Search Results

Sthlm, Huldberg & komp:s boktryckeri, 1863. 8:o. 392 s. & 1 plansch. Något nött grönt samtida halvsaffianbd med guldlinjerad rygg, rödstänkta snitt och guldpräglat titeltryck på rygg och främre pärm. Ryggen lite blekt och torr. Bakre ytterfals med spricka och pärmhörnen lite stötta. Inlagan med enstaka fläckar, t.ex. på s. 271 i texten. I inre marginalen på s. 324-25 har ett litet torkat blad lämnat ett svagt avtryck. Från Östanå. Du Rietz Gastronomisk spegel 129. Första upplagan utkom 1847. Talrika upplagor utkom efter 1850 av denna klassiska kokbok. Författaren var bland annat restauratris på Lilla Sällskapet i Stockholm. Till skillnad från Cajsa Wargs berömda ”man tager vad man haver”, blev Gustafwa Björklunds motto ”exakta mått till varje recept”. Måtten angav hon både i det gamla och det nya systemets viktenheter, d.v.s. i ort och gram. Dessutom presenterades de flesta rätter i både svenska och franska termer. Kokboken innehöll drygt 2000 anrättningar, varav hundratalet soppor, lika många svamprätter och ett femtiotal fisksåser. Denna kokbok är bunden på ett påkostat sätt som är typiskt för böckerna i biblioteket på Östanå under den tid fideikommisset tillhörde Elisabet Gustava Fredenheim (1815-63). Hon var gift med lagmannen Erik Samuel Boström (1804-54) och efter hennes död tillföll fideikommisset sonen, den blivande statsministern Erik Gustaf Boström (1842-1907). Han fortsatte att binda böcker till biblioteket på samma sätt under 1860-talet.

London & Beccles, 1961-70. XVI,518 s. & plr + XVI,708 s. & plr. + VIII,695 s. Två oklbd (I och II), ett opappbd (III). Något nötta skyddsomslag. Undertitlar för respektive del: I: The rise and fall of picture prices 1760-1960. II: The rise and fall of objets d’art prices since 1750. III: The Art Market in the 1960’s. Huvudsakligen rörande engelsk och fransk konstmarknad.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1793. 8:o. Grav. extra titelblad,(8),46 s. & grav. titelblad,3-11 s. grav. noter. Ljusbrunt hfrbd från 1800-talets mitt med guldlinjerad rygg och svart titeletikett. Skadat rygghuvud och en mindre skada i ryggslutet samt lite sprickor i falsarna. Enstaka fläckar, t.ex. en fläck i nedre marginalen på s. 16. Det extra graverade titelbladet med några småfläckar och titelbladet till musikdelen med lite solk och en fuktfläck. Det tryckta titelbladet med uppgiften ”förste delen”. Mer utkom dock ej. Musiken graverad av Åhlströms privilegierade not-tryckeri. Bland visorna har många dryckesmotiv. Anders Bergstedt (1768-1825) föddes i Hackvads sockenutanför Örebro och avlade examen i Uppsala 1793. I Västindiska kompaniets tjänst reste han 1796 till St. Barthelemy, där han blev protokollsekreterare. På ön startade han 1804 ett engelskspråkigt veckoblad med hjälp av ett införskaffat tryckeri. 1810 fördrevs han till Nordamerika efter ett uppror på ön och 1812 återvände han till Sverige, där han 1815 startade tidningen ”Aftonposten”, som överlevde ett knappt halvår. Han efterlämnade sin maka i ”tryckta omständigheter”.

Uppsala, J. F. Edman, 1800. 12:o. VIII,134 s. + WAFER, LIONEL. Dagbok och beskrifning af americanska näset, dess invånare och physiska märkvärdigheter. Öfversatt från engelskan med tilläggningar och upplysningar, af Samuel Ödmann. Uppsala, J. Edman, 1788. 12:o. (4),128 s. Litet samtida hfrbd med guldornerad rygg och brun titeletikett i glättad papp samt gula snitt. Titeletiketten med lite nagg. Första arbetet med enstaka småfläckar, några tråkiga fläckar i texten på s. 2 och 106 samt en pappersförlust i nedre marginalen på s. 49. Det andra arbetet med enstaka småfläckar. Med J. L. [?] Nymans namnteckning. Första arbetet översatt efter den tyska upplagan från 1795 och med företal av Samuel Ödmann. Joseph Hager föddes i Tyskland men levde större delen av sitt liv utomlands, bl.a. i Italien. Det andra arbetet översatt från ”A new voyage and description of the isthmus of America”.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1961. 29,(1) s. Häftad. Svag återkommande fuktrand nederst i inre marginalen. Dedikation till ”Blenda och Eric Oswald med bön om tillgift för oförlåtlig glömska från förf.” Författarens debut. Blenda och Eric Oswald var föräldrar till poeten Gösta Oswald (1926-50).

Sthlm, Z. Hæggström, 1830. 8:o. (8),164 + (6),152 s. Trevligt samtida hfrbd med breda upphöjda bind, guldpräglad och blindpressad rygg, vilken domineras av en lyra, ljusröd titeletikett i glättad papp och gula snitt. Ryggskinnet nött på binden. Ren inlaga med några obetydliga revor i övre marginalen, t.ex. på s. 81 i del II. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 247. Innehåller dramerna ”Erik Segersäll” och ”Hjalmar och Ingeborg” samt ett antal dikter. På slutet av andra delen återfinns ett redigerat utdrag ur Anders Fryxells ”Berättelser ur svenska historien” om gestalterna Hjalmar och Ingeborg. Jon Engström (1794–1870) var läkare, författare och tidningsredaktör, född i Fliseryds socken på gården Kärnebo. Efter undervisning av informator i hemmet studerade han först i Uppsala och sedan i Lund där han 1818 blev medicine doktor och kirurgie magister. Han tillträdde sedan en befattning som bataljonsläkare vid Värmlands regemente. Efter sju år lämnade Engström denna tjänst och läkaryrket för gott och återvände till hemlänet där han köpte skogsgården Kolsrum i Högsby socken. 1829 blev han innehavare av herrgården Knapegården i Ryssby varifrån han kom att driva omfattande skogs- och virkesaffärer – de som skulle ge honom namnet ”Trädoktorn”. Efter att ha anlagt ett flertal sågverk med stora uppdämningar kom han i konflikt med andra markägare, varav flera tillhörde adeln. Redan under Värmlandstiden hade han börjat som författare med flera diktsamlingar och dramatiska arbeten. Mest känd har han blivit för sina nyckelromaner ”Nybyggarne” (1838) respektive ”Björn Ulftand och konsorter” (1840) som till stor del handlade om stridigheter mellan en skogsägare och hans grannar. I dessa böcker häcklar han sina antagonister, dåtidens aristokrater och byråkrater. Han utgav även flera reseskildringar. För att få en bättre plattform för att sprida sina omstridda åsikter startade han 1841 tidningen ”Barometern” med redaktion på Knapegården. I sin tidning, senare flyttad till Kalmar, uppmärksammade han tidens sociala problem, bl.a. det utbredda spritmissbruket. Han drev ”Barometern” till 1865 då utgivningsbeviset övertogs av boktryckaren Anders Petersson.

Kristianstad, F. F. Cedergréen, 1818. 8:o. (6),96 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappersomslag. Tuschfläck på främre omslaget och fuktränder på det bakre. Ett fåtal småfläckar. Litograferad bokhandelsetikett från Fabian Holmgrens bokhandel i Stockholm. Axel Lewenhaupts namnteckning från 1824. Från Säbylund. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1429. Fabian Holmgrén (1800-47) drev 1822-26 bokhandel och litografiskt tryckeri i Stockholm så sannolikt är bokhandelsetiketten framställd av honom själv.

Leipzig, 1922. (6),512,(1) + XVI s. & plr + (6),248 s. Tre aningen nötta oklbd med titel- och deltitelfält i svart och grönt. Något blekta ryggar och småfläckade snitt. Del II med några små fläckar på ryggen. Första volymen lite uthängd i bindningen och med begynnande sprickor i falsarna. Med Albert Hallbergs donationsetikett till Göteborgs stadsbibliotek, duplettmarkering i blyerts och Carl Åkermarks namnteckning. Ur Sten Lundquists bibliotek. Klassisk översikt av boksamlandets historia. Carl Åkermark (1888-1983) var banktjänsteman och stor boksamlare. Hans bibliotek auktionerades ut av Sten Lundquist och Styrbjörn Öhman. Åkermark donerade en fond till Svenska akademien för att dela ut stipendier till ”förtjänta artister inom svensk teater (dramatiker, skådespelare, regissörer eller scenografer)”.

Stockholm, Ivar Hæggströms boktryckeri, 1883. 84,(3) s. Halvpergamentbd med röd titeletikett i marokäng och rödstänkt övre snitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg, 1957). Obetydligt nagg nederst i ena hörnet på titeletiketten. Med Gustaf Bernströms exlibris och dennes diskreta blyertsanteckning ”coll. cat.”. Bladet med personnyckel medbundet längst bak i boken. Rörstrandsdisponenten Stråle samlade och utökade sina ”rimmade tillverkningar” i tre upplagor, 1865, 1874 och 1883. De trycktes i små upplagor för distribution i vänkretsen. Denna sista version är överdådigt grafiskt utformad med ett överflöd av vinjetter och tryckt på tjockt skrivpapper. Vinjetterna avbildar i stor utsträckning vaser, urnor och andra porslinsföremål. Större delen av samlingen går under namnet ”Bordsuppsatser eller Minnen från Juntan”. ”Juntan” var ett sällskap av vänner som träffades regelbundet, huvudsakligen för att spela ”priffe”, många av verserna är humoristiska hyllningar till ”juntans” medlemmar. Som exempel kan nämnas ”Bankdirektören, eller, Souvenirs d’un diable boiteaux” om juntamedlemmen A. O. Wallenberg. Den innehåller dessa möjligen profetiska rader om bankdirektörens framtida ättlingar: ”Af små direktörer, en legio se’n / med knipsluga ögon, men felfria ben”. Bokens andra och mindre omfångsrika del har titeln ”Styckegods” och består av tillfällighetsverser av skilda slag, från julklappsrim till födelsedagstal.

Kristianstad, F. F. Cedergréen, 1816. 8:o. (6),59,(1 blank),1-101,(1 blank,11) s. Häftad i samtida omslag. Oskuren. Omslaget trasigt i ryggen. Genomgående med fuktrand som mot slutet är kraftig och störande. Översättarens förord på s. (5-6) delvis loss. Med L. F. Rääfs exlibris vars klister orsakat fläckar på främre omslag. Krok Bibliotheca botanica suecana 1. Bibliotheca danica I:821. Det danska originalet utkom första gången 1810.

Sthlm, P. Hesselberg, 1768. 8:o. (16),280 + (2),281-582 s. Marmorerat pappbd med olivgrön titeletikett i skinn (Hedberg, 1955, osignerat). Ryggen ngt blekt och pärmarna med lätta smånötningar. Enstaka småfläckar. Större fläck på s. 83-84 i första delen. Sista bladet med lagning i övre marginalen. Titelbladet med Gustaf af Klints namnteckning. I början en insatt handskriven informationslapp om bokens öden av kommendör Viktor af Klint, daterad Göteborg mars 1956. Även en liten lapp med rostspår som berättar att boken hittades av Lars Brännström på Hallsta vind på Adelsö 1920 och skänktes till familjen af Klint på Hanmora 1936. Första upplagan utkom 1764. Översättaren Herman Schützer adlades senare Schützercrantz. Även Magnus Orrelius medverkade som översättare enligt Libris. Samuel-Auguste Tissot (1728-97) var schweizisk läkare, berömd bland annat för sina studier av migrän och onani samt för ”Avis a peuple sur sa santé”, ett arbete som har kallats 1700-talets bäst säljande läkarebok. Gustaf af Klint (1771-1840) avslutade sin karriär som viceamiral. Han är mest känd för sina stora insatser som kartograf. År 1803 förvärvades Hanmora på Adelsö av Gustaf af Klint som sju år senare även köpte den norr om Hanmora belägna egendomen Tofta. Båda gårdar sambrukades därefter genom af Klint och dennes ättlingar ända till mitten av 1900-talet. Viktor af Klint skriver att släkten tvingades sälja både Hanmora och Tofta 1946.

Lund, C. F. Berling, 1826. 8:o. VIII,232 s. Fint samtida ljusbrunt hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor samt fyra breda band infärgade i svart. Blåstänkta snitt. Främre ytterfalsen med ytlig begynnande spricka. Lätt lagerfläckig. Namnteckning G. A. Dahlberg på både försätts- och titelblad. Allt som utkom. Henric Schartau (1757-1825) är den berömda predikanten som fick stort inflytande över västsvenskt fromhetsliv.

Sthlm, A. Gadelius, 1818. Stor 12:o. Grav. titelblad,(8),202,(2) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Exlibris Arvid Eriksson med spjutkastarmotiv. Mycket fint ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 211. Tryckt dedikation till Magnus Brahe. ”Händelsen föregår i Neapel år 1372”.

Sthlm, 1874. (4),805,(1) s. Elegant marmorerat hfrbd med upphöjda bind, vackert guldornerad rygg och röd titeletikett samt marmorerade snitt (Nordiska kompaniet). Setterwall Svensk historisk bibliografi 255. Geografiskt lexikon uppställt från Aachen till Österbotten.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1787. 8:o. (6),267,(1) s. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och olivgrön titeletikett. Stänkta snitt. Ryggen naggad överst och det översta ryggfältet lagat. Pärmhörnen stötta. Titelbladet och sista bladet lagerfläckiga, i övrigt enstaka spridda fläckar. Spår av något borttaget överst på frampärmens insida, möjligen en gammal auktionsremsa. På försättsbladet två numreringar och gamla namnteckningar för två olika Rosenswärd. Med Arvid Mårtenssons namnteckning i blyerts daterad 1962. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6185. Sallander Litteratur om Västergötland 1080. Allt som utkom. I företalet nämner författaren de handskrifter om Västergötland som han på 1740-talet erhållit av Sven Wilskman. Dessa var i huvudsak tänkta att användas i den aldrig publicerade delen om Västergötlands topografi. Denna inledande del behandlar landskapets historia. Tidgren söker bland annat identifiera flera gestalter ur MacPhersons ”Ossians sånger” med forntida västgötar.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1827. 8:o. (10),11-23 s. Trevligt samtida ljusblått glättat pappbd utan titel. Helt guldsnitt. Något blekt rygg och lite solkiga pärmar. Strålande fin inlaga på mycket tjockt skrivpapper. Förordet, vilket är ställt till kronprins Oskar, är daterat Kalix den 24 augusti 1827. Fredric Thingwall (1747-1829) var född i Råneå. Han studerade i Uppsala från 1759 och försvarade 1769 avhandlingen ”De nexu virtutis atque doctrinæ amicissimo” under Peter Ekermans presidium. Han utgav även en predikan samt ”Christlig barna-uppfostran i anledning af Eph. 6:v.4”, båda 1818. Han var länge verksam som huskaplan hos olika adelsfamiljer och fick sedan en tjänst i Kalix som skolmästare. I ”Kyrkohistorisk årsskrift” 1938 finns en artikel om honom under titeln ”Fredric Thingvall och Norrlandsläseriets uppkomst”.

Örebro, N. M. Lindh, 1850-52. 8:o. XXIV,442,(1) + (4),386 s. Två nära samtida brunsvarta hfrbd med upphöjda bind och guldornerad rygg. Blekröda snitt. Smånötningar på första bandets rygg. I första delen en lite tonad fuktrand i övre marginalen och större svag fuktrand på s. 37-60. Andra delen delvis med en obetydlig fuktrand i övre marginalen och inledningsvis med en dito i nedre marginalen. Nyare exlibris för Kurt Bergengren. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 205 för ”Hafsfrun”. Inleds med en kort levnadsteckning. Utöver Clas Livijns (1781-1844) ”Spader dame” ingår också berättelsen ”Axel Sigfridsson” som delvis utgavs redan 1817. Texten behandlar den moderna kvinnans krav på möjlighet till förhållande utan giftermål och föregriper därmed Almquists ”Det går an”. Likheten har ansetts vara så stor att det har diskuterats om Almquist läst och lånat från berättelsen eller inte. I andra delen ingår bland annat den regerings- och oppositionskritiska pamfletten ”Om ministère och opposition i Sverige” som 1831 utgavs under pseudonymen Jan Jansson.

Greifswald, P. Sohm, 1806. 8:o. (8),167,(1 blank,4) s. Häftad och oskuren i nött samtida gråpappersryggremsa. Ryggen lite trasig och skriften ngt loss i häftningen. Delvis felhäftad så att några blad mellan s. 33 och 40 kommer i fel ordning. Fin inlaga. Enligt C. C. Gjörwell översatt av Bengt Erland Franc Sparre (1774-1837) som vid denna tid var överstelöjtnant vid fortifikationen i svenska Pommern, dels i Stralsund, dels i den svenska fältarmén. Originalet, ”Fragment du XVIIIe livre de Polybe” utkom första gången 1805. Det är trots titeln inte en översättning från Polybios, utan i stället en hätsk politisk broschyr riktad mot Napoleon. Den var helt i linje med Gustav IV Adolfs Napoleonhat. Det är inte omöjligt att den svenska översättningen kom till stånd genom initiativ av Gustaf Mauritz Armfelt som hade återkommande kontakter med författaren. Antraigues (1753-1812) emigrerade från revolutionens Frankrike 1790 och levde sedan ett kringflackande liv i Europa som diplomat, politisk skriftställare och spion i först franska kungafamiljens tjänst och sedan ryska kejsarens.