Search Results

Uppsala, Leffler och Sebell, 1842. Stor 12:o. (2),282 s. Samtida mörkbrunt trevligt mönsterpressat klbd med titel i guld på ryggen och grönstänkta snitt. Ryggen ngt nött upp- och nedtill. Ngn enstaka småfläck. Med Johan Sederholms namnteckning på försättsbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Linnström upptar endast upplagan tryckt i Uppsala 1858 och sätter frågetecken efter översättaren Th. Wensjoes namn. Originalet ”A marriage in high life” utkom 1828. Den engelska författaren Charlotte Bury (1775-1861) är mest hågkommen för sin ”Diary illustrative of the times of George IV” (1838). Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Altenburg, 1909. 288 s. + Bibliographia botanicae. Supplementum. W. Junk. Verlag und Antiquariat für Naturwissenschaften. Scientific publisher and antiquarian bookseller. Editeur et Librairie ancienne des Sciences Naturelles. (Berlin, 1916). (2),VI,289-1052 s. Två lätt nötta gråa oklbd med röda infärgade övre snitt. Båda ryggarna med stötmärken överst. Första bandets rygg och bakre pärm lite tråkigt fläckade. Inlagan delvis loss i ryggen vid den bakre inre falsen och med en spricka i den främre inre falsen. Andra bandets främre pärm småfläckig och med tre något större fläckar. Katalog 33 från W. Junk utkom 1909 och innehåller 6891 poster. Linnés verk återfinns på sidorna 336-39. Det omfångsrika supplementet trycktes 1916 och förtecknar över 30 000 poster. Wilhelm Junk (1866-1942) var antikvariatsbokhandlare, bibliograf, Linnékännare och entomolog. Han etablerade sitt antikvariat, Antiquariaat Junk, 1899 i Berlin och kom att dominera handeln med naturvetenskaplig antikvarisk litteratur. På 1930-talet flyttade han till Haag, och antikvariatet bedriver numera sin verksamhet i Amsterdam.

Uppsala, literis Wernerianis, (1721). Liten 8:o. (8),42,(10) s. Tagen ur band. Gamla rödstänskta snitt. Någon enstaka liten fläck. Bra ex. Lidén Catalogus disputationum 12. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1047. Om den ”förståndige bergsmannen i Norberg”. Innehåller en rad tryckta verser och hyllningsord av bland andra N. Celsius, J. Boëthius, J. Berggreen, S. Lohmb, N. O. Rabenius, S. T. Schultze, E. Morænius och E. Ramström.

Uppsala, literis Wernerianis, (1731). 4:o. (6),37,(1) s. Med träsnittsvinjett föreställande Luleås sigill på titelbladet. Tagen ur band. Titelbladet med några småfläckar och spår efter borttagen ryggremsa. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén 188. Warmholtz 695. Marklund Övre Norrland i litteraturen 3182 med felaktig kollationering. Med en avslutande hyllning på franska av J. Grevesmühl. Avhandlar förutom Luleå även Råneå och Kalix socknar. Nicolaus Hackzell (1703-55) från Luleå blev senare kyrkoherde i Råneå.

Strängnäs, C. E. Ekmarck, 1818-19. 8:o. 253,(3) s. Trevligt samtida marmorerat pappbd med guldlinjerad rygg och titeletikett av olivgrön glättad papp. Svaga röda snitt. Lite nötta ytterfalsar och skadad ytpapp i ryggändarna. Enstaka små rättelser i texten. Svagt lagerfläckigt titelblad, i övrigt enstaka små lagerfläckar. I slutet har registersidan rättade sidhänvisningar i bläck. Några små bläckstänk på rättelsebladet. Försättsbladet har bortklippt namnteckning upptill och därunder prydlig diminutiv namnteckning C. J. Hök daterad Uppsala 1837. Titelbladet har tryckåret 1818 men sista sidans impressum har 1819. Omslaget, som ej är medbundet här, hade titeln ”Noveller af Oehlenschläger”. Innehåller fem berättelser: ”Reichmuth von Adocht”, ”Porträtet”, ”Lyckriddarne”, ”Munkbröderne” och ”Eremiten”. ”Till de twå första berättelserna ligga werkliga händelser till grund; de andra äro foster af författarens phantasie” är det tryckt under innehållsförteckningen.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1828. 8:o. 53,(2) s. Tagen ur band. Något hårt skuren upptill. Titelbladet med lite beskuren samtida namnteckning C. Hoffman och en liten samling bläckstänk i övre delen. Löst bilagt handskrivet blad med tjugofyra lösta pseudonymer. De avslutande opaginerade sidorna är en förlagskatalog. Satirisk skildring av studentlivet i Uppsala. Studenterna förekommer under täcknamn, vilkas lösning delvis återfinns hos Bygdén (och även i denna volym): Blarén (Sten Miles Sture), Buktalaren (Aug. Maur. Nybohm), Claes Elegant (Cl. Bremer), Confucius Dorff (H. G. von. Wahrendorff), Kusin Pelsching (P. A. Cassel), Deutschland (P. W. von Afzelius), Den naturälskande brodern (C. L. Dahlfelt), Figgaro eller Figge (J. Fr. Björkman), Fårhufvud (C. A. G. E. von Wedderkopf), Gumsenius (G. W. Gumælius), Hofpredikanten (M. Ziedner), Junker Strömfu (L. A. von Engeström), Lilla Fredrik (L. Fr. Hjerta), Liten eller Ovidius Naso (Leon. Cassel), Min egen Axel (A. E. Wirsén), Mooty Madura (J. C. Åkerhjelm), Mörtsnedob (J. Bodenström), Ollmulin (C. O. Kolmodin), Orest (Skjöldebrand), Pylad (C. R. L. Manderström), Rasastjerna (C. Gabr. Oxenstierna), Ulrütz Gyllen (U. W. Gyldenstolpe), utländska grefven (Gust. von Düben) och le petit Elegant (Aug. Bremer).

Sthlm, J. G. Lange, 1784. 8:o. 24 s. Med titelvinjett i träsnitt. Häftad. Titelbladet och sista sidan obetydligt solkiga. Nils Marelius (1707-91) var verksam vid Lantmäterikontoret och en av sin tids produktivaste kartografer.

Uppsala, J. F. Edman, 1803. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Vikt. Bortrivet hörn överst i ryggen. Lagerfläckad i nedre marginalen. Dikten trycktes även i ”Stockholms posten” den 7 juni 1803. Enligt uppgift är den skriven av Anders Gustaf Ekeberg (1767-1813). Adolph Murray (1751-1803) var professor i anatomi vid Uppsala universitet och dess första professor i kirurgi. Han var en av Linnés lärjungar och disputerade under denne 1771.

Sthlm, L. Salvius, 1761. 8:o. 67,(1) s. Tagen ur band. Översatt och sammandragen av Samuel Loenbom ur fjärde delen av Paulis arbete ”Leben Verstorbener Helden gegenwärtigen Krieges”. Arbetet behandlar bl.a. Keiths deltagande i 1741-43 års svensk-ryska krig.

Sthlm, H. Fougt, 1772. 8:o. 64 s. Tagen ur band och med spår av ursprungligt gråpappersomslag. Enstaka småfläckar. Titelsidan lite solkig. Lång delvis lagad reva i s. 17-18. En upplaga av bara talet trycktes av Salvius samma år. Den innehåller ett svar av Carl Fredric Scheffer som inte omtrycktes i föreliggande upplaga. Översättningarna upptar sidorna 21-64. Abbé Domenico Michelessi (1735–73) anlände till Sverige 1771 och kom att röra sig i Stockholms litterära kretsar där han vann både Höpkens och Bellmans vänskap, den senare har ägnat Michelessi ett par dikter. Han var också väl sedd av Gustav III på vars initiativ han blev invald i Vetenskapsakademien 1772, där han sensationellt nog kunde hålla sitt inträdestal på flytande svenska efter bara ett år i landet. Talet, som är dedicerat till konungen, ägnas det svenska språkets särart och företräden och utmynnar i en hyllning till kungafamiljen. Som exempel på det svenska språkets smidighet följer sedan en prosaöversättning från grekiskan av Musaios dikt om Hero och Leander samt Ovidius två heroider på samma tema.

Uppsala, 1905. Porträtt,(4),200,VII s. & plr. Brunt hklbd med lite gulnade handskrivna titeletiketter på rygg respektive främre pärm, marmorerade pärmpapper och medbundet främre omslag. Det sistnämnda kantnaggat och delvis loss. Med Carl Trolle-Bondes exlibris, stämplar och duplettanteckning. Från Trolleholm och med Thore Virgins exlibris. Skrifter utgifna af k. Humanistiska vetenskaps-samfundet i Uppsala. IX.4. Bland annat behandlas byggenskapen vid Varnhems och Veckholms kyrkor, Venngarn, Höjentorp, Karlberg och Läckö.

Berlin, bei J. D. Sander, 1803. 8:o. VIII,80,83-259,(1) s. & 28 grav. plr. Med grav. titelvinjett. Ngt nött samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och brun titeletikett. Rödstänkta snitt. Obetydligt lagerfläckig. Med J. Dillners namnteckning daterad 1840 på försättsbladet. Bra ex. ur Per-Erik Lindahls bibliotek. Första upplagan av Konrad Levezows bearbetning av C. T. Damms och F. Schulz förlagor. Christian Tobias Damm (1699-1778) var rektor för Cölnischen gymnasium i Berlin, men avsattes från tjänsten efter att han låtit publicera en nyöversättning av ”Nya testamentet” (1764) som anklagades för att inta en socianistisk ståndpunkt, det vill säga antydde att Kristus inte var gudomlig. Förlagan till ”Mythologie” bar titeln ”Einleitung in die Götter-Lehre und Fabel-Geschichte der ältesten griechischen und römischen Welt” och utkom 1763. Detta arbete utkom i flera utgåvor, och i en omarbetad version av Friedrich Schulz 1786. Denna utgåva omarbetades ytterligare av Konrad Levezow innan arbetet fick titeln ”Mythologie der Griechen und Römer”. Texten utkom i svensk översättning åren 1812-13 i tre svenska upplagor, en tryckt i Strängnäs, en i Uppsala och en i Örebro. De tyska upplagorna är oöverskådligt många. Johan Dillner (1785-1862) var präst med en vacker sångröst och hans största insats var inom församlingssångens område. Han uppfann instrumentet psalmodikon som fick stor spridning i Sverige, inte minst tack vare sin förenklade notskrift med siffror.

Sthlm, J. Imnelius, 1819. 8:o. Extra grav. titelblad,(17,1 blank),221,(1 blank,1,1 blank),223-430,(1) s. Med några illustrationer i texten. Något nött samtida hfrbd med guldornerad rygg och grönblå snitt. Ryggen lackad och med ytlig sprickbildning. Enstaka fläckar, t.ex. på s. 33, 96 och 104. En mindre reva i övre marginalen på s. 165. Med Carl Johan Ljunggrens exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4974 med förenklad kollationering. Med många utdrag ur ”Åkerödagboken”. Om Carl Johan Ljunggrens exlibris skriver Carlander: ”Betydelsen af detta ex-libris är och torde förblifva en den djupaste hemlighet”.

Sthlm, J. G. Lange, 1776. 8:o. 39 s. Träsnittsvinjett på titelbladet. Häftad, oskuren och ouppskuren i gråpappersomslag från 1800-talets första hälft. Ett fåtal små marginalfläckar. De sista åtta sidorna och bakre omslaget med mindre veck i nedre hörnet. Bra ex. Den naturvetenskapligt intresserade Gustaf Fredrik Hjortberg (1724-76) blev senare mer utförligt biograferad av Sten Lindroth, som i honom såg ett fint exempel på den upplysta prästen. Hjortberg reste som skeppspräst på tre av Ostindiska kompaniets resor 1748-53. Han lämnade reserapporter med inte minst zoologiska rön till Vetenskapsakademien, där han blev ledamot, och Linné samt blev sedan på Tessins rekommendation kyrkoherde i Halland. Där bedrev han ett mönsterjordbruk och hade en välbesökt medicinsk praktik med koppympning och elektroterapi som specialiteter. En hel rad av hans uppsatser publicerades i ”Vetenskapsakademiens handlingar” och utgav en periodisk ”Wecko-cateches/ eller söndags-lust och hwardags-ro”1768-69 och 1776 utkom hans ”Swenska boskaps-afwelen”.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1842. 8:o. (4),20 s. Titeln delvis tryckt i guld. Häftad i insatt i enkelt omslag från 1800-talets slut med en handskriven titeletikett på framsidan. Det tryckta omslaget medhäftat. Titelbladet och det främre omslaget med några fuktfläckar. Bra ex. från Ericsberg. Marklin Catalogus disputationum 126. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6224. Teijler Litteratur om Örebro län 7063. Allt som utkom. De sista sidorna upptas av ett herdaminne och avbryts mitt i en mening. Bland märkliga händelser som timat i socknen kan nämnas en jordbävning som inträffade den 21-22 december 1759 och halshuggningen av stensprängaren W. Fernström 1839. Fernström var enligt författaren ansatt av ”den nyligen bland Smålandspigorna gängse predikolustan”. ”Märkvärdigt nog, är detta det enda exempel inom vår socken på det förhatliga läseriet, och denne ende läsare, osedlig i sin vandel, blef – en mördare”.

Uppsala, Kongl. Akademiska boktryckeriet, 1865. 4:o. (2) s. Lätt vikt med några extra veck och skrynklor. Fuktrand i övre hörnet. Blyertsadressering: ”Öfvergran”. Bra ex. Utfärdad av A. Hamilton på landskansliet i Uppsala den 10 oktober 1865. En mängd fastigheter belägna i Tuna socken, Olands härad och Uppsala län såldes: Hässelby, Ryttinge, Ekeby, Eneby, Krogsta, Saringe, Myssinge och Ösby samt Hässelby väderkvarn och Ösby vattenmjölkvarn och såg. Konkursens sysslomän var I. A, Enander och J. C. Löfwenberg. Otto Lilliestråle (1799-1866) avslutade sin militära karriär som ryttmästare 1828.

Göteborg, 1887. VII,(1),161 s. Elegant ljusbrunt marmorerat och lackat hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titeletikett och övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg, 1928). Det lätt solkiga omslaget medbundet. Titelbladet med en marginell lagning i övre marginalen. Inlagan i övrigt med någon enstaka svag lagerfläck. Med Gustaf Bernströms guldpräglade pärmexlibris. Fint ex.

Sthlm, L. Salvius, 1761. 8:o. 24 s. Med grav. titelvinjett. Stänkdekorerat pappbd med blågrön titeletikett av skinn på främre pärmen och stänkta snitt (L. Gustafsson). Inlagan lite bruntonad i början och med en ljus, avtagande fläck i yttermarginalen på de första åtta sidorna. Smärre bläckfläckar på sista sidan. Ur Sune Lindqvists bibliotek. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 433. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 289. Ranius Litteratur om Linköping 4848. Pehr Wargentin höll svarstalet.

Cedar Rapids, 1925. Porträtt,145,(9) s. & 1 plansch. + MCDONALD, EDWARD D. The writings of D. H. Lawrence. 1925-1930. A bibliographical supplement. Cedar Rapids, 1931. 134,(10) s. Två grå oklotryggbd med röda respektive blå pärmpapper och tryckta titeletiketter på ryggar och frampärmar. Delvis oskurna inlagor. Lätt nötta och titeletiketterna delvis blekta. Med blyertsanteckningar samt spridda markeringar och understrykningar i rött och blått. Supplementet med svårtydd förvärvsnotering daterad 1931. Ur Sten Lundquists bibliotek. Bibliografin är nummer 333 av 500 numrerade exemplar. Supplementet är nummer 164 av 350 numrerade exemplar. Den första bibliografin över D. H. Lawrence var länge ett standardverk och återutgavs i faksimil av Kraus 1969. Den har med tiden till stor del ersatts av andra Lawrencebibliografier, men ingen av dessa kan konkurrera med föreliggande i läcker typografisk utformning eller ståta med ett originalbidrag av författaren själv.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1799-1800. 12:o. (2),168 + (4),174,(2 blanka) + (4),218 s. Samtida bra hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, röd titeletikett och mörkgrön oval deltiteletikett. Gula snitt. Ryggen ngt skadad i skinnet överst. Ljus fuktrand på första bladen i första delen. Litet hål med minimal textförlust som följd på s. 107 i tredje delen. Bra ex. ur Per-Erik Lindahls bibliotek. Holmberg lät samtidigt också ge ut de fyra delarna ”Contes moraux”. Marmontels sedelärande berättelser utkom första gången 1761 och gjorde omedelbar succé. De fyra första delarna följdes upp med dessa ”Nouveaux contes moraux” 1791-93.

Örebro, N. M. Lindh, 1831. 12:o. (4),126,(4,1 blank,1) s. & 1 grav. plansch. Häftad i samtida gråpappomslag med något solbränd och lite skör rygg som även har några ytliga revor. Inlagan något bruntonad och lätt lagerfläckig på sina håll. Från Ericsberg. Krok Bibliotheca botanica suecana 1. En andra omarbetad och utökad upplaga utkom 1852. I förordet tackar Gellerstedt A. F. Wrangel och C. Frigelius för deras bidrag till arbetet. Sannolikt är det den sistnämndes initialer ”C. F.” som återfinns på planschen.

Sthlm, A. Gadelius, 1818. 8:o. (2),124 s. Tagen ur band och insatt i ett enkelt senare omslag med präntad titel på ryggen. Gamla stänkta snitt. Snedläst. Enstaka lager- och småfläckar. Liten fläck i nedre hörnet på s. 91 och reva i nedre marginalen på s. 119. Författarnamnet skrivet med bläck på titelsidan i samtiden. Med Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2564. Med kapitlen: ”Understöd för jordbruket genom lättad tillgång på lån”, ”Om en för jordbruket menlig och tärande yppighet, vållad, må hända, äfven genom några af de anstalter, hvarigenom man vill befrämja det samma, eller samhällets välmagt”, ”Tvång i näringarne, hvilket likväl begynt att försvinna, synes ock varit ett hinder för landtbruket”, ”Krono-köp och lån. Sädes-magazin”, ”Om skogs- och jägeri-betjening, så vida den har befattning med andra, än kronans egna skogar” och några avslutande ”Aphorismer”. Dessutom återfinnes bland annat en översättning: ”Om penninge-ränta, af D. Hume”. Författaren refererar flitigt till Smith, Say, Müller och andra nationalekonomer. Olof Bjurbäck (1750-1829) utnämndes till biskop i Karlstad 1803. Under sin studietid var han lärjunge till nationalekonomen P. N. Christiernin. Hans litterära intressen var breda och han översatte bland annat Shakespeare och Schiller.

Sthlm, Z. Haeggström, 1840. 16:o. (32) s. Med en illustration på s. (7). Häftad och oskuren. Ngt nött och titelbladet respektive sista sidan lätt fläckade. Sista sidan med förlagsreklam. Har samma utformning som Vetenskapsakademiens ordinarie almanackor. Innehåller dock bara januari månad med en namnlista med de fyra ståndens talmän, kända riksdagsledamöter, politiska tidningar och olika anslagsdagar. Avslutas med ”hushålls- och andra rön, till nytta och nöje” däribland ”souveraint medel mot sabelhugg”. Carl Fredrik Dahlgren (1791-1844) utbildade sig till präst i Uppsala och kom där i kontakt med Fosforisterna. Tillsammans med A. J. Cnattingius stiftade han Manhemsförbundet och var sedermera även mycket aktiv i Bellmanska sällskapet, Aganippiska sällskapet och Par Bricole. Han publicerade texter i kalendrar och tidskrifter, och då främst ”Phosphoros”, men fick sitt genombrott som författare 1819 med samlingen ”Mollbergs epistlar”.