Search Results

Sthlm, F. Cederborgh, 1813-14 respektive A. Gadelius, 1814. 8:o. (4),75,(1) + 61,(1) + (3,1 blank),72,(2) s. Samtida hfrbd med guldlinjerad och blindpressad ryggdekor. Rödstänkta snitt. Lite nötta ytterfalsar och pärmkanter. Spridda fläckar och solkigheter. Två smålagningar i innermarginalen efter första titelbladet. Första delen på blåtonat papper. Namnteckning Ivar Kraft på försättsbladet. En utökad andra upplaga utkom 1825 och en tredje 1839. Aloys Blumauer (1755-98) levde i Wien. Hans tolkning av ”Eneiden” på rimmad vers utkom i original 1784-88. Den innehåller många anspelningar på det samtida Österrike. I Josef II:s reformistiska anda attackeras den katolska kyrkan, där Blumauer själv tidigare varit aktiv i en orden. Stjernstolpe har i sin översättning försökt arbeta bort alltför lokala referenser, då de skulle göra översättningen ”till och med obegriplig, och i detta afseende har man ej velat vara modern”. I förordet säger Stjernstolpe att ”Vid läsningen af Virgils Æneis travestirt von Blumauer, öfvertygas man lätt att Blumauers hela poëm egentligen är en satir mot tidehvarfvets vantro, vidskeppelse och dårskaper, hvarvid blott yttre formen är lånad af Virgilius, och att afsigten aldrig varit att förlöjliga den stora romerske skalden, hvars classiska ära i alla fall lika litet kunnat lida af ett sådant företag, som hvarje stort snille af kittslighetens infall”.

Sthlm, f.d. Östlund & Berlingska boktryckeriet, 1856. 8:o. 30,(2 blanka) s. Musiknoter på s. 16. Trevligt brunt hklbd från 1900-talets första hälft med guldlinjerad rygg och guldtryckt titel på frampärmen. Det grå tryckta omslaget medbundet, det främre lätt tillskrynklat. Ett par små fuktfläckar på s. 11-14. Några naggar i ryggmarginalen på uppslaget s. 16-17. Bra ex. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län 1720. Utgavs med anledning av att Oehlenschlägers drama ”Axel och Valborg” återigen spelades i Stockholm. ”Ytterst på det fordom av åldriga bokar beskuggade Bokenäset, som på Bohusläns medlersta kust utskjuter emellan Gullmar- och Koljefjordarne, ligger den lilla romantiska Dragsmarksdalen”. Sagan om Axel och Valborg börjar på sidan 16 med en visa med musiknoter i a-moll ”Efter dess melodi i Dragsmarksdalen”. Uppsatsen hade tidigare tryckts i tidskriften ”Runa” berättar Holmberg i förordet. De sista ruinerna av Mariækyrkan i Dragsmark hade rasat 1845 och skriften ”är ett försök att på sådant sätt ännu för några årtionden rädda en skatt, som måhända eljest skulle gå förlorad”.

Sthlm, N. Marcus, 1856. Liten 8:o. (4),192,(1),210-16 + (4),150,(1 blank,1) s. Samtida mörkbrunt oklbd med blindpressade ramverk på pärmarna och guldtryckt titel ”1001 charader” på ryggen. Blyertsnamnteckning G. Collberg överst på titelbladet. Fint ex. Axel Ivar Ståhl är pseudonym för Ludvig Teodor Öberg (1820-60).

Sthlm, J. H. Werner, 1734. 8:o. (6),320,(8) s. Lätt nött ljusbrunt hfrbd från 1800-talets andra hälft med röd titeletikett i skinn och sparsamt guldornerad rygg samt mönsterpressade gröna pärmpapper. Fläckig och solkig, delvis hårt skuren, inlaga med enstaka småhål. Lagningar i inre marginalen på preliminärbladen fram till s. 2 och i inre marginalen på s. 169 samt i övre hörnet på s. 239. Oregelbundna fuktränder av varierande styrka i marginalerna, påtaglig mörk rand i inre marginalen från s. 293 till sista sidan. Brun fläck i övre marginalen på s. 29-45 och i nedre marginalen på s. 243. Ful reva som går in i texten på s. 212 och reva i texten på s. 301. Bläckanteckning på sista sidan. Främre pärmens insida med Arvid August Afzelius namnteckning daterad 1870. Titelbladet saknas och är ersatt med en trevlig avskrift i rött och svart. Verket består av 125 sånger och bygger på översättningar och bearbetningar efter den tyska psalmförfattaren Benjamin Schmolck. Med tryckt dedikation till Magdalena Lewenhaupt (1680-1756), gift med överståthållaren Michael Törnflycht (1682-1738). På slutet censor Johan Rosenadlers trycktillstånd daterat 1731. Detta är den rara första upplagan, vilken tillsammans med den 1728 utgivna ”Then trogna siälens gyldene rökelse-kar”, trycktes om många gånger under de närmaste hundra åren och var en viktig del av den svenska andliga sångskatten. Arvid August Afzelius (1785-1871) är idag mest känd för sin och E. G. Geijers utgåva av ”Svenska folkvisor”. Han tillhörde nätverket runt den nya skolan, var god vän med Atterbom och den danska språkforskaren Rasmus Rask samt publicerade sig i bland annat ”Phosphoros” och ”Poetisk kalender”. Han skrev själv psalmer och belönades 1844 med Svenska akademiens mindre pris för den religiösa diktcykeln ”Lidandets väkter”. Han var verksam som präst i Enköping.

Sthlm, Z. Haeggström, 1822. 8:o. (2),440 s. & 1 grav. plansch + (4),256,251-333 s. & 1 grav. plansch & 1 utvikbar handkolorerad grav karta. Två samtida häftade och oskurna volymer i tryckta gråpappomslag. Ryggen till del I delvis defekt och främre omslaget delvis loss. I samma del en fläck i yttermarginalen på s. 21-22, en bläckplump i yttermarginalen på s. 49-50 och in fläck i nedre marginalen på s. 135-36. Flertal märken efter växter som fungerat som bokmärken, t.ex. på s. 100-05 och 132-33. I del II en pappersförlust i yttermarginalen på s. 173 och en fläck i övre marginalen från s. 320 till slutet. Med C. Gadolins namnteckning. Översatt av Mårten Altén. Kartan i andra delen är en världskarta där de olika bergssträckningarna är markerade. Australien kallas Nya Holland. De båda planscherna, vilka sitter som frontespiser, föreställer en detalj av månen respektive hela månen och en rad planeter.

Sthlm, C. F. Marquard, 1806. 8:o. (8),247,(1) & 1 utvikbar grav. karta. + HAUBER, E. C. Beskrivelse over den kongelige danske residentsestad Kiøbenhavn og de kongelige slotte paa landet. Oversat efter det tredje tydske oplag, forøget og forbedret. Med grundtegningen af Kiøbenhavn, stukken i kobber. Köpenhamn, Rothes förlag, 1783. 8:o. (8),232 s. & 1 utvikbar grav. karta. Samtida ngt nött hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och brun titeletikett i glättad papp. Stänkta snitt. Ryggen delvis med mörka fläckar. Inlagan med bara ngn enstaka småfläck. Kartans beskrivning har några samtida handskrivna kompletteringar, bl.a. ”Judarnas kirke”. Med anteckning: ”John & Alexander Sederholms: 1828”. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. En andra upplaga av ”Underrättelser om Köpenhamn” trycktes av Peter Sohm 1807. Jöns Eric Angelini (1779-1807) var författare och översättare. Bibliotheca danica II:606 för Hauber som är en översättning från tyskan av Lars C. Dan. Kartorna i bägge arbetena är stadskartor över Köpenhamn.

Sthlm, J. L. Horrn, 1736. 8:o. (28),243 s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Samtida nött skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, olivbrun titeletikett av målad pergament och rödstänkta snitt. Ryggen med småskador upp- och nedtill. Pärmarna hårt nötta med lite tråkiga avskrapningar, och bakre pärmen med en handfull maskhål. Fin inlaga med spridda enstaka fläckar av olika slag. I slutet medbundet ett femtiotal skrivblad, vilka dock är oanvända. Trevligt om än till det yttre ganska hårt nött ex. från Säbylund och med Eugène Lewenhaupts exlibris. Tryckt dedikationsdikt av boktryckare Horrn till Carl Gyllenborg i början samt därefter hyllningsversar til författaren av A. O. Rhyzelius, Johan Göstaf Hallman och Ingemar Tengblad, den sistnämnda avslutad med en mycket vacker träsnittsvinjett föreställande en ängel som bär olivgrenar.

Sthlm, 1885. (2),53 s. & plr. Tryckt i rött och svart. Häftad. Obetydligt nött omslag. Ryggen lite gulnad och med mindre reva nedtill. Bra exemplar dedikation till Anna Klingspor ”af sin tillgifne fader”. Serien Svenska slott och herresäten. Sammanlagt utkom sju fristående delar av det fint utformade verket 1885-87. På bakre omslagets insida annonserar författaren: ”De herrar godsegare, som önska få sina egendomar intagna i detta verk, torde vända sig till undertecknad, då upplysningar meddelas om villkoren derför”. Anna Klingspor (1859-1942) var dotter till författaren och gifte sig 1888 med Carl Ridderborg, som ärvde Ribbingshovs fideikommiss.

Amsterdam, chez. J. P. Costard, 1771. 8:o. VI,7-55 s. Häftad och oskuren. Enstaka småfläckar och vikta hörn. Stort fint ex! Översättningen av Youngs fjärde, tolfte och femtonde Natt är ju märklig på så vis att originalet bara har nio nätter. Doigni Du Ponceau (1750-1830) var en fransk författare som vann framgång inte minst med sin ”Epitre a un homme de lettres célibataire” 1773.

Uppsala, J. Edman, 1770. 8:o. 112 s. Häftad i samtida ganska nött stänkdekorerat gråpappomslag med hörndefekter och spår av handskriven ryggtitel. Oskuren. Lagerfläckig. Reva i marginalen på s. 23. Hål i övre marginalen på s. 81. Bring Rättegångshandlingar 82:4. Troilius avled 1762. Eric Brahe avrättades för sin inblandning i kungaparets kuppförsök 1756.

Malmö, 1955. (16),28,(5) s. + (TESSIN, CARL GUSTAF) Faunillane, eller den gula infantinnan, saga. Malmö, 1955. (16),29,(4) s. + LINDBERG, STEN G. Carl Gustaf Tessin och flickan från Fånö. Malmö, 1955. 35,(2) s. Påkostat brunt omarokängbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, som liksom de rikt guldornerade pärmarna har svarta intarsiadetaljer, kantförgyllning, rikt guldornerade pärminsidor av rött skinn, helt guldsnitt samt för- och eftersättsblad klädda i gult siden (Allhems bokbinderi). I skinnskodd och flanellfodrad marmorerad opappkassett. Allra nederst på ryggen liksom på den kassettens nedre skinnskoning återfinns vad som tycks vara en ytlig brännskada som fått skinnet där att svartna. Utgiven av Allhems förlag och tryckt i 999 exemplar, varav detta är ett av de 99 specialinbundna, vilka numrerades med romerska siffror där detta är nr X. Bandet på denna del av upplagan är en efterbildning av bandet på Kungliga bibliotekets exemplar A av boken. Det första arbetet är ett faksimiltryck av det tryckta originalet på Kungliga biblioteket, det andra är en översättning av föregående arbete utförd av Bertil Widerberg och Anna Rydstedt med faksimiltryck av originalets gravyrer. Första upplagan av ”Faunillane” utkom 1741 i kvarto och trycktes enligt Tessins egen uppgift i tre exemplar med graverade illustrationer efter François Boucher. Sten G. Lindberg beskriver skriften i ”Carl Gustav Tessin och flickan från Fånö” på följande sätt: ”En bagatell avsedd endast för den trängre familjekretsen, som ensam kunde förstå de förtäckta anspelningarna, de godmodigt avslöjande smådragen, den invecklade intrigen, den förblommerade miljön – så var den lilla sagan om Fånöflickan menad av sin upphovsman”. Tessin hade 1737 fått några tidens populära fésagor i handen av sin svägerska Eva Bielke och började julhelgen samma år att skissa på det som skulle bli ”Faunillane”. Författandet av sagan blev sedan en välkommen förströelse under det för Tessin ofta ledsamma riksdagsarbetet följande år och han skrev själv in sig i berättelsen som le Géant Borgne (Jätten Enöga), medan Faunillane var den unga Ulla Wrede-Sparre, brorsdotter till Tessins maka Ulla Sparre, och kallad Infante jaune, gula prinsessan eller infantinnan, efter den första klänning hon fått, vilken var av gult och svart siden. Redan innan sagan var färdigskriven tillät sig Tessin att skämta med den unga ”prinsessan” genom att i ”Stockholms post-tidningar” den 20 juli 1738 införa en annons om att han ämnade utge en biografi över ”ett förmänt fruentimbers lefwernes lopp” att publiceras med en ny del var tredje månad i sammanlagt tolv tomer! Enligt Lindberg var sagan om ”Faunillane” som den slutligen utformades ett försök av Tessin att släta över en misstämning mellan honom och Ulla Wrede-Sparres mor, Augusta Törnflycht. Hon var gift med Axel Wrede-Sparre, sagans Prince Perce-Bourse (Prins Bottenlös Pung), sedermera förmögen överståthållare i Stockholm. Som Lindberg noterar skulle Wrede-Sparre många år senare komma att bli den ”som frälste det åldriga riksrådet från konkursen genom att köpa Åkerö”. Under sin vistelse som svenskt sändebud i Paris kom Tessin så småningom att läsa upp sin lilla saga för ett sällskap, där bland annat den välkända konstnären François Boucher ingick. Denne erbjöd sig genast att illustrera berättelsen, vilket Tessin med förtjusning ska ha accepterat. Han bekostade även graveringen – som utfördes av Chedel – av Bouchers tio teckningar och skänkte sedan plåtarna till konstnären, efter att ha gjort avdrag för tre exemplar. Detta blev också den totala upplagan av boken, som låg färdig i början av 1741. Boksamlaren Tessin var således mycket medvetet ute efter att skapa en bibliofil raritet. Detta är första gången texten översätts till svenska.

Örebro, N. M. Lindh, 1807. 4:o. (8),44 s. & 8 grav. plr, varav tre är utvikbara. Nära samtida lätt nött marmorerat pappbd. Gula snitt. Med enstaka lager- och småfläckar, mest på titelbladet. En av planscherna med en liten gammal lagning i inre marginalen. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1031. Förordet daterat Kumla prästgård den 22 juni 1807. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att Carl von Rosenstein ”var en av initiativtagarna till Örebro läns hushållningssällskap. Som sekreterare i detta redigerade han under ett halvt decennium dess handlingar. Han författade även en Berättelse om några försök att leda vatten från sank mark efter Elkingtons sätt (1807); förvisso var det dessa aktiviteter som beredde honom en plats i VA. Under sin tid i Linköping tillhörde R stiftarna av Östergötlands läns hushållningssällskap. R:s ekonomiska intresse yttrade sig också i att han tillhörde de ivrigaste tillskyndarna av Göta kanal”. Elkington var även utgångspunkt för ett arbete i samma ämne av Georg Adlersparre från 1803. Sverige kom under 1800-talet att präglas av de många sjösänknings- och utdikningsprojekten, vilka förändrade landskapet på avgörande vis.

Paris & Leipzig, F. A. Brockhaus, 1819. 12:o. XII,(4),353,(3 blanka) + (12),442,(2 blanka) s. Två oskurna och ouppskurna häften i samtida ljusröda klistermarmorerade omslag med tryckta titeletiketter. Omslagen något nötta och med smärre revor. Andra volymens främre omslag fint återfäst efter att ha varit löst. Inlagorna tryckta på blåtonat papper. Trevligt ex. från Ericsberg. Trycktes första gången i Paris 1818. Germaine de Staëls ”Considérations sur les principaux événemens de la révolution française” utkom postumt i tre delar 1818.

Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1885. 335 s. Mörkgrönt halvmarokängbd med upphöjda bind, blindornerad och guldlinjerad rygg samt titeltryck i guld. Med brunstänkta snitt och det övre även vaxat. Omslaget medbundet. Ryggen ojämnt blekt mot brunt och pärmarna aningen bågnande. Omslaget aningen solkigt och med lagerfläckar samt det främre med blåstämpeln ”C. E. Fritze’s k. hofbokhandel Stockholm”. Inlagan ställvis lite småprickig i marginalerna och titelbladet något lagerfläckigt. Utgiven av C. E. Fritze’s k. hofbokhandel. Översattes till danska, holländska, tyska, ryska och finska. Victoria Benedictsson (1850-88) debuterade i bokform med novellsamlingen ”Från Skåne” som utkom 1884, följande år publicerades hennes första roman, ”Pengar”, vilken kom att bli hennes genombrott. I ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver John Landquist bland annat: ”Till det bästa i hennes alstring hör romanen ’Pengar’. Hon har här ypperligt tecknat en kvinnas utveckling från femtonårsåldern genom förtidigt omaka äktenskap fram till full självständighet, yttrande sig i beslutet att frigöra sig från en plågsam samlevnad”.

Sthlm, H. C. Merckell, 1727. 8:o. (12),144,141-56,155-94,159-60,(10),1-27,(1) s. & 8 utvikbara grav. plr. Samtida något nött skinnbd med upphöjda bind, oxiderad rik ryggdekor, ljusbrun titeletikett och stänkta snitt. Ryggen torr och mörknad. Ytterfalsarna ytligt nötta, särskilt den bakre. En mörk fläck upptill på främre pärmen. Försättsbladet urrivet. Bra inlaga med några enstaka smärre rostfläckar. Nedre hörnet på s. 175 lagat. Med Joh. Ar. Afzelius namnteckning daterad Uppsala 1772 och Joh. Henr. Schröders exlibris. Från Ericsberg. Oregelbundenheterna i pagineringen har uppkommit på grund av slarv vid sättningen. Johann Friedrich Weidler (1691-1755) efterträdde Christian von Wolff som professor i matematik i Wittenberg och skrev ett flertal arbeten inom såväl matematik som astronomi, hydraulik, fortifikation, mekanik och arkitektur. Hans huvudarbete ”Historia astronomiae sive de ortu et progressu astronomiae” räknas som den första fullständiga astronomihistoriken. Föreliggande arbete är en tillökt och modifierad svensk översättning av Weidlers ”Institutiones mathematicae”, en lärobok i matematik, fysik och teknik som utkom första gången 1718. Johan (Jan) Afzelius (1753-1837) professor i kemi vid Uppsala universitet. Afzelius ansågs av Torbern Bergman som en av dennes skickligaste och kunnigaste lärjungar, men ”han saknade hågen för anställandet av rön och eggades icke av önskan att bliva bemärkt”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att ”genom sitt originella, pepprade skämt och sin livliga humor var ’Sten-Janne’ känd i det dåtida Uppsala”.

Mariefred, (J. F. Edman), 1817. 8:o. (4),115,(3) s. & 1 utvikbart grav. notblad. Häftad i ngt nött samtida glättat blått pappomslag med handskriven nummeretikett upptill på ryggen och diskret tryckt nummer på främre pärmen. Omslaget ngt fläckigt, med blekt rygg och fuktskada på bakre delen. Inlagan delvis loss från omslaget. Delvis bruntonad och lätt lagerfläckig samt med spridda småfläckar. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 208. I en inledande anmärkning beklagas tryckets bristfällighet. Innehåller några insprängda brev från det svenska fälttåget i Tyskland 1813 och en avtryckt längre soldatvisa med fotnoten ”af våra soldater verkeligen sjungen, då de gingo ut til Tyskland”. I det självutlämnade efterordet berättar författaren om sina olyckor i livet och hur en ovädersdag födde idén till föreliggande skönlitterära försök. Han påpekar också att det lilla arbetet är ”et utbrott af en gammal mans känslor, icke författad för att af kritiken bedömmas --- Den är endast för mig, de närmast anhörige och kanske, för någre deltagande vänner. -- Den känslofulle, som bevärdigar den med några ögonkast, hoppas jag öfverser dess brister, och då -- då hafva de tårar, som vid författandet, deraf så ofta, fugtade papperet, icke runnit förgäfves ifrån författaren.” J. F. Edman var boktryckare, ärvde fadern J. Edmans officin i Uppsala 1794, vilken han drev till 1810. 1817 startade han det första tryckeriet sedan reformationen i Mariefred. Han dog 1824.

Skara, C. J. Brodén, 1857. 8:o. (2),16 s. Lätt nött marmorerat skinnbd från 1900-talets början med guldtryckt titel i frakturstil på frampärmen och Lessebo bikupan daterad 1925 som försättsblad. Medbundet omslag, det främre med tryckt text. Något bågnade pärmar. Lätt bruntonad. Dedikation från författaren till grevinnan Eva Lewenhaupt, född Cronstedt på främre omslaget. Flera kompletterande anmärkningar i texten av samma hand, däribland en längre tillskrift i nedre marginalen på s. 10. Trevligt ex. Ture Gustaf von Essen (1790-1860) var född på Kavlås i Västergötland. Han gjorde en lång militär karriär och tog avsked som överstelöjtnant 1845. Han gifte sig 1823 med Ulrika Charlotta Cronstedt (1796-1830) och 1832 om sig med sin första frus syster Hedvig Eleonora Cronstedt (1795-1849). Den tredje systern Eva Augusta Cronstedt (1797-1877), som först varit gift Heijkenskjöld och sedan 1840 med Gustaf Lewenhaupt, fick boken av sin dubbelsvåger.

Leipzig, bey J. B. G. Fleischer, 1793. 8:o. XXXXIV,(2 blanka) s.,1860 spalter. Grav. titelvinjett. Samtida ljusbrunt hfrbd med guldornerad rygg, aningen nött titeletikett och röda snitt. Ryggen lite blekt, pärmpapperen aningen solkiga och pärmhörnen stötta. Enstaka lager- och småfläckar. Titelbladet lite mer lagerfläckigt. Trevligt ex. med Gunnar Brusewitz exlibris. P. F. A. Nitsch (1754-1794) was a protestant clergyman and author of numerous handbooks on various subjects - so numerus that ”Allgemeine deutsche Biographie” hails him as a ”fruchtbaren, ja polygraphischen Schulschriftsteller”. The subtitle tells us that the present mythological dictionary was aimed at students as well as budding artists.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1834. 8:o. 63,(1) s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Oskuren och delvis ouppskuren. Omslaget ngt skadat upp- och nedtill på ryggen och det främre delvis loss från inlagan. Bra ex. från Östanå. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2437. Första svenska upplagan utkom 1832. Översatt av N. V. Lundequist och utgiven på hans förlag. Arbetet är uppdelat i tre avdelningar: ”Om lamheter”, ”Om öfriga yttre sjukdomar” och ”Om de wanligaste inwärtes sjukdomar”. Författaren poängterar i sitt företal att ”wid hwarje sjukdom har jag blott angifwit det wigtigaste, och walt de enklaste, minst dyra och öfwerallt åtkomliga läkemedel.”

Sthlm, för detta Grefingska tryckeriet. På J. C. Holmbergs bekostnad, (1772). 8:o. (14),38 s. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Spår av ursprungligt gråpappersomslag närmast ryggen på titelsidan. Någon enstaka småfläck. Några gamla understrykningar och bläckbock på s. 3. Från Ericsberg. Den inledande dedikationen till Gustav III undertecknad av Olof Bergklint. Med ett inledande tal av sällskapets ordförande. Hölls i samband med firandet av Gustav III:s statskupp 1772.

Karlshamn, G. Johansson, 1845. 16:o. 88 s. Häftad och oskuren i något nött i blått tryckt omslag. Ryggen gulnad och med några revor. Några smärre tvärgående revor i de inre marginalerna i början. Från Ericsberg. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 54. Den lilla skriften sägs bygga på manuskript författaren fann i en gammal säck av hjortskinn under en promenad till några ruiner i Vä. som ligger sydväst och strax utanför Kristianstad. A. Levin var f.d. kapten vid Vendes artilleri och blev ihjälskjuten vid marsoroligheterna i Stockholm år 1848.

Linköping, C. F. Ridderstad, 1848. 8:o. 160 s. Läckert mörkt samtida saffianbd med rikt guldornerad rygg och gula snitt samt guldpräglade pärmbordurer. Svag inre främre fals. Bra inlaga med endast enstaka lagerfläckar och en del förbockningar i blyerts. Med en handskriven dedikation från utgivaren till P. R. Lundberg. Allt som utkom. Författaren var överstelöjtnant och verksam i utländsk tjänst.

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1835. 8:o. (4),LXII,450 s. Samtida mycket elegant rött halvsaffianbd med upphöjda bind och fint guldornerad rygg samt gula snitt. Orange mönsterpressat pärmpapper och flerfärgat läsband i siden. Ryggen med några obetydliga nötningar. Ett par små svarta fläckar på bakpärmen. Lagad reva med liten textförlust på s. 62. Praktex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3885. En utvidgad upplaga kompletterad med uppgifterna förda fram till år 1838 utkom år 1839. I förordet beskrivs att arbetet ”utgör en samling af de vid riksdagarne 1809, 1810, 1812, 1815, 1817, 1823, 1828 och 1834 till rikets ständer af regeringen afgifna berättelser om hvad sig i rikets styrelse tilldragit”. Med ett inledande ämnesordnat register, vilket gör att det går att följa olika verksamhetsfälts gång vid de olika riksdagarna, till exempel traktater med främmande makter, Göta kanal, jakt, skog, hälsovård och Postverket.