Search Results

Västerås, J. L. Horrn, 1789. 8:o. Grav. titelblad,(16),344,1-64 s. & 1 utvikbar grav. gränskolorerad karta. Med en träsnittsillustration i texten på s. 233. Grönt halvsaffianbd från 1800-talets andra hälft med guldornerad rygg, röd titeletikett och gula snitt. Falsarna nötta, svaga och lätt spruckna. Spridda lagerfläckar med enstaka starkare fläckar. Fler fläckar i B-arket, s. 16-32 och E-arket, s. 65-80. Litet brännhål på s. 181. Blå bläckfläck i övre marginalen på s. 335-40. Några små blyertsmarkeringar i texten. Med ett oidentifierat vapenexlibris under krona. Marklund Övre Norrland i litteraturen 2391. Den andra pagineringsföljden utgörs av ”Kårt utdrag af framl. kyrkoherdens i Grundsunda Hans Jonss. Tunæi herdaminne, eller Hernösands stifts präst-krönika, särdeles på sidst förflutna 200 år, med fortsättning til början af år 1789. 5:te stycket om Westerbotten, som innehåller 13 pastorater, 10 swenska och 3 finska, med 4 capeller och 1 bruks-kyrka, samt 4 stads församlingar, utom lappmarkerne. Hwarjämte bifogas et sammandrag af scholæ staten i länet, ifrån dess början til närwarande tid”. En andra del av femte samlingen utkom 1797 och behandlade Västerbottens städer. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) är en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet. Hans topografiska arbeten tillkom enligt en fast arbetsordning. Väl hemkommen från en resa sammanställde Hülphers sina intryck grundade på anteckningarna ur sin resedagbok. Detta utkast sändes till kyrkoherdar och ståndspersoner i den berörda trakten med en begäran om kompletteringar och rättelser av utkastet. Hülphers bifogade även en omfångsrik frågelista som var inspirerad av den som J. Faggot hade presenterat i sin uppsats ”Tankar om fäderneslandets känning och beskrifwande”, tryckt i Vetenskapsakademiens handlingar 1741. I ett nära samarbete med sina informanter och genom en omfångsrik brevväxling växte så småningom en färdig text fram.

Lund, ex officina Berlingiana, 1828. 8:o. XII,306,275-76 s. Bra stänkdekorerat hfrbd med upphöjda bind, gulddekorerad rygg och röd titeletikett (Uppsala bokhantverk). Ryggen hårt blekt. Endast lätt putsad inlaga där en del bladpar fortfarande är ouppskurna. Fin inlaga med ett fåtal lagerfläckar. Med Nils Fries exlibris. Krok Bibliotheca botanica suecana 1b. Utbytesbladet s. 275-76 bundet i slutet och originalbladet bundet på sin plats. Utkom första gången som en avhandlingsserie med början 1814. Denna utvidgade upplaga ansluter till Wahlenbergs flora. Omfattar fanerogamer, ormbunkar och mossor. Nils Fries (1912-1994) var professor i botanik, särskilt fysiologi och anatomi, vid Uppsala universitet. Han studerade bland annat svampars fortplantning.

Göteborg, S. Norberg, 1802. 8:o. 79 s. Häftad. Oskuren och ouppskuren i samtida gråpappersomslag. Enstaka lagerfläckar och genomgående med svag fuktrand överst. Fint ex.

Göteborg, C. M. Ekbohrns officin, 1841. 8:o. (4) s. Lätt bruntonad. Bra ex. Müntzing (1928), nr 47. Dikten signerad ”E-rn” på sista sidan. ”Drott! bjud oss en gång draga till Östanskog att jaga! I friska rofdjursspår så glädtigt jagten går. Hurrah!”

(Sthlm, Kungl. tryckeriet), 1700. 4:o. (48) s. Tagen ur band och insatt i nyare brunt omslag med prydligt handskriven titel på framsidan. Gamla rödstänkta snitt. Något fuktfläckad marginal och med enstaka lagerfläckar. Med J. A. Almquists stplr. Fint ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 5238. Klemming Sveriges förhållanden s. 280. Svensk översättning av ”Examen causarum” som utkom år 1700. Boken blev även översatt till tyska och holländska.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1755. 8:o. (4),214 s. + (RUDENSCHÖLD, CARL) En skälig critique, anstäld til et försök, i anledning af en nyligen utkommen öfwersättning. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1755. 8:o. 14,(2 blanka) s. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett av glättad papp. Stänkta snitt. Pärmhörnen stötta. Inlagan ngt småfläckig på sina håll. Det andra arbetets titelblad har några kraftigare fläckar och sista blanka bladet med en fläck. En tryckt gul etikett med namnet Lidingsberg på främre pärmens insida. Det första arbetet är en översättning av ”Considérations sur les causes de la grandeur et de la décadence des romains” som enligt titelbladet och dedikationen är utförd av Olof von Dalin. Martin Lamm har ifrågasatt uppgiften att Dalin verkligen var översättare, i sin biografi över Dalin skriver han: ”Enligt ett bref ifrån Gjörwell (dat. 5 sept. 1758) skulle det nämligen ha varit J. Roeding, som utfört den ganska bristfälliga översättningen.” Det andra arbetet påpekar några klumpiga formuleringar i ”Tankar öfwer orsakerne”, vilka följs av Rudenschölds egna förslag till hur översättningen skulle kunna förbättras. Lidingsberg är en gård på Lidingö, vilken sedan 1830-talet tillhört familjen Wedberg.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1854. 8:o. (6),XVI,570 s. & 6 utvikbara litograferade plr. Brunt lackat och marmorerad hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och mörkröd titeletikett (Hedberg). Vackert marmorerade snitt som harmonierar med pärmpapperena. Det något fläckiga gula tryckta omslaget medbundet. Ryggen med lite repor och nötningar överst och en fläck nedtill. Främre falsen något nött men hel. Delvis lagerfläckig och med fler marginalfläckar t.ex. på s. 169-76, 229-40 och 263-74. Från Beatelund med Sten och Britta Westerbergs blindpressade röda exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5885. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 18. Gierow Lunds domkyrka i litteraturen s. 23. Första upplagan utkom 1836. Arkitekten, konsthistorikern och författaren Carl Georg Brunius (1792-1869) var enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” ”otvivelaktigt den främste och trognaste förkämpen för medeltidsstilens återupptagande i Sverige, och han arbetade för detta ändamål såväl genom sin arkitektverksamhet som genom sina många skrifter”. Brunius var ansvarig för restaureringen av Lunds domkyrka 1833-59 och utförde ”den första systematiska undersökningen av Sveriges medeltidsarkitektur”. Hans arbeten betecknas som ”för sin tid enastående och för vår konsthistoriska forskning delvis oumbärliga”.

Nora, F. Petersson, 1867. 8:o. 42 s. Häftad i tryckt omslag. Revor upp- och nedtill i ryggen. Någon enstaka småfläck. Med en handskriven notering, ”Örebro läns hushålln: sällskap”, på främre omslagets utsida och sällskapets exlibris på dess insida. Föredragen hölls ”i närvaro af en del Nora bergslags bergs-bruks-idkare och hyttearbetare”.

Uppsala, Palmblad & c., 1822. 8:o. (8),255,(1) s. & 1 utvikbart tryckt notblad. Något nött samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg och alrotsmarmorerade pärmar samt blåsprängda snitt. Titelbladet med lagning i övre marginalen. Bruntonade hörn i början och slutet. Notbladet något tillskrynklat. Nils Personnes respektive Gunnar Fredriksons exlibris. Bilagd prydlig anteckningslapp om författaren. Ur Arne Nilssons bibliotek. Ett notblad saknas! Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 129. Allt som utkom och tillika författarens debut. Den följdes 1828 av ”Nyare dikter”. Det notblad som finns här är ”Lappflickan” för sång och piano i a-moll.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 26 s. Häftad och oskuren. Ngt nött och med enstaka småfläckar, bl.a. en liten fläck i texten på s. 17-24. Bläckplump i nedre yttre hörnet på titelbladet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1094. Jämför Almquistiana 277 för en upplaga från samma år men med helt avvikande kollationering. En ny upplaga utkom 1840.

Leipzig, Breitkopf et Härtel, 1820. 4:o. XII,80 s. Med notexempel och andra illustrationer i texten. Ngt nött samtida hfrbd med rödstänkta snitt och gröna klistermarmorerade pärmsidor. Pärmkanterna nötta. Ställvis ngt lagerfläckig. Med Otto Wilhelm Molins namnteckning daterad 1833 och ytterligare en med avvikande handstil, O. W. Molin, daterad Uppsala den 10 maj 1836. Såldes i Östergrens musik- och bokhandel i Stockholm.

Sthlm, 1902. 40,1-767 s. Elegant rödbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind, blindpressad dekor och övre guldsnitt (Östermalms bokbinderi). Obetydligt nött rygg. Kronologiskt uppställd.

Sthlm, P. J. Nyström, 1752. 8:o. (4),172 s. Samtida ganska nött enkelt hfrbd med upphöjda bind. Blåstänkta snitt. Ryggen med mörka fläckar upptill. Någon enstaka lagerfläck, t.ex. på s. 5 och 66-68, sista bladet ngt bruntonat. Titelbladet med Constans Eks överstrukna namnteckning och ägaranteckningen ”Rothlieb”. Bra ex. med L. F. Rääfs exlibris. Första upplagan utkom 1741. Uppställd som en katekes med frågor och svar. I denna andra upplaga finns ett märkligt tillägg i texten om lyckade ”sympathie-curer” som av allt att döma är självbiografiskt. Den svarande uppger att han den 3 januari 1750 ”afhögg med en wed-yxa alla senor och lif-ådran på wänstra handen”, vidare att han tre år tidigare på väg in i Kristianstad kyrka trampade ”en tre fingers lång lik kiste spik, råstig, twärt igenom fotebladet, at jag med möda fick ut honom, gömde honom i et papper, prädikade i stads-kyrkan, åt sedan middag, prädikade åter på landet en half mil ifrå staden uti Ve kyrka, kom hem kl. 5 efter middagen, feck foten med möda utur skon, ingen hjelpare war til hand, jag smorde och förbandt spiken dageligen lade en compress med ättika under foten, war måndagen på torgat, gorde corum för commenderingen, odensdagen war jag god, gudi lof!”

Sthlm, N. H. Thomson, 1843. Liten 8:o. 3-161 + 163-367 + 369-573 + 575-767 s. Två charmiga samtida gröna mönsterpressade klbd med titlar i guld på ryggarna och stänkta snitt. Ryggarna obetydligt blekta. Enstaka lager- och småfläckar. Ett inledande serietitelblad saknas. Med Johan Sederholms namnteckning på försättsbladet till andra volymen. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Fint ex. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier K:93. Utgiven i Thomsons ”Kabinets bibliothek af den nyaste litteraturen”. Det engelska originalet utkom 1837. Löst bifogad en handskriven kvittolapp där Agnes Sederholm erkänner ett lån på 60 kronor från Sophie Sederholm genom herr Malmgren, daterad Stockholm den 18 mars 1893. Det rör sig sannolikt om en kvittens av Johan Sederholms svärdotter Agnes Cecilia Voss (f. 1839) ställd till Johan Sederholms sista hustru, Hedvig Sofia Nordenskiöld (1831-1908). Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Uppsala, Stenhammar och Palmblad, 1812-(13). 8:o. (6),66 + (2),69-142 s. Två häften med tryckta omslag. Inlagorna delvis lagerfläckiga. Med L. F. Rääfs exlibris vars klister tyvärr ngt missfärgat de främre omslagen. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 196. Allt som utkom. Innehåller ”Ajas” och ”Elektra”. Även ”Konung Oidipus” och ”Oidipus i Kolonos” var tänkta att ingå i denna del.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1847. 8:o. 8 s. Tagen ur band. Lite lagerfläckig och nött. På vers. Stockholms bildningscirkel grundades 1845 och riktad till hantverkare och arbetare med syftet att sprida vetenskaplig och allmännyttig kunskap till dessa. Det var en av de tidigaste yttringarna av den svenska arbetarrörelsen. Ossian Edmund Borg (1812-92) var läkare och dövstumlärare samt länge förståndare på dövstumsverksamheten på Manilla.

Sthlm, P. A. Nyman, 1872. (2),41 s. + WARBURG, KARL JOHAN. Det svenska lustspelet under frihetstiden. En litteraturhistorisk studie. A.a. Göteborg, 1876. (8),143 s. + LOOSTRÖM, CARL LUDVIG. Literaturhistoriska studier rörande det gustavianska tidehvarfvets dramatik till år 1800. A.a. Sthlm, 1875. (2),55 s. + FAHLCRANTZ, CARL-JOHAN. Om de historiska förberedelserna till operadramat. A.a. Sthlm, 1872. (2),36 s. + MONTGOMERY-CEDERHJELM, HUGO. Om det fantastiska lustspelet. A.a. Uppsala, 1871. (2),58 s. Samtida något nött rött hfrbd med upphöjda bind och guldornerad rygg. Bra inlagor, endast lätt bruntonade p.g.a. tidens dåliga papper. Ett fåtal blyertsunderstrykningar i det första arbetet och något fler i det sista arbetet. Första arbetet har ett blankt blått omslag medbundet med dedikation till Carl Silfverstolpe. Med Axel Abramsons exlibris och hans stpl ”AA” på försättsbladet. Trevligt samlingsband. Fem akademiska avhandlingar, alla framlagda i Uppsala, med teaterhistoriskt innehåll. Grosshandlaren Axel Abramson (1855-1914) hade en fin boksamling som bland annat innehöll vitterhet, dramatik, litteratur- och teaterhistoria. Sin stora samling av svensk dramatisk litteratur tvingades han sälja på auktion 1897.

Sthlm, H. G. Nordström, 1832. 8:o. 48 s. Häftad i ngt nött tryckt omslag med trasig rygg. Omslaget med små hörnförluster. Delvis ngt lagerfläckig. Antikvariatskatalogisering inklistrad på främre omslagets insida. På omslaget är tryckt ”Julklappar” inom ovalt ramverk. Författaren var av judisk börd och hette före sitt kristna dop Phais Jacobsson. Han skrev ett antal av sin samtid mycket uppmärksammade paskiller. Hans julklappar på vers föräras bl.a. ett flertal av samtidens kända män och kvinnor, liksom Stockholms krogar och dagblad.

Uppsala, L. M. Höjer, 1758-62. 4:o. (6),18 + (2),19-24 + (2),25-36 + (2),37-44 + (2),45-52 + (6),53-64 + (4),65-76 s. Tagna ur band med bevarade häfttrådar i ryggen. En del lager- och småfläckar. Första delens åtta första sidor har pappersförluster efter ett musangrepp i nedre yttre hörnet. Denna del småfläckig och lös i häftningen. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8532. Lidén Catalogus disputationum 6-12. Allt som utkom och slutar med kostoden ”Acta”. Respondenter var J. B. Buss, C. C. Rubbo, S. Apelberg, P. O. Næsman, E. Malm, J. J. Öhrström och J. P. Carlenius. Avhandlar fördrag mellan Sverige och Ryssland.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1851. 12:o. (8),165 s. Fint samtida hfrbd med sparsam gulddekor som delvis oxiderat. Stänkta snitt. Titelbladet med mycket diskret lagning i inre marginalen. Enstaka småfläckar. Bra ex. Bring Itineraria svecana 741. Första svenska upplagan. Utgiven på Albert Bonniers förlag. Översatt av Wilhelm Olof And. Bäckman och med ett särskilt förord på danska av H. C. Andersen till denna upplaga. Skildrar bl.a. besök i Trollhättan, cellfängelset i Mariestad och på Kinnekulle samt den obligatoriska färden på Göta kanal.

Vänersborg, C. A. Strömberg, 1847. 8:o. 24 s. Häftad och oskuren. Genomgående ngt lagerfläckig. Med Kungliga bibliotekets duplettmarkering i blyerts. ”Tillegnas alla tjenare och lägges dem ömt och wälment på hjertat, under önskan, det de så måtte uträtta sin tjenst, att de alltid och allestädes ega samwetets frid och förwissning om en större, waraktig lön, då tjenstetiden på jorden är slutad”. C. A. Strömberg drev tryckeriet i Vänersborg 1841-49.

Uppsala, (1746). 4:o. (4),VIII,41,(1) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Med ett flertal illustrationer i texten. Inklistrad grav. vinjett med vapensköld på s. V. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Bifogad titelöversättning och kommentar skriven med kulpenna på ett vikt A4-blad av Sven-Gösta Jonzon. Fint ex. Lidén Catalogus disputationum 5. Med en hyllningsdikt av Olof Celsius d.y. Strassburgaren Sebastian Miegius traktat om de olika släktskapsgraderna, utgiven efter en handskrift i Uppsala universitetsbibliotek. Kopparsticket visar dessa grader i pyramidform med ”pater & mater” i mitten. Preses var inte Linnélärjungen Daniel Solander utan hans farbror juridikprofessorn i Uppsala med samma namn (1707-85). Handskrifter och böcker som tillhört Sebastian Miegius förvärvades av Johannes Schefferus och hamnade senare i Uppsala univeristetsbibliotek.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1788. 8:o. Grav. porträtt,(10,2 blanka),XX,(4),308 s. Graverad vinjett på titelbladet. Stiligt rödbrunt halvmarokängbd med breda upphöjda bind med guld- och svartpressad dekor samt blindlinjer runt binden (Bonniers bokbinderi). Oskuren inlaga som fått varsamt putsade snitt. Några småfläckar på de första och sista sidorna. Varsin liten fuktfläck på porträttet och titelbladet. Ur P. A. Sjögrens bibliotek. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 93 för ”Caesars död” av Voltaire, som Manderström översatte. Manderströms porträtt är graverat av J. F. Martin, som även graverat vinjetten. Allt som utkom, några få exemplar har en uppgift om första delen på titelbladet där vinjetten normalt sitter. Bland innehållet märks ”Nyårs-önskan til Badin”, ”De fem sinnen, saga”, ”Reglor för Campio-spelet”, ”Logogryphe på namnet Gripsholm”, ”Prologue til parodien Casper och Dorothea”, ”En visitant le tombeau de feu m:r Dalin” och ”In vitam Christophori Polhem” samt en rad översättningar efter bland andra Berquin, Horatius, Propertius, Racine, Sannazar, Theokritos, Thomas, Voiture och Voltaire samt Dionysius Catonis ”Disticha”.

Sthlm, L. L. Grefing, (1739). 4:o. (8) s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Gammal bläcknumrering i övre ytterhörnen. Auktionslapp från den 5 mars 1973 ligger i mitten av häftet och har tyvärr gultonat ett parti av det uppslaget. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7965. En annan upplaga trycktes av Kungliga tryckeriet 1740. E. Carleson och C. F. von Höpken fick 1732 i uppdrag att göra en inofficiell rekognoseringsresa med målsättningen att finna nya lämpliga hamnar vid Medelhavet för svensk export och import. Under resan erhöll de ändrade direktiv och blev placerade som sändebud i Konstantinopel vid Ottomanska hovet från 1735. Höpken stannade till 1742 och Carleson till 1745. Genom sin placering kunde de båda sändebuden understödja grundandet av det Levantiska kompaniet 1738. Den viktigaste insatsen var dock förhandlingarna om Karl XII:s kvarstående skulder till Turkiet där de lyckades få till stånd ett ackord som innebar att Sverige bara behövde betala tillbaka en tredjedel av summan.