Search Results

Sthlm, J. Beckman, 1854. 12:o. (2),60 s. Häftad och oskuren i något blekt och lite småfläckigt tryckt omslag. Ren inlaga. Ur Artur Hazelius bibliotek. Bra ex. Ingår som häfte n:o 2 av ”Byrons poetiska berättelser” utgiven av A. Bonniers förlag. Totalt utkom åtta häften. Med tryckt dedikation till Wilhelm Fredrik Dalman. Översättningen gjordes av C. V. A. Strandberg under sin signatur ”Talis Qualis”. Det första opaginerade bladet är tryckt på mörkrosa papper och innehåller en kommentar rörande verket av Grimur Th:n Thomsen.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1845-48. 8:o. VIII,360 + (4),295,(1),1-176,273-74,(1) s. Titelbladen tryckta i rött och svart. Två enkla nyare bruna hfrbd med guldlinjerade ryggar. Inlagan lite bruntonad och med en del småfläckar liksom fuktfläckar i marginalerna. Den andra delen med spridda småfläckar på s. 4-11. Ur Henning Mankells bibliotek. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1309. Arbetet innehåller, vid sidan av de intressanta textutgåvorna, även en fortfarande mycket användbar översikt av den äldre svenska folklitteraturen med bland annat många bibliografiska uppgifter rörande svåråtkomliga folkskrifter.

Sthlm, J. G. Lange, (1762). Liten 8:o. 150,(2) s. Enkelt marmorerat pappbd med svart titeletikett med dåligt guldtryck. Stänkta snitt (Rudolf Anderssons bokbinderi). På s. 21 har en mindre del av texten inte tagit isamband med tryckningen och i gammal tid blivit ersatt med bläckbokstäver. Inlagan genomgående snävt skuren i övre marginal och på s. 107 även i den yttre. Pagineringen har här och där skurits bort. Ställvis lagerfläckig, mer i början. Med C. F. Gröndahls delvis beskurna namnteckning och Gunnar Joos exlibris. Med en inledande vers signerad ”S. C.”. Hela verket avslutas med följande vers: ”Ej någon wetenskap kan nå en önskad ända/ om himlens gud därtil ej råd och hjelp will sända/ fördenskull bed och gjör ditt arbet med stor flit/ och sätt til högden städs din fasta tro och lit”. Ett efterord på den första opaginerade sidan talar om att verket är gjort i Wolffs anda.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1788. 8:o. 87,(1) s. Häftad, oskuren och ouppskuren i vackert samtida violett klistermarmorerat pappomslag. Omslagsryggen blekt och det bakre omslaget med några ytliga avnötningar. Något lagerfläckiga marginaler. Titelbladet med avriven bit vid nedre hörnet ocht namnteckning Wilhelm Rappe. Fint ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 757. Andra svenska upplagan, den första utkom 1785. Översatt av Pehr Printz. Innehåller även den ursprungligen i ”Vetenskapsakademiens handlingar” 1745 införda ”herr Pehr Kalms Samling af åtskilliga märken, som fiskare, lotsar och annat sjöfolk, dels wid Östersjön, dels wid Wäster-hafwet hafwa til tilkommande wäderlek”. Avslutas med en kort avdelning bokreklam för handels- och hushållsböcker.

Hamburg, F. H. Nestler & Melle, 1861. 8:o. IV,210,(2) s. Samtida mörkblått hfrbd med sparsamt guldornerad rygg. Ryggskinnet lite nött upp- och nedtill. Pärmarna ytligt nötta och med lodräta brytmärken. Svaga inre falsar. Ren inlaga. Med noteringen ”No 1 Ankarcrona” på försättsbladet. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0566. Gustaf Fredrik Bergholtz var anställd vid det f.d. svenska postverket i Hamburg.

Sthlm, P. Hesselberg, 1779. 8:o. (14),257,(8) s. Hårt nött svart hfrbd från 1800-talets slut med guldlinjerad rygg. Rödstänkta snitt. Hårt men ytligt nötta ytterfalsar. Titelbladet har en stor tråkig tuschfläck, efter försök att dölja en namnteckning, med tillhörande reva, vilken lagats med brunt omslagspapper på baksidan. Tuschet har även avfärgat sig på följande blad. Delvis något bruntonad. En lite trist fuktfläck av skiftande gestalt på s. 17-58. Några bläckstråk nedtill på s. 58 och s. 157. Många gamla förbockningar och botaniska anteckningar i marginalerna. Krok Bibliotheca botanica suecana 9 (a). Gjörwell Förtekning 95. ”Floræ Scandinaviæ” utgavs av C. C. Gjörwell och utkom i två delar med separata deltitelblad vilka nästan alltid saknas. En andra upplaga utkom i Leipzig 1795. Titelbladet är en kancellans med något avvikande utformning än det ursprungliga. Sten Lindroth behandlar Retzius och ”Floræ Scandinaviæ” i sin lärdomshistoria: ”Inom botaniken hoppades Retzius ersätta Linnés svenska flora med en komplett Flora Scandinaviae. Allt som utkom var ett koncist kompendium [...] upprättat efter det oförändrade sexualsystemet och med uppgifter om norsk och dansk flora efter biskop Gunnerus i Trondheim och Flora danica.” Anders Jahan Retzius (1742-1821) läste som ung vid Lunds universitet, försörjde sig därefter en tid som apotekare men återvände till universitet och blev professor i naturalhistoria samt ansvarig för den botaniska trädgården. Från 1782 var han också ledamot av Vetenskapsakademien.

Sthlm, 1930-32. 242,(6) s. & 24 plr & 1 rättelselapp. Elegant ljusrött halvmarokängbd med upphöjda bind och guldornerad rygg (Sture Werner). Övre stänkt snitt. Omslaget medbundet. Det främre med Arvid Bæckströms stpl och det bakre med ett inklistrat brev till honom från Bokbindarmästareföreningen i Stockholm 1942. Ur Allhems förlags referensbibliotek. Tryckt i 600 ex. Var tänkt att utkomma i två band, varav bara detta första utkom, vilket behandlar yrkets organisations- och näringsförhållanden. Brevet är ett följebrev till översändandet av ett exemplar av boken. Bæckström hade blivit tillfrågad att slutföra Silfverstolpes arbete på en andra del efter dennes död 1942. Föreningen beslutade dock av kostnadsskäl att låta saken bero. Sture Werner var anställd som bokbindare på Allhems förlag.

Sthlm, P. G. Berg, 1844. Stor 12:o. (8),46 s. + ”Åtgärder som vidtagits i anledning af förslagen”. Handskrift. 12:o. 47-48 s. Läckert samtida rött halvsaffianbd med guldornerad rygg, mönsterpressat orange pärmpapper och vackra ramtryck i guld. Vita moarémönstrat inre pärmpapper, liksom för- och eftersättsblad. Ett medbundet extrablad i början, prytt med en guldros i relieftryck, har dedikation till kabinettskammarherren W. Haffner. Dennes initialer ”W. H.” finns också i guldtryck på frampärmen. Evert Fredrikssons exlibris med ”EF” i guldtryck. Vackert ex. ur Arne Nilssons bibliotek. Gustaf Christian Norling (1807-70) var kamrer i Riksgäldskontoret. Rör representationsfrågan.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1889. (8),271 s. Grönt hklbd med guldlinjerad rygg som även har en förgylld blomma och titeletikett i mörkgrönt skinn (Hedberg). Blekta marmorerade snitt. Med prydligt senare insatt och aningen bruntonat omslag. Titeletiketten lite ojämnt blekt och med två mindre fläckar. Främre pärmen obetydligt bågnad. Med Carl Piltz exlibris. Zetterlund I:44. En reportageresa för att skildra det europeiska bondelivet, senare inskränkt till Frankrike, hade funnits bland Strindbergs planer under en längre tid. Han betraktade sig vid den här tiden som ”agrarsocialist”, en term han själv gjorde anspråk på att ha myntat, i motsats till den mer industriellt inriktade ”maskinsocialismen”. När resan till slut blev av i slutet av augusti 1886 tog han med sig den unga vetenskapsmannen och socialisten Gustaf Steffen, senare socialdemokratisk riksdagsman och framstående nationalekonom. Med på resan fanns en kamera och man fotograferade flitigt, tyvärr kom bilderna vid framkallningen att visa sig misslyckade. Samvaron mellan de två kom att få ett dramatiskt slut. Steffen hade ansvaret för de löpande utgifterna och Strindberg förfärades över pengaåtgången. Till slut anklagar han sin unga resekamrat för förskingring och stöld. Steffen skildrar saken i ett brev: ”Slutligen på bangården i Nimes slänger herr Strindberg åt mig 100 fr för min hemresa till Berlin, säger sig vilja skiljas och öfveröser mig med de gröfsta förolämpningar: jag hade ’exploiterat’ honom ’eller något ännu värre’, jag var jude och hade medfödd drift att bedraga honom ariern, jag hade skurkfysionomi o.s.v. o.s.v.!!” Steffen drar slutsatsen att Strindberg ”vid tillfället var sinnessjuk”. I ett brev till Heidenstam, daterat den 15 september beskriver Strindberg själv avpolletteringen som något av en befrielse: ”ensam, sedan jag afskickat exploatören afslöjad (= Herr Steffen). Full med anteckningar, interviewer, fotografier (momentaufnahme), teckningar, känner jag mig rik. Ingen magkatarr, inga nerver, intet kink”. Strindberg har även skildrat parets mellanhavanden i tillrättalagd litterär form i långnovellen ”Hjärnornas kamp”. Carl Axel Piltz (1881-1919) var apotekare i Stockholm och framstående konstsamlare. Hans far ägde apoteket Nordstjernan som även drev en mineralvattenfabrik och ett läkemedelsbolag. 1914 kom Piltz på obestånd och stora delar av hans konst- och boksamling skingrades. Andra delar såldes efter hans död. Piltz exlibris formgavs av Arthur Sjögren 1905.

Sthlm, 1880. (4),59 s. & plr. Lätt nött enkelt gulddekorerat brunt oklbd med övre guldsnitt (A. Lindmansson, Sthlm). Liten repa på ryggen. Enstaka smärre lagerfläckar. Tillskrift på försättsbladet: ”To Mr. Carl Laurin. An expression of esteem and gratitude. 10/3 - 1902”. Tryckt i 75 exemplar. Planschillustrationerna efter fotografier av J. Jaeger. Samlingen skänktes till Stockholms universitet.

Stockholm, Svanbäck & Nymans boktryckeri, 1965. 94 s. & 1 signerad trägravyr. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren. Dedikation från illustratören ”Till Per med julhälsningar från tillgivne vännen Bruz”. Bokvännens bibliotek nr 73. 100 numrerade exemplar försågs med en signerad trägravyr, varav detta är ett onumrerat medarbetarexemplar.

Sthlm, Huldberg & komp., 1860. 8:o. 388 s. Samtida violett mönsterpressat klbd med vacker dekor av blad- och blomslingor. Ryggen lätt blekt och bandet aningen solkigt. Lagerfläckig inlaga, något mer de första hundra sidorna, och hårt fläckad de sista registersidorna. Blyertstillskrift i marginalen på s. 202. Anna Lovisa Anderssons namnteckningar daterade Norrköping 1862 och 1885, det senare årtalet har hon gift sig Ringqvist. Trots fläckarna ett relativt välbevarat och trevligt ex. Du Rietz Gastronomisk spegel. 129. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 210. Första upplagan utkom 1847. En av den svenska gastronomiska litteraturens klassiker. Gustava Björklund (1794-1862), född i Finland, var restaurangägare och kokboksförfattare. Hon flyttade som barn till Sverige med sin familj. Efter en tid som hushållerska i olika privata hem och arbete i sin systers och svågers krogrörelse i först Mariefred, sedan Södertälje, anställdes hon 1833 vid serveringen på herrklubben Lilla sällskapet vid Munkbron i Stockholm. När sällskapets upplöstes i början av 1840-talet övertog hon lokalerna och startade egen restaurangrörelse, vilken snart blev mycket uppskattad inom stockholmssocieteten.

Sthlm, Holmberg och Wennberg, 1780. 8:o. 24 s. Tagen ur band och insatt i marmorerat pappomslag från sent 1800-tal med handskriven titeletikett. Spridda små lagerfläckar. Sista sidan något solkig och med svag fuktrand. Författarnamnen tillskrivna med blyerts på titelbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 115. Fri översättning efter ett original av J. B. Biancolelli och J. A. Romagnési. Enligt rollförteckningen är Don Micco ”en storskrytare” och Lesbina ”hans fästmö, förklädd till karl”.

Uppsala, Palmblad & c., 1830. Stor 12:o. (6),110 s. Samtida något nött men trevligt hfrbd med guldornerad rygg, röd titeletikett och grön dekoretikett. Gula snitt. Något avnötta pärmkanter och dekoretikett samt stötta pärmhörn. Några fläckar på eftersättsbladet och bakre pärmens insida. Fläck i nedre marginalen på s. 85-100 och sedan en stor tonad fuktfläck i texten på s. 101-04. Lilla sällskapets stpl på titelsidan och deras förgyllda ovala etikett ”L. S.” nedtill på ryggen. Texten ”J.n Bergman Oson” [?] på titelsidan. På försättsbladet namnteckning av Henrik Alm på Rosenvik som fått den av sin bror Sigfrid julen 1931 i Uppsala. Släktanteckningar om Carl Henrik Bergman som enligt Alm förut ägt boken och dennes namnteckning på titelbladet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6514. Cappelin Anteckningar till en småländsk biografi s. 121. Wingborg Litteratur om Växjö 302. Andra upplagan utkom samma år och följdes av nya utgåvor 1842, 1861 och 1888. Utgivare var C. G. Rogberg. De båda delarna har separata titelblad med egna impressum men gemensam paginering. ”Ett presthus i Småland” skrevs ursprungligen som en slags tröst åt vännen E. M. Fant då denne förlorat sin maka 1801. Manuskriptet tillhörde Fant och hans släkting Rogberg gav ut det efter Ödmanns bortgång. ”Skolan i Wexiö” skrevs sannolikt ca 1805. ”Ett presthus i Småland” översattes till danska av Molbech och trycktes 1834 i ”Dansk ugeskrift”. Lilla sällskapet var en herrklubb med läsesalong vid Munkbron i Stockholm som grundades 1814 och las ned i början av 1840-talet. Det hade ett omfattande och prydligt bundet bibliotek, som såldes på auktion 1842. Stockholmskännaren Henrik Alm (1894-1966) bodde i huset Rosenvik på Djurgården.

Sthlm, H. A. Nordström, 1818. 8:o. (4),128,(4) s. Häftad i samtida något nött gråpappomslag. Oskuren. Några lagerfläckar. Mindre pappersförlust i marginalen på s. 53-54 och 79-80. Lite bruntonad på s. 113-14. Du Rietz Gastronomisk spegel 75 nämner endast första upplagan från 1808 (dock inkluderad som nr 96 i andra upplagan av Du Rietz, 1999). Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 190 för första upplagan. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 175. På sidan 67 får vi lära oss att tillreda ”Tallstrunt-likör” och på sidan 98 ”Törnros-bränwin”.

Jönköping, N. E. Lundström, 1840. 12:o. XII,143,(1 blank,1) s. & 1 utvikbar litograferad plansch. Häftad med bevarat bakre tryckt gult omslag. Delvis ouppskuren. Bakre omslaget nött och med tejpfläckar. Några ark delvis lösa i häftningen. Enstaka lager- och småfläckar. Främre tryckt omslag saknas! Schreber 35: ”ovanligt”. Reitersjö 72. Sidorna I-II är blanka.

Sthlm, Cederborgska boktryckeriet, 1818. 8:o. (2),45,(1) s. Häftad, oskuren och ouppskuren i ett senare pappomslag med prydligt handskriven titel. Titelbladet ngt solkigt. Med J. A. Almquists röda, runda stplr. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1085. Allt som utkom. Carl Gustaf Walberg (1788-1821) debuterade med ”Försök till krigs-sånger” 1808 och var sedan en av de produktivaste författarna under sin period. Han deltog aktiv i striderna kring C. A. Grevesmöhlen, men skrev även en del vittra småstycken med Stockholmsanknytning, som ”Uggleviks balen” och ”Duellen på wärdshuset Jerusalem, å den kongl. Djurgården”. Hans historiska skriftställarskap inskränker sig till de båda i titeln nämnda verken.

Sthlm, Central-tryckeriet, 1880. 8:o. (2),54,(3) s. & 2 tryckta plr & 4 tabeller, varav 2 utvikbara. Blått oklotryggbd med gula pärmar, varav den främre med tryck. Frampärmen med ett par svaga små fuktränder. Det andra bladet med upplageuppgiften bruntonat. Ett fåtal obetydliga fläckar, t.ex. i yttre marginalen på s. 16. Tabell 2 föreligger i dubblett. Mycket fint och nästan orört ex. Tryckt i liten upplaga. Om Färila socken. ”Aftryck från en år 1827 utgifven upplaga med tvenne smärre tillsatser pag. 47 och 48 samt en ny tabell om förhållandena år 1877”. I slutet finns denna tabell samt några avslutande anmärkningar av Anders Persson i Yg, till exempel ”Hvad sedligheten vidkommer, finnes mycket att önska, ty otukt, högmod och lyx tyckas vilja taga öfverhanden, synnerligast sedan till socknen kommit en stor mängd bolagsarbetare, hvilka ej alltid uppföra sig så som önskligt vore”.

Sthlm, 1885. (2),53 s. & plr. Tryckt i rött och svart. Häftad. Något nött omslag. Ryggen gulnad och med liten reva nedtill. Dedikation till Eugène Lewenhaupt. Från Säbylunds bibliotek. Serien Svenska slott och herresäten. Sammanlagt utkom sju fristående delar av det fint utformade verket 1885-87. På bakre omslagets insida annonserar författaren: ”De herrar godsegare, som önska få sina egendomar intagna i detta verk, torde vända sig till undertecknad, då upplysningar meddelas om villkoren derför”.

Uppsala, Wahlström & c., 1845-46. 8:o. 87,(1) + (4),154,(1) s. Två fina marmorerade pappbd med rödbruna titeletiketter på rygg och på främre pärm samt stänkta snitt (Norstedts). De tryckta omslagen medbundna. Ryggarna ngt blekta liksom även upptill på de främre pärmarna. Titeletiketterna med felstavat författarnamn. Ren inlaga i del I, medan del II är lätt lagerfläckig. I denna del även en solkfläck i övre marginalen på s. 78-88 och några fuktfläckar i inre och övre marginalen från s. 145 till slutet. Med Harald Nordensons guldpressade spegelmonogram på de främre pärmarnas insidor. Fahlcrantz var känd för sin ortodoxa syn på teologien och som hetsig polemiker mot oliktänkande, vilket föreliggande angrepp på Almquist är ett exempel på.

Norrköping, Föreningens boktryckeri, 1862. 8:o. 19,(1) s. Med två planritningar i texten. Häftad i grönt tryckt omslag. Fint ex. Utkom i tre upplagor, detta är den första. Om trädgårdar som del i den pedagogiska verksamheten i skolorna. Olof Eneroth (1825-81) är väl mest känd som den svenska pomologiens fader. På sidorna 15-16 planritingar över skolträdgårdarna i Åtvidaberg i Östergötland och Mörkö i Södermanland.

Helsingfors, 1896. (6),IV,446,(1) s. Mörkrött hklbd med guldlinjerad rygg, marmorerade pärmpapper, stänkta snitt och medbundet bakre omslag (E. Hansson, Lund). Ur Christian Callmers bibliotek. Skrifter utgifna af Svenska litteratursällskapet i Finland XXXII. Åbo universitets lärdomshistoria 6.