Skip to Content

MUNCK AF ROSENSCHÖLD, N. R.

Fäderneslandet. Tidning för den Skandinaviska Norden, Sverge, Norge, Danmark och Finland, utgifven i Lund den 8de mars 1852. Första - tolfte häftet.

Antikvariat Mats Rehnström
reh43526B
Köpenhamn, B. Luno, (1852) respektive (Lund, N. M. Munch af Rosenschölds boktryckeri, 1852). 8:o. 365,(1) s. Med satiriska träsnitt på s. 64, 153, 192, 245, 343 och 366. Något nött samtida ljusbrunt hfrbd med guldlinjerad rygg. Stänkta snitt. Ryggen ytligt krackelerad. Några lager- och fuktfläckar i början. Från s. 33 i andra häftet är inlagan genomgående mycket hårt och fult bruntonad och fläckig, med talrika både mörka och ljusa fuktfläckar. Marginalanteckning i blyerts på s. 341. Försättsbladet med en ägarsignatur daterad 1905 och ett uppklistrat urklipp ur B&B:s vitterhetskatalog 333 där ett annat ex. av denna årgång fanns till salu för 25 kr. Gustaf Berndtssons exlibris.

Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 301. Denna volym utkom i tolv häften. ”Föregående utgör första fjerdedelen af en årgång av tidningen ’Fäderneslandet’, som fortsättes” anges i en not på sista sidan, daterad Lund i juli 1852. Endast det första numret utgavs i Köpenhamn, därefter trycktes den i Lund. Den beryktade politiska tidningen utkom av och till ända fram till 1927. Lundstedt skriver utförligt om utgivningen. Den indrogs ofta och utkom under nya namn - den sista titeln Lundstedt nämner är ”Fäderneslandet tjugondetredje” som utgavs från 1895. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om Munck af Rosenschöld (1815-94) och tidningens första tid: ”I början av 1852 anlade M eget tryckeri i Lund och började utge veckobladet Fäderneslandet, som enligt programförklaringen dels skulle utgöra ett föreningsband mellan de skandinaviska folken, dels bekämpa ’en fördärvad ämbetsmannakorps, en penningesniken styrelse, ett murket statsskick, föråldrade inrättningar’ osv. Denna allmänna målsättning vidmakthölls också till en del genom kritiska artiklar i olika ämnen. Men tidningen blev också i allt högre grad ett organ för hätska och kränkande angrepp från M mot de universitetslärare som väckt hans misshag, i synnerhet juristerna J Lundell och F Schrevelius men också t ex C A Hagberg (bd 17) och A N Sundberg. Dessa attacker, liksom en del insinuanta artiklar om kungahusets familjeförhållanden, kom givetvis mycken förargelse åstad. Än mer fatalt för M blev det dock att han också började anklaga studenter för gatuslagsmål och överfall på gesäller, vilket fick nationsföreningarna att begära hans uteslutande ur studentkåren. Saken behandlades skyndsamt i konsistoriet, som förhörde en mycket sturskt uppträdande M och beslöt förvisa honom från universitetet för alltid för spridande av ’samhällsvådliga läror, äreröriga rykten och obevista beskyllningar och smädelser emot hederliga och oskyldiga personer’ (större konsistoriets protokoll 22 dec 1852). Enigheten var dock inte fullständig bland professorerna: några talade för en tidsbegränsad relegering medan andra, bl a Hagberg, vägrade ge pardon. Relegeringen blev livligt omdiskuterad i pressen och på de flesta håll klandrad, inte därför att man ville försvara M:s skrivsätt utan därför att man såg det hela som en tryckfrihetsfråga, som konsistoriet inte hade rätt att befatta sig med. Denna mening företräddes inte bara av liberala organ utan även av ett ledande konservativt språkrör som Svenska tidningen. Konsistoriet å sin sida försvarade sig med att man enbart utövat sin disciplinära rätt att förvisa en student som ådagalagt ’moralisk förnedring’. Några tidningar, bl a Snäll-Posten i Malmö, gladdes också åt avstängningen som en kännbar motgång för ’skandalpressen’. Att den ändå ur juridisk synpunkt var diskutabel är uppenbart och framgår inte minst av att JO, S L Theorell, på M:s anmälan lät anställa åtal inför hovrätten mot konsistoriet under skarp kritik av dess åtgärder. Åtalet fick emellertid inga påföljder, och relegeringen fastställdes så småningom i högsta instans”.
Address:
Jakobsgatan 27b
111 52 Stockholm
Sweden
CVR/VAT:
SE 660 227 101 401

Recently Added From Antikvariat Mats Rehnström

Antikvariat Mats Rehnström
reh49615B
Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1790. 4:o. (8) s. Tagen ur band. Lätt solkiga vikspår i titelbladets ryggmarginal och på sista sidan. Samtida anteckning om uppläsning daterad den 20 juni nedtill på titelbladet. Klemming Sveriges krig s. 311. Trycktes även om i både Skara och Vasa samma år.
Antikvariat Mats Rehnström
reh49613B
Sthlm, J. C. Holmberg, 1788. 4:o. (4) s. Med blå ryggremsa. Insatt i ett senare grått pappomslag med prydligt handskriven titel på framsidan. Liten marginalnagg i andra bladet. Joh. Ax. Almquist stplr. Bra ex. En frikår av dalkarlar organiserades 1788 till landets försvar där Gustav III speglade sig i sin historiska förebild Gustav Vasa.
LILLJEBJÖRN, KNUT.
Antikvariat Mats Rehnström
reh49275B
Örebro, N. M. Lindhs boktryckeri, 1862. 8:o. 51 s. Tagen ur band. Övre och nedre snitt stänkta i gammal tid. Yttre marginalen delvis oskuren. Ett litet bläckstänk i övre snittet. Enstaka lagerfläckar. Gammal numrering överst på ”16”. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6428. Utgiven av Henrik Lilljebjörn. I förordet förklaras närmare att författarens födelseort är godset Odenstad i Gillberga socken mellan Karlstad och Arvika. Knut Lilljebjörn (1765-1838) var även svärfar till Erik Gustaf Geijer. Sonen Henrik fortsatte faderns arbete med fyra egna memoarvolymer. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”Både L:s o sonens skildringar är av mycket stort kulturhistoriskt värde, även om den sistnämnde saknar faderns mustigt friska originalitet. Det har visat sig att dessa minnesbilder ger fina inblickar i o en ökad förståelse för den verklighet som bl a ligger bakom Gösta Berlings saga”.
More info
Antikvariat Mats Rehnström
reh49630B
Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1790. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Titelsidan med gammal numrering överst ”116”.
WINGÅRD, CARL F. af.
Antikvariat Mats Rehnström
reh49609B
Göteborg, Norbergska boktryckeriet, 1824. 8:o. 8 s. Tagen ur band. Titelbladet något solkigt. Med A. Kellmodins namnteckning och anteckning att han fått skriften av vicepastor L. Börgesson. Göteborgs Carl Johans församling bildades 1820 genom sammanslagning av Göteborgs Amiralitetsvarvsförsamling och Göteborgs Marieberg församling. Församlingen kallades först Förenade kustförsamlingen eller Kustförsamlingen. År 1828 ändrades namnet till Carl Johans församling. Carl Johans kyrka ligger på Sågbrget i Majorna i Göteborg och ritades av Fredrik Blom samt invigdes den 3 december 1828. Carl Fredrik af Wingård (1781-1851) vid denna tid biskop i Göteborg och senare ärkebiskop samt ledamot av Svenska akademien. Den tidigare ägaren Abelard Kellmodin (cirka 1771-1831) var kammarskrivare och bodde i Gislaved.
More info