Søkeresultat

Uppsala, E. Matzson, 1624. 4:o. (16) s. Med ett träsnitt på titelsidan föreställande stora riksvapnet med vasakärven som hjärtvapen och hållet av två vildmän. Häftad i grått omslag från slutet av 1800-talet med handskriven titeletikett på framsidan. Den delvis oskurna inlagan ställvis lager- och fuktfläckig. Sista bladet med några veck. Titelsidan med Warmholtznotering överst och tillskriven datering. Namnteckning Ol. Sundel nedtill på titelbladet. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9152. Finns i minst två olika tryck, detta är av allt att döma det första. Utfärdad den 31 augusti 1624. I syfte att stärka bildningen i riket och göra landets enda universitet självförsörjande donerade Gustav II Adolf en mängd av sina ärvda gods i Uppland och Västmanland till Uppsala universitet. Den årliga avkastningen var vid denna tid 10350 daler till vilka tillkom kyrkotiondena från åtta socknar. Dessa medel finansierade huvuddelen av universitetets verksamhet långt in på 1800-talet och fortfarande ägs dessa donationsgårdar av Uppsala universitet. Olof Sundel (1764-1829) blev student i Uppsala 1785, filosofie magister 1791 och fick samma år anställning vid Riksarkivet. Där tjänstgjorde han som kanslist, aktuarie och sekreterare. Sundel var även amanuens vid Vitterhetsakademien och stor boksamlare.

Sthlm, J. Pfeiffer, 1774-76. 8:o. 63 + 96 + 68 + 83 + 71 + 156,(8) s. Lätt nött nära samtida alrotsmarmorerat hfrbd med fint guldornerad rygg och röd titel- respektive grön deltiteletikett, båda i glättad papp. Gula snitt. Pärmhörnen lite stötta. Inlagan ställvis med en del smärre lagerfläckar. Några solkfläckar på s. 47 i den tredje pagineringsföljden och på s. 24-27 i den fjärde. Liten fuktrand i nedre hörnet i den sista delen från s. 60 till slutet. Med stplr för ”J:E:N” och Lars Månsson i Tranemåla samt Göteborgs stadsbiblioteks duplettstpl. Setterwall Svensk historisk bibliografi 167. De sista åtta sidorna består av ett register. Innehåller bl.a. avtryck av en stor mängd historiska handlingar från 1500- och 1600-talen samt M. G. Wallenstråles beskrivningar över Bollebygds pastorat och Viskafors knivfabrik, de senare ursprungligen tryckta i ”Göteborgska spionen” 1773. Detta var den sista av Loenboms många urkundspublikationer.

Lund, ex officina Berlingiana, 1817. 8:o. XL,135 s. Svart halvmarokängbd från 1900-talets andra hälft med guldtryckt titel och årtal samt två våglinjer i guld på ryggen. Övre rödstänkt snitt, i övrigt endast lätt putsade snitt. Titelbladets yttermarginal lite bruntonad. Fint ex. Krok Bibliotheca botanica suecana 28. Carl Adolph Agardh räknas som den vetenskapliga algologins grundare och i detta arbete presenteras hans systematiska indelning för första gången. Han påbörjade strax därpå en mer omfångsrik framställning av algväxterna, men detta arbete utkom endast i två delar (1820 och 1828) och blev aldrig fullbordat. Bokens tryckta dedikation är ställd till Agardhs beskyddare och vän Lars von Engeström.

Sthlm, J. C. Merckell, 1728. Liten 8:o. (4),90,(17) s. & 3 utvikbara grav. plr numrerade I-IV. Bra marmorerat pappbd med röd något blekt titeletikett av skinn. Rödstänkta snitt. Ryggen lite gulnad. Enstaka lager- och småfläckar. Titelbladet med grå fläckar i övre marginalen. En fuktrand nedtill på s. 1-4. Två registerblad s. (13-14) och (17) med lite tråkiga lagningar i övre hörnet, med obetydlig bokstavsförlust på sista sidan. Den andra planschen med grå fläckar och den tredje planschen ojämnt bruntonad. Med Svante Bergs exlibris och namnteckning. Översättning av Jacob Richardson. På det sista planschbladet sitter två olika planscher numrerade III respektive IV. Svante Berg var enligt en kommentar till namnteckningen militär i Östersund iallafall under krigsåren 1943-44.

Uppsala, 1923-27. 371 s. & 1 utvikbar karta + 372 s. & utvikbar karta + 386 s. Tre stiliga mörkblå halvmarokängbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar, marmorerade pärmpapper och övre guldsnitt. Främre omslaget i första delen medbundet och lite fläckigt samt med dedikation till generalkonsul Olof A. Söderberg på dess baksida. Henry Montgomerys namnteckning på försättsbladen, i första delen med anteckningen att verket var en gåva av T. Söderberg den 3 augusti 1956. Första bandet behandlar de första till namnet kända ägarna på 1200- och 1300-talen fram till släkten Bylow 1509. Andra bandet perioden 1509-1766 med ägarfamiljer som Natt och Dag och Cederhielm. Tredje bandet 1766-1900-talets början med ägarfamiljer som Cederhielm, von Saltza och Ekman.

Sthlm, 1876. (2),55,(1 blank),XVI,(24) s. & 2 färgplr. Aningen nött men stiligt brunt halvmarokängbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och övre rött snitt (Hedberg). Pärmarna aningen bågnade. Det lagade och lite solkiga främre omslaget uppklistrat och medbundet sist. Med väl utförda lagningar i yttre marginalen på s. 5-8 och I-VIII. Fläck i övre marginalen på s. (17-21). Ur Nils Fries bibliotek. Svenska slott och herrgårdar III. Omslaget numrerat 23. En stor del av upplagan förstördes i Centraltryckeriets brand i december 1875 och Björck och Börjesson som saluförde detta exemplar i sin topografikatalog 360 menade att boken hör ”till de största och mest eftersökta rariteterna i svensk topografisk litteratur”. De båda färgplanscherna föreställer ”Wijks mur” respektive ”Riddarsalen”. Med bilagor av avtryckta medeltida brev och äldre inventarielistor samt på slutet en ”förteckning å samlingarne på Wijk” över bland annat de omfattande vapen-, konst- och konsthantverkssamlingarna. De var delvis arv och delvis ihopsamlade av Gustaf von Essen (1803-74), som tog över medeltidsslottet Wik efter sin mor 1855.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1780. 16:o. 68 s. Häftad i samtida gråpappomslag med några obetydliga småfläckar. Inlagan med någon enstaka småfläck. Samtida notering på insidan av bakre omslag. Bra ex. från Olivehult. Du Rietz Gastronomisk spegel 45. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1959. Boken är uppställd alfabetiskt från ”agnar” till ”ängrödning” och syftar till att motverka slöseri i hushållningen. Adolph Modéer (1739-99) var lantmätare, ekonomisk författare och sekreterare i Patriotiska sällskapet. I den tjänsten ingick även redaktörskapet av sällskapets ”Hushållnings journal”. Han var ledamot av Vetenskapsakademien i Stockholm och Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg.

Strängnäs, L. A. Collin, 1771. 8:o. (2),LX,(2),331,(9) s. & 10 utvikbara grav. plr. Ngt nött marmorerat samtida skinnbd med upphöjda bind, vackert och rikt guldornerad rygg samt lejongul titeletikett. Röda snitt. Ryggen med obetydlig skada nederst. Pärmarna nötta och med ytliga skrapskador. Lätt bruntonad och med enstaka fläckar. En fuktrand av skiftande storlek i nedre marginalen återkommer av och till genom hela volymen och även på planscherna i slutet. Försättsbladet och titelbladet med viss bruntoning. Några blyertsanteckningar i början. Jacob Törnblads namnteckningar daterade Långbro den 31 oktober 1914. Översättningen gjord av Erik Wasberg, förordet skrivet av Jacob Serenius och anmärkningar av Pehr Wargentin. De fina planscherna graverades av Carl Bergqvist. James Ferguson (1710-76) gav 1756 ut ”Astronomy explained upon sir Isaac Newton’s principles”, som fick stor spridning. Under den här tiden dyrkades astronomin av akademiskt bildade personer i landsorten - läroverkslärare, enstaka prostar och kyrkoherdar. Ett exempel på detta var komministern i Länna, Strängnäs stift, Erik Wasberg, som vid kalas i socknen underhåll bönderna med berättelser om stjärnhimlens under. Föreliggande arbete gav han ut med stöd av biskopen Serenius och Wargentin och det blev den första populära astronomiboken på svenska. Wasberg tillverkade även ett slags planetarium som forslades till Stockholm och uppställdes i Vetenskapsakademiens förmak.

Sthlm, C. Delén, 1824. Stor 12:o. (4),75 s. Häftad i samtida gråpappomslag. Liten skada överst i ryggpappen. Mycket svag fuktrand i övre hörnet på s. 1-12. Fint ex. Du Rietz Gastronomisk spegel 76. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 292 för första svenska upplagan som trycktes 1811 liksom andra upplagan. De tredje och fjärde svenska utgåvorna utkom 1824. Översättning av ”L’art de conserver pendant plusieurs années toutes les substances animales et végétale” (1810). Nicolas Appert (1749-1841) var fransk uppfinnare och skaparen av metoden att konservera genom att hetta upp tillslutna kärl, det vill säga den princip som den moderna konservburken bygger på. Han ger i skriften också anvisningar för hur de konserverade råvarorna sedan ska tillredas. 1795 hade Napoleons utlyst en belöning om 12000 francs till den som kunde presentera ett bättre sätt att bevara mat, något som behövdes under de långa fättågen. Appert presenterade sina förslag 1810 och vann priset i utbyte mot att han lät publicera sina rön. Arbetet fick stort inflytande och översattes till flera språk. I företalet sägs om Apperts uppfinning: ”Denna method erbjuder en säker utwäg att hela året igenom och öfwer hela riket njuta när man behagar de producter, som tillhöra blott en del deraf, utan att man behöfwer frukta att de blifwit förändrade genom afståndet af den ort eller den årstid hwarpå de wäxt.”

Newcastle, R. Ward, 1862. Large 8vo. XIX,(1 blank),344 pp. With numerous wood engravings. Uncut in contemporary full green morocco, covers ruled in gilt. Spine in compartments with raised bands, attractively tooled and lettered in gilt, with elaborate inner gilt dentelles and moiré silk pastedowns. Top edge gilt (R. T. Harris, Exeter). Spine a little sunned, with a few minor scratches to covers. Extremities slightly rubbed and worn. Aside from some light marginal browning, clean and fresh, and an attractive copy. From the library of Gunnar Brusewitz with his bookplate. Tattersfield Thomas Bewick 2:379. Westwood & Satchell Bibliotheca piscatoria 31. First edition of this detailed autobiography of the man considered by many to be the father of English wood engraving. One of the greatest English natural history illustrators, and certainly one of the most famous, Bewick’s ”General History of Quadrupeds” and ”History of British Birds” were not only seminal natural history works, but also notable works of art. Through his numerous engravings, Bewick brought nature to life in a way not seen before and revived the nearly forgotten art of wood engraving. In the numerous vignettes and tailpieces which adorned the books, he portrayed a seemingly idyllic countrylife. Bewick wrote the present work for his daughter Jane. Parallel to its writing, he planned and executed the illustrations, but passed away before he could get it under the press. The cut of the funeral procession on p. 286 is thought to be the last cut engraved by him. Many tried to convince Jane to publish the book in the years and decades that followed, but she guarded it jealously. By the late 1850s she begun to fear that the Memoir would be ”mangled by others after her decease”, and decided to publish it after some heavy editing both by herself and the publisher. The unfortunate editing left the book, in Tattersfield’s words, ”a hotchpotch of illustrations, with the appendix of cuts for the ’History of British Fishes’ (plus three small cuts for a long-superseded edition of ’Robin Hood’) providing a disappointing conclusion.”

Hamburg, P. F. Fauche, 1794. 12:o. III-XX,314 s. & 1 utvikbar grav. karta & 1 grav. plansch + XII,300 s. & 2 grav. plr. Två vackra samtida hfrbd med rikt guldornerade ryggar, bruna titeletiketter och gröna ovala nummerskyltar. Glättade snitt. Ryggarna lätt blekta. Bra inlagor med några svaga fuktränder på s. 227-28 i del I och några småfläckar i texten på s. 141-42 i del II. Avrivet hörn med pappers- och textförluster på s. 75-76 i del I. En gammal lagning i övre marginalen på s. 293 i del II. Med Louise Celsings namnteckning. Från Biby. Smutstitelbladet saknas i del I. De fina planscherna och kartan graverade av Gustav Georg Endner. Utkom första gången i Paris samma år. Boken är ett originalarbete och uppgiften om översättning fingerad. Elisabet Lovisa Celsing (1772-1866) fick Fjällskäfte och en tredjedel av Hellefors bruk som fideikommiss. Hon gifte sig 1791 med Elof Ihre (1766-1828).

Sthlm, N. Marcus, 1858. 8:o. (4),154,(2) s. Med 5 illustrationer i texten. Något nött samtida svart hfrbd med blindpressad linjedekor och guldtryckt ryggtitel. Blåstänkta snitt. Pärmhörnen som är av klot är lite stötta. Lite snävt skuren upptill, delvis tangerande pagineringen. Lagerfläckig på de första och sista sidorna men i gott skick för en dåtida kokbok. Ur Kurt Winbergs bibliotek och med några blyertsanteckningar av honom på pärmarnas insidor. Han har med rätta kallat boken ”rar”. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 215. De sista opaginerade sidorna utgörs av en bokannons med ett par avtryckta recensioner. Innehåller 459 olika recept. Alexis Soyer (1809-58) föddes i Frankrike och flyttade sedermera till England och blev under första delen av 1800-talet en av landets mer prominenta kockar med bland annat uppdrag för det engelska hovet. Han använde också sin berömdhet för att hjälpa till under hungersnöden på Irland vid mitten av 1800-talet. I samband med Krimkriget reste han på egen bekostnad till bland annat Konstantinopel. Tillsammans med Florence Nightingale och den medicinska personalen omorganiserade han provianteringen för sjukhusen där och i Scutari. Han skrev många kokböcker, till exempel ”A Shilling Cookery Book for the People” 1855, som här föreligger i svensk översättning.

Sthlm, J. Imnelius, 1820. 8:o. 128 s. + (ALMQUIST, CARL JONAS LOVE) Om Manhemsförbundets föreslagna organisation. Recension af omdömena deröfver. Adress till allmänheten. Sthlm, J. Imnelius, 1821. 8:o. 16 s. Ljusbrunt hfrbd från 1800-talets slut med rik gulddekorerad rygg, röd författaretikett och mörkgrön titeletikett. Alrotsmarmorerat pärmpapper och pergamentskodda hörn samt glest blåmarmorerade snitt. Ytterfalsarna delvis spruckna och med en skada överst i främre ytterfalsen. Enstaka fläckar. det andra arbetet uppenbarligen insatt senare i bandet. Lång men lagad reva i andra arbetets titelblad. Första arbetets titelblad med namnteckning Jacob Åkerman och andra arbetets titelblad med Gabriel Marklins monogramstpl ”GM”. Med J. A. Almquists graverade exlibris med mottot ”Nil constanti arduum est” och hans ifyllda biblioteksetikett. Almquistiana 299 & 300. Manhemsförbundet var en förening med götiskt-kristet program som Almquist blev medlem i 1816. Bland medlemmarna återfanns J. A. Hazelius och hans bröder, A. A. Afzelius, P. D. A. Atterbom, J. Börjesson, C. F. Dahlgren och A. Fryxell. ”Handlingar till upplysning i Manhemsförbundets historia” riktar sig till en större publik. Almquist redogör för de olika graderna i förbundets organisation och deras symbolik och mystik. Kritik kom från det antiromantiska, konservativa lägret och succén som han hoppats på uteblev. Trycket är en omarbetning av det förslag till förbundet som Almquist presenterade 1816. Den första rubriken lyder: ”Förslag till Manhems-förbundets organismus; till förbundets pröfning inlemnadt år 1816 af en dess medlem; öfversedt och utveckladt”. Det andra arbete är en ovanlig försvarsskrift mot kritiken. J. A. Almquists ovanliga exlibris är graverat av Robert Haglund. Förutom språkbandet finns där en uggla, en kräkla, en lyra, en törnroskvist och en eskulapstav, ”sammansatt av symboler för min släkt” enligt Almquists egna ord (Carlander IV:475-476). Mottot kan översättas ”Inget är omöjligt för den uthållige”, vilket ju stämmer väl med Almquists magnifika bibliografiska arbeten och övrig vetenskaplig produktion samt hans i sanning imponerande boksamlargärning.

Leipzig, bey G. Kiesewetter, 1764. 8:o. 144 s. & 3 grav. plr varav 2 utvikbara. + HÅRLEMAN, CARL. Zwote Reise durch einige schwedische Provinzen. Leipzig, bey G. Kiesewetter, 1764. 8:o. 300,(4 blanka) s. & 6 utvikbara grav. plr. Träsnittsillustrationer i texten på s. 36 i del I och på s. 27 och 222 i del II. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Ryggen hårt blekt och delvis fläckig samt lite nött och med obetydligt nagg i ryggändarna. En tre cm reva nedtill i främre ytterfalsen p.g.a. mask. Främre nedre pärmhörnet med mindre skada. Inlagan med spridda småfläckar. Flera veck i övre hörnet på s. 69-80 i första resan och några lätt vikta hörn mot slutet av andra resan. Gammal bläcknumrering ”6, 486” på första titelbladet. Bring Itineraria svecana 163 respektive 167. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 265, noten, för det första arbetet. Den tredje resan blev aldrig översatt. Den tyska översättningen av första resan trycktes första gången 1751. I första delen återfinns en plansch med en vy och en karta över Trollhättan samt profilritningar av de tre slussarna, som inte finns i den svenska upplagan även om en annons i ”Lärda tidningar” 1752 utlovade en sådan. Andra delen innehåller bland annat en plansch föreställande en runsten i Ramlösa och en karta över Hjälmare kanal.

Göteborg, S. Norberg, 1817-19. 8:o. XII,614,(2 blanka),615-27 + XIV,(2),384,375-470 + (4),476 s. Tre lätt nötta stiliga samtida ljusbruna hfrbd med rikt guldornerade ryggar, bruna titeletiketter och bruna ovala nummerskyltar. Gula snitt. Minimala revskador i rygghuvudet på de två senare volymerna. Några smånötningar på pärmpapperet på första volymen. Bortklippta försättsblad i del I och II. Bortklippta ägarmarkeringar och lagade hål där på alla tre titelbladen. Enstaka fläckar. Liten reva i övre marginalen på s. 495-96 och 607-08 i del I. Mindre brunfläck i nedre hörnet på s. 375-76 i del II. Litet marginalnagg i s. 89-90 i del III. Fin svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5789. Granlund Litteratur om Halland 2173. Krok Svensk botanisk litteratur 1 för kapitlet ”Hallands flora” i del I på sidorna 386-404, vilket bygger på anteckningar av P. Osbeck och L. Montin. Med de ovanliga sista sidorna 615-27 i första delen. Andra delen har ett företal av N. H. Sjöborg. Prosten och skriftställaren Sven Peter Bexell (1775-1864) var bland annat ledamot av Götiska förbundet. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Den beskrivning över Halland, som han 1817–19 utgav, vilar utom på omfattande litteraturstudier på material, som insamlats under resor i landskapet; bl.a. anlitade B. kyrko- och stadsarkiven samt Aschebergska papperen. Fornlämningarna äro utförligt beskrivna efter ett av N. H. Sjöborg framlagt schema”.

Uppsala, Wahlström & Låstbom respektive Wahlström & c., 1843-46. 8:o. (4),495 + (2),558 + (2),424,423-598 s. Tre trevliga ljusbruna hfrbd från 1800-talets slut med guldornerade ryggar, röda titeletiketter och mörkgröna nummeretiketter. Ryggarna infärgade i mörkbrunt upp- och nedtill. Brunstänkta snitt. Första titelbladet något lagerfläckigt och med en avriven bit av marginalen. I tredje bandet en liten fuktrand i övre marginalen de första fyrtio sidorna. Ett fåtal spridda svaga småfläckar i övrigt. Fin svit. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1126. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4388. Larsson & Hasslev Västmanlands län i litteraturen 2706. Johan Fredrik Muncktell (1764-1848), kyrkoherde i Irsta, skriver i sitt förord att arbetet till en del bygger på biskop Herweghrs i Skaras samlingar.

Sthlm, J. Janssonii, 1656. Liten 8:o. (16),144,143-74,177-327,(9) s. + SCHEFFERUS, JOHANNES. De antiquorum torquibus. Syntagma. Sthlm, J. Janssonii, 1656. Liten 8:o. (4),62 s. Ganska nött skinnbd från början av 1700-talet med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, röd titeletikett av marokäng och röda snitt. Ryggen repig och torr samt lite defekt upp- och nedtill. Ytterfalsarna med sprickor men bandet håller stadigt ihop. Pärmarna ställvis blekta och allmänt fläckiga. Pärmhörnen stötta. Insidan av främre pärmen med bläcknumreringar och tillskrifter samt en inklistrad handskriven lapp med innehållsförteckning. Pappersförlust med viss textförlust på s. 7 i nedre marginalen. En hel del råkanter med vidhängande pappersförluster, t.ex. på s. 61 i nedre marginalen och s. 295 i yttermarginalen. Lätt solkig på s. 196-97 och några smärre solkfläckar på s. 245 i nedre marginalen. De sista två opaginerade bladen har, förutom spegeltryck, vilket gör texten lite svårläst, även fuktfläckar nedtill i inre marginalen. Dessa fortsätter i det andra arbetet fram till s. 18. Detta arbete med sporadiska småfläckar. Med ett oidentifierat guldpressat pärmexlibris i form av ett vapen, Esaias Tegnér d.y:s exlibris och en tillskrift, ”Gåva till Elof Hellquist från Es. Tegnérs sterbhus”. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 329 respektive 825. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1585, noten, för det andra arbetet. Emund Gripenhielm (1622-75) hette Figrelius innan han adlades 1660. Han utnämndes efter en lång bildningsresa i Europa till professor i historia vid Uppsala universitet 1650 och blev riksråd 1673. Han var dessutom Karl XI:s lärare. Föreliggande verk behandlar den romerska skulpturen och är Sveriges första tryckta konstvetenskapliga arbete. Enligt Sten Lindroth är den ”typisk för genren, imponerande främst som lärdomsprov. Figrelius har gått igenom hela den tillgängliga antika litteraturen, textställen från grekiska och romerska författare flödar, också inskriftsmaterial använder han. Här stod allt att inhämta i ämnet, systematiskt ordnat: de olika slagen av romersk skulptur, hur guda- och kejsarbilder dyrkades, vilka enskilda personer som hedrades med statyer och formella ting om känslornas uttryck i höjda händer (gestuosa manus). Utblickar ges mot Grekland och Orienten, religionshistoriska problem antyds. Plinius var en guldgruva, liksom Strabon, Suetonius och Plutarchos; bara sporadiskt öppnar Figrelius diskussion med moderna forskare. Fastän den antika skulpturen för tidens klassicism framstod som högsta norm, undviker han estetiska värderingar”. Schefferus arbete behandlar ”de gamles halsringar” enligt Lindroth.

Sthlm, Nordströmska boktryckeriet, 1841. 8:o. (4),VIII,161 s. Enkelt och hårt nött samtida hfrbd med trasig rygg och spruckna falsar. Delvis hårt lagerfläckig och med en del andra fläckar. Veckstukning i nedre hörnet. Veck uptill på s. 149-56. Starka fuktfläckar i övre marginalen mot slutet. Amanda Vinlunds samtida blyertsnamnteckningar. Du Rietz Gastronomisk spegel 118. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 211. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 85. En andra upplaga utkom 1848. Innehåller förutom de av oss idag omhuldade recepten på den klassiska husmanskosten, även sådant som möjligen kan tänkas vara mer exotiskt såsom ”watten-klimpar i köttsoppa” och ”karperad braxen”. Noteras kan även den lakoniska inledningen till receptet om hönssoppa: ”Unga höns äro de bästa till stufningar, men gamla och feta höns, hwilka på länge ej wärpt, äro wärda sin död, och lämpa sig bäst till en god höns-soppa”.

Stockholm, Bröderna Lagerström, 1907. (2 blanka),334,(2 blanka) s. + STRINDBERG, AUGUST. En blå bok. Aflämnad till vederbörande och utgörande kommentar till ”Svarta fanor”. Supplement. Stockholm, Bröderna Lagerström, 1907. (4),337-436 s. + STRINDBERG, AUGUST. En ny blå bok. Stockholm, Bröderna Lagerström, 1908. (2 blanka,4),437-833 s. + STRINDBERG, AUGUST. En blå bok. Afdelning III. Stockholm, Bröderna Lagerström, 1908. (4),835-1071 s. Lapp med förlagsreklam medbunden vid s. 998. + STRINDBERG, AUGUST. En extra blå bok. Stockholm, Bröderna Lagerström, 1912. (4 blanka,4),1073-1141,(1) s. + STRINDBERG, AUGUST. Register till En blå bok. Stockholm, Bröderna Lagerström, 1912. 30 s. Tre stiliga röda halvmarokängband med upphöjda bind och övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg, 1949). Omslagen medbundna. Obetydligt stötmärke i nedersta ryggfältet på tredje volymen. Tredje delens främre omslag med liten lagning, och dess inledande blad obetydligt stötta i marginalen. Diskret volymnumrering på försättsbladen. Enstaka ljusa små fläckar och solk i marginalerna. Ljusa fläckar på s. 322-23. Liten bläckfäck på s. 897. Rättelse i blyerts på s. 255 och liten blyertsanteckning på s. 975. Fin svit. Zetterlund I:97, 98, 104, 105 & 127. ”En extra blå bok” är tyckt i 500 numrerade exemplar, varav detta är nr 343. Registret omfattar: ”En blå bok”, ”En ny blå bok”, ”En blå bok den tredje” och ”En extra blå bok”. Enligt Strindbergs ursprungliga plan skulle ”En blå bok” ha formen av ett ”breviarium” med en text för vardera av årets dagar. När boken väl trycktes hade denna tanke dock övergivits. Strindberg påbörjade arbetet med den första blå boken när ”Svarta fanor” ännu låg outgiven, och till en början skrev han mest ”för skrivbordslådan”. I och med att han i Karl Börjesson fått en förläggare som visat sig villig att ge ut även tämligen ”riskabla” böcker som dessa, växte projektet ut och blev till en allmän tankebok. Här behandlar Strindberg allt som faller honom in. Den ursprungliga idén om en försvarsskrift för de andliga värdena i en ateistisk tid späs på med såväl naturvetenskapliga och filosofiska reflektioner, som polemik i kvinnofrågan och rena personliga påhopp (mest berömt är kanske det skoningslösa nidporträttet av Carl Larsson som en alltigenom falsk människa). Strindberg låter sin penna flyga tämligen fritt och resultatet blir ett sammelsurium av essäer som han i ett ofta citerat brev kallade ”syntesen av mitt liv”. Det spretiga verket blev, något oväntat, en försäljningssuccé och fortsätter att finna intresserade läsare än idag. I ”Eftertankar om Strindberg” skriver Olof Lagercrantz att ”Blå boken innehåller åtskilligt som är absurt och läsaren hakar upp på det och blockeras. Vi borde lära oss att läsa den som den kristne Bibeln – Strindberg tävlar öppet med denna den berömdaste av böcker – och hastigt gå förbi det konstiga och skynda till oaserna. Strindberg som på äldre dar slöt sig så nära till Goethe och Shakespeare kan mycket väl spela deras roller av fäder och lärare i vår kulturkrets.”

(Wien, 1723). Tvär-folio. (1) s. Tunt hfrbd från mitten av 1900-talet (Nordiska bokhandeln). Inlagan vikt och med samtida underskrifter och välbevarat papperssigill. Ett handskrivet brev undertecknat av Gösta Wästlund och hans två olika exlibris. Ur Povel Ramels bibliotek. Kungörelsen behandlar bland annat lönenivån hos arbetare i vingårdar. Brevet lyder: ”Till Povel med 1000 lyckönskningar på födelsedagen den 1.6.72 och med tack för allt Din vänskap och Din konst givit mej tillgivne Gösta.” Gösta Wästlund (1907-85) var krögare på Ljungby stadshotell och stor bok- och konstsamlare.

U.o., 1785. 8:o. IV,358 s. & 1 utvikbar tryckt tabell + IV,383 + IV,326 s. Tre vackra samtida marmorerade skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar, röda titeletiketter och röda snitt. Titeletiketterna något blekta. Pärmarna till del I och II med spår av ytliga maskangrepp. Bakre pärmen till del I med en del små ljusa fläckar. Inlagorna med sporadiska lagerfläckar. Enstaka små fuktfläckar i övre marginalen i del I och i del II på s. 169-92 och sporadiskt därefter. En gammal lagning i nedre marginalen på s. 326 i del I. En fin svit från Ericsberg. Jmfr Goldsmith’s library of economic literature 13050. Första upplagan utkom 1784 och på kort tid ska 80000 exemplar ha tryckts och sålts. Jacques Necker (1732-1804), var finansminister under Ludvig XVI från 1776-81 och åter från 1788 till den 11 juli 1789, då han blev avskedad; av många ansett som den tändande gnistan till franska revolutionens utbrott den 14 juli 1789. Jacques Neckers dotter, Anne Louise Germaine, känd som författarinnan Germaine de Staël, var fr.o.m. 1786 gift med den svenska ambassadören Eric Magnus Staël von Holstein.