Search Results

Hamburg, bei F. Perthes, 1832-55. 8:o. XII,312 + (4),354,(3,3 blanka) + (6),428 + XIV,733,(3) s. Två samtida lätt nötta hklbd med ryggtitlar i guld samt marmorerade snitt. Tryckta nummeretiketter klistrade i översta ryggfältet. Första delen med liten fläck på s. 193 och tredje delen med småfläckar på s. 406-09. Fjärde delen bitvis lätt lager- och småfläckig samt med reva på s. 441. Med Wiens Militärwissenschaftlicher Vereins biblioteks stplr och etiketter. Setterwall 351 respektive 2294. Ingår i ”Geschichte der Europäischen Staaten. Herausgegeben von A. H. L. Heeren und F. A. Ukert.” Översättningen av de av Geijer skrivna tre första delarna gjordes av Sven P. Leffler och Carlsons del av J. F. Petersen. Ytterligare två delar om Sveriges historia utkom i serien 1875 och 1887. Det var föreliggande upplaga den unge Marx använde sig av när han 1843 utarbetade sin ”Kritik av den hegelska rättsfilosofien”. Även i ”Kapitalet” finns avsnitt refererande till verket.

Sthlm, J. Hörberg, 1835. 8:o. 157,(1 blank,1) + 240,(1) s. & 4 litografiska porträtt. Samtida mönsterpressat mossgrönt klbd med guldtryckt ryggtitel. Ofärgade snitt. Enstaka småfläckar. En dubblett av båda delarnas erratablad medbunden i slutet av första delen. Carl A. Bodmans samtida gröna ägaretikett och polarforskaren Gösta Bodmans exlibris med pingvinmotiv samt Bengt Löws namnteckning i blyerts. Bra ex. Översatt av G. A. Lundhqvist. P. O. Bäckström utförde en annan översättning av samma verk, vilken trycktes hos Nordström 1834-35. Porträtten föreställer författaren Soltyk, Chlopicki, Skrynecki och Czartoriski. De är litograferade av Blackstadius och tryckta hos Gjöthström & Magnusson. Två av porträtten sitter som frontespiser. Bokbindaren har inte följt anvisningen på det gemensamma erratabladet - vilket här finns i dubblett - att Czartoryskis porträtt ska bindas vid s. 57 i första delen. Anders Gustaf (Gösta) Bodman (1875-1960), polarforskare, professor i oorganisk kemi och mineralogi vid Chalmers 1914–40. Han deltog i den första svenska Antarktisexpeditionen 1901–03 med bland annat. två övervintringar därstädes!

Sthlm, L. L. Grefing, 1761. 8:o. (15) s. Tagen ur band. Ngt nött och småfläckig. Titelbladet med liten fläck och gammal namnteckning. Sista bladet loss. Första upplagan trycktes 1738.

Strängnäs, C. E. Ekmarck, 1822. 12:o. 192 s. Häftad i tryckt gråpappomslag. Oskuren. Omslagets rygg med mindre pappersförluster. Delvis ngt bruntonad och med svaga lagerfläckar. Lagad reva i texten på s. 173. Prydlig senare tillskrift upptill på främre omslag: ”Till Fredrik af Sandberg från B. K.” och med den förres exlibris. Rådgivare till hur en man ska föra sig i livets allehanda situationer. Arbetet ger intressanta exempel på vad som förväntades av en man och vad som ansågs vara ett onaturligt, vekligt uppträdande. Författaren (1754-1809) är kanske mest känd för sina tidiga försök att tolka djurens läten som begripliga språk.

Sthlm, J. Hörberg, 1827. 8:o. (2),196,(1) s. & 1 litograferad plansch. Häftad och oskuren i samtida något nött gråpappersomslag. Några småfläckar. Namnteckning Axel Fersen skrivet upp och ned på bakre omslaget. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2239. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om Johan T. Nathhorst (1794-1862): ”Efter några år lämnade Johan N ämbetsmannabanan och slog sig 1819 ned som godsägare på egendomen Näs som han hade ärvt efter fadern. Där ägnade han sig särskilt åt fåraveln, som under 1820- och 30-talen upplevde en storhetstid i Sverige, och blev jämte presidenten i kommerskollegium, statsrådet och senare direktören för LA Gabriel Poppius den kanske främste exponenten för denna näringsgren. N övertog 1823 kärnan i besättningen på statens merinoschäferi på Flyinge och förflyttade denna till Näs. På uppdrag av Poppius företog N vid mitten av 1820-talet en studieresa i Tyskland, där han bl a besökte Albrecht Thaers berömda schäferi och lantbruksinstitut på Möglin utanför Berlin. Resan fick avgörande betydelse både för N:s inställning till lantbruksundervisningen och hans syn på fåraveln. Den ledde till att tyska elektoralfår inköptes för att förbättra den sv merinoaveln och till att en i tysk ullkultur kunnig person – NE Hofman-Bang – anställdes som rådgivare i Sverige. 1831 inrättade N med statligt stöd en herdeskola på Näs där eleverna undervisades i skrivning, räkning, fårhusbyggnad, fåravel, utfodring, märkning, stambokföring samt tvättning, klippning och beredning av ull. Näs blev på så sätt centrum för landets kvalitetsavel av far. Under 1830-talet blev emellertid den transoceana konkurrensen besvärande och ullpriserna sjönk kraftigt. 1839 blev N tvungen att av ekonomiska skäl upphöra med både schäferiet och herdeskolan”. Axel von Fersen (1798-1838) var brorson till sin namne. Han dog ogift i Pisa och hans mor Sophie Piper överlevde honom.

Sthlm, J. Hörberg, 1831. 8:o. (4),188,XLVIII s. & 1 utvikbar grav. kolorerad karta. Fint samtida hfrbd med rikligt och dekorativt guldornerad rygg samt grå titeletikett. Stänkta snitt. Ryggen lätt blekt och sprucken i främre yttre falsen. Bitvis lätt bruntonad med enstaka små lagerfläckar. Kartan med reva. Med S. A. Hedins namnteckning på försättsbladet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5571, som endast nämner den egentliga textdelen. Den andra pagineringsföljden som innehåller de statistiska tabellerna och kartan, har ett eget titelblad med texten ”Statistik öfver städerna i Sverige, 1828”.

Sthlm, N. Wankijfs hinterl. Wittven, (1690). 4:o. (4) s. Tagen ur band. Lång reva i ryggen. Småfläckig. VD17 23:317593F med felaktigt tryckår. Niclas Wankijf dog i början av 1690. Order om papper för tryckning av den svenska upplagan utfärdades i Statskontoret den 12 februari 1690. Uppdelad i 29 avdelningar.

Uppsala, J. Edman, 1769. 4:o. (2),44 s. Häftad, oskuren och ouppskuren. Gamla handskrivna bläcknumreringar överst på titelbladet. Enstaka lager- och småfläckar. Ej i Bring Riksdagshandlingar. Författaren adlades Liljencrantz och är väl mest bekant som Gustav III:s finansminister. Han var en mycket aktiv affärsman och ägde både bruk och manufakturer, bl.a. Mariebergs och Rörstrands porslinsfabriker.

Sthlm, J. Merckell, 1749. 8:o. (4),91,(1) s. Trevligt marmorerat pappbd från 1800-talets första hälft med röd titeletikett och gula snitt. Titeletiketten lätt naggad. Bra inlaga. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2431. Eric Beckman fick på riksdagen 1746-47 i uppdrag att utge en skrift mot herrnhutarna och översatte därför ett verk av Ernst Cyprian ”Förnuftig warning för then wilfarelsen, som woro alla sätt, at tjena gud, eller alla religioner lika goda och gällande til saligheten; at stärka the trogna, och bibehålla allmän rolighet”. Till översättningen fogade han en dubbelt så lång inledning, där han gick till häftigt angrepp mot rörelsen. Herrnhutaren Arvid Gradin gick till försvar i form av handskrifter som spreds i Sverige och Beckman svarade 1749 men svaret utkom postumt eftersom Beckman avlidit samma år. Johan Kumblæus (1714-60) fortsatte Beckmans arbete i olika skrifter, varav detta är den första och striden ebbade ut först 1751. Ursprungligen var det tänkt att föreliggande skrift skulle vara företal till översättningen av Walchs ”Theologiska betänkande om then herrnhutiska sectens beskaffenhet”, men Warmholtz skriver att ”som det blef nog vidlyftigt, hölt han för rådligare at låta detsamma särskilt utgå”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet respektive A. Zetterberg respektive J. A. Carlbohm, 1791. 8:o. 44 + 54 + 68 s. Lejongult stänkdekorerat pappbd från 1900-talets andra hälft med gröna titeletiketter i skinn på rygg respektive främre pärm. Diverse lager- och fuktfläckar. Med fuktrand i övre marginalen och övre hörnet, mer mot slutet. Första titelbladet med lite kludd och fläckar samt en överstruken namnteckning daterad 1815. Ful fläck i inre marginalen och allmänt solk från s. 45 till slutet i tredje delen. Utgavs ”på autors förlag”. Latinska motton på titelbladen, det första med Qvintilianus ”Plerique damnant, quæ non intelligunt” - de flesta klandrar det som de inte begriper.

Sthlm, H. Fougt, 1827. 8:o. Litograferat porträtt,47 s. Häftad med gammal svart glättad ryggremsa med smärre skador. Enstaka lagerfläckar.Porträttet, titelbladet och sista bladet något mer fläckiga, mest i marginalerna. En reva mitt i bladet s. 29-30. Samtida bläcknumrering 212 och senare anteckning med kulspetspenna på porträttets baksida. Porträttet tryckt av litografen J. P. Gjöthström. Innehåller en likpredikan av J. J. Hedrén, en nekrolog med bibliografiska uppgifter av P. A. Sondén och verser av Euphrosyne (Nyberg), Dahlgren och Sondén.

Västerås, J. L. Horrn, 1789. 8:o. Grav. titelblad,(16),344,1-64 s. & 1 utvikbar grav. gränskolorerad karta. Med en träsnittsillustration i texten på s. 233. Grönt halvsaffianbd från 1800-talets andra hälft med guldornerad rygg, röd titeletikett och gula snitt. Falsarna nötta, svaga och lätt spruckna. Spridda lagerfläckar med enstaka starkare fläckar. Fler fläckar i B-arket, s. 16-32 och E-arket, s. 65-80. Litet brännhål på s. 181. Blå bläckfläck i övre marginalen på s. 335-40. Några små blyertsmarkeringar i texten. Med ett oidentifierat vapenexlibris under krona. Marklund Övre Norrland i litteraturen 2391. Den andra pagineringsföljden utgörs av ”Kårt utdrag af framl. kyrkoherdens i Grundsunda Hans Jonss. Tunæi herdaminne, eller Hernösands stifts präst-krönika, särdeles på sidst förflutna 200 år, med fortsättning til början af år 1789. 5:te stycket om Westerbotten, som innehåller 13 pastorater, 10 swenska och 3 finska, med 4 capeller och 1 bruks-kyrka, samt 4 stads församlingar, utom lappmarkerne. Hwarjämte bifogas et sammandrag af scholæ staten i länet, ifrån dess början til närwarande tid”. En andra del av femte samlingen utkom 1797 och behandlade Västerbottens städer. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) är en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet. Hans topografiska arbeten tillkom enligt en fast arbetsordning. Väl hemkommen från en resa sammanställde Hülphers sina intryck grundade på anteckningarna ur sin resedagbok. Detta utkast sändes till kyrkoherdar och ståndspersoner i den berörda trakten med en begäran om kompletteringar och rättelser av utkastet. Hülphers bifogade även en omfångsrik frågelista som var inspirerad av den som J. Faggot hade presenterat i sin uppsats ”Tankar om fäderneslandets känning och beskrifwande”, tryckt i Vetenskapsakademiens handlingar 1741. I ett nära samarbete med sina informanter och genom en omfångsrik brevväxling växte så småningom en färdig text fram.

Lund, ex officina Berlingiana, 1828. 8:o. XII,306,275-76 s. Bra stänkdekorerat hfrbd med upphöjda bind, gulddekorerad rygg och röd titeletikett (Uppsala bokhantverk). Ryggen hårt blekt. Endast lätt putsad inlaga där en del bladpar fortfarande är ouppskurna. Fin inlaga med ett fåtal lagerfläckar. Med Nils Fries exlibris. Krok Bibliotheca botanica suecana 1b. Utbytesbladet s. 275-76 bundet i slutet och originalbladet bundet på sin plats. Utkom första gången som en avhandlingsserie med början 1814. Denna utvidgade upplaga ansluter till Wahlenbergs flora. Omfattar fanerogamer, ormbunkar och mossor. Nils Fries (1912-1994) var professor i botanik, särskilt fysiologi och anatomi, vid Uppsala universitet. Han studerade bland annat svampars fortplantning.

Göteborg, S. Norberg, 1802. 8:o. 79 s. Häftad. Oskuren och ouppskuren i samtida gråpappersomslag. Enstaka lagerfläckar och genomgående med svag fuktrand överst. Fint ex.

Göteborg, C. M. Ekbohrns officin, 1841. 8:o. (4) s. Lätt bruntonad. Bra ex. Müntzing (1928), nr 47. Dikten signerad ”E-rn” på sista sidan. ”Drott! bjud oss en gång draga till Östanskog att jaga! I friska rofdjursspår så glädtigt jagten går. Hurrah!”

(Sthlm, Kungl. tryckeriet), 1700. 4:o. (48) s. Tagen ur band och insatt i nyare brunt omslag med prydligt handskriven titel på framsidan. Gamla rödstänkta snitt. Något fuktfläckad marginal och med enstaka lagerfläckar. Med J. A. Almquists stplr. Fint ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 5238. Klemming Sveriges förhållanden s. 280. Svensk översättning av ”Examen causarum” som utkom år 1700. Boken blev även översatt till tyska och holländska.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1755. 8:o. (4),214 s. + (RUDENSCHÖLD, CARL) En skälig critique, anstäld til et försök, i anledning af en nyligen utkommen öfwersättning. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1755. 8:o. 14,(2 blanka) s. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett av glättad papp. Stänkta snitt. Pärmhörnen stötta. Inlagan ngt småfläckig på sina håll. Det andra arbetets titelblad har några kraftigare fläckar och sista blanka bladet med en fläck. En tryckt gul etikett med namnet Lidingsberg på främre pärmens insida. Det första arbetet är en översättning av ”Considérations sur les causes de la grandeur et de la décadence des romains” som enligt titelbladet och dedikationen är utförd av Olof von Dalin. Martin Lamm har ifrågasatt uppgiften att Dalin verkligen var översättare, i sin biografi över Dalin skriver han: ”Enligt ett bref ifrån Gjörwell (dat. 5 sept. 1758) skulle det nämligen ha varit J. Roeding, som utfört den ganska bristfälliga översättningen.” Det andra arbetet påpekar några klumpiga formuleringar i ”Tankar öfwer orsakerne”, vilka följs av Rudenschölds egna förslag till hur översättningen skulle kunna förbättras. Lidingsberg är en gård på Lidingö, vilken sedan 1830-talet tillhört familjen Wedberg.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1854. 8:o. (6),XVI,570 s. & 6 utvikbara litograferade plr. Brunt lackat och marmorerad hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och mörkröd titeletikett (Hedberg). Vackert marmorerade snitt som harmonierar med pärmpapperena. Det något fläckiga gula tryckta omslaget medbundet. Ryggen med lite repor och nötningar överst och en fläck nedtill. Främre falsen något nött men hel. Delvis lagerfläckig och med fler marginalfläckar t.ex. på s. 169-76, 229-40 och 263-74. Från Beatelund med Sten och Britta Westerbergs blindpressade röda exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5885. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 18. Gierow Lunds domkyrka i litteraturen s. 23. Första upplagan utkom 1836. Arkitekten, konsthistorikern och författaren Carl Georg Brunius (1792-1869) var enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” ”otvivelaktigt den främste och trognaste förkämpen för medeltidsstilens återupptagande i Sverige, och han arbetade för detta ändamål såväl genom sin arkitektverksamhet som genom sina många skrifter”. Brunius var ansvarig för restaureringen av Lunds domkyrka 1833-59 och utförde ”den första systematiska undersökningen av Sveriges medeltidsarkitektur”. Hans arbeten betecknas som ”för sin tid enastående och för vår konsthistoriska forskning delvis oumbärliga”.

Nora, F. Petersson, 1867. 8:o. 42 s. Häftad i tryckt omslag. Revor upp- och nedtill i ryggen. Någon enstaka småfläck. Med en handskriven notering, ”Örebro läns hushålln: sällskap”, på främre omslagets utsida och sällskapets exlibris på dess insida. Föredragen hölls ”i närvaro af en del Nora bergslags bergs-bruks-idkare och hyttearbetare”.

Uppsala, Palmblad & c., 1822. 8:o. (8),255,(1) s. & 1 utvikbart tryckt notblad. Något nött samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg och alrotsmarmorerade pärmar samt blåsprängda snitt. Titelbladet med lagning i övre marginalen. Bruntonade hörn i början och slutet. Notbladet något tillskrynklat. Nils Personnes respektive Gunnar Fredriksons exlibris. Bilagd prydlig anteckningslapp om författaren. Ur Arne Nilssons bibliotek. Ett notblad saknas! Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 129. Allt som utkom och tillika författarens debut. Den följdes 1828 av ”Nyare dikter”. Det notblad som finns här är ”Lappflickan” för sång och piano i a-moll.