Search Results

Gravyr från praktverket Suecia Antiqua et Hodierna. Stockholm 1670-74. 21 × 34 cm. (Bladet 33 × 42 cm.) Fint oskuret exemplar, två korta marginalrevor, ljus fläck a tergo som svagt skymtar fram genom papperet till höger i bild. Rosersbergs slott ligger norr om Upplands Väsby i Uppland vid Mälarviken Skarven. Det äldre slottet, som avbildas här, uppfördes på 1630-talet av Gabriel Bengtsson Oxenstierna, medlem av förmyndarregeringen för drottning Kristina. Anläggningen utökades betydligt av Bengt Gabrielsson Oxenstierna i slutet av 1600-talet. Suecia antiqua et hodierna innehåller hela 13 planscher av det gamla och nya Rosersberg. Den unga svenska stormakten marknadsförde på 1600-talet i talrika skrifter både sin ärofyllda historia och sin glänsande roll i samtiden. Det ojämförligt största projektet var Erik Dahlbergs (1625-1703) mäktiga barockplanschverk Suecia Antiqua et Hodierna - 'det dåtida och nuvarande Sverige', inspirerat bl. a. av Matthaeus Merian den yngres 'Theatrum Europaeum'. Det innehåller avbildningar av landets städer och främsta slott - antingen såsom de verkligen såg ut, eller som man ansåg att de borde se ut, eller snart skulle se ut.Verket består av sammanlagt 354 kopparstick, påbörjades redan på 1660-talet och avslutades först 1715 vid stormaktstidens slut. Den planerade texten utgavs inte alls. De tidigaste 98 planscherna graverades efter Dahlbergs teckningar i Paris av Adam Perelle, Jean Marot, Jean Le Pautre och Nicolas Perelle. Efter stora förseningar fortsattes arbetet i Sverige av en mängd gravörer, bl. a. holländare som inbjudits att arbeta i Stockholm. Bland dessa fanns Dionysius Padt Brugge, som fullbordade 9 planscher, Willem Swidde (84 planscher), och Johan van den Aveelen (144 planscher).Tryckningen av gravyrerna ägde rum i Stockholm, vanligen i en upplaga om 1000 exemplar (men ibland 1500 eller 2000). Verket var ursprungligen avsett att användas endast som hedersgåva, och några exemplar av det som fanns färdigtryckt distribuerades redan innan verket var fullbordat. På 1720-talet såldes 600 exemplar, 1751 ytterligare 50, och planscher och uppsättningar såldes därefter långt in på 1800-talet.Erik Dahlbergs originalteckningar finns idag i Kungl. Biblioteket och utgavs i 4 volymer 1963-70. Även de med stor möda framställda kopparplåtarna finns bevarade (Nationalmuseum).Första delen ägnas Stockholm och Uppland, andra delen Södermanland, Västmanland, Dalarna, Närke, Värmland, Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Jämtland, Västerbotten, Åland och Lappland, tredje delen Östergötland, Västergötland, Gotland, Dalsland, Småland, Öland, Skåne och Halland. Utöver de topografiska planscherna som utfördes i litet olika storlekar och ibland rentav trycktes på flera blad som sammanfogades, finns planscher i stående format med landskapsvapen som 'titelblad' till de olika avdelningarna."En så storartad presentation av Sverige i bild som denna gjordes inte förrän i våra dagar med bokförlaget Allhems 'landskapsböcker'" (Sten G. Lindberg).Litteratur: Sten G. Lindberg, Swedish Books 1280-1967 (1968), 37. Brunet 5, 578.

Torrnålsgravyr. Signerad och daterad "Gustaf Isander 1926 / Utförd för egen räkning" samt numrerad No 52/52. Även monogramsignerad och daterad 1926 i plåten. 22,5 x 28 cm (plåtmått), 38,5 x 49,5 cm (bladmått). Minimal lagerfläck i övre marginalen, mest märkbar på bladets baksida. Vackert avdrag. / Litteratur: G. Jungmarker: Beskrivande förteckning över Gustaf Isanders gravyrer (Föreningen för grafisk konst, Meddelande X, 1931), nr 9. Isanders näst sista blad. Han växte upp i Gamla stan och på Söder i Stockholm och arbetade länge för sitt uppehälle som kypare på bl. a. Kahns Bierstube, Operakällaren, Blanche och källaren W 6. Han uppmärksammades som konstnär först sent i livet efter en separatutställning 1920 på förslag av Carl Laurin. Isanders produktion är liten och inskränker sig till ett tiotal minutiösa gravyrer med Stockholmsmotiv (alla torrnålar förutom den första, etsningen Västerlånggatan, 1917) samt några blyertsteckningar. Jungmarker talar om "klosterarbeten" och uppmärksammar bladens tidlöshet och helgstämning. Rent tekniskt arbetade han detaljerat och långsamt med en nål i en kork samt raderade bort graden som uppstod kring repan. - - - Isander skrev och hektograferade även sina memoarer till ett 30-tal abbonnenter 1928, "Huller om buller! men sanning", en rar utgåva ur vilken ett litet urval utgavs av Samfundet S:t Erik 1981.

Blyertsteckning på ett oskuret blad. 16,6 x 21 cm. Osignerad. Proveniens: Jean Bolinder (1813-1899), inköpt på dennes auktion (Bukowskis 1899) av Ludvig Broomé, därefter i arv till civilingenjör Gösta Broomé, Stockholm. Broomés samling av Linnerhielmbilder ställdes till Örjan Lindbergers förfogande för en uppsats om Linnerhielms naturskildring i Ord och Bild 1939 och omnämns på sid. 454. - - - Ej inramad. Monterad i syrafri passepartout med yttermått 40 x 50 cm som passar standardramar. Fotograferad med ram.

Gravyr från praktverket Suecia Antiqua et Hodierna. Stockholm 1668. 28 × 34,5 cm. (Bladet 33 × 42 cm.) Oskuret exemplar, högermarginalen med några riss, ljus fläck a tergo som svagt skymtar fram genom papperet till höger i bild samt i vänster marginal. Jakobsdal är beläget vid Edsviken i Uppland och var uppkallat efter dess ägare, fältherren Jakob de la Gardie. Namnet ändrades till Ulriksdal 1684 i samband med att änkedrottning Hedvig Eleonora skänkte det som faddergåva åt sin nyfödde sonson prins Ulrik (som dock avled redan efter ett år). Dess trädgård "var hållen i samma stil som Drottningholms, fastän i mindre skala". Fem planscher i Suecia Antiqua et Hodierna är tillägnade Jakobsdal / Ulriksdal. Den unga svenska stormakten marknadsförde på 1600-talet i talrika skrifter både sin ärofyllda historia och sin glänsande roll i samtiden. Det ojämförligt största projektet var Erik Dahlbergs (1625-1703) mäktiga barockplanschverk Suecia Antiqua et Hodierna - 'det dåtida och nuvarande Sverige', inspirerat bl. a. av Matthaeus Merian den yngres 'Theatrum Europaeum'. Det innehåller avbildningar av landets städer och främsta slott - antingen såsom de verkligen såg ut, eller som man ansåg att de borde se ut, eller snart skulle se ut.Verket består av sammanlagt 354 kopparstick, påbörjades redan på 1660-talet och avslutades först 1715 vid stormaktstidens slut. Den planerade texten utgavs inte alls. De tidigaste 98 planscherna graverades efter Dahlbergs teckningar i Paris av Adam Perelle, Jean Marot, Jean Le Pautre och Nicolas Perelle. Efter stora förseningar fortsattes arbetet i Sverige av en mängd gravörer, bl. a. holländare som inbjudits att arbeta i Stockholm. Bland dessa fanns Dionysius Padt Brugge, som fullbordade 9 planscher, Willem Swidde (84 planscher), och Johan van den Aveelen (144 planscher).Tryckningen av gravyrerna ägde rum i Stockholm, vanligen i en upplaga om 1000 exemplar (men ibland 1500 eller 2000). Verket var ursprungligen avsett att användas endast som hedersgåva, och några exemplar av det som fanns färdigtryckt distribuerades redan innan verket var fullbordat. På 1720-talet såldes 600 exemplar, 1751 ytterligare 50, och planscher och uppsättningar såldes därefter långt in på 1800-talet.Erik Dahlbergs originalteckningar finns idag i Kungl. Biblioteket och utgavs i 4 volymer 1963-70. Även de med stor möda framställda kopparplåtarna finns bevarade (Nationalmuseum).Första delen ägnas Stockholm och Uppland, andra delen Södermanland, Västmanland, Dalarna, Närke, Värmland, Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Jämtland, Västerbotten, Åland och Lappland, tredje delen Östergötland, Västergötland, Gotland, Dalsland, Småland, Öland, Skåne och Halland. Utöver de topografiska planscherna som utfördes i litet olika storlekar och ibland rentav trycktes på flera blad som sammanfogades, finns planscher i stående format med landskapsvapen som 'titelblad' till de olika avdelningarna."En så storartad presentation av Sverige i bild som denna gjordes inte förrän i våra dagar med bokförlaget Allhems 'landskapsböcker'" (Sten G. Lindberg).Litteratur: Sten G. Lindberg, Swedish Books 1280-1967 (1968), 37. Brunet 5, 578.

Teckning i blyerts på ett skissboksblad. Signerad och daterad: "Bollnäs -88 Carl Johansson". 12,4 x 21,7 cm. Lätt nött. Carl Johansson målade flera motiv från Bollnäs, varav minst ett är daterat just 1888. Han var född i Härnösand och kom att bli en av de allra främsta friluftsmålarna från Norrland, man förknippar honom inte minst med gnistrande vinterscener. Carl Johansson växte delvis upp i Stockholm, antogs som 19-åring till Konstakademien och var 1885 den yngste att underteckna Opponenternas protestskrivelse till samma institution. Efter att ha gift sig med sundsvallsflickan Marta Berglund bosatte sig paret en tid i Fränsta (Ånge, Medelpad), för att senare flytta till Stockholm. Och för Carl Johansson slog pendeln ständigt mellan huvudstaden och den norrländska hembygden - han reste regelbundet norrut för att måla, vilket även lämnat talrika avtryck i hans teckningsblock. Han var en verklig målare i blyerts, och hans skisser är som här ofta precisa, säkra och friska, och inte sällan med topografiskt intresse.

Blyerts och akvarell, förhöjningar i täckvitt. 17,5 x 14,6 cm. Signerad E. Lundgren. Odaterad, utförd i Spanien antingen omkring 1850, eller på 1860-talet. Smärre missfärgning runt kanten, nålhål i hörnen, lagd på kartong. - - - Ej inramad. Monterad i syrafri passepartout med yttermått 40 x 30 cm som passar standardramar. Fotograferad i en ekram från Stockholm Ram. Några skissartade studier av denna flicka med barn finns bevarade i Nationalmuseum (NMH A 877/1981). Konventionellt tecknade kunde de nästan föreställa en madonna, eller ännu en av Lundgrens koketta spanska flickor. I denna version av motivet är dock allt manér avskalat, verklighetsskildringen tar överhanden och vi får en rörande och osminkad bild av en fattig ung mor som skyler sitt barn för den skarpa solen. Trötthet talar ur hennes blick, som är förlorad i fjärran. Nationalmuseum daterar sitt skissblad, som helt uppenbart hör samman med föreliggande teckning, till 1860-talet. Stöd för en tidigare datering, och en precisering av motivet som en spansk zigenerska, ges dock av Asplund (1914), sid. 1:152. Där avbildas en etsning (NMG 141/1882) som trots vissa avvikelser jämfört med vår bild tycks föreställa samma unga moder. (Etsningen utgör en spegelvänd version, vilket är vanligt när ett motiv graveras.) Asplund hänvisar till ett resonemang av Gustaf Upmark (1886) som är av intresse. Etsningarna "dateras av Upmark till 1849-1853 på grund av en lätt färgläggning med vit gouache på det ena exemplaret [...]. Denna färgstrimma ger onekligen en viss likhet med vissa akvareller från omkr. 1852". Samma accentuering med vit gouache är tydlig i vår bild.

Linje- och akvatintetsning. État 1/2 (före all text & handsignerad). Signerad och daterad: "Axel Wallert. -16". 17,8 x 21,8 cm (plåtmått), 39,5 x 49 cm (bladmått). Utgiven av Föreningen för grafisk konst i portföljen för år 1916. Tryckningen utförd av Generalstabens Litografiska Anstalts koppartryckeri. - - - Ej inramad. Monterad i syrafri passepartout (bomullskartong) med yttermått 50 x 50 cm som passar standardramar. Fotograferad i en ekram från Stockholm ram. Föreställer Wallerts hustru Sigrid, née Roos af Hjelmsäter-Wallert (1890-1972). Hon var själv konstnär och ställde bl. a. ut kakelmålningar samt bord av svartbetsat trä på Stockholmsutställningen 1930. - - - Portrait by Swedish artist Axel Wallert of his wife, artist Sigrid Wallert, née Roos af Hjelmsäter. Line etching and aquatint, signed and dated 1916. 100% cotton rag matting, 50 x 50 cms. NB: Unframed, photographed with frame.

Blyertsteckning med förhöjningar i vitt. 19,5 x 25,8 cm. Osignerad och odaterad. Monterad på ett större stödblad med prydlig påskrift av konstnärsnamn och titel. Fersenska terrassen är belägen till söder om Fersenska palatset på Blasieholmen i Stockholm. Vid nybyggnader i kvarteret på 1970-talet revs terrassen för att sedan återuppbyggas. - - - Ahlgrensson var bl. a. den ledande dekorationsmålaren vid Kungl. teatern efter ha studerat teatermåleri i Paris och Wien. Han var även verksam vid andra teatrar i Sverige och Danmark och var "utan tvekan den främste svenske teatermålaren under 1800-talets senare del och på sin tid mycket beundrad" (Gustaf Hilleström i Sv. konstnärslexikon). Man ser dock emellanåt även topografiska stockholmsbilder av Ahlgrensson, som här, och det är kanske inte förvånande att de ofta ger intryck av scenrum.

Köln, Verlag der Buchhandlung Walther König, 2015. 28 x 28 cms. 164 pp. Richly illustrated in colour. Bilingual in German and English. Publisher's pictorial boards. As new. Inscribed by Götz Pochat, author of the chapter "Wolfgang Hollegha: Zum Sehen geboren" (pp. 20-32). Published in conjunction with an exhibition at the Neue Galerie / Universalmuseum Joanneum in 2015-16. - - - (Publisher:) "Wolfgang Hollegha (born in Klagenfurt in 1929, lives on the Rechberg in Styria) ranks among the most significant painters after 1945. As a member of the avant-garde painter's group around the Galerie nächst St. Stephan, he achieved international success early on. His painting is always based on the perception of the concrete, on the relationship between the artist and visible reality. In his work the artistic process, in which the physical function plays an essential role, leads to large-scale paintings via the route of drawings; the external world is subjectively transformed into the visual world of the painter. The catalogue to the exhibition Nature is Within shows Hollegha's artistic path based on central works, presenting them in their international context with his fellow-artists at the time Morris Louis and Sam Francis. With texts by Robert Fleck, Gunther Holler-Schuster, Götz Pochat and Peter Rosei".

Ungdomsporträtt i krita med förhöjningar i vitt. Osignerad. 16,3 x 15 cm. Monterat på ett utkast i blyerts (36,4 x 25 cm) till omslaget för Malmbergs (1889-1958) memoarbok "Ett stycke väg", utgiven 1950. Föreliggande porträtt är originalet till det som avbildades på omslaget. - - - Ej inramad. Monterad i syrafri passepartout (bomullskartong) med yttermått 50 x 40 cm som passar standardramar. Fotograferad i en ekram från Stockholm ram. "Ett stycke väg" fick sin fortsättning i "Ett författarliv" (1952) - "båda rymmande starkt subjektiva minnesbilder med medvetna lakuner" enligt Björn Julén i SBL.

Träsnitt. Numrerad och signerad i blyerts: "2/22 Kristoffer Nilsson". 45,5 x 29,5 cm (motivet), 58 x 43,5 cm (bladet). - - - Ej inramad. Monterad i syrafri passepartout (bomullskartong) med yttermått 70 x 50 cm som passar standardramar. Ett av 77 träsnitt som utfördes 2012-16 för att ingå i Stanis aw Przybyszewskis bok "Dödsmässa", som utkom 2018 med Nilssons illustrationer. I bilden är det Przybyszewski som går förbi på gatan och kikar in på Ekelund.

Torrnålsgravyr. Signerad i blyerts: "A. Fridell". 12,3 x 14,7 cm (plåtmått), 26,2 x 34,5 cm (bladmått). Oskuret blad med råkanter, vattenmärke: Van Gelder. Fint skick. Haskel 318. Utförd 1930. Föreligger här i upplagan för Dalarnas Konstförening våren 1935, troligen de sista signeringar som Fridell gjorde. - - - Ej inramad. Monterad i syrafri passepartout (bomullskartong) med yttermått 30 x 40 cm som passar standardramar. Fotograferad i en ekram från Stockholm Ram.

Berlin, bei Ferdinand Dümmler, [1819/1820]. 8:o. [iv] + 188 sid. Samtida skinnryggsband, erinrande of Gällstedts band från Uppsala. Svaga bruksspår, pärmpapperet på framsidan lätt maskstunget på ett ställe. Samtida namnteckning (Rappe, med svårtydda initialer). Gott skick. Originalupplagan av denna romantiska kortroman utkom 1811 (i Die Jahreszeiten. Eine Vierteljahrsschrift für romantische Dichtungen, H. [1]). Föreliggande tredje upplaga skall enl. Staatsbibliothek zu Berlin ha utkommit 1820, men vi har sett ett exemplar med namnteckning daterad 1819. I Sverige utkom boken redan 1818 i Bruzelii' tyska klassikerserie.

Göteborg, Oscar Isacsons boktryckeri, 1930. 4:o. 27 x 21 cm. 164 + LXVIII sid. Tryckt på tjockt papper. Med 44 monterade svarvita illustrationer. Utgiven i endast 25 numrerade exemplar; här föreligger ett onumrerat redaktionsexemplar för Stig Roth, upphovsman till Romdahls bibliografi (den andra pagineringssviten). Litet klumpigt rött halvfranskt band (förlagsband), ryggen med upphöjda bind, ngt nött, ett blad med några små fläckar. Liten tidningsnotis inklistrad på slutet. Rar festskrift till Axel L. Romdahl. Innehåll: "Beijers Gunnebo-bilder", "Lars Wivallius som tecknare", "Ny-rococon som dekorativ stil. En skiss", "En gravsten från Gudhems nunnekloster. Ett epigrafiskt bidrag till klostrets historia", "Dateringen av målningarna i Dalhems rivna kyrka i Tjust", "Några synpunkter på det holländska marinmåleriet", "Svartsjö slott. Ett bidrag till dess historia", "Ur krigsrådet James Maules silhuettbok", "Skämttecknaren och landskapsmålaren Per Nordqvist", "Ett folk - en dräkt." Gustaf III:s dräktreform", "Erik XIV i pälskappan. Ett bidrag till konungens ikonografi", "Från det hisingska Göteborg. Utgrävningarna i Färjenäs 1926", "Axel L. Romdahls tryckta arbeten intill 18.3.1930. Bidrag till en bibliografi".

Göteborg, Oscar Isacsons boktryckeri, 1927. 4:o. 26,5 x 20 cm. 96 sid. Illustrerad med monterade talrika bilder. Tryckt i endast 15 (!) exemplar, varav detta är nr 8. Nött och aningen klumpigt halvskinnband, blekt rygg, medarbetarexemplar med pärmexlibris i guld för Arvid Posse. Innehåller: "Var låg Laurentiiklostret i Lund?" av Sten Anjou, "Kilian Zoll och den samtida danska konsten" av Philibert Humbla, "Vad de dödas ben i Göteborgs Naturhistoriska museum förtälja" av L. A. Jägerskiöld, "En sak från sjön" av Sven T. Kjellberg, "Marcus Aurelius' ryttarstaty" av Gustaf Munthe, "Växthuset på Stora Katrinelund" av Arvid Posse, "Två Venezianare i Göteborgs Konstmuseum" av Axel L. Romdahl, "Netsukes" av Stig Roth, "Ett gravfält på Onsalahalvön från tiden före Kristi födelse" av Georg F. L. Sarauw, "Vårväxter" av C. Skottberg, "Margareta Leijonhufvuds bild på Gripsholm. En porträtthistorisk notis" av Sixten Strömbom, "Den spelande haren" av Vivi Sylwan, "Birger Jarls gravvård" av Carl R. af Ugglas.

Stockholm, Tryckt i Ecksteinska Boktryckeriet, 1821-1824. 8:o. [ii] + 338; + [vi] + 260 s. Ytligt nött brunt halvfranskt band, ljust gul ryggtiteletikett, marmorerade pärmpapper, röda snitt. Några blad med prydliga gamla marginalförstärkningar, ett par blad med obetydlig pappersförlust i marginalen. Proveniens: A. Lewenhaupt (namnteckning), Säbylund (exlibris). Trevligt exemplar. Bihanget utkom endast med detta första häfte, som är sällsynt. Tyska originalets titel: Unser Jahrhundert, oder, Darstellung der interessantesten Merkwürdigkeiten und Begebenheiten und der grössten Männer desselben. 3.

Stockholm, Henr. Gust. Nordström, 1835-36. 8:o. [iv] + 250; + [ii] + 252; + 288; + 168; + 408; + xxiv + 388 sid. Trevligt exemplar bundet i 4 volymer. Samtida bruna halvfranska band, släta guldornerade ryggar med bl. a. en lyra, marmorerade pärmpapper, stänkta gröna snitt. Ställvis aningen lagerfläckad, en rygg med två svaga fläckar, några pärmhörn lätt stötta. Mycket gott skick. Namnteckning i samtliga fyra volymer: A. Lewenhaupt. Exlibris: Säbylund. Utgiven av Per Adolf Sondén, som tidigare utgivit Fredmans handskrifter (1813). Denna hans bellmansutgva i sex delar anses "epokgörande för skaldens text".

København, Gyldendal, 2006. Stor 4:o. 864 s. Genomgående rikt illustrerad, övervägande i färg. Välbevarat ljusbrunt halvmarokängband med guldornerad slät rygg och övre guldsnitt, främre fribladet med ett mycket svagt veck. Bibliofilupplagan, nr 116 av 300 exemplar i band av Ole Olsen, Co'libri, med kolofon signerad av författaren. "2. udgave, 1. oplag." Omkring Kastellet, Dosseringen og Frederiksborg, Italien tur-retur.

Stockholm, Bibliofila klubben, 1953. 8:o. 82 sid. + 8 planscher (etsningar, tryckta av G. Leblanc i Paris). Klassisk homerosöversättning av Erland Lagerlöf. Inledning av Knut Hagberg. Förlagets skodda pappersband med tryckt övedragspapper. Gott skick. Tryckt i sammanlagt 245 exemplar, av vilka detta innehåller det maximala antalet etsningar (8), trots att det inte är i blått skinnband. En hybdrid, så att säga.

Blyerts och lavyr. Signerad "Mörner" i blyerts samt numrerad 27 i övre högra hörnet. 16,2 x 9,8 cm, bladet med snedklippta hörn. - - - Ej inramad. Monterad i syrafri passepartout med yttermått 30 x 21 cm som passar standardramar. Fotograferad med ram.

Teckning i tusch, signerad och daterad "GvR.-85". 33,6 x 26,8 cm. / Litteratur: Erik Wettergren: Georg von Rosens konst (1919, SAK 27), sid. 41 (avbildad), & sid. 159, kat. nr. 127: "En brandvakt. Pennteckning. - Nere t .h. G. v. R. - 85. - Ägare obekant. Tecknad i Stockholm till förmån för lotteriet för Nordiska museet" (dvs. lotterivinst). - - - Ej inramad. Monterad i syrafri passepartout (bomullskartong) med yttermått 50 x 40 cm som passar standardramar. Fotograferad i en ekram från Stockholm ram. Cecilia Hammarlund-Larsson har skrivit en uppsats om Nordiska museets användning av lotterier som intäktskälla i slutet av 1800-talet, "Ett hus på lotteriets grund" (Fataburen 2014, sid. 89-103). Det fanns både motstånd och förbud mot lotterier, och museets lotterier före 1898 var alltid varulotterier med föremål som vinst, inte pengar. En vändpunkt kom 1896 då den stora Konst- och industriutställningen i Stockholm erhöll tillstånd att ordna ett penninglotteri, vilket föranledde både Nordiska museet och andra att gå samma väg, i museets fall som sagt 1898. Motståndet var moraliskt, en del befarade att det "slippriga" lotteriet skulle fläcka institutionens rykte. Någon sådan skugga faller lyckligtvis inte på denna teckning, som utgjorde en lotterivinst 1886. Även motivet är både oskylidigt och passande som stöd för ett museum som ännu hette "Skandinavisk-etnografiska samlingen". - - - "Fire watcher", an original ink drawing by Swedish artist Georg von Rosen (1843-1923), signed and dated 1885. It is listed in the catalogue raisonné by Erik Wettergren (1919) as no 127 ("Present owner unknown"), and reproduced on page 41. The drawing is stated to have been a lottery prize in the financing of the building of the Nordiska Museet. - - - 100% cotton rag matting, 50 x 40 cms. NB: Unframed, photographed with frame. Nedanstående omfattande utdrag ur Hammarlund-Larssons uppsats ger ingen som helst ytterligare upplysning om von Rosens teckning, frånsett litet mera om omständigheterna, men är intressant i sig, och berättar bl. a. om lotteriernas mycket omfattande och formella organisation, tvister rörande vinsternas värdering, samt avslöjar att många ansåg att det ingick alldeles för många böcker bland vinsterna. - - - "I början av februari 1884 publicerar museet information om att man planerar två omfattande varulotterier, ett 'konstlotteri' och ett 'industrilotteri'. Under året skedde insamling och inköp av vinster. Det var naturligtvis av betydelse att få så många vinster som möjligt som gåva, men museet satsade också avsevärda summor på inköp av varor lämpliga som vinster. Vinsterna ställdes från och med den 18 juli ut i åtta rum i museets lokaler på Drottninggatan 68. Detta var ett sätt att göra reklam för lotteriet men även ett sätt att sporra till att skänka vinster till lotteriet. De flesta gåvor kom från givare i Sverige men museet fick även ta emot donationer från utlandet. I Stockholms Dagblad kunde man läsa att 'antalet gåfvor från främmande land är rätt betydligt'. Lottsedlarna, som trycktes under 1884, hade en elegant utformning och pryddes med museets emblem. Tre symbolmättade, litterära citat var tryckta utmed kanterna. Priset var 1 krona och lotterna såldes i museets lokaler på Drottninggatan 71 men även i stadens boklådor och tobaksaffärer. Ute i landet såldes lotterna genom särskilda ombud, vilka erhöll 10 procent i provision på lottsedlar och dragningslistor samt 20 procent vid försäljning av vinstförteckningar. Att lotterna även var avsedda att säljas i utlandet framgår av lottsedlarnas prisuppgifter i olika valutor. Utlottningen, eller dragningen, skulle ske under offentlig kont roll före 1885 års utgång. Så skedde också, även om dragningen inte kunde klaras av helt under året. Också den första veckan av 1886 behövde tas i anspråk. Hur dragningen gick till finns skildrat i tidningsreportage. I Tidning för Wenersborgs stad stod följande att läsa den 11 januari 1886: 'Den egentliga dragningen eller upptagandet af lotterna ur de väldiga hjulen har verkstälts af flickor från Klara barnhem med förbundna ögon. Dragningslistorna kommer att tryckas och sändas ut.' Ny Illustrerad Tidning publicerade samma månad en framställning av lottdragningen. Dragningen pågick i över en vecka och övervakades av kontrollanter utsedda av Överståthållarämbetet. Allt som allt var drygt 30 personer sysselsatta med att sköta dragningen. Att engagera minderåriga, föräldralösa barn från barnhem som lottdragare var för övrigt en tradition från 1700-talets nummerlotterier där barn med förbundna ögon fick dra lotterna vid de offentliga dragningarna. Trots att det måste ha inneburit en ansenlig ansträngning att an ordna och organisera dessa två omfattande lotterier drog sig inte museet för att redan två år senare anordna nya lotterier av samma typ. Även denna gång var lottpriset 1 krona. I Konstlotteriet var lotternas antal nu 100 000 och vinsterna 10 000. I Industrilotteriet 65000 lotter och 6500 vinster, alltså 10 procents vinstchans. Tryckta instruktioner skickades ut till ombuden med uppgifter om bland annat provisionens storlek, hur lotterna skulle distri bueras och om sista försäljningsdag. Likaså fanns, uppenbarligen på förekommen anledning, upplysningen att 'Ombuden få icke på museets bekostnad låta införa annonser i ortens tidningar'. Förteckningar över 'hufvudvinster' i de båda lotterierna publicerades och såldes för 25 öre. Denna gång ställdes vinsterna ut på Drottninggatan 68, nu krävdes hela 15 rum som utställningsyta. Det kostade 25 öre att besöka utställningen av vinster. Dragningen inleddes den 31 december 1886 och tog även denna gång en vecka i anspråk och sysselsatte ett stort antal personer, däribland de statliga kontrollanterna, museets kvinnliga amanuenser och museets vaktande dalkullor. För att säkerställa lugn och ordning fanns ock så ordningsmakten representerad genom ett par poliskonstaplar. Bland vinsterna i Industrilotteriet märks kandelabrar från Gustafsbergs porslinsfabrik, en 'Buffet af ek, prisbelönad med silfvermedalj i Malmö', ett pianino från August Hoffmans pianofabrik, vaser från Rörstrands porslinsfabrik, bakelsefat av nysilver från silversmeden Braese, damastdukar från Almedahls väverier, kulörta helyllefiltar från Stockholms yllefabrik, en hästräfsa från Hälle fors styckebruk, en assuransspruta från Lundin & co och krocketspel i låda från Gemla leksaksfabrik. Vinstutbudet var med andra ord mycket blandat. Vinsternas värde varierade från 2 till 1500 kr. I Konstlotteriet kunde man detta år bli lycklig ägare till konst verk värda alltifrån 2 till 3000 kronor. Där fanns oljemålningar, akvareller, pasteller, skulpturer samt gravyrer och etsningar. Flera välkända konstnärer var representerade, som Otto Hermelin, Severin Nilsson, Jakob Hägg och Jenny Nyström. O. Vergelands oljemålning 'St Hans Aften' var den vinst som åsatts det högsta värdet. Jenny Nyströms målning 'Dante och Vergilius, kopia ef ter Delacroix' ansågs vara värd 500 kronor mindre. Bland de lägre vinsterna fanns ett grafiskt blad föreställande Axel Oxenstierna värt 20 kr. Värderingen av vinsterna i lotterierna tycks ha vållat en del bekymmer redan vid det tidigare lotteriet. Förmodligen var det för att motverka kritik och stävja diskussionen som Artur Hazelius kommenterade detta särskilt i det tryckta informationsbladet. Han framhöll att det inte var museets eller lotteriets egna tjänstemän som satte värdet på vinsterna. Var de inköpta var det inköpspriset som gällde. Rörde det sig om gåvor var det givaren som hade satt värdet. Särskilt huvudbry vållade värderingen av vinsterna i Konstlotteriet. 'Det är i synnerhet i fråga om konstverk, som prisen pläga anses vara för högt upptagna. Men det är endast i få fall man ens kan ifrågasätta en ändring. Konstnären bör ha någon rätt att fordra, att hans uppskattande af sitt arbete icke missaktas.' Kanske var det dock inte så mycket konstnärernas självaktning som museet tänkte på utan mera på lotteriets rykte och status. Det påpekades särskilt att det inte skulle förekomma lika många bokvinster som i de tidigare lotterierna. Museet hade fått klagomål över de många böckerna, böcker som vinnarna inte alltid fann intresseranta. Till tröst för de som inte vann på sina lotter meddelades att 'hvarje lottsedels innehafvare eger att, om ingen vinst på densam ma utfaller, använda honom såsom inträdeskort vid ett besök af de vanliga förevisningstiderna under loppet af år 1887 i Nordiska museets hufvudavfdelning, nr 71 Drottninggatan i hvilken afdelning inträdesafgiften, utom för barn och tjänstefolk, eljest är 50 öre" (sid. 97-100).

Skiss i blyerts med förhöjningar i vitt (oxiderade). Signerad: "Höckert". Odaterad. 21,5 x 14 cm. Proveniens: Agnes Westerberg, Degerfors, Värmland, enligt en delvis förtryckt utställningslapp a tergo. Intresset för folkliv och dräkt delade Höckert med många av samtidens konstnärer. Bland de målningar han utförde av dalkullor i folkdräkt finns det enastående porträttet av Såsser Kersti Andersdotter (1865, Nationalmuseum). Dräkten i bilden är svår att identifiera. Kvinnan har en ganska stor bindmössa, livstycke, kjol och förkläde, men inga tydliga igenkänningstecken från någon specifik dräkt.

Akvarell över blyerts på ett stort skissboksblad med perforerad vänsterkant. Signerad "Axel Nilsson -31". 22,5 x 30 cm. Titeln enl. påskrift a tergo. Bladet aningen bucklat. Monterad i syrafri passepartout (bomullskartong) med yttermått 50 x 40 cm som passar standardramar. Fotograferad i en ekram från Stockholm ram.