Search Results

Uppsala, 1923. XI,(1),68 s. Häftad, oskuren och ouppskuren. Omslaget med några revor. Kataloger över Kungl. bibliotekets i Stockholm handskrifter 1. Kungl. bibliotekets handlingar. Bilagor. Ny följd 3. Förord av Isak Collijn. Med rikliga proveniensuppgifter där det framgår att många av handskrifterna härrör från Hedenborg, men här finns även handskrifter som tillhört till exempel Claes Rålamb, J. J. Leibnitz, familjen Celsing och Lars von Engeström.

Kristianstad, 1935. 136 s. Rättelselapp inklistrad på sista sidan. Häftad. Omslaget nästan loss, ngt nött och med svaga ljusränder. Innehåller ”Glimtar av Hälsingborg med omnejd i litteraturen” och ”Publicister och minnen”. Den senare porträtterar bland andra Oscar Patric Sturzen-Becker, Eva Wigström och Birger Sjöberg.

Lund, 1957. s. 21-37. Klammerhäftad. Hörnen lätt kantstötta.

U.o., 1988. 341,(1) s. Opappbd med lätt nött skyddsomslag med liten reva. Med dedikation och tackkort till Nils Nordqvist samt dennes exlibris. Författarens yrkesmemoarer från uppslagsbokens värld.

Helsingfors, 1969. 15,(1) s. Klammerhäftad. Dedikation till Nenne och Sten G. Lindberg. Ett bildsvep kring Finlands 1800-talstypografi.

Sthlm, 1969. 23 s. Häftad. Ur Ulf Cederlöfs bibliotek. Med inledande kommentar av Hans Eklund. Landshövding Gustaf Gottfrid Reuterholm skildrar i ett brev till sin hustru sina vedermödor och glädjeämnen under en överresa till Åbo, sommaren 1777. Resan med segelfartyget startade den 23 juni och den 7 juli lade man ankar vid Åbotullen.

Vänersborg, 1952. s. 19-25. Klammerhäftad. Obetydligt kantstött och med svag ljusrand på omslag.

Sthlm, 1923. Porträtt,XXXII,495 s. & plr. Ohklbd med gulddekorerad rygg och stänkta snitt. Omslaget medbundet. Litet stötmärke överst på ryggen. Med S. Sandahls exlibris upp- och nedvänt på bakre pärmens insida. Bra ex. Brevsamlingen sönderfaller huvudsakligen i två delar, dels den sjuåriga förlovningstiden fram till äktenskapet 1816, dels brev skrivna under livets senare skede. Geijers drömmar om ett harmoniskt familjeliv framträder tydligt i breven. Landquists långa inledning är en god introduktion till läsningen.

Malmö, 1955. (16),28,(5) s. + (TESSIN, C. G.) Faunillane, eller den gula infantinnan, saga. Malmö, 1955. (16),29,(4) s. + LINDBERG, STEN G. Carl Gustaf Tessin och flickan från Fånö. Malmö, 1955. 35,(2) s. Tre häftade volymer. Pappersförlust i övre hörnet till första delens bakre omslag. Med Karin Mortensens namnteckning daterad 1955. Ur Arne Losmans bibliotek. Utgiven av Allhems förlag och tryckt i 999 exemplar, varav detta onumrerat. Det första arbetet är ett faksimiltryck av det tryckta originalet på Kungliga biblioteket, det andra är en översättning av föregående arbete utförd av Bertil Widerberg och Anna Rydstedt med faksimiltryck av originalets gravyrer. Första upplagan av ”Faunillane” utkom 1741 i kvarto och trycktes enligt Tessins egen uppgift i tre exemplar med graverade illustrationer efter François Boucher. Sten G. Lindberg beskriver skriften i ”Carl Gustav Tessin och flickan från Fånö” på följande sätt: ”En bagatell avsedd endast för den trängre familjekretsen, som ensam kunde förstå de förtäckta anspelningarna, de godmodigt avslöjande smådragen, den invecklade intrigen, den förblommerade miljön – så var den lilla sagan om Fånöflickan menad av sin upphovsman”. Tessin hade 1737 fått några tidens populära fésagor i handen av sin svägerska Eva Bielke och började julhelgen samma år att skissa på det som skulle bli ”Faunillane”. Författandet av sagan blev sedan en välkommen förströelse under det för Tessin ofta ledsamma riksdagsarbetet följande år och han skrev själv in sig i berättelsen som le Géant Borgne (Jätten Enöga), medan Faunillane var den unga Ulla Wrede-Sparre, brorsdotter till Tessins maka Ulla Sparre, och kallad Infante jaune, gula prinsessan eller infantinnan, efter den första klänning hon fått, vilken var av gult och svart siden. Redan innan sagan var färdigskriven tillät sig Tessin att skämta med den unga ”prinsessan” genom att i ”Stockholms post-tidningar” den 20 juli 1738 införa en annons om att han ämnade utge en biografi över ”ett förmänt fruentimbers lefwernes lopp” att publiceras med en ny del var tredje månad i sammanlagt tolv tomer! Enligt Lindberg var sagan om ”Faunillane” som den slutligen utformades ett försök av Tessin att släta över en misstämning mellan honom och Ulla Wrede-Sparres mor, Augusta Törnflycht. Hon var gift med Axel Wrede-Sparre, sagans Prince Perce-Bourse (Prins Bottenlös Pung), sedermera förmögen överståthållare i Stockholm. Som Lindberg noterar skulle Wrede-Sparre många år senare komma att bli den ”som frälste det åldriga riksrådet från konkursen genom att köpa Åkerö”. Under sin vistelse som svenskt sändebud i Paris kom Tessin så småningom att läsa upp sin lilla saga för ett sällskap, där bland annat den välkända konstnären François Boucher ingick. Denne erbjöd sig genast att illustrera berättelsen, vilket Tessin med förtjusning ska ha accepterat. Han bekostade även graveringen – som utfördes av Chedel – av Bouchers tio teckningar och skänkte sedan plåtarna till konstnären, efter att ha gjort avdrag för tre exemplar. Detta blev också den totala upplagan av boken, som låg färdig i början av 1741. Boksamlaren Tessin var således mycket medvetet ute efter att skapa en bibliofil raritet. Detta är första gången texten översätts till svenska.

Stockholm, P. A. Norstedts & söner, 1979. 25 s. Klammerhäftad. Dedikation till Carl Olof Sommar ”från vännen Lars G.”

Sthlm, 1922. (4),80 s. & plr. Opappbd. Ryggen lätt mörknad och med två svaga småfläckar överst. Med två tillskrifter på försättsbladet, den ena från Victor Åström. Framställningen är i många fall illustrerad med exempel ur Röhsska museets bokbandssamling.

Göteborg, 1984. 34 s. Klammerhäftad. Något blekt rygg och bakre omslag samt med obetydliga stötmärken på främre omslag. Acta universitatis upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia, 47. Innehåller huvudrubrikerna: ”Adam, Rimbert, and his other sources”, ”The structure of Adam’s Gesta”, ”Adam’s chronology and the mission to Sueonia”, ”The real adversary of the Hamburg-Bremen mission”, ”The Uppsala shrine and the Sigtuna see” och ”Conclusion: Adam, Sueonia, and Suedia”.

(Uppsala, 1906). 17,(1) s. & 1 plansch. Häftad. Omslaget lite solkigt, ryggen nött och med reva nedtill. Ett par småfläckar, några marginalanteckningar med blyerts. J. O. Wedbergs stämpel och Israel Holmgrens namnteckning jämte anteckningen att han köpt den på auktion efter kapten Ernst Malmberg.

Sthlm, 1957. (2),315,(1) s. Ohklbd. Främre omslag medbundet. Svenska akademiens minnesteckningar.

Uppsala, 1942. s. 20-29. Klammerhäftad. Omslaget lätt nött. Med svag fuktrand i nedre hörnet och minimala revor i yttermarginalen. Dedikation till Sture Bolin.

Uppsala, 1993. 199 s. Häftad och med skyddsomslag. Det senare med några småfläckar. Lätt snedläst. Några minimala fläckar i nedre snittet. Ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Rikt illustrerad. Acta bibliothecae r. universitatis Upsaliensis vol. XXXI. Uppsala universitetsbiblioteks utställningskataloger nr 32. Uppsala studies in history of science no 14. Beskriver 69 objekt från medeltida handskrifter till ett brevkort skrivet av Einstein ur Erik Wallers rika handskriftsamling.

Linköping, 1979. 31 s. Klammerhäftad. Med löst bilagt korrespondenskort från Allan Ranius till Richard Du Rietz med texten ”En liten gengåva för Dina utomordentliga kataloger”. Ur Richard Du Rietz referensbibliotek. Katalog till en utställning av prästmötestryck vid Stifts- och landsbiblioteket i Linköping den 11-13 juni 1979.

Sthlm, 1963. s. 71-90. Klammerhäftad. Dedikation till Olof Byström. Swensk ägnade stort intresse åt Stockholms brandhistoria. Bergstralska huset ligger mitt emot Riddarhuset i Gamla stan.

Skara, 1972. 120 s. Häftad. Skada överst i omslagsryggen. Märke efter prislapp på främre omslag. Västergötland. Bidrag till landskapets kulturhistoria och naturbeskrivning B:6. Insatser av Sven Wilskman, Gabriel Tidgren, Olof Sundholm och P. E. Lindskog behandlas utförligt.

Paris, 1982. s. 510-30. Klammerhäftad. Dedikation till ambassadör Karl-Gustaf Lagerfelt på första blanka sidan. Ur Säbylunds bibliotek.

Tranås, 1946. 64 s. Häftad. En mindre blå tuschfläck på främre omslaget. Ur Björn Bergmans bibliotek. Innehåller bland annat en ägarlängd med personhistoriska uppgifter från Harald Thoresson (försäljning av egendomen 1343) till Tage von Gerber (förvärv 1923).

Tammerfors, 1935. 144,(1) s. Häftad. Obetydligt nött.

Nossebro, 1965. 8 s. Klammerhäftad. Med dedikation till Barbro.

Uddevalla, 1983. 511,(1) s. Häftad och lätt snedläst. Ryggen och främre omslag med några smärre fläckar. Bilagt Odelbergs tryckta tackkort. Ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Innehåller uppsatserna ”William Beckford – mannen som älskade torn” av Gösta Adelswärd, ”En filosofie kandidatexamen och en professorsinstallation i Uppsala. Två tillfällighetsdikter av Einar Löfstedt d.ä.” av Gösta Berg, ”Viskningar och rop från ett gammalt boktorn” av Märtha Björnstierna-Bratt, ”Frans G. Bengtssons essay om Silversköldarna” av Christian Callmer, ”Många tappra drängar ha fått sitt banesår. Den svenska adelns personella förluster under stora nordiska kriget” av Sten Carlsson, ”När Sveaborgsofficerarnas böcker såldes på auktion” av Henrik Grönroos, ”Svenskar i Strassburg på 1600-talet. Kring en svensk fäktmästares stambok” av Åke Davidsson, ”Bernadotternas bibliotek på Stockholms slott” av Adam Heymowski och Carl-Fredrik Palmstierna, ”En vicebibliotekaries ambitioner. Några anteckningar om Carl Johan Fant” av Gert Hornwall, ”Att översätta och överleva” av Esko Häkli, ”Swedenborg i Tyskland – resor, reflexer, reception” av Inge Jonsson, ”Att skriva en biografi” av Stig Jägerskiöld, ”Greve Torsten Bertelsköld” av Matti Klinge, ”Darwin läst i dag” av Hans Krook, ”Alf Ahlberg och Italien” av Åke Lilliestam, ”Ingeborg Totts/Ingeborg Oxenstiernas och Anna Totts minnesböcker. En genealogisk karusell från 1600-talets början” av Sten G. Lindberg, ”Anna Komnena och Alexiaden. Några källkritiska kommentarer” av Sture Linnér, ”Vikingahjälmen i saga och sanning” av C. F. Meinander, ”Finland i rikssvensk nationalbibliografisk litteratur” av Olof Mustelin, ”Et blik på Lauge Kochs bogsamling” av Torben Nielsen, ”Befordringsvägars besvärligheter. Om Esaias Tegnér och Johan Rabbén” av Nils Palmborg, ”Vegaplåtarna eller Adolf Erik Nordenskiölds fotografiska kvarlåtenskap” av Gunnar Pipping, ”Essayn” av Magnus von Platen, ”Ullas journal” av Sven Rinman, ”Mysteriet med den försvunna kineskatalogen, eller Strindbergs sinologiska studier – ännu en gång” av John Rohnström, ”Finlands riksdagsbibliotek och dess fullmäktige 1913-1919” av Henrik Schauman, ”The small systems syndrome and the inverted binocular strategy – some questions in search of answers” av Stephan Schwarz, ”Skansen, den konglige translatör och Den gamle by” av Gösta Selling, ”’Bibliofylax’, ’social intelligence’ och ’plirofores’. Tankar om bibliotekariefunktionen” av Björn Tell, ”Legal deposit in Sweden” av Thomas Tottie, ”Den smygande katastrofen. Blir det möjligt att bevara bibliotekens bokbestånd?” av Lars Tynell, ”Mellan två kartor” av Per Wästberg och ”Ett urval av Willhelm Odelbergs författade, utgivna och redigerade skrifter 1943-1983” av Erica Ljungdahl.