Search Results

Sthlm, J. S. Ekmansson, 1797-98. 8:o. 136 + 204,(3) s. Samtida hfrbd med ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. Ryggen skadad upptill och ngt renoverad i främre fals. Med nya pärmpapper och hörn. Genomgående med spridda blyertsunderstrykningar. Bitvis lätt lagerfläckig och med någon enstaka mindre bläckfläck. Bläckfläck på s. 163. Med samtida namnteckning på dedikationsbladet. En första upplaga utkom 1770 under titeln ”Försök til en köpmanna-geographie”. Zettersten var en flitig skriftställare i ämnen rörande ”köpmanna-wetenskapen” och skriver i sitt förord att detta är det första arbetet i sitt slag publicerat i Sverige. Här återfinns allehanda geografiska uppgifter som en köpman kan tänkas behöva veta om hamnar, handel, klimat och väder i hela världen. En kritisk ”Granskning” av arbetet utkom 1798 författad av C. A. F. Lundström. Skriften är en svidande kritik av Zetterstens arbete som beskylls för att vara ett dåligt plagiat av bland andra von Rosenstein och Djurberg, vilket i det förra fallet visas i dubbelspaltiga utdrag. Lundström avslutar med att ”om Kellgren hade lefvat, så är jag övertygad, at hr. Z. erhållit främsta rummet i det af honom inrättade sällskapet: pro auctoribus ridiculis”.

Hamburg, Langhoff, 1849. 8:o. VI,405 s. Häftad. Stort oskuret ex. i tryckt gult omslag. Några obetydliga fläckar på omslaget. Delvis ouppskuren. Ngt lös i häftningen. Fint ex. tryckt på velinpapper. Knut Bonde (1815-71) var en man med mångsidiga intressen både inom politik och ekonomi. Mellan 1849-52 publicerade han flera skrifter i kommersiella frågor där han propagerade för en modern handelspolitik. Han yrkade bl.a. på den svenska handelns frigörelse från Hamburg och upprättande av en frihamn i Göteborg.

Uppsala, (Akademiska tryckeriet), 1746. 8:o. 71 s. Häftad i lätt nött samtida gråpappomslag med anteckning i bläck på främre omslaget. Med fuktrand i övre yttre hörnet på titelbladet, s. 8 och 18. Bra ex. ur Bengt Löws samling. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2773. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9267. Innehåller en förteckning, på s. 27-34, över Uppsala domkyrkas samling av paleotyper som sedan införlivades med Universitetsbiblioteket. Är en kritiskt vidräkning med Celsius ”Bibliotheca Upsaliensis historia” från 1745.

Stockholm, Wilhelmssons boktryckeri, 1906. Porträtt,(8),437 s. Stiligt grönt hfrbd med röd titeletikett och guldornering i jugendstil i form av facklor på ryggen (Hedberg). Marmorerade snitt. Ryggen blekt. Främre omslag, med Frithiof Hellbergs tillskrift till K. A. Hagberg, medbundet. Första upplagan. Med anledning av att boken vunnit Iduns romanpristävling 1905 publicerades denna så kallade presentupplaga, ”afsedd att tillställas pressens och litteraturens män”. Presentupplagan försågs med speciellt omslag och ett extra preliminärblad med förklarande text författad av ”Iduns” verkställande redaktör Frithiof Hellberg. Dessutom publicerades ett kortare utdrag i tidskriften ”Iduns” romanbilaga i januari. Förfarandet var detsamma som då Selma Lagerlöf vann tävlingen 1890. Den fullständiga versionen publiceradas i tre volymer senare samma år. Tidningsmannen och översättaren Karl August Hagberg (1863-1944) var vid tidpunkten verksam på ”Aftonbladet”.

Zerbst, J. G. Kramer, (1813?). 8:o. 64,67-70 s. Häftad i gråpappersomslag där bakre omslag är av annat papper. Delvis loss i häftningen. Någon enstaka obetydlig fläck. Smutsrand i övre marginalen på s. 49. Med J. O. Wedbergs svaga stpl på främre omslags insida. Setterwall 3854. Första upplagan. Den omtrycktes sedan i Göttingen och Liege samt 1815 i Stockholm av Peter Sohm.

Sthlm, H. A. Nordström, 1799. 8:o. (6),58 s. Grönt halvsaffianbd från 1800-talets mitt med guldpräglad titeltext på rygg och främre pärm. Marmorerade snitt. Ryggen aningen blekt upptill. Obetydliga småfläckar. Från Östanå. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 177. Denne och Bygdén anger, efter uppgift i trycket, felaktigt annan originalförfattare till arbetet. Översatt av Carl Gustaf af Leopold. Envallsson utgav 1782 en annan översättning av samma drama. I ett förord förklarar Leopold varför han utfört en ny översättning.

Sthlm, J. G. Lange, 1787. 8:o. 262,(2) s. Häftad i blåmarmorerat samtida pappomslag. Stänkta snitt. Ngt nött och blekt rygg. Lätt lagerfläckig och med enstaka lite starkare fläckar. De första bladen med ett litet veck i övre hörnet. Främre omslags insida med samtida numrering, N:o 608”, och initialerna ”O. F”. Från Biby. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 114. Gavs även ut, tillsammans med Eric Möllers ”II försöket til en bonde-practika”, som ett slags bihang till Vetenskapsakademiens ”Samlingar av rön och afhandlingar rörande landtbruket” del IV. Titelbladet med motto ”Homo, ars, et boves”, översatt: ”Människan, konsten och boskapen”.

Sthlm, 1935-36. 77,(2) s. Häftad. Omslaget lätt gulnat. Inlagan i huvudsak ouppskuren. Bibliotheca nicotiana III. Tryckt i 90 numrerade exemplar, varav detta är nummer 47. Publicerades ursprungligen löpande i tidningen ”Tobaksarbetaren” 1934-36.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1745). 4:o. (12),LX,387,(1) s. Samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind och blindpressade rygglinjer, men utan titel. Stänkta snitt. Ryggen aningen nött med ytliga sprickor samt med små revor överst. Något skavda pärmar och stötta hörn. Enstaka småfläckar. Några ark lätt bruntonade. Ägaranteckning ”Custos Iehovah Carl Iserhielm”. Spår av bortrivet exlibris på frampärmens insida. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1681. Adam Johan Raab (1703-76) var länge verksam som ämbetsman inom amiralitetet och utnämndes 1769 till landshövding i Kronobergs län. Han utgav liknade register över förordningar 1745 respektive 1746. Det är en fristående fortsättning på Hedengrans och Collings register som täcker perioderna 1719-28 respektive 1729-36. Carl Iserhielm (1681-1748), son till Västeråsbiskopen Mattias Iser, fick efter studier i Uppsala tjänst som extra ordinarie kanslist i Riksarkivet 1705. Hans karriär avslutades med justitiekanslers titel samma år som han avled. Iserhielm var en framstående boksamlare och hans bibliotek såldes på auktion 1749, där även bokhyllorna ”med kappor af grönt kläde” ropades ut enligt Carlander. Devisen ”Custos Jehova” kan översättas ”guds väktare”. Iserhielm skrev in den i alla sina böcker.

U.o., u.å. 8:o. (8) s. Tagen ur band. Oskuren. Nött, solkig och med fuktränder. Inlagd i enkel marmorerad pappmapp med titeletikett i skinn på frampärmen samt klotficka på insidan av bakre pärm. Skillingtrycksupplaga från 1700-talet. ”Höns-gummans wisa” skrev ursprungligen som en hyllningsdikt till Lovisa Ulrikas och Adolf Fredriks kröning 1751. Inramningen med den nittionioåriga gumman som berättar om en herrgårds olika innehavare under olika tider bär stark frändskap med Olof Dalins ”Sagan om hästen”. Visan förblev populär långt in på 1800-talet och trycktes om många gånger. Olof Carelius (1702-58) föddes i Ösmo och var prästson. Efter studier i Lund prästvigdes han i Strängnäs 1725. Från 1739 till sin död var han kyrkoherde i Huddinge söder om Stockholm.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1839. 8:o. (2),VII,(1),363 s. Samtida hfrbd med oxiderad gulddekor på ryggen. Blåstänkta snitt. Ryggen ganska flammig och lite torr. Pärmkanter och hörn nötta. Lätt bruntonade hörn på titelbladet och sista bladet, annars en ren inlaga. På frampärmens insida två överstrukna numreringar och den samtida tillskriften ”Gåfva till Skånska nationens bibliotek af förläggaren”. Nationens monogram ”S.-N.” i oxiderat guldtryck längst ned på ryggen. Förläggaren var C. W. K. Gleerup. Bring Itineraria svecana 601. Schiötz Itineraria Norvegica 156*. Granlund Litteratur om Halland 2180. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län 219. Bördh Dalslandslitteratur 1426. Arkitekten, konsthistorikern och författaren Carl Georg Brunius (1792-1869) var enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” ”otvivelaktigt den främste och trognaste förkämpen för medeltidsstilens återupptagande i Sverige, och han arbetade för detta ändamål såväl genom sin arkitektverksamhet som genom sina många skrifter”. Brunius var ansvarig för restaureringen av Lunds domkyrka 1833-59 och utförde ”den första systematiska undersökningen av Sveriges medeltidsarkitektur”. Hans arbeten betecknas som ”för sin tid enastående och för vår konsthistoriska forskning delvis oumbärliga”. I ”Antiqvarisk och arkitektonisk resa” skildras även ett besök vid Fredrikshald i Norge.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1861. Liten 8:o. (2),65,(1 blank),1-114,1-122,(11) + (2),81,(1 blank),1-68,1-80,(10) + (2),85,(1 blank),1-94,1-99,(1 blank,14) + (2),100,1-86,1-98,(8) + (2),92,1-114,1-99,(1 blank,12) + (2),114,1-83,(1 blank),1-83,(1 blank,13) + (2),77,(1 blank),1-81,(1 blank),1-80,(10) + (2),77,(1 blank),1-108,1-100,(9) + (2),56,1-86,1-77,(1 blank,17) + (2),91,(1 blank),1-96,1-108,(12) + (2),111,(1 blank),1-86,1-72,(13) + (2),82,1-113,(1 blank),1-81,(1 blank,18) s. Sex gröna oklbd med dekorativ guld- och blindpressad dekor på rygg och pärmar. Ryggarna lite nötta överst. Andra volymens bakre ytterfals till stor del sprucken liksom främre innerfalsen på fjärde volymen, där dock häfttrådarna är intakta och håller ihop bandet. Bortklippta namnteckningar överst på alla försättsbladen och motsvarande liten bruntoning på första titelbladet i varje volym. Bra svit. Utgiven av C. W. K. Gleerups förlag. Varje pjäs har separat paginering och det är tre pjäser i varje del samt avslutande kommentarer. Förstaupplagan av Hagbergs legendariska översättning utkom 1847-51 och trycktes i frakturstil, medan verket här i sin andra samlade upplaga är satt i antikva. I det avslutande efterordet skriver Hagberg bland annat att ”Den som känner Shakspeare vet, att denna skald stundom i sin högtidligare stämning går till öfverdrift i uttryck, stundom i sin muntrare till grofhet. Men det är just detta, som, samtaget med hans underbara diktareförmåga både i det starka och det ljufva, både i det kyska och det öfverdådiga, gör honom till William Shakspeare och ingen annan. Skulle öfversättaren hafva försökt att undanhålla läsaren Shakspeare’s kraft-uttryck, så skulle han hafva begått samma fel som en målare, den der ville eftermåla en Rubens, men trodde sig, för anständighetens skull, nödsakad att förse den store färg-konstnärens nakenheter med tillbörliga klädesplagg”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1757. 4:o. (8) s. Tagen ur band. Med gammal bläckpaginering i övre yttre hörnet. Fuktfläckar, dels i övre marginalen, dels nederst i ryggmarginalen, där även tre små maskhål återfinns på rad samt ett par längre maskhål i nedre marginalen, varav ett har formen av en mindre reva. Samtida tillskrift på titelbladet att skriften lästs upp. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 548. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 910. Du Rietz Gastronomisk spegel 35. Sändes ut till alla församlingar i riket för att läsas upp från predikstolarna i samband med missväxt. Linné berättar bland annat att rötterna till svinrot passar att koka, att av kvickrot går det att göra ett mjöl som passar till tunnbröd och att åkersenap kan användas i stället för grönkål.

Sthlm, för detta Grefingska tryckeriet. På J. C. Holmbergs bekostnad, (1772). 8:o. (14),38 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Infärgade snitt, utom det yttre som endast är lätt putsat. Med några fuktfläckar i nedre marginalen. Den inledande dedikationen till Gustav III undertecknad av Olof Bergklint.

Strängnäs, L. A. Collin, 1762. 12:o. (2),30 s. Häftad i samtida gult och svartstänkt pappomslag med trasig rygg. Solkig och lagerfläckig. Skur av små bläckstänk i sista bladets yttermarginal. Samtida namnteckning E. Lidén och senare namnteckning A. H. Engberg. Några bläckanteckningar. I slutet är utrymme lämnat i trycket för ifyllande av dödsdagen och åldern och de är inskrivna med bläck. Dödsdagen var den 27 december 1781, nitton år efter biografins tryckning. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9501. Anmäldes av Gjörwell på sidorna 227-33 i marshäftet 1763 av ”Svenska Mercurius”. E. P. Ljung (1705-81), född i Ekeby i Närke, student i Uppsala och sedan i Åbo, kyrkoherde i Husby. Avslutas med en kort bibliografi på sista sidan.

Sthlm, Elmén & Granberg, 1814. 8:o. 90 s. Tagen ur band. Något solkig och nött. De sista tio sidorna loss i ryggen och s. 81-82 med veck. Gammal namnteckning Sallander allra överst på titelbladet. Första upplagan av ”Réflexions sur le suicide” trycktes i Stockholm 1813. Detta är den första svenska översättningen. Med tryckt dedikation från författaren till kronprins Karl Johan.

Sthlm, L. Salvius, 1762. 8:o. (10),112 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. En remsa senare papper klistrad i innermarginalen på titelsidan. Enstaka fläckar. Det sista bladet nästan helt loss och med naggar och pappersförluster i ryggmarginalen. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1098. En ny upplaga trycktes 1773 och en tysk översättning infördes i D. G. Schrebers ”Neue Cameralschriften”. Avtrycker svar från Jacob Stenius d.y., Hans Hederström, Anders Chydenius, Carl Fredr. Nordenskiöld, Petrus Nygren och David Thomæus på Vetenskapsakademiens utlysta fråga: ”Om orsakerna til mossa på ängar, samt hvilket sätt är det bästa och minst kostsamma at förekomma och utrota den samma?”

Lund, Agardh & comp., 1812. 8:o. (4),112 s. Häftad och oskuren i svartmålat och vitstänkt samtida omslag gjort av dansk äldre makulatur. Omslagets rygg delvis defekt och framsidan med ett nagg nedtill. Delvis med ny häftning. Med för- och understrykningar i blyerts samt enstaka småfläckar. Svaga tejpspår vid ryggen på s. (3)-1 och några andra ställen. Med reva nederst på s. 97-98. Stark fläck i övre marginalen på s. 100 och på bakre omslagets insida. Med äldre namnteckning J. G. A. Lindell och i blyerts Tage Holms daterad 1958. Allt som utkom av denna upplaga. En omarbetad upplaga utkom 1814 men förblev även den ofullbordad. De första utkasten till detta versepos publicerades i första häftet av ”Lyceum” 1810.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1786. 8:o. (16),17-66 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Delvis loss i häftningen. Ganska solkig och småfläckig samt med en del modernare lite tråkiga anteckningar. Med C. F. Ugglas överstrukna namnteckning. Du Rietz Gastronomisk spegel 50. De två planscher som Du Rietz anger ska tillhöra arbetet saknas här och återfinns vanligtvis inte i denna bok. Kungliga bibliotekets exemplar har dem inte. Ur förordet: ”Wärda läsarinnor. Jag har författat detta lilla arbete, uti den wälmente afsigt, at göra er närmare bekanta med de medel, hwarigenom man blifwer i stånd satt, wid et och annat tilfälle, at återställa en förlorad hälsa hos sig och sina anhöriga.” Innehåller bland annat recept på nyttiga soppor, geléer och gröt.

Sthlm, A. J. Nordström, 1786. 8:o. (4),92 s. Ljusbrunt hfrbd från 1800-talets mitt med guld- och blindpressad ryggdekor. Brunstänkta snitt. Några små skrapningar och fuktfläckar på ryggen. Inlagan gör ett något blekt intryck och är möjigen tvättad. Sista sidan med några småfläckar och spår av ursprunglig gråpappersryggremsa i inre marginalen. Carl Löwenhjelms namnteckning på titelbladet, avslutad med bläckfläck, och hans förgyllda initialer ”C. L.” längst ned på ryggen. Diktcykeln om ”svenska årstider, svenska seder under svensk himmel” tillkom i omgångar. Vårkvädet skrevs i Gyllenborgs ungdom och trycktes liksom Vinterkvädet i Tankebyggarordens samlingar. Sommarkvädet skrevs på Skenäs 1785 och Höstkvädet i samband med denna samlings publicerande, liksom ett inledande ”Ode til naturen”. Lorenzo Hammarsköld räknar Gyllenborgs ”Landt-qväden” till de poem av författaren i vilka uppenbarar sig ”en äkta, fast blott passiv genialitet, som ger sig tillkänna genom en mild, sedligt ren längtan efter ett högre, bättre förhållanden än inom det jordiska lifvets vanliga kretsar”.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1790. 8:o. (8),79 s. Tagen ur band. En del vikta hörn. Ngt lagerfläckig. Liten pappersförlust i yttermarginalen på s. 43 och några små fuktfläckar i övre marginalen på s. 65-75. Sista sidan med en del smärre bläckfläckar. Du Rietz Gastronomisk spegel 49. Den första sällsynta upplagan trycktes 1785 och följdes av en andra redan året därpå. Rückerschöld bygger till viss del på sin föregångare Cajsa Warg, men föreliggande verk vänder sig mera till de borgerliga hemmen.