting).

Parma, ex typographia regia [=J. B. Bodoni], 1784. Folio. (7,1 blank,1,1 blank),30,(1) s. Med grav. titelvinjett och grav. vinjetter på s. (3), 1 och 30. Elegant rött halvmarokängbd från 1900-talets första hälft med upphöjda bind och guldornerad rygg samt fint inplacerad titeletikett från gammalt band. Fin inlaga. Titelbladet obetydligt solkigt. Med Adolfo Rasis små stplr på titelbladet. Brooks Edizioni Bodoniane 247. En annan upplaga trycktes samtidigt i kvarto. Folioupplagan är ytterst sällsynt på bokmarknaden. Detta är Bodonis ståtliga hyllning till Gustav III när kungen besökte tryckeriet i Parma under sin italienska resa. Sten G. Lindberg skriver att kungen ”omkring den 1 maj avlade ett besök i Bodonis redan berömda officin. Den frejdade boktryckaren försatt inte detta tillfälle utan tryckte en särskild hyllning, Hypomnema Parmense, som uppvisar alla de typografiska särdrag, bokstavsformens elegans, sättningens balans och tryckets svärta, som berett sin mästare en alltjämt lysande rangplats bland Europas typografer”.

Köpenhamn, H. F. Popp, 1817-21. 8:o. (8),317,(1) s. & 10 utvikbara handkolorerade grav. plr + XIV,112,(2),113-277,(1) s. & 2 utvikbara handkolorerade grav. plr. Två lätt nötta lackade hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar och röda titel- respektive gröna deltiteletiketter (Hedberg). Övre guldsnitt, övriga snitt endast lätt putsade. Ryggarna flammiga. Någon enstaka småfläck, men som helhet en ren och fin inlaga. Försätts- och titelbladet till del I loss. Titelbladet dessutom med en liten obetydlig stjärnstpl nederst. Lagad reva i marginalen på s. 43 och 135 samt pappersförluster i yttermarginalen på s. 81 i del I. Med anteckning att volymerna härrör ur apotekare Gorthons bibliotek och Gunnar Brusewitz exlibris. Friesen s. 11. Nissen Die illustrierten Vogelbücher 677. Innehåller bl.a. en plansch föreställande den apokryfiska fågeln ”Falco longipes” som Nilsson här presenterade som en ny falkart. I själva verket hade han låtit sig luras av ett falsarium i Paykulls naturaliekabinett. Arbetet utkom 1824 i omarbetad svensk översättning som ”Svensk ornithologi”, av Björn Dal kallad den första populära ornitologin på svenska. Gunnar Brusewitz har ägnat Nilsson ett kapitel i ”Den nöjsamma nyttigheten” där han pekar på dennes betydelse som övergångsgestalt mellan två epoker: ”Som yngling hade han studerat hos lärjungar till Linné och själv hade han undervisat och inspirerat unga vetenskapsmän, vilka skulle få betydelse för forskningen i vårt sekel.” Efter studier vid Köpenhamns universitet och besök i Paykulls naturaliekabinett utkom föreliggande arbete ”i en liten vacker volym med handkolorerade illustrationer av den vid Lunds universitet verksamme ritmästaren Anders Arvidsson. Detta arbete befäste snabbt Sven Nilssons anseende som zoolog och kan ses som ett första utkast till Skandinavisk fauna. Det följdes fyra år senare av en avslutande del.” Av Nilssons dagboksanteckningar framgår att han lät trycka om kapitlet om ripor efter återkomsten från en resa i norr där han stiftat närmare bekantskap med ripsläktet.

Frankfurt am Main, M. Merian, 1638. 4:o. Grav. titelblad,(4,1 blank,1),64 s. & 30 delvis utvikbara blad med grav. illustrationer numrerade 1-31 och två extra märkta med +. Samtida pergamentbd med präntad titeltext. Pärmarna något konkava och med en del småfläckar. Smärre blyertskludd på insidan av pärmarna, där också pärmpappret ställvis lossnat i marginalerna. Eftersättsbladen med fuktränder. Titelbladet med en mindre reva i övre marginalen. Någon enstaka lager- och rostfläck och s. 13-14 med en miminal pappersförlust i yttre marginal. Första planschen med en reva i vikningen. Fint ex. från Ericsberg. VD17 12:654152G. En första upplaga utkom 1633. Några av planscherna med flera numrerade illustrationer på samma blad. Med tryckt dedikation till Alexander Ramsay från Mattheus Merian daterad 1633. Om marsch- och slagordning inom den svenska hären. Den svenska stridstaktikens blandning av ryttarförband och skyttesoldater till fots med lätta artilleripjäser bidrog till både ökad rörlighet och kraft hos infanteriet. Den vanliga så kallade karakoll-taktiken, som användes av ryttare i alla arméer, gick ut på att varje led av ryttare red fram mot motståndaren, avlossade sina pistoler på nära håll, svängde tillbaka längs de bakifrån kommande ryttarledens sidor, för att sedan sluta upp som förbandets sista led. På sin väg framåt laddade ryttarna om så att de åter kunde skjuta när de kom längst fram. Gustav II Adolf modifierade denna taktik, så att ryttarna i stället drog sina värjor och högg in på fienden medan musketörerna laddade om.