[Portland]

(London), Skinner and co., (1786). 4:o. Grav. front,VIII,3-194 s. + A marked catalogue containing the lots, what each respectively sold for, and the names of the purchasers of the four thousand two hundred and sixty-three lots. Which constituted the Portland museum; late the property of the duchess dowager of Portland, deceased. Which sold by auction by mr. Skinner and co. on monday the 24th of april, 1786, and the thirty-eight following days. Enabling every connoiseur to know among whom these valuable curiosities are distributed, and the sum which every lot produced. London, printed for Kearsley [...], 1786. 4:o. 3-44 s. Samtida skinnband med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, röd titeletikett av marokäng, pärmkanter med oxiderad guldornering och gula snitt. Främre ytterfals sprucken, pärmen delvis loss upptill och nedtill. Pärmarna med skrapmärken och framsidan med ett maskspår. Liten skada överst på ryggen, titeletiketten med minimal repa. Frontespisens baksida fuktfläckig efter uppklistring. Det andra arbetets första blad med pappersförlust i inre marginalen och sista blad nära skuret med liten textförlust på sista raden. Några smärre fläckar och vikmärken. Främre pärmens insida med grav. vapenexlibris tillhörigt the Earl of Fife och en samtida tryckt biblioteksetikett med handskriven hyllsignatur. Exemplarnumret ”839” inskrivet för hand på det första arbetets titelblad.

Det andra här medbundna arbetet är en mycket ovanlig katalog med försäljningspriser och namn på köpare vid auktionen. Margaret Cavendish Bentinck, Duchess of Portland (1715-85), var dotter till den andre earlen av Oxford och Mortimer, som var en i sin tid framstående bibliofil och samlare. Redan under sin barndom började hon samla naturalhistoriska objekt, i synnerhet snäckor, och genom egna arv och giftermålet 1734 med den andre earlen av Portland bereddes hon goda ekonomiska möjligheter att gå i sin fars samlarfotspår. Naturalhistorien kompletterades snart med konst och antikviteter, men det förstnämnda ämnesområdet utgjorde på många sätt fokus i hennes samlargärning. Till skillnad från många av sina samtida kollegor skaffade hon sig också goda förvaltare av de vidsträckta och mångskiftande samlingar som växte fram på Bulstrode Hall i Buckinghamshire – i brittiska hovkretsar kallad ”The Hive”. De naturalhistoriska samlingarna i det som kom att kallas Portland museum sköttes av linnélärjungen Daniel Solander (1736-82) vilken till sin hjälp hade ett flertal framstående botanister, entomologer och ornitologer. Assisterade gjorde även prästen John Lightfoot (1735-88), vilken både var hertiginnans själasörjare och bibliotekarie. Med hjälp av sin månghövdade stab skapade hertiginnan en samling som fick hennes samtida Horace Walpole att utbrista: ”Few men have rivalled Margaret Cavendish in the mania of collecting, and perhaps no woman. In an age of great collectors she has rivalled the greatest.” Bland de övriga besökare som lät sig imponeras av samlingarna återfanns bl.a. George III, Jean Jacques Rousseau och naturalhistorikern Joseph Banks; en del av fynden från dennes upptäcktsresor med James Cook hamnade för övrigt på Bulstrode. Värt att framhålla vad gäller Cavendish är också att hon knappast framstår som någon enkelspårig ”manisk” samlare. Som medlem av The Bluestockings, en grupp progressiva kvinnor ur den engelska aristokratin, sökte hon t.ex. ökade möjligheter att förkovra sig på intellektuella områden. Cavendish sex barn delade inte sin mors samlarintressen och i enlighet med hennes vilja såldes därför samlingarna genom denna auktion, som fördelades på 38 dagar och 4146 nummer. Frågan om vem som sammanställde katalogen utreds av S. P. Dance i en artikel i ”Journal of the Society for the bibliography of natural history” 1962. Dance avfärdar Solander, vilken ju avlidit flera år tidigare, som möjlig katalogförfattare (även om många uppgifter självfallet stammar från honom) och kommer med hjälp av uppgifter i en samtida dödsruna över den ovannämnda Lightfoot fram till att denne haft huvudansvaret för katalogen. Förutom en omfattande litteraturkännedom hade Lightfoot också tillägnat sig goda kunskaper på det naturalhistoriska området, särskilt vad gällde snäckor. Enligt Dance pekar vissa källor också på att Lightfoot troligen hade hjälp med katalogförfattandet av den londonbaserade handlaren George Humphrey, vilken specialiserat sig på naturalhistoriska objekt.