Search Results

(Köpenhamn, A. Seidelin), 1815. 8:o. 22,(2 blanka) s. Häftad med samtida stänkdekorerad ryggremsa. En liten fläck på titelbladet närmast ryggen och en svag genomgående fuktfläck nedtill i inre marginalen. Sista blanka bladet med några små fläckar. På slutet finns även några porträtt förtecknade.

Sthlm, A. L. Normans boktryckeri-aktiebolag, 1875. Folio. (4) s. & 5 färglitograferade plr. Något nött tryckt omslag med några smårevor. Text och planscher löst ilagda. Fint ex. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 2211 hänvisar till hela verket. Rar separatuplaga ur andra delen av ”Sveriges industriella etablissementer”. Planscherna föreställer ”en af smedjorna”, ”varfvet”, ”svarfareverkstäder”, ”filverkstäder” och en översiktsbild av fabriksanläggningen. ”Sveriges industriella etablissementer” utgavs i två delar 1870-79 och är en ovärderlig dokumentation av Sveriges industrialisering. Texten skrevs i stor utsträckning av Maximilian Axelsson (1823-84) och förlagorna till planscherna i detta häfte tecknades av konstnären Hugo Birger (1854-87), som vid denna tidpunkt fortfarande kallade sig Hugo Peterson. Planscherna litograferades hos tryckeriet.

Falun, J. E. Bergman, 1838. 8:o. (4),322,(2) s. Brunt hklbd från 1900-talets början med guldlinjerad rygg. Rödstänkta snitt. De första och sista sidorna bruntonade av bandet. Spridda lager- och småfläckar. Liten reva i titelbladets övre marginal. Överkorsat exlibris för ”Charles Jacobssons donation”, guldmonogram ”K.L.S.” med kunglig krona nederst på ryggen, flera stplr och gallringsstplr från Lantbruksstyrelsens respektive Lantbruksakademiens bibliotek både på försättsblad och titelsida. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 133. Du Rietz Gastronomisk spegel 113. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 263. Schreber Svenska jaktens litteratur 18. Från ”aborr” till ”Östersunds län” med uppgifter om bland annat matlagning, jakt och odling. Ett uppfodrande motto på andra bladet: ”Flit ger bergning. Ordning ger trefnad. Måttlighet ger hälsa.”

Uppsala, H. Curio, 1670. 8:o. (8),210,(14) s. Något nött nära samtida brunt hfrbd med breda svagt upphöjda bind och svartlinjering runt binden och på pärmarnas skinn inklusive hörnen. Ingen titel. Tätt rödstänkta snitt. Något avnötta pärmkanter och stötta hörn. Spridda småfläckar. Utplånade namnteckningar på båda pärmarnas insidor. Namnteckning J. Tranér på försättsbladet. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 528. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1263. Tredje upplagan. De två första trycktes 1647 och 1654. Östgöten Johan Tranér (1770-1835) föddes på Vindicians dag och la sig senare till med detta namn. Han påbörjade sina studier i Uppsala 1793, utnämndes till docent 1802 och professor 1815 samt blev kyrkoherde i Söderköping 1825, men uppehöll sig även sedan dess mestadels i Uppsala. I de klassiska språken var han en av sin tids främsta lärare och översättare.

Mariestad, f.d. Lewerentzska tryckeriet, 1823. 8:o. (16),134,155-186,(2) s. Häftad i mörkblått nära samtida pappomslag med handskriven titeletikett och blåstänkta snitt. Falsar och pärmsidor ställvis nötta. Bra inlaga med enstaka råkanter. Med Bertil Ekbergs namnteckning daterad 1906. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2039. Denne nämner inte hoppet i pagineringen. De två sista opaginerade sidorna innehåller dels rättelser, dels en ”Förtekning öfwer de wigtigaste arbeten öfwer hofbeslaget med undantag af dem, hwilka redan sid. 97, 98, 101 hafwa blifwit anförde”. F. J. Leverentz anlade det första tryckeriet i Mariestad 1816, men dog samma år och verksamheten fortsattes av hans änka. Hon gifte sedan om sig med J. Brobäck och kom att driva tryckeriet även en tid efter dennes död. Själv dog hon 1836. Lars Tidén (1777-1847) var veterinär och verksam i Skara.

Sthlm, J. G. Matthiæ, 1708. 4:o. (8),246,(2),247-62 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Trevligt hfrbd från 1800-talets början med rikt guldornerad rygg och brun titeletikett i glättad papp samt gula snitt. Ryggen lite blekt och ngt flammig. Enstaka spridda lager- och småfläckar. Fuktfläckigt titelblad och små rostfläckar på s. 43 och 222 samt litet klipp i nedre yttre hörnet på s. 19-20. De avslutande sidorna är ett appendix med eget titelblad. Med hyllningsverser till författaren av ”D. G.” (sannolikt D. Granatenflycht) och O. Broms. Bland de många bröllops- och begravningsverserna märks bland annat en i stenstil över Johan Hårleman, ”kongl. may:tz. tro. tienare. och. intendent. öfwer. alle. dess. lust- och. trägårdar.” Henric Georg von Brobergen (1669-1708) var verksam vid Kanslikollegium och en mycket flitig tillfällighetsskald. Lorenzo Hammarsköld, som i ”Svenska vitterheten” 1833 ofta excellerade i kritiska omdömen mot sina forna författarkollegor, är vad gäller Brobergen i högform och domen över verserna är att de ”bestå blott i det tommaste och tanklösaste snack, som någonsin blifvit satt i versform”.

Paris, P. M. Delaguette, 1784. 8:o. XL,378,(4,2 blanka) s. Samtida något nött marmorerat skinnbd med upphöjda bind och guldornerad rygg samt brun titeletikett. Röda snitt. Ryggen lite skadad allra överst. Främre ytterfalsen sprucken upp- och nedtill på grund av maskangrepp. Ett av pärmhörnen med mindre skada. Återkommande fuktfläck av skiftande storlek i övre hörnet och även ställvis i yttermarginalen. Delvis bortriven gammal tryckt bokhandlaretikett och spår av avlägsnade gamla exlibris på frampärmens insida. Samtida fransk tillskrift på titelbladets baksida. Soulsby Catalogue of the works of Linnæus addenda 695*.

Skara, J. P. Pettersson, 1860. 4:o. 38 s. & 1 stor utvikbar litografisk plansch. + ALANDER, PER GUSTAF. Den allmänna undervisningens gynnare och vänner inbjudas härigenom till afhörande af de offentliga årsexamina vid Skara högre allmänna läroverk den 4:de, 5:te och 6:te juni 1862. Skara, J. P. Petterson, 1862. 4:o. 34 s. Marmorerat pappbd utan titel (Appelgrens bokbinderi, Skara). En fuktfläck överst på eftersättsbladet. Blyertsnamnteckning Hans Sallander och exlibris Georg Larsson. Bra ex. Två gymnasieprogram från Skara. Per Gustaf Alander (1807-74) var rektor och lektor i historia. Den stora trevliga planschen visar åtta figurer med gånggrifter från olika ställen och den arkeologiska texten omfattar sidorna 3-17 och på sidan 18 börjar den sedvanliga formella årsberättelsen i det första programmet. I det andra återfinns dels uppsatsen ”Om lämpligaste fördelningen af den dagliga lästiden vid elementarläroverken” på sidorna 3-5, dels ett bihang till uppsatsen i 1860-års program om gånggrifterna i Västergötland på sidorna 6-10. Hans Sallander (1903-83) var bibliotekarie på Uppsala universitetsbibliotek, flitig bibliograf och bokhistoriker. Han utgav bland annat ”Personversar tryckta i Skara under 1700-talet” 1971. Hans fina samling av litteratur om Västergötland såldes på auktion 1970.

Sthlm, H. A. Nordström, 1814. 8:o. (6),322 s. Ngt nött samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och brun titeletikett i glättad papp. Infärgade snitt. Ryggen torr och flammig, pärmpappret ytligt nött och stötta pärmhörn. Svagt brytmärke på bakre nedre pärmhörnet. Sporadiska lagerfläckar. Mindre fuktfläckar i övre marginalen fram till s. 18 och från s. 318 till slutet. En mindre fläck i texten på s. 269-70. Med Anna Christina Schillings och Erik Högströms namnteckningar. Du Rietz Gastronomisk spegel 70. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 216 för första upplagan. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 175. Första och andra upplagan utkom 1804 respektive 1805 och en fjärde 1821 samt en titelupplaga 1851. Från abborre till ölsoppa. Carolina Weltzin (1754-1812) hörde till dem som förvaltade arvet efter Cajsa Warg, men skilde sig från föregångaren genom att vända sig till en mer borgerlig publik.

Sthlm, 1883. (4) faksimilblad & 2 utvikbara faksimilplr. Häftad. Omslaget ngt solkigt och med hörnnagg. Bra ex. Ett av Nordenskiölds första kartografihistoriska arbeten. Består av tre olika faksimiltryck: ”I. Cartes de frères Zeno, 1380”, ”II. Carte de Claudius Clavus, 1427” och ”III. Carte du Nord de l’Europe, de Nicolaus Donis, 1482”.

(Uppsala, 1691). Liten 8:o. (8),79,(1) s. Enkelt klbd från 1800-talets andra hälft med brun rygg och röda pärmar. Frampärmen med blindtryckt titelfält. Titelbladet solkigt och med lagningar på baksidan. Inlagan med fuktränder. Lagad reva och en skada i ryggmarginalen på s. (7). Bortrivet hörn på s. 23-24. Samtida tillskrift ”moms. Petreili” nederst på titelbladet. Elof Hellquists namnteckning på försättsbladet. Ur Curt Wallins bibliotek. Det sällsynta extra graverade titelbladet saknas som ofta. Lidén Catalogus disputationum 1. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1568. Bibliotheca Rudbeckiana 739. Warmholtz skriver ”Den äldre Rudbecks bref till författaren vitnar om arbetets värde; och i sanning är det en af de bästa afhandlingar som någon tid vid våra högskolar utgifvits”. Om de skytiska konungarnas legendariska svärd. Med en välvillig hyllning till Salanus av Olof Rudbeck och en kortare hyllning av P. Tillæus på s. (7-8) samt en på fornnordiska av Peter Salan på sista sidan. Små träsnitt på s. 9 och 71 samt ett större träsnitt på s. 79, det senare föreställande femton olika svärd och knivar. Boken har sannolikt låtit bindas av Lars Månsson i Tranemåla. Elof Hellquist (1864-1933) var språkforskare vid Lunds universitet, översättare, särskilt av grekisk litteratur, och medarbetare i redaktionen av ”Svenska akademiens ordbok”. En brett upplagd vapenhistorisk avhandling.

Sthlm, P. J. Nyström, 1752. Liten 8:o. (8),248 s. Samtida trevligt men något nött stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och röd titeletikett i blekt marokäng. Lite smutsiga snitt. Försättsblad saknas. Något småfläckig inlaga. Spår av pressade blommor på s. 102-03. Med Christina Charlotta Ottiliana Palmstiernas initialer i bläck på insidan av frampärmen och inskrapade i skinnet på frampärmen. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 42. Första upplagan utkom 1727. Denna upplaga är utgiven av Anders Carl Rutström, som dedicerat den till Storkyrkoförsamlingen. Christina Charlotta Ottiliana Palmstierna (1792-1860) var gift med Johan Christoffer von Strokirch.

Lund, Berling, 1785. 8:o. 142,(2) s. Titelsidan inom ett typografiskt ramverk. Tagen ur band. Spridda lager- och småfläckar. Titelbladet något solkigt och med reva i ryggmarginalen. Deltitelbladet med texten ”första flocken” är bundet sist. Magnus Flincks namnteckning samt en numrering 128 på titelbladet. Allt som utkom. I huvudsak översatt ur professor Sulzers ”Vorübungen”, vilket bland annat består av en översikt över naturens märkvärdigheter. Här finns också utdrag ur Sternes ”Juliette” och smakprov ur ”Ossian”. En kinesisk anekdot har översättaren hämtat ur ”Lettres de Brutus”.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1789. 8:o. (4),162 s. + Journalisten. Prof-stycke. Sthlm, A. Zetterberg, 1789. 8:o. (4),188 s. & 2 grav. plr. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett i skinn. Stänkta snitt. Ryggen ngt hårdare nött och titeletiketten med skador. Försättsblad saknas. Inlagan med spridda fläckar. Lite lös i häftningen mellan ”Samling” och ”Journalisten”. Frampärmen med gammal nummeretikett. Med Karl J. Linds och Gunnar Brusewitz exlibris. ”Journalisten” saknar ett extra grav. titelblad. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 291 för ”Journalisten”. Allt som utkom av det första arbetet, som förutom svenska originalarbeten från 1700-talet även innehåller översättningar av Pope och Macpherson. Samlingen har tryckt dedikation till Svenska akademien. Planscherna i det andra arbetet är signerade F. Akrel. ”Journalisten” utkom i fyra årgångar 1789-92. Det inledande ”Prof-stycket”, som utgavs i en andra upplaga 1792, innehåller bland annat ”Besök på bärget Ætna” och ”Försök till strypta och qväfda personers vederfående”. Utgivare av tidskriften var J. F. Bagge och G. H. de Rogier. Ett utdrag ur hela tidskriften utgavs i Örebro 1809. Johan Fredrik Bagge var sekreterare i krigskollegiets fortifikationskontor och hade tidigare utgivit en ”Beskrifning om upstaden Örebro”. Rogier gav bland annat ut Gustav III:s skrifter.

Västerås, J.L. Horrn, 1772. 8:o. 6,(2),1-216,1-16,(12),1-82,(2) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och gul titeletikett vilken är skadad i övre hörnet. Stänkta snitt. Ryggskinnet bortnött allra överst. Aningen nötta och delvis lite spruckna falsar överst. Återkommande ljusa fuktränder i marginalerna i första pagineringsföljden. På försättsbladet i bläck ”Dänna bock hörer mig rätt [?] till med mitt namn Edvard Ulfsparre”. På frampärmens insida bläcknumrering 395 samt en mycket blekt senare oval stpl. Du Rietz Gastronomisk spegel 25. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 260-61 för första upplagan. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1495. ”Sundhets-bok” med eget titelblad. Första upplagan utkom 1743 och denna andra upplaga berör inte enbart innesysslor, utan även lanthushållning och medicin. Hebbe påpekar när det gäller bihanget, som har rubriken ”Bihang til swenska reddejan. Kort och bepröfwad underwisning til afwels, gjödsels och spannemål förmerande, åtminstone til en tredjepart i alla hushåld” att detta är ett omtryck, möjligen från 1730-talet, och att det är ovisst huruvida det författats av Dahlman. De sista två opaginerade sidorna utgörs av reklam för böcker tryckta av J. L. Horrn. Edvard Ulfsparre (1736-1809) var militär och avslutade sin karriär som löjtnant vid arméns flotta.

Örebro, N. M. Lindh, 1811. (4),79 s. & 5 grav. plr. Nytt grönt stänkdekorerat pappbd med titeletikett av mörkblått skinn (B. L. Hermansson, Göteborg). Helt oskuren inlaga, vilken är lätt lager- och småfläckig. Planscherna på tjockt papper. Trevligt ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1326. Rafn var danskt justitieråd.

Sthlm, J. Beckman, 1854. 8:o. (4),116 s. Häftad och oskuren i tryckt gult omslag, det främre lätt solkat och med några bläckfläckar. Snedläst rygg. Enstaka lagerfläckar. Med J. Moselius namnteckning på titelbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 356. Vingedal Shakespeares ordmagi på svenska s. 41. Omslagets baksida med reklam för ”Shakespeare-sagor”, en översättning av Ch. Lambs ”Tales from Shakespeare”. Den första översättningen till svenska av ”The Merchant of Venice” utkom 1820, den andra 1851 och detta är den tredje, vilken var den första att bli uppsatt på scenen. Denna uppsättning sågs som ett inlägg i frågan rörande utvidgade rättigheter för judar i Sverige, vilket var uppe till omröstning under riksdagen samma år. Nils Arfwidsson (1802-80) var bland annat arkivtjänsteman, journalist och översättare. 1844-45 arbetade han en kort tid som intendent för scenen vid Kungliga. teatern och intresset ”för teatern bevarade A. oförminskat och fortsatte att tjäna den svenska scenen genom vårdade och talangfulla översättningar” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”. Han översatte även ”Ossians sånger” och Byrons ”Sardanapalus”.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1780. 8:o. 22,(2) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Delvis lite snävt skuren. Några minimala fläckar på titelsidan. Med O. H. Nordenskjölds lite beskurna namnteckning. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1697. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 90. Det avslutande opaginerade bladet innehåller en förteckning på de egna skrifter och översättningar som Nyrén för tillfället kunda erbjuda till förläggare, bland annat ”Bibliotheca portatilis botanica”, ”Swea rikes pragmatiska natural-historia”, ”Den målade werlden, eller en ny och förnuftig Orbis pictus i 3 tomer”, ”Heraldica eller swenska wapne-beskrifningar”, ”Alla Plutarchi skrifter”, ”Gessners idyller” och ”processen af de flesta slögdewerk, sådane jag fann dem i Alingsås imellan 1755 och 1761, då jag der war vice directeur”. Skriften pläderar för honungens både kulinariska och medicinska användning. Otto Hindric Nordenskjöld (1747-1832) var sjömilitär och förespråkade tillsammans med C. A. Ehrensvärd de nya skeppsmodeller för flottan som Chapman var upphovsman till. Under 1788-90 års krig var han flaggkapten hos hertig Karl och som Gustav III:s förtrogna försedd med vissa hemliga kontraorder. I krigets slutskede var det han som planerade och genomförde det så kallade Viborgska gatloppet. Hans bröder var de berömda swedenborgarna m.m. Adolf och C. F. Nordenskjöld.

Lemgo und Detmold, Meyer’sche Hofbuchhandlung, 1859. 8:o. 136 s. & 1 utvikbar litograferad karta. Brunlila samtida klbd med rik blindpressad pärmdekor och marmorerade snitt. Ryggen blekt och främre pärmen med liten fläck. Inlagan med någon enstaka mindre fläck. En spricka i häftningen mellan s. 134-35. Några biblioteksetiketter på främre pärmens insida och en gammal blå, oval biblioteksstpl på titelbladet. Bring Itineraria svecana 834. Skrivet om Göta kanal 346. Wingborg Litteratur om Dalarna 7604. Författaren, som var rektor vid gymnasiet i Lemgo, beskriver sitt besök i Stockholm, Uppsala, Dannemora, Älvkarleby, Gävle, Falun, trakterna kring Siljan, återfärden till Stockholm över Hedemora och Västerås samt resan på Göta kanal.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1832. 8:o. (2),48 s. Brunt stänkdekorerat pappbd med svart titeletikett på främre pärmen. Oskuren och i huvudsak ouppskuren inlaga. Några småfläckar och marginella solkränder. Liten reva i inre marginalen på sista sidan. Ur Bengt-Olof Landins bibliotek. Bibliotheca Walleriana 17888. Innehåller en biobibliografisk avdelning. Avslutas med två begravningsverser.

Sthlm, A. J. Nordström, 1789. 4:o. (6),153,(1) s. Lätt nötta samtida hfrbd med upphöjda bind, olivbrun titeletikett och vackert och rikt guldornerad rygg. Röd- och blåstänkta snitt. Ryggen lite avnött allra överst. Enstaka fläckar. En tryckt exlibrislapp ”F. Robert E. Dickson” numrerad 1988 för hand. Nyare exlibris för Arthur Kallenius med duva bärande en olivkvist. Trevligt ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 455. Gjörwell Förtekning 158. Utgavs av C. C. Gjörwell. På sidorna 121-43 beskrivs utländska regenter av svensk härkomst, bland annat diskuteras på några sidor Katarina den storas eventuella svenska börd. Grosshandlaren i Göteborg Robert Dickson (1819-1903) var son till James Dickson och arbetade i yngre år i eller nära familjeföretaget och gjorde bland annat framgångsrika spekulationer i London under Krimkriget. Han ägde godset Fimmerstad i Västergötland och efterlämnade en mycket stor förmögenhet, trots frikostig donatorsverksamhet.

Sthlm, L. Salvius, 1754. Folio. (4),75,(1) s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind och rester av oxiderad ryggornering. Stänkta snitt. Pappret på främre pärmen delvis bortrivet. De klistrade för- och eftersättsbladen på insidan av pärmarna delvis loss. Inlagan något lagerfläckig. Författaren har skrivit sitt namn i bläck efter förordet. G. Sandells överstrukna namnteckning och anteckning att han fått boken av författaren. Svårläst samtida namnteckning, F. Bergram [?], med antecknat förvärvspris och inbindningskostnad. Från Ericsberg. Förordet är daterat i Stockholm den 2 april 1754 där författaren för hand lagt till priset ”tålf” daler för det tryckta exemplaret och påpekar att en avskrift, vilket man annars hade varit tvungen att ha, skulle ha kostat minst 75 daler att få utförd. Förtecknar tullavgifter på importvaror från ”alabaster” till ”öhl”. Under varje bokstav listas även ”förbudne waror”. Arbetet är en intressant källa till vilka varor som importerades till Sverige vid denna tid. Le Moine är namn på till Sverige inflyttade valloner. Tullförvaltaren Johan Le Moine, som sammanställt föreliggande tabeller, fick 1762 en ansökan beviljad, att hans söner skulle få vända på släktnamnet och kallas Nomell, eftersom han ”icke fått njuta riktig prononciation” av sitt ”fransyska tillnamn”.

Västerås, J. L. Horrn, 1771. 4:o. (4) s. Oskuren. Liten reva i ryggen. Lätt solkrand i titelbladets nedre marginal. Gammal duplettmarkering i blyerts. Fint ex. På vers. Sista sidan upptas av en förteckning över kyrkoherdarna i Stockholms Storkyrkoförsamling sedan reformationen t.o.m. den nyutnämnde Herweghr.

Jönköping, J. Sandwall, 1845. Liten 8:o. (2),CLXXXII,(2),180 s. Samtida violett mönsterpressat klbd med titel i guld på ryggen och grönstänkta snitt. Ryggen blekt, liksom de översta partierna av pärmarna. De första och sista bladen lätt lagerfläckiga. Med namnteckning ”Sederholm” på försättsbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Almquistiana 309. Detta är första tryckta upplagan av det tidigare outgivna arbetet ”Murnis” från 1819, dock mycket omarbetat. Texten trycktes senare om i ”Törnrosens bok”, imperialoktavutgåvans tredje del, 1850, under den ursprungliga titeln ”Murnis”. Bertil Romberg sammanfattar handlingen i sin biografi över Almquist från 1993: ”En man trolovas med sin älskade, men gud skiljer de båda älskande åt på jorden, och kvinnan drunknar. [...] När han dör kommer han till himmelen och återförenas där med sin älskade. De stiger upp till Murnis’ ö, den mest paradisiska delen av himmelen. Här får de – liksom alla andra som troget älskat varandra på jorden – fortsätta sitt samliv efter döden”. Texten röjer Almquists intresse för swedenborgianismen och är sannolikt det första svenska försöket att omsätta Swedenborgs andevärld i skönlitterär form. Almquistbiografen Henry Olsson (1937) meddelar också att boken präglas av ”en erotisk detaljering, som mest av allt liknar pubertetsönskedrömmar”. Stycket om ”Nordens betydelse för Europas fornhistoria” inleder sannolikt volymen för att de hädangångna andarna i romanen var galler, bosatta på ön Aurigny utanför Bretagne. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.