Search Results

Lund, P. Sohm, 1807. 4:o. (11) s. Häftad. Första och sista bladet delvis ngt bruntonade. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Jfr Klemming Sveriges krig s. 315. Utfärdad under kriget mot Frankrike och tryckt av fältboktryckaren Sohm. Innehåller även bulletiner daterade den 13 och 14 mars och rör till stor del ett föreslaget monument över Magnus Stenbock och var detta skulle placeras. Kandidater var torgen i Helsingborg och Malmö. Sohm följde som kunglig fältboktryckare Gustav IV Adolf och sedan Karl XIV Johan under deras fälttåg. Han satte upp sin tryckpress på många orter inom och utom landet.

Sthlm, C. Delén, 1805-07. 8:o. (4),316 + (4),232,333-40,241-84 + (2),230 s. Tre ngt nötta gröna halvsaffianbd från mitten av 1800-talet med rikt guldornerade ryggar och sprängda snitt. Första delens titelblad med en tråkig gammal lagning efter en bortraderad namnteckning. Gammal lagning i nedre yttre hörnet på s. 176, en fuktfläck i nedre yttre hörnet på s. 113-90, tråkiga fläckar på s. 274-81 och solkfläckig på s. 293-96 samt 308-09 i del I. Del II genomgående lätt lagerfläckig och med fläck på s. 177-78. Del III med en gammal lagning i nedre marginalen på titelbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 187, 164 och 188-89. Innehåller huvudsakligen dramatik, som ”General Eldhjelm”, ”Lycksökaren” och ”Kärlek och hemsjuka”, men även en del tillfällighetsvers, bl.a. ”Fantask, efter Mozarts musik”, ”Öfver en kanarifågels död”, ”Ursäkt för en försummad magnetisering” och ”Imitation af Shakspeare”. Carl Lindegren (1770-1815) har en plats i vår litteraturhistoria som författare av borgerligt sentimentala dramer, närmast i den tyska författaren von Kotzebues stil och han saknade inte talang eller förmåga att fängsla sin publik. Hans sceniska popularitet höll sig ända in på 1850-talet. Lindegren slutade sina dagar på gäldstugan i Stockholm, endast efterlämnande en ”gammal rock utsliten och oduglig, som han själv en gång fått till skänks”.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1828. 8:o. 53,(2) s. Enkelt brunt klotryggbd från 1800-talets andra hälft, etikettsignerat L. W. Levin, Uppsala. Ryggen defekt nedtill. En liten fläck i yttermarginalen på s. 17-20. Det främre tryckta omslaget insatt före de två försättsbladen. Ett extra eftersättsblad med tjugotre lösta pseudonymer i bläckskrift. Stpl Lilla sällskapet på titelbladet, Kurt Winbergs exlibris och hans blyertsanteckningar. Satirisk skildring av studentlivet i Uppsala. På en försättssida finns antecknad Hansellis felaktiga uppgift om J. G. Collin som författare. Studenterna förekommer under täcknamn, vilkas lösning delvis återfinns hos Bygdén (och även i denna volym): Blarén (Sten Miles Sture), Buktalaren (Aug. Maur. Nybohm), Claes Elegant (Cl. Bremer), Confucius Dorff (H. G. von. Wahrendorff), Kusin Pelsching (P. A. Cassel), Deutschland (P. W. von Afzelius), Den naturälskande brodern (C. L. Dahlfelt), Figgaro eller Figge (J. Fr. Björkman), Fårhufvud (C. A. G. E. von Wedderkopf), Gumsenius (G. W. Gumælius), Hofpredikanten (M. Ziedner), Junker Strömfu (L. A. von Engeström), Lilla Fredrik (L. Fr. Hjerta), Liten eller Ovidius Naso (Leon. Cassel), Min egen Axel (A. E. Wirsén), Mooty Madura (J. C. Åkerhjelm), Mörtsnedob (J. Bodenström), Ollmulin (C. O. Kolmodin), Orest (Skjöldebrand), Pylad (C. R. L. Manderström), Rasastjerna (C. Gabr. Oxenstierna), Ulrütz Gyllen (U. W. Gyldenstolpe), utländska grefven (Gust. von Düben) och le petit Elegant (Aug. Bremer).

Sthlm, A. J. Nordström, 1798. 4:o. (4),63 s. Tagen ur band. Gula snitt. Liten fuktrand i nedre yttre hörnet. Några småfläckar, bl.a. på slutet. Lite snävt skuren, mest i yttermarginalen. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 176. Imitation av ett verk av Joseph Patrat som har titeln ”Toberne, ou le pècheur suédois”. ”Händelsen tildrar sig i Bergslagen i Dalarne ungefär den tid då christendomen infördes i Sverige”. Bland rollerna finns både rövare och gruvfolk samt förstås fiskare.

Sthlm, J. & A. Riis, 1855. 4:o. (4),31,(1) s. Häftad, oskuren och ouppskuren i blått tryckt omslag. Lite skadad rygg och flera smårevor, veck och naggar i omslagens kanter. Lätt lagerfläckig och med några solkigheter i övre hörnet. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1747. Utgiven på P. A. Huldbergs förlag och till salu i dennes bokhandel på bazaren å Norrbro.

Åbo, Frenckellska tryckeriet, (1802). Folio. (10) s. Häftad. Vikt och med enstaka småfläckar. Choræus dikt upptar de sista sex sidorna.

Sthlm, J. S. Ekmanson, 1798. 8:o. 45,(3 blanka) s. Häftad och oskuren i samtida ljusgrönt glättat omslag. Obetydligt blekt rygg och blekta kanter och en liten skada nederst på ryggen. För- och eftersättsbladen aningen tillknycklade och det främre med liten fläck. Enstaka småfläckar. Bra ex. Om ursprunget till läran om de dödas uppståndelse, speciellt som den framställs i Jobs bok. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Som exeget uppträdde H 1798 i en latinsk avhandling om uppkomsten av läran om de döda kropparnas uppståndelse, i vilken han framställde bibelkritiska synpunkter, som förfärade hans samtid”.

Sthlm, A. J. Nordström, 1778. 8:o. (6),16 s. Tagen ur band. Två blad hårt skurna i övre marginalen där kniven snuddat pagineringen. Ett gammalt försättsblad med anteckningar av G.-O. Adelborg. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 110. Lorents von Nackreij (1757-98) hade en militär karriär innan han 1789 slog sig ned på det förvärvade Föskeds bruk i Nyeds socken i hans barndoms Värmland.

Sthlm, C. Deleen & J. G. Forsgren, 1799. 8:o. (8),70,(2 blanka) s. Ljusblått stänkt nyare pappbd med svart titeletikett. Gamla gula snitt. Några lager- och småfläckar. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 179. Utspelar sig på Uppsala slott. Ingiald Illråda var enligt företalet den sista Uppsalakungen av Ynglingaätten. Adlerbeth skriver vidare att han tagit sig stora poetiska friheter i förhållande till den historiska sanningen. Han kom att omarbeta verket inför publiceringen i ”Poëtiska arbeten” 1802-03.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1822. 8:o. 39 s. Nära samtida enkelt grön halvsaffianbd utan titeletikett. Ngt nött rygg och aningen stötta pärmhörn. Enstaka lagerfläckar. Titelbladet med svag fläck i övre hörnet och en liten fläck i nedre marginalen på s. 15-18. Tillskrift ”R. Graham af Mary 1890”. Med en inledande hyllningsvers till Leopold. ”Axel” tillhör enligt Schück Tegnérs svagare dikter, men den vann i sin samtid stor beundran. Palmblad kritiserade den dock i ”Swensk literatur-tidning”, en kritik som Tegnér betraktade som ännu ett orättvist angrepp på hans person från den nya skolan.

Göteborg, L. Wahlström, 1799. 8:o. 30 s. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. En del småfläckar. Titelbladet med flera stora lagerfläckar. Med några insprängda versifierade stycken. Gustav IV Adolfs son föddes som kronprins men förlorade den titeln efter kungens avsättande 1809. Han kallades i Tyskland ”prinsen av Wasa”. Göteborgaren Arvid David Hummel (1778-1836) var bland annat anställd vid hofcancellersexpedition innan han 1807 begav sig till Ryssland där han tjänstgjorde som bibliotekarie vid polisministeriets censur i St. Petersburg. Hammarsköld ansåg honom som ”ett qvickt hufwud” men avfärdade på sedvanligt manér hans litterära försök vilka ”utmärka sig genom den mest jordkrypande platthet”. Han var även entomolog.

Helsingfors, A. W. Gröndahl, 1846. 8:o. 48 s. Häftad i rosa tryckt omslag. Något lagerfläckiga marginaler och en smal fuktrand i övre marginalen. Originalet publicerades första gången i samlingen ”Три повести” (Tre noveller) 1835. Novellerna, som kretsar kring sociala frågor och orättvisor i Ryssland, möttes av beröm från bland andra Pushkin men fick även motstånd i form av Nikolaj I:s förbud mot tryckandet av en ny upplaga. Nikolai Pavlov (1803-64) var även verksam som översättare och introducerade Balzac på ryska. Han var också litteraturkritiker och hade tillsammans med sin fru poeten och romanförfattaren Karolina Pavlova (1807-93) en populär litterär salong i Moskva.

Sthlm, J. Beckman, 1859. 8:o. (4),508 s. Trevligt grönt samtida oklbd med guldtryckt ryggtitel och blindpressad pärmdekor. På frampärmen dessutom en guldtryckt lyra. Glest marmorerade snitt. Något lagerfläckig på de första och sista sidorna. Oval liten blåstpl ”C.G.R.” på försättsbladet. Ur Arne Nilssons bibliotek. Översättning av A. G. Vestberg. Originalet, ”The poets and poetry of Europe”, utkom 1845. Översättningen innehåller ett bearbetat sammandrag av översikterna och de biografiska skisserna i Longfellows antologi. Översättaren meddelar i förordet att då Longfellow utelämnat alla engelska skalder, har han själv infört uppgifter om dessa hämtade från Monickes ”The book of British poets” (1858). Bland de behandlade svenska författarna märks Dalin, Lenngren, Stagnelius och Erik Sjöberg (Vitalis). Den sistnämnda ges störst utrymme.

Uppsala, Palmblad & c., 1833. 8:o. (4),30,(2 blanka) s. Häftad och oskuren i senare gråpappersomslag. Lätt bruntonad från s. 1 och framåt. Marklin Catalogus disputationum 65. Geijer avslutar sin ”Feodalism och republicanism” (publicerad första gången i ”Svea” 1818 och 1819) med att utlova en fortsättning rörande ”upptäcken af Indierna” och dess följder för världshandeln. Detta är denna fortsättning – vilket visas av att manuskriptet, i Uppsala universitetsbibliotek, till föreliggande text bär titeln ”Feodalism och republicanism. Fortsättning”. Att så är fallet antyds även av att texten följer direkt efter ”Feodalism och republicanism” när den omtrycktes i ”Valda smärre skrifter” (1842). I nämnda verk har texten daterats till 1819, men är alltså framlagd först i och med denna avhandling. Carl Adam von Nolcken (1811-57) var född på och sedermera ägare till Jordberga gods i Skåne.

Sthlm, 1868-69. (2),34,34a-34d,35-288 + (4),259 s. Två lätt nötta fina samtida hfrbd med delvis oxiderad guldornering på ryggarna, röda titeletiketter och sprängda snitt. Med ett fåtal marginalmarkeringar i blyerts. Med C. Ths. Olivecronas namnteckning. Setterwall 2686: ”utgör en förändrad och omarbetad upplaga av Beskows arbete Karl den tolfte i Alt-Ranstadt”. Det utkom 1866.

Lund, 1875-97. (6),337,(1 blank),V + (2),519,(1),VIII + (2),XIV,666,(2) + (4),206,IX + (2),128 + (2),129-406 + (2),130,(1) + (2),76 s. Tre röda klbd med guldornerade ryggar. Ryggarna blekta liksom övre kanten till andra volymens främre kant. Med Ekman-Richerts exlibris. Bra svit. Allt som utkom. Första delens förra avdelning här i andra, delvis omarbetade upplagan från 1879 (första upplagan trycktes 1873). Fjärde delen behandlar Christopher Jakob Boström. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”Sina bästa krafter ägnade emellertid N det som var avsett att bli hans magnum opus: Den filosofiska forskningen i Sverige från slutet af adertonde århundradet, framstäld i sitt sammanhang med filosofiens allmänna utveckling (1–4, 1873–97). Detta storverk förblev ofullbordat men också som torso har det imponerande dimensioner. Syftet är att skildra den idealistiska filosofins utveckling i Sverige från dess uppkomst hos D Boëthius och B Höijer fram till dess fullkomning hos Boström. Grundtanken är att den djupare sidan hos Kant ’först i Sverige erhållit en fullkomligare utveckling; och ehuru förtjänsten därav företrädesvis tillhör Boström, så tillhör den dock inte honom allena, utan även Biberg, Grubbe och Geijer, vilka alla med större eller mindre renhet, omfattning och energi uttala och göra gällande den tanke, som är den alltbestämmande grunden för Boströms världsåsikt’. 1800-talets tidigare sv filosofi var således att se som en förberedelse för Boström. Det var först med honom som det tidigare tänkandet nådde full klarhet och renhet. För N var det en källa till patriotisk stolthet att just svenskarna lyckats nå en djupare insikt om det evigas betydelse. Den samtida europeiska filosofin var enligt hans mening inne i en förfallsperiod, där materialism och positivism blivit förhärskande. Sitt stora arbete ville han se som en missionsgärning. Han ville att det ’likasom en Noaks-ark’ skulle rädda de idealistiska sanningarna åt eftervärlden”.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1842-46. 8:o. (4),432 s. & 1 dubbelsidigt tryckt notblad + (6),542,(2 blanka) s. Två samtida hfrbd med rikt guldornerade ryggar. Den bakre inre falsen delvis sprucken i del I. Denna del genomgående bruntonad och lagerfläckig. En eskalerande fuktfläck i nedre marginalen från s. 365 till slutet och en i övre marginalen från s. 425 till slutet. Notbladet har en gammal lagning i övre marginalen. Del II har en betydligt renare inlaga, dock några tråkiga fläckar på s. 467-75. Med A. W. Lundbergs namnteckning och Torsten Bjarres exlibris. Första kompletta svenska översättningen. Med en inledning av Nils Arfwidsson på s. 1-104 i del I i vilken han söker bevisa eposets autenticitet. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Övertygad om dikternas äkthet, lade han till grund för sin tolkning den gæliska text, Macpherson tillverkat för att dölja sin fiktion, och följde den engelska upplagan, blott där dylika ’original’ saknades. Macphersons engelska ’översättning’ fann han av ringa förtjänst och sökte i medveten motsats mot dennes elegiska sentimentalitet ge sin version den verkliga folkdiktens naiva och okonstlade ton.” Nils Arfwidsson (1802-80) mottog 1847 av Svenska akademien Karl Johans pris för denna metriska översättning. Den var även en viktig inspirationskälla för Runeberg vid författandet av ”Kung Fjalar”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1747. 4:o. (16) s. & 3 träsnittsplr. Tagen ur band med rester av gråpappersomslag vid ryggen. Med spridda småfläckar. Titelbladet något bruntonat. Avrivet övre ytterhörn på andra bladet. Liten marginalnagg i andra planschen. Stort ex. De trevliga planscherna avbildar olika redskap som kardor och träramar. Texten har hänvisningar till Triewald, Westbeck och ”Vetenskapsakdemiens handlingar”. Vadden användes till stoppning i kläder. Johan Adolph Jernefelt (1717-60) arbetade som bokhållare och sekreterare samt var 1743-45 verksam vid kattunsfabriken i Stockholm. 1747-51 var han direktör över Torsåkers egendom i Uppland.

Uppsala, J. Edman, 1768. 8:o. Grav. titelblad,(2),494,(20) s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind och härt nött beige titeletikett. Hårt nötta falsar och den främre delvis sprucken. Senare påklistrade marmorerade pärmpapper. Fuktskadad. Bokens andra hälft fuktbucklig med fuktränder i yttermarginalen och en mörk fläck på yttre snittet. Samtida anteckning på eftersättsbladet ”Grodroms plåster för ömkyla”. På försättsbladet namnteckning Curt Malmberg 1916 och Algot Lindskog 1919. Denne var troligen fader till läkaren Bengt Lindskog ur vars bibliotek boken kommer. Jämför Soulsby 3545 b. Bibliotheca Walleriana 10244. Första upplagan utkom 1764 och en tredje upplaga 1803. Bygger på Linnés föreläsningar över dieten 1742-50, vilket dock inte nämns av författaren. Westerdahl (1734-97) hade varit student i Uppsala och blev sedermera akademiräntmästare i staden.

Sthlm, Z. Hæggström, 1836-37. 12:o. (2),286 + (2),266 + (2),274 + 240 + 252 + 274 + 228 s. Sju trevliga gröna halvsaffianbd med guldlinjerade ryggar och pärmar samt författarnamn och titel i guld på rygg och frampärm. Röda snitt. Något blekta ryggar med ett par små fläckar. Mörkblå läsband vilka delvis avfärgat sig lite på textsidorna. Pappersdefekt i nedre marginalen på de sista fem bladen i del III. Liten reva vid ryggen på de två första bladen i del IV. Från Östanå, vilket är handskrivet på främre pärmarnas insidor och upptill på titelsidorna. Fin svit! Del II-VII har titeln ”Berättelser ur allmänna historien för fruntimmer”. Friedrich Nösselt (1781-1850) var tysk pedagog. Han startade redan 1809 en framgångsrik flickskola i Breslau och grundade med tiden ett seminarium för utbildning av lärare för flickskolor. En rad av hans läroböcker översattes till svenska.

USA & Japan, 1984. XIII,(1),49,(5),65-216 s. Blindpressat lila oklbd i oklotkassett. Ryggen med några små fläckar överst. Ur Sten Lundquists bibliotek. Påkostat verk utgivet av University of California press. Den avslutande pagineringsföljden består av färgillustrationer över Miuras arbeten. Även en del arbeten från hennes svenska tid är avbildade, signerade Kerstin Bremer.

Växjö, E. Ljungströms arfvingar, 1874. 8:o. (2),IV,103,(2) s. Marmorerat pappbd från 1900-talets mitt med brun titeletikett av marokäng. Titelbladet och sista blanka sidan med bevarad ljusblå ryggremsa vilken har några småskador. På s. 1 bruntoning och pappersrest efter ett tidigare inklistrat klipp. Exlibris för ”H”. Ordnad efter tidsepoker och föremålstyp med ett mycket stort antal arkeologiska föremål, vilka inte sällan har fyndort och givare angivna. Vid förteckningen över runstavarna återfinns en längre kommentar om dessa. Här finns även kyrkliga föremål, matredskap, vapen, kläder, fastebrev och mycket annat.