Search Results

Uppsala, 1953. (8) s. Häftad. Faksimil tryckt i 25 exemplar efter ”Historia: de vidua Sareptana hospitio excipente heliam prophetam, 3. Regum 17. Carmine heroico descripta, & consecrata nobili et generoso heroi, Georgio Rosencrantz, domino in Rosenholm. &c. Inclyti regni Daniæ consiliario & IV viro proregi, musarum patrono integerrimo. Autore Ioanne Gigante, Ioachimico, poëta laureato & theologo.”, Köpenhamn, 1591. Faksimiltrycket utfördes för Gustaf Bernström, den dåvarande ägaren av originaltrycket.

Lund, 1952. 166,(2) s. & 120 planschsidor. Prydligt blått halvmarokängbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, ljusblå marmorerade pärmpapper och övre guldsnitt (Sture Werner). Främre omslag medbundet. Fint ex. ur Allhems referensbibliotek. Innehåller: ”Förord”, ”Inledning”, ”Biografica” och ”De första kända silversmederna under nyare tid” med uppgifter om ”Nils Svenssons Esageus”, ”Sören Nilsson Sallingh”, ”Jöns Henningsson”, ”Peter Gertzen”, ”Valentin Reimschneider”, ”Johan Transtedt”, ”Michael Burman”, ”Jöns Cronlund”, ”Lars Holmström”, ”Hans Ifvarsson Lunthin”, ”Andreas Stridbeck”, ”Erik Holmberg”, ”Cordt Petter Winberg”, ”Ivar Lunthin”, ”Abraham Malmborg”, ”Jacob Gyberg”, ”Remundus Bolwig”, ”Niklas Ramberg”, ”Andreas Nordström”, ”Lars Abraham Smitt”, ”Lars Johan Dahlberg”, ”Adolf Sjöbeck”, ”Wilhelm Möller”, ”Sven M. Ramberg”, ”Johan Petter Lundström”, ”Jöns Dahlgren”, ”Johannes Dahlberg”, ”Gabriel Dahlberg”, ”Johan Petter Hasselgren” och ”Lars Wilhelm Dahlberg”. En avslutande del benämnd ”Produktion” med underrubrikerna ”Profant silversmide”, ”Kyrkligt silversmide”. Avslutas med personregister och ett rikt urval planscher. Standardverket på området.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1794. 8:o. (8),408 s. Trevligt men ngt nött och blekt samtida hfrbd med gulddekorerad rygg och röd titeletikett i glättad papp. Rödgula snitt. Litet obetydligt nagg överst på ryggen. Lätta lager- och småfläckar. Småfläckar på s. 95, 203-04 och 379. Bourgoings berättelse är kompletterad och inarbetad i Townsends text av Ödmann som i en kort inledning sammanfattar de senare årens resebeskrivningar från Spanien. Townsends ”A journey through Spain in the years 1786 and 1787” från 1791 är översatt via den tyska översättningen från 1792. Jean François Bourgoing var ambassadör i Madrid 1777-85. Hans ”Nouveau voyage en Espagne” utkom första gången 1789 och därefter i flera upplagor. Ödmann nämner i förordet att han använt en upplaga tryckt i London 1783, vilket eventuellt är en sammanblandning med Jean François Peyrons ”Nouveau voyage en Espagne fait en 1777 et 1778” som utkom anonymt i en upplaga i London 1783.

Sthlm, 1889. Front,81 s. & plr. Ljusblått hklbd med mörkröd titeletikett i skinn. Främre omslaget medbundet. Ryggen obetydligt blekt och nött. Fint ex. Utgiven av Föreningen för grafisk konst och med ett förord av Erik G. Folcker samt en översikt av de grafiska metoderna av Gustaf Upmark. Bland de tolv planscherna märks bland annat etsningar av Ferdinand Boberg och A. T. Gellerstedt. En imponerande utställning med över 600 poster med samtida nordiska grafiska blad och bokverk. Alla representerade konstnärer har fått korta biografiska uppgifter.

Köpenhamn, B. Luno, (1852) respektive (Lund, N. M. Munch af Rosenschölds boktryckeri, 1852). 8:o. 365,(1) s. Med satiriska träsnitt på s. 64, 153, 192, 245, 343 och 366. Något nött samtida ljusbrunt hfrbd med guldlinjerad rygg. Stänkta snitt. Ryggen ytligt krackelerad. Några lager- och fuktfläckar i början. Från s. 33 i andra häftet är inlagan genomgående mycket hårt och fult bruntonad och fläckig, med talrika både mörka och ljusa fuktfläckar. Marginalanteckning i blyerts på s. 341. Försättsbladet med en ägarsignatur daterad 1905 och ett uppklistrat urklipp ur B&B:s vitterhetskatalog 333 där ett annat ex. av denna årgång fanns till salu för 25 kr. Gustaf Berndtssons exlibris. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 301. Denna volym utkom i tolv häften. ”Föregående utgör första fjerdedelen af en årgång av tidningen ’Fäderneslandet’, som fortsättes” anges i en not på sista sidan, daterad Lund i juli 1852. Endast det första numret utgavs i Köpenhamn, därefter trycktes den i Lund. Den beryktade politiska tidningen utkom av och till ända fram till 1927. Lundstedt skriver utförligt om utgivningen. Den indrogs ofta och utkom under nya namn - den sista titeln Lundstedt nämner är ”Fäderneslandet tjugondetredje” som utgavs från 1895. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om Munck af Rosenschöld (1815-94) och tidningens första tid: ”I början av 1852 anlade M eget tryckeri i Lund och började utge veckobladet Fäderneslandet, som enligt programförklaringen dels skulle utgöra ett föreningsband mellan de skandinaviska folken, dels bekämpa ’en fördärvad ämbetsmannakorps, en penningesniken styrelse, ett murket statsskick, föråldrade inrättningar’ osv. Denna allmänna målsättning vidmakthölls också till en del genom kritiska artiklar i olika ämnen. Men tidningen blev också i allt högre grad ett organ för hätska och kränkande angrepp från M mot de universitetslärare som väckt hans misshag, i synnerhet juristerna J Lundell och F Schrevelius men också t ex C A Hagberg (bd 17) och A N Sundberg. Dessa attacker, liksom en del insinuanta artiklar om kungahusets familjeförhållanden, kom givetvis mycken förargelse åstad. Än mer fatalt för M blev det dock att han också började anklaga studenter för gatuslagsmål och överfall på gesäller, vilket fick nationsföreningarna att begära hans uteslutande ur studentkåren. Saken behandlades skyndsamt i konsistoriet, som förhörde en mycket sturskt uppträdande M och beslöt förvisa honom från universitetet för alltid för spridande av ’samhällsvådliga läror, äreröriga rykten och obevista beskyllningar och smädelser emot hederliga och oskyldiga personer’ (större konsistoriets protokoll 22 dec 1852). Enigheten var dock inte fullständig bland professorerna: några talade för en tidsbegränsad relegering medan andra, bl a Hagberg, vägrade ge pardon. Relegeringen blev livligt omdiskuterad i pressen och på de flesta håll klandrad, inte därför att man ville försvara M:s skrivsätt utan därför att man såg det hela som en tryckfrihetsfråga, som konsistoriet inte hade rätt att befatta sig med. Denna mening företräddes inte bara av liberala organ utan även av ett ledande konservativt språkrör som Svenska tidningen. Konsistoriet å sin sida försvarade sig med att man enbart utövat sin disciplinära rätt att förvisa en student som ådagalagt ’moralisk förnedring’. Några tidningar, bl a Snäll-Posten i Malmö, gladdes också åt avstängningen som en kännbar motgång för ’skandalpressen’. Att den ändå ur juridisk synpunkt var diskutabel är uppenbart och framgår inte minst av att JO, S L Theorell, på M:s anmälan lät anställa åtal inför hovrätten mot konsistoriet under skarp kritik av dess åtgärder. Åtalet fick emellertid inga påföljder, och relegeringen fastställdes så småningom i högsta instans”.

Sthlm, L. Salvius, 1757. 8:o. 52 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Lätt bruntonad och med spridda marginalfläckar. Lätt veck i nedre hörnet de första tre bladen. Sista bladet med liten obetydlig skada överst i ryggen. Gammal numrering överst på titelbladet. Bibliotheca Walleriana 4455.

Åbo, J. Merckell, (1756). 4:o. (4),24 s. Tagen ur band. Spår av ryggremsa i inre marginalen på första och sista sidan. De inledande dedikationsbladen loss. Vallinkoski Dissertationer i Åbo 1899.

Sthlm, E. A. Ortman, 1822. 8:o. Extra grav. titelblad,(4),230,(25) s. Nära samtida hfrbd med blindpressad och guldornerad ryggdekor. Blåstänkta snitt. Avrivet försättsblad. Ngt lagerfläckig. Det extra litograferade titelbladet med författarnamn ditskrivet i bläck. En fuktfläck i övre marginalen på s. 117-34 och en gammal lagning i övre marginalen på s. 229. Från Trolleholm. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6056. Essén Sörmländsk bibliografi s. 144. I huvudsak en kommenterad förteckning av Gripsholms rika porträttsamling.

Sthlm, L. L. Grefing, (1742). 8:o. 32 s. Nytt grått pappbd utan titeltext. Delvis lite bruntonad. De första tolv sidorna med fuktrand i övre hörnet. En liten trycksvärtetumme på titelbladet. Andra upplagan trycktes av Salvius 1748. Daniel Tilas verksamhetsfält spände från geologi till genealogi. Han var verksam vid Bergskollegiet och gjorde i dess tjänst långa studieresor inom och utom landet. 1768 blev han utsedd till kronprinsens handledare under dennes resa till Bergslagen. Han var en av sin tids främsta bok- och mineralsamlare.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1828. 8:o. VIII,(1,1 blank),106,(2) s. & 12 grav. plr, varav 7 utvikbara. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappomslag. Ett ”C” stämplat på ryggen. Ren inlaga. Med förord av Gustaf af Uhr. Utgavs på föranstaltande av Brukssocieteten.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1867. 8:o. XL,111,(1) s. Nära samtida brunt hklbd med sparsamt guldornerad rygg. Stänkta snitt. De första fyrtio och de sista trettio sidorna bruntonade. Titelbladet lagerfläckigt, liksom ställvis marginalerna och snitten. En del blyertsmarkeringar. Författaren var född 1835, hette Johan Gustaf Knut i förnamn och hade ”någon tid varit e.o. amanuens vid Statistiska byrån i Stockholm”, allt enligt Linnströms boklexikon. Han gav ut ”De utländska och svenska myntsystemens inbördes förhållanden jemte de utländska mått- och vigtsystemens förhållande till de svenska och franska. Fickbok för affärsmän” 1871.

Uppsala, literis Wernerianis, (1725). 4:o. (8),38,(2) s. & 1 grav. plansch. Med två träsnittsillustrationer i texten. Häftad med spår av borttagen ryggremsa. Titelbladet med liten fläck, sista bladet lätt solkigt och naggat. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén 105. Warmholtz 1044. Planschen, signerad E. A. Geringius, avbildar en brukshytta. Med hyllningsskrifter av L. Böök, N. Bodin, J. F. Erichsson och J. Moræus samt en dedikationsdikt ställd till ”Saxhytte och Saxå bergsmän” från respondenten. Osmundjärnet, ett tackjärn om ca 300 gram, var från 1200-talet en viktig handelsvara i norra Europa. Från och med 1500-talet konkurrerades det gradvis ut av stångjärnet men ännu i Grönwalls och Saxholms samtid tillverkades osmundjärn i exempelvis Noraskogs bergslag.

Sthlm, P. G. Berg, 1868. 8:o. (4),158,(2) + 158,(2) + 158,(2) + 160 s. Samtida mörkgrönt hfrbd med guld- och blindpressad linjedekor på ryggen. Marmorerade snitt. Lite nötta ytterfalsar, rygghuvud och ryggslut samt en hel del repor på ryggen. Bra och fläckfri inlaga. Avslutas med ett omfattande register till alla delarna. Första delen inleds med kapitlen ”Bibliotheker”, ”Bibliomani”, ”Litterära journaler”, ”Upptäckten af manuscripter” och fortsätter med bland annat ”Boktryckets tidigaste början”, ”Tryckfel”, ”Litterära beskyddare och befordrare”, ”Åldriges framsteg i nya studier”, ”Litterära bedrägerier”, ”Fysiognomik” och ”Uppkomsten af tidningar”. Isaac D’Israeli (1766-1848), brittisk-judisk författare, som var far till den brittiska premiärministern Benjamin Disraeli.

Sthlm, H. Keyser, (1662). 4:o. (8) s. Tagen ur band. Bläckpaginering. Fint ex. på skrivpapper med J. A. Almquists runda röda stpl. Daterad den 9 oktober 1662.

Sthlm, H. Fougt, 1774. 4:o. (16),94 s. Svart hklbd med sparsamt guldornerad rygg. Ett gammalt omslag med handskriven titeletikett medbundet. Pärmpapperet och det medbundna omslaget har samma marmorering. Inlagan med bruksspår och aningen solkig på en del håll. En gammal bläcknumrering i övre hörnet på titelbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 101. Mycket utförlig tryckt rollförteckning på s. (9-16) där pjäsen har titeln ”Birger Jarl och Mechtild”. Skriven utifrån en idé av Gustav III och uppförd med anledning av hertig Karls och Hedvig Elisabeth Charlottas förmälning. I pjäsen har även inarbetats utdrag ur den franska operan ”Æglé” som enligt företalet försetts med ny musik av hovkapellmästaren Johnsen, musiken till de övriga ”divertissementerna” komponerades av hovkapellmästaren Uttini. Femte scenen i tredje akten och det avslutande divertissementet är författade av Adlerbeth. Scenen är på Bjälbo slott, vilket inte utesluter närvaron av samer med trolltrummor. Trycket uppvisar ett stort antal fina typografiska vinjetter, vilka visar på rikedomen i Fougts typförråd.

Sthlm, A. J. Nordström, (1796). 8:o. (4),38,(2 blanka) s. Häftad och oskuren i tryckt, ngt solkigt, omslag med några små revor. Någon enstaka mindre fläck och några sporadiska mindre hål i yttermarginalen. Fint ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 168. Denne och SB17 uppger 58 paginerade sidor, sannolikt av misstag. Utgavs på översättarens eget förlag. Insidan av omslaget med en förteckning över ”Theater-stycken af herr Envallsson”.

Sthlm, H. Fougt, 1774. 8:o. (6),143,(1) s. Tryckarmärke i träsnitt på titelbladet. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och olivbrun titeletikett. Stänkta snitt. Ryggen lite flammig och pärmarna med tråkigt avskavt papper. Lite lager- och småfläckig. En svag fuktfläck på de första sidorna. Raderad namnteckning på frampärmens insida som lämnat en bruntonad fuktfläck efter sig. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1093. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6120. Ett av den flitiga Samuel Loenboms (1725-76) sista arbeten.

Linköping, Petre och Abrahamsson, 1822. 4:o. 79 s. Rött hklbd från 1900-talets andra hälft med röd titeletikett i skinn. Titelbladet med samtida anteckning o författare och en samling små bläckstänk, mest i yttermarginalen. En liten fläck i ryggmarginalen på s. 70-75. Exlibris Per Gustavi. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6256. Mycket detaljerad förteckning och beskrivning av kronans jord i allmänningar och kronoparker inom respektive härad.

Gävle, A. P. Landin, 1862. 8:o. 18,(2 blanka) s. & 1 litograferad plansch. Häftad i enkelt aningen fläckigt omslag från 1800-talets slut med handskriven titeletikett på framsidan. Det brunröda tryckta omslaget medbundet och det främre något loss upptill. Bra inlaga. Med en liten rättelse på s. 15. Från Ericsberg. Medföljde ”Norrlandsposten” nr 138 1862. Planschen är en fasda- respektive planskiss till Sofia Magdalenas kapell.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1759. 8:o. 39 s. Tagen ur band och insatt i senare dekorerad ryggremsa. Gamla stänkta snitt. Gott ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 92. Vem som döljer sig bakom översättarinitialerna har inte gått att få reda på. ”Skådeplatsen föreställer en åt Diana helgad skog”. Personerna är Kärleks-guden, Mercurius, Venus samt de tre nymferna i Dianas tempel Euphrosyne, Cyane och Aglae.

Milano, 1950. XV,(1),510,(2) + (6),454,(2) + (6),670,(2) s. Tre gröna oklbd med guldornerade ryggar och gröna övre snitt. Faktura från Ibot till Gösta Elvin bilagt i första volymen. Faksimiltryck efter originalen som utkom 1895-1902. Verket tillhör standardbibliografierna rörande inkunabeltryck.