Search Results

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1848. 6:o. (2),75,(1) s. & 4 litograferade plr. Trevligt samtida svart klbd med guldlinjerad rygg, blindpressade pärmramar och guldtryckt titel på frampärmen. För- och eftersättspapper av glättat vitt moarépapper. Genomgående lagerfläckig. Trycktes om 1871 i del VI av författarens samlade skrifter. J. A. Salmson har tryckt planscherna.

Sthlm, Marquardska boktryckeriet, 1829. Stor 12:o. (2),86 s. Tagen ur band. Någon enstaka småfläck. Översatt av Pehr Ulric Huldberg som i en fotnot skriver: ”Skada att den snillrike författaren icke besökt Sverige. Han skulle då funnit, att våra bildade och älskvärda svenska fruar och flickor icke efterge någon nations fruntimmer, i konsten att göra sina ägtenskap lyckliga. Om desse ägtenskap icke heller hos oss äro alldeles allmäne, om man ofta träffar sörjande hustrur och missnöjde män, så lärer väl detta få skrifvas på räkningen af menskliga eländet öfver jorden - men icke på svenska nationens mindre susceptibilit för denna lycka.”

Sthlm, 1928. 390,(1) s. Elegant men lätt nött mörkblått halvmarokängbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och övre guldsnitt (Edvin Lundgren, Malmö). Främre omslag medbundet. Ryggen lätt blekt. Bakre pärmens insida med limrester och smärre pappersförluster efter ett avlägsnat exlibris eller liknande. Med Harald Wiens exlibris från Löberöd.

Örebro, J. P. Lindh, (1790). 4:o. (4) s. Har varit vikt. Med en del revor och några småfläckar. Stort ex. Undertecknad: ”C. J. Lindegren”. Tryckt på skrivpapper. Författaren var son till den avlidne.

Köping, J. F. Säfberg, 1869. 8:o. 136 s. Häftad och oskuren i tryckt grått omslag vilket har några smårevor och naggar. Hårt snedläst rygg med reva överst i bakre falsen. Spridda lagerfläckar. Flera understrykningar och många blyertsbockar i marginalerna. Långt handskrivet blyertsregister på sista sidan och bakre omslaget. Från Säbylund. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6218. Teijler Litteratur om Örebro län 2238. Om Västmanlands härader och socknar i äldsta tid. Stort utrymme ägnas ortnamnens etymologi.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1828. 8:o. 53,(2) s. Tagen ur band. Något hårt skuren upptill. Titelbladet med lite beskuren samtida namnteckning C. Hoffman och en liten samling bläckstänk i övre delen. Löst bilagt handskrivet blad med tjugofyra lösta pseudonymer. De avslutande opaginerade sidorna är en förlagskatalog. Satirisk skildring av studentlivet i Uppsala. Studenterna förekommer under täcknamn, vilkas lösning delvis återfinns hos Bygdén (och även i denna volym): Blarén (Sten Miles Sture), Buktalaren (Aug. Maur. Nybohm), Claes Elegant (Cl. Bremer), Confucius Dorff (H. G. von. Wahrendorff), Kusin Pelsching (P. A. Cassel), Deutschland (P. W. von Afzelius), Den naturälskande brodern (C. L. Dahlfelt), Figgaro eller Figge (J. Fr. Björkman), Fårhufvud (C. A. G. E. von Wedderkopf), Gumsenius (G. W. Gumælius), Hofpredikanten (M. Ziedner), Junker Strömfu (L. A. von Engeström), Lilla Fredrik (L. Fr. Hjerta), Liten eller Ovidius Naso (Leon. Cassel), Min egen Axel (A. E. Wirsén), Mooty Madura (J. C. Åkerhjelm), Mörtsnedob (J. Bodenström), Ollmulin (C. O. Kolmodin), Orest (Skjöldebrand), Pylad (C. R. L. Manderström), Rasastjerna (C. Gabr. Oxenstierna), Ulrütz Gyllen (U. W. Gyldenstolpe), utländska grefven (Gust. von Düben) och le petit Elegant (Aug. Bremer).

Uppsala, J. F. Edman, 1803. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Vikt. Bortrivet hörn överst i ryggen. Lagerfläckad i nedre marginalen. Dikten trycktes även i ”Stockholms posten” den 7 juni 1803. Enligt uppgift är den skriven av Anders Gustaf Ekeberg (1767-1813). Adolph Murray (1751-1803) var professor i anatomi vid Uppsala universitet och dess första professor i kirurgi. Han var en av Linnés lärjungar och disputerade under denne 1771.

Sthlm, Kongl. tryckeriet hos H. Fougt, 1773. 4:o. 23 s. Tagen ur band. Något fläckig med enstaka starkare småfläckar. Duplettmarkering i blyerts överst på titelsidan. Wrangel var överhovpredikant och preses i hovkonsistoriet. ”Här lemnas dig, min läsare, en enfaldig predikan, som wid et ganska wigtigt tilfälle blifwit hållen”. Överhovpredikanten Carl Magnus Wrangel (1727-86) blev teologie doktor i Göttingen. Wrangel var senare verksam vid svenska församlingen i Delaware och präst i Sala.

Uppsala, Leffler och Sebell, 1841. 8:o. (4),116 s. Elegant rött halvsaffianbd med guldornerad rygg och rödstänkta snitt (Hedberg). Det tryckta bruna omslaget medbundet. Liten spricka överst i främre ytterfalsen, annars obetydliga smånötningar på bandet. Aningen bruntonad inlaga. Exlibris Axel Abramson. Fint ex. Tryckt dedikation till Erik Gustaf Geijer. Johan Jakob Svartengren (1809-63) var sedan 1837 lärare vid ett privatgymnasium (Lyceum) i Uppsala och blev 1854 dess rektor. Umgänget med skalder som Atterbom, Böttiger och Geijer har dessutom inspirerat honom till vissa lyriska försök. Hans skrift ”Åtta blad faktiskt gifna skäl för den norra stambanans dragande öster om Sigtuna fjärden” utgavs 1863 anonymt och torde ha påverkat myndighetsbeslutet att dra norra stambanan över Uppsala. Hedbergsband från tiden före firman 1901 blev hovbokbindare och utfört för den tidiga stamkunden Axel Abramson (1855-1914). Denne var grosshandlare i Stockholm och hade en fin boksamling som bland annat innehöll vitterhet, dramatik, litteratur- och teaterhistoria. Den stora samlingen av svensk dramatisk litteratur tvingades han sälja på auktion 1897. Delar av hans övriga bibliotek såldes på auktion 1945.

Stockholm, Svenska tryckeri ab, (1935). (24) s. Klammerhäftad med omslag i silverfolie med brandgult tryck. Utstansade hål i främre omslaget i form av företagets logotyp ”i d”. Omslaget något nött och det främre med svaga blindspår av frankeringsstämplar. Elegant utformad reklambroschyr för juvelerare Ivan Dale som huserade i Citypalatsets 1932 färdigställda funkisbyggnad vid Norrmalmstorg, vilken också är avbildad i trycksaken.

Sthlm, H. Fougt, 1772. 8:o. 64 s. Tagen ur band och med spår av ursprungligt gråpappersomslag. Enstaka småfläckar. Titelsidan lite solkig. Lång delvis lagad reva i s. 17-18. En upplaga av bara talet trycktes av Salvius samma år. Den innehåller ett svar av Carl Fredric Scheffer som inte omtrycktes i föreliggande upplaga. Översättningarna upptar sidorna 21-64. Abbé Domenico Michelessi (1735–73) anlände till Sverige 1771 och kom att röra sig i Stockholms litterära kretsar där han vann både Höpkens och Bellmans vänskap, den senare har ägnat Michelessi ett par dikter. Han var också väl sedd av Gustav III på vars initiativ han blev invald i Vetenskapsakademien 1772, där han sensationellt nog kunde hålla sitt inträdestal på flytande svenska efter bara ett år i landet. Talet, som är dedicerat till konungen, ägnas det svenska språkets särart och företräden och utmynnar i en hyllning till kungafamiljen. Som exempel på det svenska språkets smidighet följer sedan en prosaöversättning från grekiskan av Musaios dikt om Hero och Leander samt Ovidius två heroider på samma tema.

Uppsala, 1905. Porträtt,(4),200,VII s. & plr. Brunt hklbd med lite gulnade handskrivna titeletiketter på rygg respektive främre pärm, marmorerade pärmpapper och medbundet främre omslag. Det sistnämnda kantnaggat och delvis loss. Med Carl Trolle-Bondes exlibris, stämplar och duplettanteckning. Från Trolleholm och med Thore Virgins exlibris. Skrifter utgifna af k. Humanistiska vetenskaps-samfundet i Uppsala. IX.4. Bland annat behandlas byggenskapen vid Varnhems och Veckholms kyrkor, Venngarn, Höjentorp, Karlberg och Läckö.

Sthlm, A. Gadelius, 1818. 8:o. (2),124 s. Tagen ur band och insatt i ett enkelt senare omslag med präntad titel på ryggen. Gamla stänkta snitt. Snedläst. Enstaka lager- och småfläckar. Liten fläck i nedre hörnet på s. 91 och reva i nedre marginalen på s. 119. Författarnamnet skrivet med bläck på titelsidan i samtiden. Med Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2564. Med kapitlen: ”Understöd för jordbruket genom lättad tillgång på lån”, ”Om en för jordbruket menlig och tärande yppighet, vållad, må hända, äfven genom några af de anstalter, hvarigenom man vill befrämja det samma, eller samhällets välmagt”, ”Tvång i näringarne, hvilket likväl begynt att försvinna, synes ock varit ett hinder för landtbruket”, ”Krono-köp och lån. Sädes-magazin”, ”Om skogs- och jägeri-betjening, så vida den har befattning med andra, än kronans egna skogar” och några avslutande ”Aphorismer”. Dessutom återfinnes bland annat en översättning: ”Om penninge-ränta, af D. Hume”. Författaren refererar flitigt till Smith, Say, Müller och andra nationalekonomer. Olof Bjurbäck (1750-1829) utnämndes till biskop i Karlstad 1803. Under sin studietid var han lärjunge till nationalekonomen P. N. Christiernin. Hans litterära intressen var breda och han översatte bland annat Shakespeare och Schiller.

Sthlm, J. G. Lange, 1776. 8:o. 39 s. Träsnittsvinjett på titelbladet. Häftad, oskuren och ouppskuren i gråpappersomslag från 1800-talets första hälft. Ett fåtal små marginalfläckar. De sista åtta sidorna och bakre omslaget med mindre veck i nedre hörnet. Bra ex. Den naturvetenskapligt intresserade Gustaf Fredrik Hjortberg (1724-76) blev senare mer utförligt biograferad av Sten Lindroth, som i honom såg ett fint exempel på den upplysta prästen. Hjortberg reste som skeppspräst på tre av Ostindiska kompaniets resor 1748-53. Han lämnade reserapporter med inte minst zoologiska rön till Vetenskapsakademien, där han blev ledamot, och Linné samt blev sedan på Tessins rekommendation kyrkoherde i Halland. Där bedrev han ett mönsterjordbruk och hade en välbesökt medicinsk praktik med koppympning och elektroterapi som specialiteter. En hel rad av hans uppsatser publicerades i ”Vetenskapsakademiens handlingar” och utgav en periodisk ”Wecko-cateches/ eller söndags-lust och hwardags-ro”1768-69 och 1776 utkom hans ”Swenska boskaps-afwelen”.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1842. 8:o. (4),20 s. Titeln delvis tryckt i guld. Häftad i insatt i enkelt omslag från 1800-talets slut med en handskriven titeletikett på framsidan. Det tryckta omslaget medhäftat. Titelbladet och det främre omslaget med några fuktfläckar. Bra ex. från Ericsberg. Marklin Catalogus disputationum 126. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6224. Teijler Litteratur om Örebro län 7063. Allt som utkom. De sista sidorna upptas av ett herdaminne och avbryts mitt i en mening. Bland märkliga händelser som timat i socknen kan nämnas en jordbävning som inträffade den 21-22 december 1759 och halshuggningen av stensprängaren W. Fernström 1839. Fernström var enligt författaren ansatt av ”den nyligen bland Smålandspigorna gängse predikolustan”. ”Märkvärdigt nog, är detta det enda exempel inom vår socken på det förhatliga läseriet, och denne ende läsare, osedlig i sin vandel, blef – en mördare”.

Örebro, N. M. Lindh, 1831. 12:o. (4),126,(4,1 blank,1) s. & 1 grav. plansch. Häftad i samtida gråpappomslag med något solbränd och lite skör rygg som även har några ytliga revor. Inlagan något bruntonad och lätt lagerfläckig på sina håll. Från Ericsberg. Krok Bibliotheca botanica suecana 1. En andra omarbetad och utökad upplaga utkom 1852. I förordet tackar Gellerstedt A. F. Wrangel och C. Frigelius för deras bidrag till arbetet. Sannolikt är det den sistnämndes initialer ”C. F.” som återfinns på planschen.

Berlin, bei J. D. Sander, 1803. 8:o. VIII,80,83-259,(1) s. & 28 grav. plr. Med grav. titelvinjett. Ngt nött samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och brun titeletikett. Rödstänkta snitt. Obetydligt lagerfläckig. Med J. Dillners namnteckning daterad 1840 på försättsbladet. Bra ex. ur Per-Erik Lindahls bibliotek. Första upplagan av Konrad Levezows bearbetning av C. T. Damms och F. Schulz förlagor. Christian Tobias Damm (1699-1778) var rektor för Cölnischen gymnasium i Berlin, men avsattes från tjänsten efter att han låtit publicera en nyöversättning av ”Nya testamentet” (1764) som anklagades för att inta en socianistisk ståndpunkt, det vill säga antydde att Kristus inte var gudomlig. Förlagan till ”Mythologie” bar titeln ”Einleitung in die Götter-Lehre und Fabel-Geschichte der ältesten griechischen und römischen Welt” och utkom 1763. Detta arbete utkom i flera utgåvor, och i en omarbetad version av Friedrich Schulz 1786. Denna utgåva omarbetades ytterligare av Konrad Levezow innan arbetet fick titeln ”Mythologie der Griechen und Römer”. Texten utkom i svensk översättning åren 1812-13 i tre svenska upplagor, en tryckt i Strängnäs, en i Uppsala och en i Örebro. De tyska upplagorna är oöverskådligt många. Johan Dillner (1785-1862) var präst med en vacker sångröst och hans största insats var inom församlingssångens område. Han uppfann instrumentet psalmodikon som fick stor spridning i Sverige, inte minst tack vare sin förenklade notskrift med siffror.

Sthlm, J. Imnelius, 1819. 8:o. Extra grav. titelblad,(17,1 blank),221,(1 blank,1,1 blank),223-430,(1) s. Med några illustrationer i texten. Något nött samtida hfrbd med guldornerad rygg och grönblå snitt. Ryggen lackad och med ytlig sprickbildning. Enstaka fläckar, t.ex. på s. 33, 96 och 104. En mindre reva i övre marginalen på s. 165. Med Carl Johan Ljunggrens exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4974 med förenklad kollationering. Med många utdrag ur ”Åkerödagboken”. Om Carl Johan Ljunggrens exlibris skriver Carlander: ”Betydelsen af detta ex-libris är och torde förblifva en den djupaste hemlighet”.

Uppsala, Kongl. Akademiska boktryckeriet, 1865. 4:o. (2) s. Lätt vikt med några extra veck och skrynklor. Fuktrand i övre hörnet. Blyertsadressering: ”Öfvergran”. Bra ex. Utfärdad av A. Hamilton på landskansliet i Uppsala den 10 oktober 1865. En mängd fastigheter belägna i Tuna socken, Olands härad och Uppsala län såldes: Hässelby, Ryttinge, Ekeby, Eneby, Krogsta, Saringe, Myssinge och Ösby samt Hässelby väderkvarn och Ösby vattenmjölkvarn och såg. Konkursens sysslomän var I. A, Enander och J. C. Löfwenberg. Otto Lilliestråle (1799-1866) avslutade sin militära karriär som ryttmästare 1828.

Sthlm, L. Salvius, 1761. 8:o. 24 s. Med grav. titelvinjett. Stänkdekorerat pappbd med blågrön titeletikett av skinn på främre pärmen och stänkta snitt (L. Gustafsson). Inlagan lite bruntonad i början och med en ljus, avtagande fläck i yttermarginalen på de första åtta sidorna. Smärre bläckfläckar på sista sidan. Ur Sune Lindqvists bibliotek. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 433. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 289. Ranius Litteratur om Linköping 4848. Pehr Wargentin höll svarstalet.

Sthlm, J. P. Lindh, 1807. 8:o. Grav. titelblad,XVI,(3,1 blank),332 s. Trevligt samtida hfrbd med blindpressad och rikt guldornerad rygg med lyra och brandröd titeletikett. Grönstänkta snitt. Titelbladet med en liten fläck överst, inlagan i övrigt obetydligt fläckig. Med J. A. Almquists runda svarta stpl på titelbladet och hans biblioteksetikett på främre pärmens insida. Med ett förord av G. Adlerbeth. Innehåller till stor del tillfällighetsdiktning, bl.a. en dikt vid boktryckaren J. F. Edmans grav och en sång över segern vid Svensksund. Volymens avslutande 75 sidor upptas av Stenhammars inträdestal i Svenska akademien, vilket behandlar företrädaren J. H. Kellgren. Anna Hierta